Ökade idrottsprestationer

Det kom en fråga på KiF

Vad ska man dricka vid Halvvättern om man äter LCHF?

Ät som vanligt med väldigt lite kolhydrater inför loppet. Glykogendepåerna är fulla i alla fall. Drick buljong, vatten och annat utan kolhydrater men gärna med en halv % salt (=1 tesked salt per liter vatten) för att kompensera saltförlusterna vid svettning.

Att Colting kör Train low compete high innebär att han synes sakna litet kunskap.

Mitokondrierna, våra energifabriker, går bara på ättiksyra (AcetylCoenzym A, AcCoA).

Vi har två källor till AcCoA, fett och kolhydrater. Protein bryts ned till kolhydrater.

Vilket har vi mest av ombord?

Vi har ungefär 0,5 kg kolhydrater och minst 10 kg fett.

Väljer vi fett som energikälla så har vi minst 40 gånger mer energi tillgängligt. Energiproduktionen är effektivare i fettväven än bland kolhydraterna bland annat beroende på den minst 20-faldigt större mängden fett än kolhydrater.

Så länge man går på fett som AcCoA-källa så finns det tillräckligt med AcCoA, den begränsande faktorn är syretransporten från luften via lungorna, blodet och hela vägen in i cellernas och in i mitokondrierna.

Ät kolhydrater så ställer de till kaos i kroppen på grund av kolhydraternas giftighet. 70 kg människa har lika många gram glukos i blodet som blodglukosvärdet i mmol/L anger. Så har man 5 mmol/L så har man 5 g glukos i blodet.

Äter man 5 g glukos så stiger blodglukosvärdet till 10 mmol/L, insulin kommer farandes och stänger av fettets produktion av AcCoA. Nu måste glukos brytas ned till AcCoA för att bli av med det giftiga sockret. Äter man mer kolhydrater stiger blodglukos i motsvarande grad men effekten bromsas av insulin. Kom ihåg att mer än 30-50 gram (=mmol/L) är en dödlig koncentration av glukos i blodet. Så kroppen gör allt för att normalisera blodglukosnivån som att minska upptaget, stoppa fettets produktion av AcCoA, öka upptaget i cellerna, bygga om överskottet av AcCoA till fett som måste lagras och mycket mer.

Allt detta försämrar kroppens förmåga att producera energi jämfört med fettförbränning, inte mycket men ändå. Dessutom tar sockret slut inom två timmar och man drabbas av ”gå in i väggen” och sedan tar det litet tid innan kroppen ställer om sig till fettförbränning igen och man kommer in i ”andra andningen” och orkar jobba igen.

Så för optimal effekt vid ansträngning, se till att man äter protein och fett med tillräckligt med salt och vätska. Hoppa över kolhydrater, de är bara giftiga.

Detta är baserat på gammal hederlig fysiologi, biokemi och endokrinologi. Den kunskap som alltför många verkar sakna idag.

 



Kunskaps- och logikbrist är det stora problemet

.

Läkartidningen: ”Evidensbristen är det stora problemet”

”Brist på vitamin D har på senare år förts fram som tänkbar orsak till ett flertal hälsoproblem utöver skelettsjukdomar. Problemet är bristen på evidens för påståendena.”

Läs hela debattinlägget här…

.
[Min kommentar - kortversion, se appendix nedan]

Kunskap och logik saknas hos våra beslutsfattare

Tack för en artikel som måste kommenteras.

Wulf Becker hade rätt då han skrev sin artikel 1997 »Vitaminbrist mycket ovanligt i Sverige. D-vitamin för att undvika rakit« i Läkartidningen 35/1997 (sidorna 2936-40) och Bejerot, Gardner och Humble Läkartidningen 14/2011 (sidan 812) har lika rätt 14 år senare att vi har D-vitaminbrist i befolkningen.

Skillnaden stavas SSM och utläses som Strålsäkerhetsmyndigheten.

SSM har gett råd om att befolkningen ska skyddas mot UV-ljus inkluderande UVB-ljus för att minska risken för malignt melanom. Vad SSM berättar är bara delar av sanningen när man hävdar att solens brännande strålar ger hudcancer. SSM verkar alltså bryta mot grundlagens 1 kapitel 9 §.

Det är allom bekant att innan SSMs rekommendationer så fanns det nästan ingen hudcancer trots eller tack vare att befolkningen var ute i solen mycket mer. Idag ska alla skyddas med solskyddsfaktorer som i de flesta fall innehåller bensenderivat. Bensen är sedan länge känt för sin cancerframkallande förmåga och de australier som skyddar sig mest mot solen har den högsta cancerfrekvensen.

Även andra hudcancerformer saknar signifikant positiv association med solbestrålning [Kricker A, et al, Sun exposure and non-melanocytic skin cancer. Cancer Causes and Controls 1994; 5: 367-392]

Det finns studier som visar att behovet av vitamin D3 är minst 4 000 IE eller 100 µg dagligen. Se exempelvis [Faustino R. Pérez-López, et al "Vitamin D and postmenopausal health". Maturitas, 71, 83-88, Jan 2012.]

Sedan har vi Brohult och Jonssons försök med 100.000 IE D-vitamin per dag. [Brohult J, Jonson B. Effects of large doses of calciferol on patients with rheumatoid arthritis. A doubleblind clinical trial. Scand J Rheumatol. 1973;2(4):173-6.]

Det blir 2.500 µg/dag i ett års tid utan toxiska effekter.

Vidare har vi Livsmedelsverkets rekommendation om 400 IE/dag till barn under 2 år. Litet mellanstadiets matematik skadar inte. Så ger vi en nyföding om 2,8 kg den rekommenderade dosen 400 IE/dag så blir det följande ekvation:

400 IE/2,8 kg*70 kg= 10.000 IE/dag till vuxen.

Man har i Östtyskland under flera decennier gett alla barn under 18 månaders ålder 600.000 IE vitamin D var tredje månad. Hos ett 7 kg stort barn motsvarar detta 60.000 IE D-vitamin per dag hos en vuxen om 70 kg.

För 65 år sedan visste man bättre än vad man verkar veta nu.

“Until further experimental evidence, adequate and incontrovertible, is made available, I submit that we should play for safety. In a climate like that of England every pregnant woman should be given a supplement of vitamin D in doses of not less than 10,000 IU per day in the first 7 months, and 20,000 IU (per day) during the 8th and 9th months.”

[OBERMER E. Vitamin-D requirements in pregnancy. Br Med J. 1947 Dec 6;2(4535):927].

Det finns även modern forskning som ger samma information:

[Hollis BW, Johnson D, Hulsey TC, Ebeling M, Wagner CL. Vitamin D supplementation during pregnancy: double-blind, randomized clinical trial of safety and effectiveness. J Bone Miner Res. 2011 Oct;26(10):2341-57. doi: 10.1002/jbmr.463]

Vi har ingen evidensbrist rörande D-vitamin. Vi behöver i storleksordningen minst 5.000 IE/dygn antingen från solen (som även ger oss bioenergi) och/eller tillskott i form av animaliskt vitamin D3.

Det som saknas är kunskap och logik hos våra beslutsfattare.

Men får befolkningen tillräckligt mycket vitamin D3 via solen och via tillräckligt med kosttillskott så minskar behovet av både sjukvård och läkemedel. Så jag förstår att läkemedelsindustrin motarbetar den ökade kunskapen om D-vitamin.

Björn Hammarskjöld
F.d. Överläkare i pediatrik
.

- ◊ -

Appendix

Exempel på kraftfull D3 vitamin, där lämplig dos är en kapsel per vecka.
50.000 IU (=IE) per kapsel, kan beställas här … Apple Health Foods - USA.

”Vi har D-vitaminbrist i befolkningen”

”Vi får cancer av solskyddet (som innehåller
cancerframkallande ingredienser)”

”En kapsel à 50.000 IE per vecka
motsvarar drygt 7.000 IE per dag”

”Rekommenderad dos är 4.000 – 8.000 IE
per dag för vuxen”

”Liten risk för överdosering: 100.000 IE per dag
under ett år uppvisade ingen toxisk effekt”

”Vi har ingen evidensbrist rörande D-vitamin. Det som
saknas är kunskap och logik hos våra beslutsfattare.”

”Jag förstår att läkemedelsindustrin verkar motarbeta
den ökade allmänna kunskapen om D-vitamin.


Livsmedelsverket och LCHF 2

Svaret jag fick, efter tvenne påstötningar, var följande:

Hej!

Livsmedelsverket delar inte dina åsikter om LCHF och kan därför inte ändra våra frågor och svar om LCHF utifrån dina förslag. Vad gäller referenser som stödjer det vi skriver i frågor och svar så finns dessa såklart på andra ställen på vår webbplats, men för att underlätta för dig och andra kommer vi även att lägga in referenser i anslutning till texten med frågor och svar om LCHF.

Vänliga hälsningar

Irene Mattisson
Biträdande avdelningschef

Dagen efter lades tre referenser in på SLV:s sida till tre organisationers startsidor (?!).

Min replik som skickades 21 mars lyder enligt följande:

Bästa Livsmedelsverket och dess generaldirektör!

Jag tackar för det brev som Irene Mattisson skrev den 19 mars 2012 som svar å mitt brev av den 28 februari 2012 och som påmints om tvenne gånger.

Jag vill påpeka att vi pratar inte om åsikter, vi diskuterar vetenskap och beprövad erfarenhet när det gäller kost.

Livsmedelsverkets svar saknar relevans och stringens och utgör inte heller något beslut som kan överklagas till förvaltningsdomstol.

Livsmedelsverket har lovat att lägga ut referenser till sina åsikter och påståenden.

De hänvisningar som Livsmedelsverket har lagt ut 2012-03-20 efter Livsmedelsverkets åsikter om LCHF är till tre organisationers hemsidor. Det är synnerligen svårt att från dessa hemsidor finna vilken vetenskaplig grund Livsmedelsverkets åsikter baseras på.

Dessa hänvisningar är inte vetenskapliga referenser som stödjer Livsmedelsverkets påståenden.

Den version som jag skickat till Livsmedelsverket är baserad på vetenskap och beprövad erfarenhet, inte åsikter, och har 15 vetenskapliga referenser samt en juridisk referens.

En av de organisationer som Livsmedelsverket hänvisar till är EFSA. Den länken leder till EFSA:s startsida. Det verkar tyda på en stor arrogans från Livsmedelsverkets sida att inte ge korrekta och specifika länkar till sina vetenskapliga referenser.

Där har jag kontrollerat DoI (jävsdeklarationerna) i den slumpmässigt valda gruppen NUTRI Claims/Sub-Working Group 4: Weight, Satiety, Physical Performance.

Den gruppen innehåller 6 medlemmar. Tre av dem ingår i ILSI (en sanslöst korrumperad organisation med livsmedelindustrin som medlemmar), tre av dem innehar sammanlagt 8 poster inom BNF, DNF, SNF (Swedish Nutrition Foundation) och andra rådgivande organ, två av dem innehar av livsmedelsindustrin betalda professurer, fem av dem har kopplingar till minst 26 olika företag inom livsmedelsbranschen.

Har man skrivit ett avlatsbrev så får man syndernas förlåtelse. Men man är lika jävig för det i allmänhetens ögon.

Samma sak med WHO. Den länken leder till WHO:s startsida. Det verkar tyda på en stor arrogans från Livsmedelsverkets sida att inte ge korrekta och specifika länkar till sina vetenskapliga referenser. Livsmedelsverket verkar att ha minst ett par ledamöter (Becker och Annika Sohlström) vid WHO-mötet den 27-30 mars 2012 i Genève.

Samma sak med World Cancer Research Fund International. Den länken leder till WCRFI:s startsida. Det verkar tyda på en stor arrogans från Livsmedelsverkets sida att inte ge korrekta och specifika länkar till sina vetenskapliga referenser.

WCRFI är ökänd för att komma ut med statistiska uppgifter som är vilseledande. Se på rött kött som vid granskning befanns vara helt ofarligt och gammal hederlig fysiologi, biokemi och endokrinologi finner rött kött med fett vara essentiellt och ofarligt till skillnad från kolhydrater.

Jag finner att Livsmedelsverket än så länge (2012-03-21 kl 12:45) saknar vetenskapliga referenser till sina åsikter om LCHF-kosten.

Jag vill åter en gång påminna om Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform 1 kapitlet 9 §.

Det verkar som om Livsmedelsverket konsekvent bryter mot denna grundlagsparagraf genom att uppgifterna på Livsmedelsverkets hemsida saknar krävd saklighet och opartiskhet genom att inte kunna uppge vetenskapliga referenser till sina uppgifter som måste betraktas som åsikter, utan vetenskapligt stöd, tills motsatsen har bevisats.

Jag begär att Livsmedelsverket publicerar sakliga och opartiska rekommendationer med tillräckliga vetenskapliga referenser på sin hemsida senast den 1 april 2012.

Vänligen

Björn Hammarskjöld


Livsmedelsverket och LCHF

Livsmedelsverket har skrivit en drapa om LCHF. Den saknar helt referenser och ser ut som om man plockat informationen från sina egna idéer. Man har alltså inte gjort sitt jobb enligt den svenska grundlagens 1 kapitel 9 § där det står att myndigheter ska vara sakliga och opartiska. Här verkar både saklighetes- som opartiskhetsrekvisiten saknas.

Så jag har skrivit ett nytt förslag åt den som fyller både saklighets- som objektivitetskriteriet.

Livsmedelsverket fick texten den 28 februari 2012 och har ännu inte svarar mer än att man har skrivit ett mottagningskvitto och gett ett Diarienummer: 3234/2011 (anges alltid vid kontakt med Livsmedelsverket) Handläggare: Irene Mattisson, tel.: 018-17 55 00 vx.

 

Det ska bli spännande att se vad Livsmedelsverket svarar.

 

Frågor och svar om LCHF

Lyssna

Vad är LCHF?

LCHF står för low-carbohydrate, high-fat, det vill säga låg-kolhydrat, hög-fett. Från början har det varit en kost för personer som vill äta en naturlig mat utan tillsatser. Det finns många varianter av LCHF-koster.

 

Att äta enligt LCHF innebär att man äter mer fett och fysiologiskt lite kolhydrater, det vill säga enligt LCHF ska man äta mer smör, grädde, feta mejeriprodukter och oförändrade mängder kött och fisk. Rot- och grönsaker, bär och nötter kan också ingå. Man kan äta den del frukt. Däremot bör extremt kolhydratrika och näringsfattiga livsmedel [1] som pasta, ris, gryner och bröd minskas kraftigt eller helt uteslutas, liksom söta livsmedel som läsk, godis och bakverk, allt det som Livsmedelsverket kallar ”utrymmesmat” [2] eller kolhydrater.

 

Vad händer när man äter LCHF-mat?

I stort sett alla bantningsmetoder går ut på att minska mängden kolhydrater till hanterbara mängder. Man låter helt enkelt bli den utrymmesmat som Livsmedelsverket rekommenderar att äta mindre än 100 gram (eller högst 14 E%) per dag av.

 

Nästan alla celler i kroppen har mitokondrier, energifabriker i cellerna, och använder acetylcoenzym A, AcCoA eller aktiverad ättiksyra som bränsle [3].  AcCoA är den molekyl som är navet i vår ämnesomsättning. Fett, protein och kolhydrater kan alla brytas ned till AcCoA som sedan kan användas som energikälla eller som byggmaterial till många olika molekyler som kroppen behöver inklusive bygga fett, protein och kolhydrater.

 

Protein och fett är livsnödvändiga för oss att äta, vi kan inte överleva utan dessa näringsämnen. Naturligt fett och protein är i normala mängder helt ogiftiga. Kolhydrater i alla dess former kan kroppen alltid tillverka i tillräcklig mängd så man behöver inte äta några kolhydrater alls. Men kolhydrater i överskott är giftiga, har man mer än 7 gram glukos i blodet kan det skada kroppen och mer än 30-50 gram glukos i blodet hos en normalviktig (70 kg) person kan göra att man dör i akut glukosförgiftning. Vid kolhydratöverskott hjälper insulin till så att blodglukosvärdet normaliseras så snart som möjligt trots tidigare rekommendationen att man ska äta extrema 480 gram kolhydrater (=glukos) per dag.

 

Att äta fett i stället för kolhydrater är bara en fördel för kroppen, man slipper de giftiga kolhydraterna. Det är beskrivet att en del kortvarigt blir illamående, trötta och matta och kan få dålig andedräkt under kroppens omställningsperiod till normalförbränning av AcCoA från fett i stället för nödsituationens nedbrytning av glukos till AcCoA.

 

Finns det risker med LCHF-kosten?

Att äta LCHF-kost innebär ingen risk över huvud taget. Carl von Linné beskrev redan 1732 LCHF-kosten då han redogjorde för samernas kost bestående av kött, fisk, mjölk, allt med mycket animaliskt fett, och i säsong bär och ägg [4]. Även inuiterna har under många generationer ätit kött, fisk, animaliskt fett, en kost som nästan helt saknar kolhydrater i kosten [5].  Att äta LCHF under en längre tid brukar ge friskare människor.

 

Det finns studier som visar att överlevnadstiden ökar signifikant med ökande mängd fett [6]

 

Som synes så finns det kunskaper som visar vad som händer om man äter en strikt LCHF-kost under lång tid, som tio-tjugo generationer. LCHF är en fysiologisk kost där högst 100 gram av energiintaget bör komma från kolhydrater. Jämfört med andra lågkolhydratkoster innehåller LCHF fysiologiskt lite kolhydrater och mycket animaliska och vegetabiliska fetter från kött, ägg, mjölkprodukter och fisk samt en del vegetabiliska fetter som kokos-, raps- och olivolja. LCHF ger mer animaliskt fett på samma sätt som Linné och Røiri beskrivit hos de friskaste folkslagen som samer och inuiter jämfört med Livsmedelsverkets kost.

 

Det man vet är att

LCHF ibland kan ge förstoppning, eftersom kosten kan vara fiberfattig. Fibrer och fullkorn ökar dock risken för tarmcancer [7], och LCHF innehåller litet fullkorn och fibrer.

 

LCHF-kosten sänker i allmänhet blodglukos och blodfetterna. Man vet att stora mängder kolhydrater ökar mängden glukos i blodet samt ökar mängden blodfetter och därmed risken för övervikt, diabetes, cancer och demens [8].

 

Animaliskt fett minskar risken för hjärt- och kärlsjukdom: LCHF-kosten innehåller mycket animaliskt fett. Om man byter ut animaliskt fett mot fleromättat omega-6-fett kan risken för bröstcancer öka [9].

 

Personer som äter fullkorn, frukt och grönt och olja är vanligen sjukare än de som äter mycket animaliskt fett från smör och grädde och lite grönsaker.

 

En varierad kost gör att det blir lättare att få i sig alla näringsämnen: LCHF ger tillräckligt lite fibrer och inget fullkorn, som bara finns i spannmål och ris. Kolhydraterna undantränger, späder ut, de livsviktiga proteinerna och fetterna och även mineraler och vitaminer  undanträngs av kolhydrater varför kolhydrater bör minimeras.

 

Det är en stor variation i LCHF-kosten, allt i den gamla svenska husmanskosten och det gamla franska köket kan man äta. Däremot slipper man den ensidiga spannmålskosten med kolhydratrika bullar i olika former.

 

LCHF innehåller gärna bär och en del frukt, beroende på hur mycket kolhydrater varje enskild människa tål.

 

Varför mår de flesta bra av att äta LCHF?

Om man har kolhydratintolerans i form av diabetes, fetma eller är kraftigt överviktig och går ner i vikt gör själva kolhydratminskningen att man oftast mår bättre, det gäller oavsett bantningsmetod. Man känner sig piggare och orkar röra på sig mer eftersom kroppens främsta bränsle är utvunnet av fett i första hand. Man slipper också kolhydratstegringen i blodet som då gör att kroppen kan minska insulinproduktionen.

 

Om man har diabetes får man en betydligt bättre blodglukoskontroll, man äter inte så mycket kolhydrater och blodglukosnivån stiger inte så mycket efter måltid [10]. Som biverkan brukar man gå ner i vikt och man får bättre insulinkänslighet och därmed mindre medicinbehov. En del av personer med diabetes som går över på LCHF kan bli symtomfria och läkemedelsfria [11]. Blodfetterna blir också normalt lägre, men kolesterolet och blodfetterna påverkas inte av fett utan av mängden kolhydrater. Ju mer kolhydrater man äter desto mer negativ påverkan på blodfetter [12], [13].

 

När man sedan nått önskad vikt och fortsätter att äta mycket animaliskt fett ligger blodfetterna kvar på en normal nivå.

 

Vad anser Livsmedelsverket om LCHF-kosten?

LCHF-kosten innebär att man helt ska undvika godis, läsk, bullar, bakverk, chips, snacks,  tårtor, glass, sylt och liknande. Det är livsmedel som alla skulle må bra av att äta mindre av. Livsmedelsverket brukar kalla det för ”utrymmesmat” och den typen av mat, även kallade kolhydrater eller ”tomma kalorier” bör begränsas till högst 100 g per dag, en del med ämnesomsättningssjukdomar som övervikt och diabetes kan behöva ännu mindre kolhydrater.

 

Med LCHF kan man också helt undvika fullkornsprodukter eftersom fullkorn är livsmedel som ökar risken för både hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, övervikt och eventuellt också cancer [14].

 

Att gå ner i vikt om man är överviktig eller fet kan vara en stor hälsovinst, det gäller oavsett vilken bantningsmetod man använder.

 

Samtliga viktminskningsmetoder innebär en begränsning av mängden kolhydrater i maten vilket visas av följande två exempel.

 

  • Svältkost om 800 kcal SLV-kost = 50 E% kolhydrater = 400 kcal kolhydrater=100 g kolhydrater

 

  • LCHF-kost om 2 500 kcal = 16 E% kolhydrater = 400 kcal kolhydrater = 100 g kolhydrater

 

Båda kosterna ger lika mycket viktnedgång under en begränsad tid.

 

Medan svältkostaren ständigt går hungrig är LCHF-aren alltid mätt.

 

Svältkostaren kommer att dö av sin svält inom några månader om svältkostaren inte börjar äta mer och därmed gå upp i vikt igen medan LCHF-aren kan fortsätta njuta av gourmetmat och vara mätt och viktstabil resten av livet.

 

Att äta LCHF-kost under resten av livet innebär ingen risk. Se bara på samer, inuiter, maassaier, patienter med diabetes före 1922, här har man ätit en lågkolhydratkost under långliga tider och mått bra av lågkolhydratkosten.

 

En annan fördel med LCHF-debatten är att folk i allmänhet börjar förstå att animaliskt fett är nyttigt, och börjar äta mer riktig och oprocessad mat med animaliskt fett i form av grädde och smör i stället för extremt kolhydratrika och processade livsmedel som höjer blodglukos och blodfetter.

Därför kommer Livsmedelsverket att ändra sina kostråd

För de flesta är det viktigaste att äta mindre kolhydrater och ersätta energiförlusten med mera animaliskt fett, och Livsmedelsverket förordar inte heller en fettsnål kost. I dag äter de flesta för mycket kolhydrater som kan leda till övervikt, diabetes, cancer och demens vilket man visste redan för mer än 150 år sedan [15]. Men man verkar hittills inte vilja tillämpa kunskapen.

 

Är god mat lagad med kärlek och goda naturliga råvaror,

 

Den typen av kost brukar kallas LCHF.

 

Många LCHF-förespråkare har skaffat kunskap om att vetenskapen har svängt när det gäller fett. Livsmedelsverkets råd måste bygga på det som vetenskapen säger om hur matvanorna påverkar hälsan på lång sikt, i enlighet med Sveriges grundlag, 1 kapitlet 9 § [16].

 

Uppdaterad: 2012-03-15



[1] Livsmedelsverkets databas http://www7.slv.se/Naringssok/?epslanguage=sv

[2] Livsmedelsverket SNÖ

http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Svenska-narings-rekommendationer/SNR-oversatta-till-livsmedel/ 5:te stycket ger exempel på utrymmesmat som alla innehåller kolhydrater

[3] Krebs cycle eller citronsyracykeln.

http://www.chemistryexplained.com/Hy-Kr/Krebs-Cycle.html#b

[4] Carl v Linné, Lappländsk resa, 1732

[5] Paal Røiri: Eskimo-kostholdets betydning for dødeligheten av hjerte- og karsykdommer

Hvilken betydning har det store inntaket av protein og mettet fett, langkjedete omega-3 fettsyrer samt det obetydelige inntaket av karbohydrater? En dokumentasjon av at gjeldende norske kostholds-retningslinjer ikke er i pakt med foreliggende forskningsresultater, og bør revideres. Fremlagt for Institutt for Ernæringsforskning,

Medisinsk fakultet, Universitetet i Oslo, den 30. oktober 2002.  2. utgave 5.1.2005 ISBN 82-92644-01-6

http://www.nfhm.org/artikler/eskimo.pdf

[6] Leosdottir M, Nilsson PM, Nilsson J-A, et al. Dietary fat intake and early mortality patterns — data from The Malmo Diet and Cancer Study. J Intern Med 2005; 258: 153-165.

[7] Inoue M, et al, Subsite –specific risk factors for colorectal cancer: a hospital based case-control study in Japan. Cancer Causes Control,1995; 6;14-22.

[8] Gary Taubes, Good Calories, Bad Calories, Knopf Publ co NY, NY, USA 2007

[9] Wirfält, Mattisson et al Postmenopausal breast cancer is associated with high intakes of omega-6 fatty acids

. Cancer Causes Control. 2002 Dec;13(10):883-93 http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/12588084 ..

[10] Julius Lagerholm, sjukhusläkare, Hemmets Läkarebok , Fröléen & co Stockholm 1921.

[11] Jörgen Vesti Nielsen, Eva Jönsson Nutrition & Metabolism 2008, 5:14 http://www.nutritionandmetabolism.com/content/pdf/1743-7075-5-14.pdf

[12] Ravnskov U. Rapport till SBU. http://www.ravnskov.nu/SBU

[13] Parks EJ, Krauss RM, Christiansen MP, et al. Effects of a low-fat, high--carbohydrate diet on VLDL--triglyceride assembly, production, and clearance. J Clin Invest. 1999;104:1087–96.

[14] Barry Groves, Trick and Treat, Hammersmith Press, London, 2008

[15] Gary Taubes, Good Calories, Bad Calories, Knopf publ co NY, NY, USA 2007

[16] 9 § Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Lag (2010:1408).


Fett gör dig mer långlivad

<!-Snöflingor nu utkommenterade <script type="text/javascript"> Width =1000; // ange bredden på sidan som ska snöas in...  Height =2000; // ange höjden på sidan som ska snöas in... Count =25; // antal snöflingor OBS! ange inte för stort antal!  MaxStep=3; // max steg i rörelsen
MinStep=1; // min steg i rörelsen  MaxFlake=10; // max storlek på snöflinga  MinFlake=4; // min storlek på snöflinga PosX = new Array();  PosY = new Array();  StepX = new Array();  StepY = new Array();  StarSize=new Array();  for (i = 0; i < Count; i++) {  PosX[i] = Math.random()*Width;
PosY[i] = Math.random()*Height;  StepX[i] =MinStep+Math.random()* -MaxStep;  StepY[i] =MinStep+Math.random()* MaxStep;  StarSize[i]=MinFlake+Math.random() * MaxFlake;  document.write("<div id='Obj" + i + "' style='position:absolute; left:0px; top:-20px; z-index:10000; visibility:hidden; color:#fff; font-weight:normal; font-family:Verdana; font-size:"+StarSize[i]+"pt'>•</div>");  }  function animate() {  for (i = 0; i < Count; i++) {  PosY[i] += StepY[i];  PosX[i] += StepX[i];  document.getElementById("Obj"+i).style.visibility = "visible";  if (PosY[i] > Width || PosX[i] > Height || PosX[i]<0) { // starta om från toppen av sidan när mitten nås  PosX[i] = Math.random()*Width; ///2  PosY[i] = -20;  StepX[i] = MinStep+Math.random()* -MaxStep;  StepY[i] = MinStep+Math.random()* MaxStep;  }  document.getElementById("Obj"+i).style.top = PosY[i] + "px";  document.getElementById("Obj"+i).style.left = PosX[i] + "px";  }  setTimeout("animate()", 50);// hastighet  }  setTimeout("animate()", 1000);  Slut på kommentar -->
</script>

Det finns en intressant artikel om högfettskost och hjärtsvikt.

Circulation Research 2012, 110:764-776

 

Här har man tittat på en speciell sorts råttor, Dahl saltkänsliga råttor med högt blodtryck.

 

Man gav råttorna standardmat med mycket kolhydrater och låg saltmängd och råttorna hade normal hjärtfunktion utan svikt. Gav man dessa råttor sedan en hög saltmängd så fick råttorna hjärtsvikt med förstorat hjärta.

Gav man en LCHF-kost med mycket salt hade råttorna kvar sin normala hjärtfunktion trots att dessa råttor är saltkänsliga och på SLV-kost får hjärtsvikt.

 

Ett annat försök på hamster visade att en kost med fleromättat fett gav en något kortare medelöverlevnadstid (305 dagar) jämfört med normalkost med 12 E% fett (323 dagar).

Fick hamstrarna en kost med 45 E% fett (mättat fett och enkelomättat fett) så ökade medelöverlevnaden signifikant (P<0,01) till 406 dagar.

 

Överfört till människa blir det 76 år på fleromättat fett, 81 år (normal medellivslängd) på SLV-kost och 101 år på LCHF.

 

Sammanfattningsvis så visar dessa försök att LCHF ser till att vi mår bättre och lever längre.

Så fortsätt att äta LCHF och njut av livet! Jag tänker då bli mer än 100 år!


RSS 2.0