Litet brev till Livsmedelsverket i januari 2015

 God fortsättning på det nya året!

 

Jag har en fråga till Livsmedelsverket.

 

Livsmedelsverket säger att det normala saltintaget hos den svenska befolkningen är mellan 10-12 g salt per dag.

Hur har man kommit fram till att det normala dagliga intaget av salt är 10-12 gram salt per dag?

 

Jag begär en fullständig och följbar redovisning och med hänvisning till bakomliggande relevant kunskap med tillhörande bakomliggande verifierbar och kontrollerbar vetenskaplig litteratur. Vänligen bifoga den litteratur som inte går att få fatt på via Internet.

 

Vänligen

Björn Hammarskjöld

 

 

Det blev långt om länge ett svar från Livsmedelsverket:

 

Noreply.Upplysningen@slv.se skrev den 2015-02-18 09:23:

Hej Björn!

 

Enligt Livsmedelsverkets senaste undersökning av svenskarnas matvanor, Riksmaten 2010-11, var saltintaget i genomsnitt 7 g/dag för kvinnor och 9 g/dag för män. Siffrorna omfattar inte salt tillsatt vid bordet. Flera undersökningar som andra har gjort, där man mätt dygnsurin, tyder på att saltintaget bland vuxna i Sverige ligger på mellan 8-12 gram per dag. Ett exempel är referensen nedan som visar att saltintaget ligger mellan 10-12 gram är:

 

Hulthén L, Aurell M, Klingberg S, Hallenberg E, Lorentzon M, Ohlsson C. Salt intake in young Swedish men. Public Health Nutr. 2010;13:601-5.

 

Vi har även gjort en så kallad spotanalys av urin från ett delurval av deltagarna i Riksmaten 2010-11. Lena Hulthen ansvarade för analyserna. Resultaten från dessa analyser är inte helt klara ännu, men de ser ut att ligga i nivå med referensen ovan.

 

Vänliga hälsningar

 

Anna Karin Lindroos

 

 

Så jag kunde inte låta bli att svara:

 

Björn Hammarskjöld skrev den 2015-02-19 13:00:

Hej Livsmedelsverket!

 

Tack för er tjänsteperson Anna Karin Lindroos svar!

 

Svaret uppfyller tyvärr inte mina krav på redovisning av vetenskapen bakom rekommendationen.

 

Riksmaten 2010-2011 saknar all form av vetenskap. Bara att svarsfrekvensen var inte ens 36 % talar för att studien aldrig skulle ha publicerats. Bortfallet är på tok för stort för att kvalificera för en statistisk analys.

 

Sedan tittar jag på saltkapitlet.

 

Här framgår att personerna hade i genomsnitt ätit 3,754 g Na per 10 MJ (Tabell 114 s 107) vilket motsvarar 9,385 g NaCl/10 MJ.

 

Vidare angav man i tabell 44 s 68 att det genomsnittliga energiintaget var 1 978 kcal ~2 Mcal (=8,3 MJ)

 

Eftersom Livsmedelsverkets kost normalt innehåller omkring 1 kcal per gram mat så innebär det att volymen mat var 2 kg eller 2 L.

 

Enligt Finelis tabellverk kan man finna att bland omkring 3 000 maträtter så innehåller varje portion mellan 1 och 2 % salt (vikt/vikt), salt sill innehåller 4 g/100 g. Då innehåller också Livsmedelsverkets kost mellan 1 och 2 % salt.

 

Om man nu ska äta enligt Livsmedelsverkets kostundersökning 2 kg mat per dag blir det då mellan 20 och 40 g salt som maten innehåller per dag.

 

Hur kan det då komma sig att Livsmedelsverket har kommit fram till att befolkningen äter 9,85 g*8,3 MJ/10 MJ=7,8 g salt per dag?

 

7,8 g salt/2 000 g = 0,39 %, en otroligt låg salthalt i mat som då är helt smaklös, precis som den mat som Livsmedelsverket serverade vid salteminariet 2010. (Det var intressant att se omgivningens lättade reaktion när jag resolut nästan tömde den saltkvarn som fanns på bordet efter att ha smakat på maten).

 

Men denna diskrepans mellan Livsmedelsverkets uppskattning av saltmängden i kostredovisningarna och den saltmängd som samma kost rent fysiskt måste innehålla enligt Finelis databas. Fineli och Livsmedelsverket använder båda NNR4 och NNR2012 så databaserna bör vara helt utbytbara.

 

Riksmaten anger inga dygnsmätningar av dU-Na. Här finns redan många kemlab som anger att normalförlusten via dU-Na är mellan 150-300 mmol vilket motsvarar 9-18 g salt per dag som utsöndras via urinen. Till dessa förluster kommer perspiratio insensibilis om 5 g NaCl per dygn samt ytterligare förluster om minst 1 g NaCl via faeces. Sammanlagt blir det då förluster på mellan 15-25 g som måste ersättas varje dag. Tappar man mer än 3 g NaCl från blodet är saltkoncentrationen mindre än 120 mmol/L (i stället för normala 141 mmol/L) och därmed inte längre förenligt med överlevnad.


Äter man 5 g salt per dag är de natriumabsorberande i tubuli och samtidigt blodtryckshöjande hormonerna aldosteron, angiotensin och renin mer än tredubblade i koncentration. Detta innebär en blodtryckshöjning som brukar behandlas med blodtryckssänkande läkemedel som blockerar verkan av aldosteron, angiotensin och renin. Kroppen tillverkar då ännu mer av dessa hormoner för att kunna resorbera maximalt med Na i njurarnas tubuli. Sedan sjunker blodtrycket på grund av blodvolymsminkning för att söka normalisera koncentrationen av P-Na. Sedan är alla undersökningar om minskat blodtryck vid minskat saltintag ofullständiga. Man jämför studiearmen 9 g salt med studiearmen 6 g salt och finner inom maximalt fyra veckor att blodtrycket har sjunkit med ett par mm Hg. Men man ”glömmer” alltid den tredje studiearmen med 30 g salt per dag som skulle ha visat att blodtrycket hade sjunkit mer än vid 9 g salt. Detta på grund av att nivåerna av aldosteron, angiotensin och renin är lägre vid en normal blodvolym. Men den tredje studiearmen tas aldrig med då den skulle förstöra den fina hypotesen att lägre saltintag skulle ge lägre blodtryck när verkligheten är tvärtom.

 

Sammanfattningsvis måste Livsmedelsverket omedelbart dra tillbaka rapporten Riksmaten 2010-2011 då den här har visats helt sakna ens spår av ”vetenskap”

 

Jag ber att få tacka er tjänsteperson Anna Karin Lindroos som underlåtit att bifoga en enda vetenskaplig referens. Den ”referens" som hon hänvisar till är inte nåbar via Internet enligt begäran. Det synes enligt Google inte ens existera en vetenskaplig tidskrift som heter Public Health Nutr. 2010;13:601-5.

 

Dessutom är två av de påstådda författarna ökända lågsaltförespråkare varav en dessutom finns bland Livsmedelsverkets expertgrupp för kost och hälsa samtidigt som vederbörande sitter i Swedish Nutrition Foundations nutritionsråd. Livsmedelsverket borde veta att Swedish Nutrition Foundation är en lobbyorganisation vars medlemmar är företag som Coca-cola, Nestlé, Orcla, ICA, Arla och 27 andra stora livsmedelsjättar. Denna sammanblandning av rollen som myndighetsexpert och samtidigt i rollen som medlem i en lobbyrganisation brukar kallas jäv enligt 11 § 1., 2. och 5. förvaltningslagen.  

 

I och med att Livsmedelsverket har underlåtit att korrekt besvara en medborgares frågor har Livsmedelsverket brutit mot 1, 3, 6 och 7 §§ förvaltningslagen. JO brukar ange en vecka som maximal svarstid för en myndighet.

 

Genom att publicera den odugliga rapporten Riksmaten 2010-2011 har Livsmedelsverket brutit mot 1 kapitlet 9 § regeringsformen (grundlag) [1][1].

 

Genom att hålla fast vid nuvarande kostråd, som helt underkändes av SBU:s rapport Mat vid diabetes från 2010, bryter Livsmedelsverket även här mot Patientsäkerhetslagen, Hälso- och sjukvårdslagen, patientlagen och även mot grundlagen.

 

Hur länge tänker Livsmedelsverket fortsätta att bryta mot lag?

 

Det finns ett utmärkt och tillika lagligt alternativ kvar för Livsmedelsverket.

Det är bara att följa Socialstyrelsens beslut av 2008-01-16 att en lågkolhydratkost är i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Till detta kommer nu ett större antal vetenskapliga artiklar som visar att animaliskt fett alltid har varit ofarligt [2][2], att kolhydrater är giftiga hos friska i högre dos än 100 g/dag, hos metabolt sjuka är kohydrattåligheten ner mot 0 g per dag [3][3].

 

Så det är bara att göra som man fick lära sig i det militära:

GÖR OM! GÖR RÄTT!

 

Litet mer att läsa om du vågar:

http://kostkunskap.blogg.se/2012/july/svar-fran-livsmedelsverket.html

http://kostkunskap.blogg.se/2012/july/livsmedelsverket-och-salt-del-3.html

http://kostkunskap.blogg.se/2012/august/tank-vad-enkelt-och-genialt-livsmedelsverket-skulle-kunna-arbeta.html

http://kostkunskap.blogg.se/2012/october/livsmedelsvrket-helt-okunnigt.html

http://kostkunskap.blogg.se/2012/october/livsmedelsverket-bryter-lag.html

http://kostkunskap.blogg.se/2012/november/bli-av-med-diabetes-och-overvikt.html

http://kostkunskap.blogg.se/2012/december/livsmedelsverkets-kostrad-orsakar-sjukdom.html

http://kostkunskap.blogg.se/2013/february/livsmedelsverket-forskningsfusk-och-rekommendationer.html

http://www.kostdemokrati.se/bjorn/2011/11/06/hornstenarna-forsvann-kosthuset-har-rasat/

http://thescipub.com/PDF/ojbsci.2014.167.169.pdf

 


Jag ställer gärna upp som konsult åt Livsmedelsverket då ni går gör om era rekommendationer.

Vänligen
Björn Hammarskjöld
Assisterande professor
F.d. överläkare i pediatrik
Filosofie licentiat i biokemi
Oberoende Senior Vetenskapsman i Nutrition
Sekreterare i DiOS (Diabetesorganisationen i Sverige)

 

 

Sen händer inget.

 

Tiden går så jag skickar ett påminnelsebrev.

 

 Hej Livsmedelsverket!


Jag saknar svar på mitt brev av 2015-02-19

Jag begär att få en kopia på dagboksbladet i ärendet via e-post
Sekretessbedömning: Ingen sekretess

Vänligen
Björn Hammarskjöld
Assisterande professor
070-385 09 33

 

Dagboksblad kom promp.

 

Så nu väntar jag på Livsmedelsverkets svarsbrev.

 



[1][1] Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform 1 kapitlet 9 § Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Lag (2010:1408).

[2][2] Harcombe Z, Baker JS, Cooper SM, et al. Open Heart 2015;2:e000196. doi:10.1136/openhrt-2014-000196

http://openheart.bmj.com/content/2/1/e000196.full

[3][3] Feinman et al Dietary carbohydrate restriction as the first approach in diabetes management: Critical review and evidence base. Nutrition 31 (2015) 1–13

http://www.nutritionjrnl.com/article/S0899-9007(14)00332-3/pdf

Kommentera här: