Ät mera kött och rädda planeten!

Veganernas intåg på kostarenan genom att införa Köttfri måndag kan förstöra våra barn. Utan kött får man bristsymtom förr eller senare. Det brukar ta omkring 20 år innan alla bristsjukdomarna kommer. 

Vegetabilier innehåller bara bråkdelar av vitaminer och mineraler jämfört med kött. Protein i vegetabilier saknar en del aminosyror i tillräcklig mängd. Fettet i vegetabilier är undermåligt jämfört med animaliskt fett. 

Och Världsnaturfonden, WWF, hävdar ”Naturbeteskött – bra för naturen, miljön och klimatet!”  

http://www.wwf.se/vrt-arbete/jordbrukslandskap/naturbete-och-naturbetesktt/1129747-naturbetesktt-intro

Energisnålt  

http://www.wwf.se/vrt-arbete/jordbrukslandskap/naturbete-och-naturbetesktt/1129758-naturbetesktt-miljn

Att äta naturbeteskött är ett bra sätt att spara energi! Det går åt mindre energi att producera naturbeteskött än annat nötkött. Att producera kött med hjälp av kraftfoder, vilket är det vanliga sättet numera, kräver 5–8 gånger mer energi. För 1 kg naturbeteskött går det inte åt mer energi än att odla 1 kg bönor.” 

OK, låt oss då jämföra bönor och nötkött i form av entrecôte. 
Bondbönor, gröna, kokta vs entrecote enligt Livsmedelsverkets databas: 
Bönor innehåller 67 kcal/hg medan 
Entrecôte innehåller 165 kcal/hg. 

Låt oss då först omvandla hur många hg det går på 100 kcal. Då behövs det 1,5 hg bönor som kan jämföras med 0,6 hg entrecôte, båda innehåller 100 kcal. 

Om nu 1 kg bönor kräver lika mycket energi som 1 kg entrecôte så behövs det 1,5/0,6=2,5 gånger mer energi för att göra 100 kcal bönor jämfört med att göra 100 kcal entrecôte. 

Köttet är alltså 2,5 gånger mer klimatsmart än vegetabilier. På köpet fås ett hållbart jordbruk. 

Räknar man på mängden protein i stället så behöver en 70 kg människa högst 0,5 g animaliskt protein per kg eller omkring 200 g kött, fisk per dag.

Bönor innehåller mindre än hälften så mycket vegetabiliskt protein per 100 g jämfört med kött. Dessutom saknar vegetabiliskt protein en del livsnödvändiga aminosyror varför man måste äta 2-4 gånger mer protein för att (nästan) tillgodose det livsnödvändiga behovet av aminosyror.

Med andra ord går det åt mer än 4-8 gånger mer bönor än kött. 

Så det behövs alltså mycket mer än fyra gånger mer energi att äta vegetabiliska bönor än att äta riktigt animaliskt kött.

Äter man andra grönsaker med mindre mängd protein och energi än bönor så krävs det ännu mycket mer energi

Sedan tillkommer ett annat problem med vegetabilier, de kräver mer konstgödsel (=fossilt bränsle) medan korna är självgående gräsätare med automatgödselfunktion. Korna kan återställa våra jordbruksmarker medan vegetabilierna förstör jorden de odlas på.

Läs också denna info från 2008:

http://www.kostdemokrati.se/bjorn/2012/01/14/minska-metanutslappen-at-mer-lokalt-kott/

 

Slutsatsen blir: Ät mera kött och rädda planeten!


Tänk vad enkelt och genialt Livsmedelsverket skulle kunna arbeta!

Ta det enkla och geniala faktum att kolhydrater i större mängd än 3 g glukos i blodet hos en 70 kg person är giftigt. Detta borde leda till att Livsmedelsverket omedelbart applicerar slutsatserna av SNÖ (Svenska Näringsrekommendationer Översatta till mat) i sina rekommendationer.

 

 ”Den mängd energi som kommer från denna typ av livsmedel; snacks, bullar, tårtor, glass, sylt, läsk, sötsaker och alkoholhaltiga drycker, kallas utrymmet.” [1]

 

 I SNÖ har man definierat utrymmesmat att uppgå till max 14 E% eller, om man räknar om till gram kolhydrater, högst 100 g kolhydrater per dag.

 

 Jag tycker att Livsmedelsverkets definition av "utrymmesmat" är underbar, "utrymmesmat" inkluderar alla former av kolhydrater.

 

 Jag vet som gammal fritidsbagare att "bullar" består av vatten och mjöl som grundbeståndsdelar. Då inkluderas alla former av bullar som kaffebröd, mjukt bröd, hårt bröd, tapetklister, pizza och pasta med mera. Allt är gjort på vatten och mjöl, alltså bullar. Fiberrik pasta är gjort på samma material som gröpe, gamla tiders grismat som gavs för att få grisen riktigt fet.

 

 Så genom att använda denna enkla och därmed geniala förbättringsmetod, begränsa "utrymmesmat" till högst 100 gram kolhydrater per dag, så löser Livsmedelsverket alla sina problem.

 

 Använd sedan samma enkla och därmed geniala problemlösning inom Livsmedelsverkets webbplats så att informationen blir kongruent. Då behövs inte så många sidor där samma sak beskrivs på olika sätt och med olika sifferuppgifter.

 

Tänk så enkelt det skulle bli för hela Livsmedelsverket och dess hemsida!

 

Genialt enkelt!

 

 Och glöm inte att lägga till specifika referenser för alla uttalanden så att Livsmedelsverkets information om till exempel LCHF blir korrekt. Idag är "informationen" ett sammelsurium av korrekta fakta blandade med felaktig tro och diverse faktafel.

 

 Gå in på http://kostkunskap.blogg.se/2012/march/livsmedelsverket-och-lchf.html , där finns den uppdaterade versionen av Livsmedelsverkets LCHF-kunnande.

 

Livsmedelsverket får mer än gärna hämta hem texten in extenso och publicera på Livsmedelsverkets hemsida.



[1] http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Svenska-narings-rekommendationer/SNR-oversatta-till-livsmedel/ stycke 6.


När skall vi på allvar centralisera vården?

(Denna artikel/detta förslag är publicerad i Dagens medicin 1998. Men det är lika aktuellt idag!)

Idag talas det mycket om att centralisera vården. Men det görs på det vanliga sättet, ett eller två små steg i taget. Någon vinst med detta kommer vi aldrig att se. Se SPRIs rapport som kom ut vid årsskiftet [1]. Däremot får patienterna en sämre vård, vilket är stick i stäv med den av regeringen önskade politiken [2].

Skall vi verkligen göra allvar av centraliseringstanken är här ett förslag:
Enligt min mening borde ett stort sjukhus byggas mitt över Treriksröset. Ett stort sjukhus där man då kan ombesörja all sluten sjukvård samt specialistvård för både Norge, Sverige och Finland.

Som en följd av detta storsjukhus så måste alla andra sjukhus betraktas som småsjukhus och, i enlighet med den nuvarande nedläggningsideologin, läggas ned. Småsjukhusen må heta HUCS i Finland, KS, Mora Lasarett eller Östra i Sverige, Rikshospitalet eller Fylkessjukehuset i Kristiansund i Norge, alla är de små i jämförelse med Treriksrösets Sjukhus (TS).

När vi ändå gör det litet rationellt så kan vi ordna sjukresor till TS i form av jetplan eller helikopter, givetvis sjukvårdsanpassade och ägda av Landstingen, från alla orter till Arlanda, där patienterna omlastas. Därifrån får man åka med Landstingsförbundets jumbojet med plats för 235 sittande passagerare [3], även den sjukvårdsutrustad och med specialutbildade flygsjuksköterskevärdinnor i stället för vanliga flygvärdinnor.

Sverige, Finland och Norge har ungefär 18 miljoner innevånare som i genomsnitt gör 1,5 sjukvårdsbesök hos specialist per innevånare. Det ger ett transportbehov av i genomsnitt 74.000 patienter per dygn året runt. Eller 370 avgångar per dygn från Arlanda till den nya Treriksrösets flygplats, med 200 passagerare/plan, eller drygt 1 avgång var fjärde minut dygnet runt. Patienten från Narvik måste givetvis åka via Oslo och Arlanda till TS (allt för att få ner transportkostnaderna!). Skall vi få med följeslagare till var patient blir det ett plan varannan minut till TS.

De långa transporterna kommer sannolikt att ge en något ökad dödlighet. På så sätt kan nog sjukvårds- och även pensions- och barnbidragskostnaderna i landet minskas.

Så nu väntar jag bara på att politikerna använder min idé, de får den alldeles gratis!

Vill vi nu inte ha det på det ovan föreslagna sättet så behåll de små sjukhusen, för patienternas skull.

Jag vill ge ett exempel från norska västkusten, Fylkessjukhuset i Kristiansund. Det är ett litet sjukhus med ungefär 90 vårdplatser. Sentralsjukhuset i Møre og Romsdals fylke ligger i Ålesund, 15 mil söderut. Men det tar mellan tre och fyra timmar dit med bil och färja på grund av alla fjordar. Nattetid går ingen färja. Helikoptern är baserad i Ålesund, 35 minuters flygtid per riktning, men flyger inte i alla väder. Regionsjukhuset ligger i Trondheim, 17 mil norrut, färja även här. På grund av transportproblemen har man i Kristiansund ett komplett akutsjukhus inklusive BB med 400 förlossningar per år.

Visby lasarett är ett sjukhus med nästan identiska transportproblem. Här tänker inte ens Socialstyrelsen att lägga ned det sjukhuset eller ens BB, trots det låga antalet förlossningar där.

Mora lasarett är ett annat sjukhus där SoS i princip vill flytta BB till Falun på grund av för lågt antal förlossningar, 624-997 förlossningar per år under de senaste 7 åren. Sätt en passares ena spets i Falun och den andra i Grövelsjön (nordvästra hörnet av Dalarna). Cirkeln runt Falun tangerar Oslo och Linköping, går öster om Åland och söder om Sundsvall.

Tänker man efter vad SPRIs rapport innebär så skall vi behålla och även bygga flera av de små sjukhusen samt krympa de stora sjukhusen. Då får vi en kvalitativt bättre och dessutom billigare sjukvård med kortare transporter. Jag vet att ambulanserna idag är mycket välutrustade med bra och kunnig personal. Den avancerade ambulansorganisationen behövs även i framtiden. Men kortare transporter ger en bättre sjukvård. Anspänningstiden är visserligen 30 sekunder men 10 mil tar ungefär 1 timme i var riktning. Patienten är inte på sjukhus förrän efter minst 2 timmar.

De små sjukhusens personal har i allmänhet lika stor kunskap som det stora sjukhusets. Men det lilla sjukhusets personal har en bredare kunskap och ser helheten mera än det stora sjukhusets smala specialister. Lunds Universitetssjukhus (med traumateam) har exempelvis en fjärdedel så många traumafall per år som Mora Lasarett (utan traumateam) [4]. Akutmottagningen och ortopedkliniken vid Mora lasarett tar hand om 40 % av alla skidskador i Sverige. Det beror på att Mora lasaretts befolkningsunderlag mer än fördubblas under skidsäsongen från 80.000 till 180.000 invånare med hjälp av 40 % av alla utförsåkare i Sverige. Det betydligt större Falu lasarett har 220.000 invånare i sitt upptagningsområde.

Som synes så finns det många anledningar att behålla (och även bygga fler av!) de små sjukhusen och att samtidigt krympa de större sjukhusen så att även de blir hanterliga och billigare. Spetskompetens bör, som redan nu, lokaliseras på enstaka sjukhus i Sverige, som exempelvis hjärtoperationer på nyfödda, neurokirurgi med mera.

Björn Hammarskjöld
Sektionsoverlege
Fylkessjukehuset i Kristiansund N
Norge

Referenser:
1. SPRI Rapport 1997
2. SBU Vetenskap & praxis nr 4 1997 sid 8.
3. Flygrevyn nr 6 1997 sid 7
4. Personligt meddelande Mia Ädling AF, akuten Mora lasarett


Kommentarer 2012.

Regionssjukhuset i Trondheim har gjort en fantastisk resa.

Det gamla sjukhuset revs och det nya konceptet byggdes under pågående verksamhet med början 1998.

Det nya regionssjukhuset byggde på konceptet att ett sjukhus med 100-150 vårdplatser visats vara mest kostnadseffektivt.

Så man byggde helt resolut ett storsjukhus bestående av flera små sjukhus. Karta över St Olav finns här : http://www.stolav.no/StOlav/Kart/pdf/grunnkart.pdf

Principen var att bygga ett par våningar stablit för mottagningar och tung utrustning och sedan ovanpå bygga lättare våningsplan, 4-6 stycket, för sedvanliga vårdavdelningar.

I Sverige har man gått motsatt väg. Man har slagit ihop sjukhusen i Göteborg till SU som inte fungerar. Man har slagit ihop sjukhusen i Stockholm till Karolinska som inte fungerar. Man har slagit ihop sjukhusen i Skåne till SUS som inte fungerar.

Det är intressant att man inte verkar lära sig av misstagen.

Att man inte lär sig

Alltid lika roligt!

Svar på Uffe Ravnskovs brev har kommit från 1,6 och 2,6 M-klubben (finns längre ned på denna sida).

Det är intressant att de papegojlikt upprepar Livsmedelsverkets kostråd.

Men de har inte testat länkarna själva. Jag har däremot gjort det.

De två första länkarna ger ett 404-fel, sidan saknas på Livsmedelsverkets hemsida.

Livsmedelsverket har av okänd anledning tagit bort dessa två sidor. En av länkarna är publicerad i ett av Livsmedelsverkets protokoll nr 45 från 2010-03-05.
http://www.slv.se/upload/dokument/om_oss/expertgrupper/Kosthalsa/Protokoll%20nr%2045%202010%20fr%C3%A5n%20m%C3%B6tet%20den%205%20mars.pdf
Men den är lika död därifrån som från 1,6- och 2,6-M-klubbarna.

Den tredje länken till SLV lever. Men man har noga undvikit Wirfält, Mattisson et als artikel 2002 i Cancer Causes Control att postmenopausala kvinnor som äter mer än 20 g omega-6 per dag har ökad risk för bröstcancer.

Det är alltså 1,6 M-klubbens målgrupp som skadas mest av Livsmedelsverkets kostråd om att äta ökad mängd omega-6-fett!

Att sedan Irene Mattisson inte använder (eller får hon inte använda?) sin kunskap om fleromättade fetters påverkan på kvinnor tillhörande 1,6 M-klubbens medlemmar strider mot grundlagens 1 kapitel 9 §.

Så Becel pro active är det sämsta och mest riskfyllda matfett som målgruppen kan välja. Och det är 10 år gammal kunskap som till och med Livsmedelsverket skulle ha kunskap om. Men icke.

Se referensen nedan!

Uffe Ravnskov har vidarebefordrat svar på hans brev till Konsument- och Livsmedelsverken som han även skickat till 1,6- och 2,6 M-klubbarna
Vänligen
Björn

Här kommer svaret från 1,6 och 2.6 miljonerklubben
”Vidarebefordrat brev:


Från: Info 1.6 <wlmailhtml:/mc/compose?to=info@1.6miljonerklubben.com>
Datum: 15 augusti 2012 10.52.38 CEST
Till: "wlmailhtml:/mc/compose?to='ravnskov@tele2.se'" <wlmailhtml:/mc/compose?to=ravnskov@tele2.se>
Ämne: SV: SV: Vilseledande reklam och ojust marknadsföring


Hej Uffe,
Tack för ditt mejl. Det finns verkligen många teorier idag om vad som är bra för oss eller inte, alla är vi olika och har rätt att välja det som känns bäst för oss.
Vad gäller margarin tar vi i 1,6miljonerklubben inte ställning utan vi lyssnar på Livsmedelsverkets rekommendation gällande val av matfett och hjärthälsa, läs om det här. Livsmedelsverket rekommenderar att intaget av fleromättat fett bör öka på bekostnad av mättat fett. För att uppnå detta rekommenderas att ett matfett med hög andel omättat fett används istället för smör.
Du kan läsa de blå länkarna genom att klicka på dem.
Becel stödjer vår kampanj ”Woman in Red” för att samla in pengar till oberoende forskning på kvinnors hjärthälsa, det är vi mycket glada för.
Vänliga hälsningar
1,6 & 2,6 miljonerklubben
Pia Gefvert
Grev Turegatan 27
114 38 Stockholm
växel: 08-20 51 59
telefontid: månd-torsd 10-17, fre 10-15 (lunchstängt 12-13 alla dagar)
för info om aktiviteter, anmälan, medlemsregistrering mm se vår hemsida www.1.6miljonerklubben.com ”


Här är referensen!
Cancer Causes Control. 2002 Dec;13(10):883-93.
Postmenopausal breast cancer is associated with high intakes of omega6 fatty acids (Sweden).
Wirfält E, Mattisson I, Gullberg B, Johansson U, Olsson H, Berglund G.
Malmö Diet and Cancer Study: Department of Medicine, Surgery and Orthopedics, Lund University, Sweden. elisabet.wirfalt@smi.mas.lu.se
Abstract
OBJECTIVE: To estimate the postmenopausal breast cancer risk associated with total fat intake, different types and relative proportions of dietary fat using a nested, matched case-control study within the Malmö Diet and Cancer (MDC) cohort, Sweden. METHODS: Among women 50 years or older at baseline (n = 12,803), incident breast cancer cases (n = 237) were matched to controls (n = 673) on age and screening date. Data were obtained by a "novel" diet history method, a structured questionnaire, and anthropometric measurements. Conditional logistic regression examined breast cancer risks associated with quintiles of fat intake residuals adjusted for energy and potential confounders. RESULTS: Saturated fat and the omega3-omega6 fatty acid ratio were not related to increased risks, but positive trends were seen for total (p = 0.031), monounsaturated (p = 0.002), and polyunsaturated fat (p = 0.0009), especially omega6 fatty acids and the polyunsaturated-saturated fat ratio (p = 0.004). With mutual adjustment for different types of fat, an elevated risk remained significant in the highest omega6 fatty acid quintile (RR= 2.08, 95% CI 1.08-4.01). CONCLUSIONS: Postmenopausal breast cancer was positively associated with total, monounsaturated, and polyunsaturated fat. However, with mutual adjustment for other types of fat, specifically high intakes of omega6 fatty acids were associated with an increased risk.
PMID: 12588084 [PubMed - indexed for MEDLINE]

Uffe Ravnskovs brev till Konsument- och Livsmedelsverket


-----Ursprungligt meddelande-----
Från: ravnskov@tele2.se [mailto:ravnskov@tele2.se]
Skickat: den 13 augusti 2012 16:35
Till: Konsumentverket
Ämne: Vilseledande reklam och ojust marknadsföring

Ärende: Vilseledande reklam och ojust marknadsföring
Meddelande: Vilseledande reklam för livsmedel innehållande växtsteroler

Unilever har i många år marknadsfört sitt margarin Becel pro-activ och vissa yoghurtprodukter med argumentet att de sänker kolesterolet. Samma är fallet med Carlshamns margarin Benecol. Denna sänkning uppnår man genom att ersätta normalt kolesterol med växtsteroler utvunna ur soja och finskt timmer med extraktionsbensin. Resultatet blir att upptaget av normalt kolesterol i tarmen minskar till fördel för upptaget av växtsteroler. Därmed minskar halten av normalt kolesterol i blodet medan halten av växtsteroler ökar.

Nu till problemet. Åtskilliga vetenskapliga studier har visat, att en förhöjd halt av växtsteroler ökar risken för åderförkalkning, hjärtinfarkt och för tidig död. I det följande skall jag helt kort redovisa för de viktigaste av dessa studier. Jag har även infogat länkar till originalartiklarna.

Det finns en sällsynt medfödd sjukdom som kallas sitosterolemi. Patienter med denna sjukdom har kraftigt förhöjda halter av växtsteroler i blodet och utvecklar tidigt i livet xantomer, dvs kolesterolrika knutor i huden av samma typ som man finner hos människor med familjär hyperkolesterolemi (referens 1).

Andra forskare har visat, att patienter med sitosterolemi blir åderförkalkade i ung ålder och kan dö redan i tonåren av en hjärtkärlsjukdom (referens 2 - 5).

Att växtsterolerna har en skadlig effekt på cellväggarna har visats på råttor som utfodrats med växtsteroler. Detta hade dessutom till effekt att råttornas livslängd förkortades (referens 6).

I en senare analys av ett av de första statinexperiment, kallat 4S, fann forskarna med Tatu Miettinen i spetsen att 25 procent av patienterna hade förhöjd halt av växtsteroler i blodet. Dessa patienter hade ingen nytta av statinbehandlingen; tvärtom ökade risken för hjärtkärlsjukdom i denna grupp (referens 7).

Det tycks alltså vara skadligt att ha förhöjda halter av växtsteroler i blodet. Både Becel pro-activ och Benecol höjer halterna och är alltså potentiellt skadlig.

I en översiktsartikel från 2003 (referens 8), där man hade analyserat alla studier som använt växtsteroler i behandlingen, påstår författarna att växtsterolerna är oskadliga. Studien har finansierats av Unilever, huvudförfattarens forskning är även betald av Unilever; två av författarna har patent på margarin med tillsatta av växtsteroler; en av dessa har aktier i det finska företag Raisio som producerar Benecol och som tidigare ägde Carlshamns mejerier. I artikeln hänvisar författarna till djurexperiment, som inte skulle ha visat några skadliga effekter, men de ignorerar den nämnda råttstudien (referens 6), som publicerats tre år tidigare. Studierna, som visat att patienter med sitosterolemi drabbas av åderförkalkning och hjärtkärl-sjukdom, avvisas med följande argument: ”Denna risk är huvudsakligen hypotetisk och den lilla ökningen av blodets halt av växtsteroler mer än övervägs av den minskade LDL-halt i blodet” (This risk is believed to be largely hypothetical, and any increase due to the small increase in plasma plant sterols may be more than offset by the decrease in plasma LDL). Man påstår också, att en studie har visat, att patienter med sitosterolemi kan äta växtsteroler utan risk (referens 9). Denna studie har emellertid endast studerat växtsterolernas effekt på blodets halt av kolesterol och växtsteroler. Aven Miettinens tidigare studie (referens 7) som visat, att statinbehandling ökar risken för hjärtkärl-sjukdom hos människor med förhöjd halt av växtsteroler i blodet, ignoreras, trots att Miettinen står som medförfattare till översiktsartikeln.

Möjligen kommer Unilever och Carlshamns mejerier att hänvisa till en rapport från European Food Safety Authority, som publicerades 2008 (referens 10), men här har man inte tagit ställning till eventuella biverkningar. Man konkluderar, att växtsterolerna sänker kolesterolet, men påpekar samtidigt, att inga experiment har visat, att de även minskar risken för hjärtkärlsjukdom. Det bör också tilläggas, att många studier har visat, att effekten av statinerna, de preparaten som fram för allt används i kolesterolsänkande syfte, inte beror på själva kolesterolsänkningen; nyttan är den samma vare sig kolesterolet sänks maximalt eller blott lite grand. Härmed bortfaller industrins huvudargument, att växtsterolerna minskar blodets halt av kolesterol. Fenomenet förklarar även, varför patienterna i 4S-studien med hög halt av växtsteroler i blodet inte fick någon nytta av behandlingen trots att deras kolesterol minskade lika mycket eller mer än hos de övriga.

Ett minimikrav är att Unilever och Carlshamns mejerier åläggs att bevisa att förhöjda halter av växtsteroler i blodet är ofarligt. I väntan på detta bör den gravt vilseledande annonseringen om påstådda hälsoeffekter stoppas. Frågan är väl också om man över huvud tagit får sälja produkter, som innehåller växtsteroler.

Jag har tidigare påpekat detta i en artikel i Dagens Medicin (http://www.dagensmedicin.se/debatt/annu-en-myt--det-hjartvanliga-becel)
utan att några myndigheter har reagerat, möjligen för att jag glömde nämna, att det endast gällde Becel pro-activ, inte vanligt Becel.

Uffe Ravnskov, med dr, docent
Magle Stora Kyrkogata 9, 22350 Lund
tel +46 46145022 eller +46-702580416

Exempel på vilseledande reklam:
Becel pro-activ: http://www.becel.se/proactiv/?gclid=COirl7HT5LECFeQumAodCA8AMg


Här kommer referenserna till de vetenskapliga artiklarna:

1. Bhattacharyya and Connor 1974. Sitosterolemia and Xanthomatosis. A newly described lipid storage disease in two sisters.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC333088/pdf/jcinvest00641-0079.pdf

Utdrag av abstract: Although the usual diet may contain 150-250 mg of plant sterols, chiefly f8-sitosterol, only trace amounts of these sterols have heretofore been found in human or animal blood and tissues. We now report elevated plant sterol levels in the blood and tissues of two sisters with extensive tendon xanthomas but normal plasma cholesterol levels. Besides. P-sitosterolemia and xanthomatosis, no other physical, mental, or biochemical abnormalities were detected..... We suggest that increased absorption of P-sitosterol must be considered as one cause of this disease. The reason for the extensive xanthomatosis in these two patients remains unknown. Perhaps in some way plant sterols initiated the development of xanthomas with otherwise normal plasma cholesterol levels. Clinical atherosclerosis has not yet occurred.”

2. Beaty et al 1986. Genetic Analysis of Plasma Sitosterol, Apoprotein B, and Lipoproteins in a Large Amish Pedigree with Sitosterolemia http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC1684791/pdf/ajhg00153-0088.pdf

”We previously reported the finding of phytosterolemia, xanthomatosis, and hyperapobetalipoproteinemia (hyperapoB) in five siblings in a large Amish pedigree ascertained through a 13-year-old boy who died suddenly from advanced coronary atherosclerosis…..The plasma levels of total and low density lipoprotein (LDL) sterol remain normal or moderately elevated in sitosterolemia [1-9]. Each of the 16 reported cases developed tendon xanthomas before the age of 10 years, and atherosclerosis of the coronary arteries,aorta,and aortic valve (producing aortic stenosis) occurred as early as the second decade of life [1-9].”

3. Salen et al. 1985: Lethal atherosclerosis associated with abnormal plasma and tissue sterol composition in sitosterolemia with xanthomatosis.
http://www.jlr.org/content/26/9/1126.full.pdf

”These results indicate that cholesterol, plant sterols, and 5a-stanols are deposited prematurely and are associated with accelerated atherosclerosis in subjects with sitosterolemia with xanthomatosis.”

4. Assman G. et al. 2006: Plasma sitosterol elevations are associated with an increased incidence of coronary events in men: Results of a nested case-control analysis of the Prospective Cardiovascular Münster (PROCAM) study.
http://www.nmcd-journal.com/article/S0939-4753(05)00081-5/abstract

“Conclusions: Elevations in sitosterol concentrations and the sitosterol/cholesterol ratio appear to be associated with an increased occurrence of major coronary events in men at high global risk of coronary heart disease.”

5. Weingärtner et al. 2009. Controversial role of plant sterol esters in the management of hypercholesterolaemia http://eurheartj.oxfordjournals.org/content/30/4/404.full.pdf

”Summary points: Currently there are no data available indicating that functional foods supplemented with plant sterol esters reduce cardiovascular events. Findings in patients with the hereditary disease of sitosterolaemia, data from epidemiological studies, as well as recently published in vitro and in vivo data suggest that plant sterols potentially induce negative cardiovascular effects. Prospective clinical studies testing relevant clinical endpoints are needed, before a diet supplementation with plant sterol esters can be recommended.”

6. Walisundera et al. 2000. Vegetable Oils High in Phytosterols Make Erythrocytes Less Deformable and Shorten the Life Span of Stroke-Prone Spontaneously Hypertensive Rats.
http://jn.nutrition.org/content/130/5/1166.full.pdf

”This study suggests that the high concentration of phytosterols in CA and the addition of phytosterols to other fats make the cell membrane more rigid, which might be a factor contributing to the shortened life span of SHRSP rats.”

7. Miettinen TA et al. 1998. Baseline serum cholestanol as predictor of recurrent coronary events in subgroup of Scandinavian simvastatin survival study.
http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC28514/pdf/1127.pdf

“The risk of recurrence of major coronary events increased 2.2-fold (P<0.01) by multiple logistic regression analysis between the lowest and highest quarter of cholestanol.
Conclusions: Measurement of serum cholestanol concentration revealed a subgroup of patients with coronary heart disease in whom coronary events were not reduced by simvastatin treatment.”

8. Katan MB et al. 2003. Efficacy and Safety of Plant Stanols and Sterols in the Management of Blood Cholesterol Levels http://download.journals.elsevierhealth.com/pdfs/journals/0025-6196/PIIS0025619611631443.pdf

9. Stalenhoef AFH et al. 2001. Effect of plant sterol-enriched margarine on plasma lipids and sterols in subjects heterozygous for phytosterolaemia http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1046/j.1365-2796.2001.00788.x/full

10. European Food Safety Authority 2008. SCIENTIFIC OPINION. Plant stanol esters and blood cholesterol http://www.efsa.europa.eu/en/efsajournal/doc/825.pdf

”There are no human intervention studies demonstrating that plant stanols reduce the risk of coronary heart disease.”
” The product may not be nutritionally appropriate for pregnant and breastfeeding women and children under the age of five years. Patients on cholesterol lowering medication should only consume products with added plant stanol esters under medical supervision.”

Ditt namn (frivillig uppgift): Uffe Ravnskov Din e-postadress (för kopia av meddelande och om svar önskas): ravnskov@tele2.se

RSS 2.0