Ät mera kött och rädda planeten!

Veganernas intåg på kostarenan genom att införa Köttfri måndag kan förstöra våra barn. Utan kött får man bristsymtom förr eller senare. Det brukar ta omkring 20 år innan alla bristsjukdomarna kommer. 

Vegetabilier innehåller bara bråkdelar av vitaminer och mineraler jämfört med kött. Protein i vegetabilier saknar en del aminosyror i tillräcklig mängd. Fettet i vegetabilier är undermåligt jämfört med animaliskt fett. 

Och Världsnaturfonden, WWF, hävdar ”Naturbeteskött – bra för naturen, miljön och klimatet!”  

http://www.wwf.se/vrt-arbete/jordbrukslandskap/naturbete-och-naturbetesktt/1129747-naturbetesktt-intro

Energisnålt  

http://www.wwf.se/vrt-arbete/jordbrukslandskap/naturbete-och-naturbetesktt/1129758-naturbetesktt-miljn

Att äta naturbeteskött är ett bra sätt att spara energi! Det går åt mindre energi att producera naturbeteskött än annat nötkött. Att producera kött med hjälp av kraftfoder, vilket är det vanliga sättet numera, kräver 5–8 gånger mer energi. För 1 kg naturbeteskött går det inte åt mer energi än att odla 1 kg bönor.” 

OK, låt oss då jämföra bönor och nötkött i form av entrecôte. 
Bondbönor, gröna, kokta vs entrecote enligt Livsmedelsverkets databas: 
Bönor innehåller 67 kcal/hg medan 
Entrecôte innehåller 165 kcal/hg. 

Låt oss då först omvandla hur många hg det går på 100 kcal. Då behövs det 1,5 hg bönor som kan jämföras med 0,6 hg entrecôte, båda innehåller 100 kcal. 

Om nu 1 kg bönor kräver lika mycket energi som 1 kg entrecôte så behövs det 1,5/0,6=2,5 gånger mer energi för att göra 100 kcal bönor jämfört med att göra 100 kcal entrecôte. 

Köttet är alltså 2,5 gånger mer klimatsmart än vegetabilier. På köpet fås ett hållbart jordbruk. 

Räknar man på mängden protein i stället så behöver en 70 kg människa högst 0,5 g animaliskt protein per kg eller omkring 200 g kött, fisk per dag.

Bönor innehåller mindre än hälften så mycket vegetabiliskt protein per 100 g jämfört med kött. Dessutom saknar vegetabiliskt protein en del livsnödvändiga aminosyror varför man måste äta 2-4 gånger mer protein för att (nästan) tillgodose det livsnödvändiga behovet av aminosyror.

Med andra ord går det åt mer än 4-8 gånger mer bönor än kött. 

Så det behövs alltså mycket mer än fyra gånger mer energi att äta vegetabiliska bönor än att äta riktigt animaliskt kött.

Äter man andra grönsaker med mindre mängd protein och energi än bönor så krävs det ännu mycket mer energi

Sedan tillkommer ett annat problem med vegetabilier, de kräver mer konstgödsel (=fossilt bränsle) medan korna är självgående gräsätare med automatgödselfunktion. Korna kan återställa våra jordbruksmarker medan vegetabilierna förstör jorden de odlas på.

Läs också denna info från 2008:

http://www.kostdemokrati.se/bjorn/2012/01/14/minska-metanutslappen-at-mer-lokalt-kott/

 

Slutsatsen blir: Ät mera kött och rädda planeten!

Tänk vad enkelt och genialt Livsmedelsverket skulle kunna arbeta!

Ta det enkla och geniala faktum att kolhydrater i större mängd än 3 g glukos i blodet hos en 70 kg person är giftigt. Detta borde leda till att Livsmedelsverket omedelbart applicerar slutsatserna av SNÖ (Svenska Näringsrekommendationer Översatta till mat) i sina rekommendationer.

 

 ”Den mängd energi som kommer från denna typ av livsmedel; snacks, bullar, tårtor, glass, sylt, läsk, sötsaker och alkoholhaltiga drycker, kallas utrymmet.” [1]

 

 I SNÖ har man definierat utrymmesmat att uppgå till max 14 E% eller, om man räknar om till gram kolhydrater, högst 100 g kolhydrater per dag.

 

 Jag tycker att Livsmedelsverkets definition av "utrymmesmat" är underbar, "utrymmesmat" inkluderar alla former av kolhydrater.

 

 Jag vet som gammal fritidsbagare att "bullar" består av vatten och mjöl som grundbeståndsdelar. Då inkluderas alla former av bullar som kaffebröd, mjukt bröd, hårt bröd, tapetklister, pizza och pasta med mera. Allt är gjort på vatten och mjöl, alltså bullar. Fiberrik pasta är gjort på samma material som gröpe, gamla tiders grismat som gavs för att få grisen riktigt fet.

 

 Så genom att använda denna enkla och därmed geniala förbättringsmetod, begränsa "utrymmesmat" till högst 100 gram kolhydrater per dag, så löser Livsmedelsverket alla sina problem.

 

 Använd sedan samma enkla och därmed geniala problemlösning inom Livsmedelsverkets webbplats så att informationen blir kongruent. Då behövs inte så många sidor där samma sak beskrivs på olika sätt och med olika sifferuppgifter.

 

Tänk så enkelt det skulle bli för hela Livsmedelsverket och dess hemsida!

 

Genialt enkelt!

 

 Och glöm inte att lägga till specifika referenser för alla uttalanden så att Livsmedelsverkets information om till exempel LCHF blir korrekt. Idag är "informationen" ett sammelsurium av korrekta fakta blandade med felaktig tro och diverse faktafel.

 

 Gå in på http://kostkunskap.blogg.se/2012/march/livsmedelsverket-och-lchf.html , där finns den uppdaterade versionen av Livsmedelsverkets LCHF-kunnande.

 

Livsmedelsverket får mer än gärna hämta hem texten in extenso och publicera på Livsmedelsverkets hemsida.



När skall vi på allvar centralisera vården?

(Denna artikel/detta förslag är publicerad i Dagens medicin 1998. Men det är lika aktuellt idag!)

Idag talas det mycket om att centralisera vården. Men det görs på det vanliga sättet, ett eller två små steg i taget. Någon vinst med detta kommer vi aldrig att se. Se SPRIs rapport som kom ut vid årsskiftet [1]. Däremot får patienterna en sämre vård, vilket är stick i stäv med den av regeringen önskade politiken [2].

Skall vi verkligen göra allvar av centraliseringstanken är här ett förslag:
Enligt min mening borde ett stort sjukhus byggas mitt över Treriksröset. Ett stort sjukhus där man då kan ombesörja all sluten sjukvård samt specialistvård för både Norge, Sverige och Finland.

Som en följd av detta storsjukhus så måste alla andra sjukhus betraktas som småsjukhus och, i enlighet med den nuvarande nedläggningsideologin, läggas ned. Småsjukhusen må heta HUCS i Finland, KS, Mora Lasarett eller Östra i Sverige, Rikshospitalet eller Fylkessjukehuset i Kristiansund i Norge, alla är de små i jämförelse med Treriksrösets Sjukhus (TS).

När vi ändå gör det litet rationellt så kan vi ordna sjukresor till TS i form av jetplan eller helikopter, givetvis sjukvårdsanpassade och ägda av Landstingen, från alla orter till Arlanda, där patienterna omlastas. Därifrån får man åka med Landstingsförbundets jumbojet med plats för 235 sittande passagerare [3], även den sjukvårdsutrustad och med specialutbildade flygsjuksköterskevärdinnor i stället för vanliga flygvärdinnor.

Sverige, Finland och Norge har ungefär 18 miljoner innevånare som i genomsnitt gör 1,5 sjukvårdsbesök hos specialist per innevånare. Det ger ett transportbehov av i genomsnitt 74.000 patienter per dygn året runt. Eller 370 avgångar per dygn från Arlanda till den nya Treriksrösets flygplats, med 200 passagerare/plan, eller drygt 1 avgång var fjärde minut dygnet runt. Patienten från Narvik måste givetvis åka via Oslo och Arlanda till TS (allt för att få ner transportkostnaderna!). Skall vi få med följeslagare till var patient blir det ett plan varannan minut till TS.

De långa transporterna kommer sannolikt att ge en något ökad dödlighet. På så sätt kan nog sjukvårds- och även pensions- och barnbidragskostnaderna i landet minskas.

Så nu väntar jag bara på att politikerna använder min idé, de får den alldeles gratis!

Vill vi nu inte ha det på det ovan föreslagna sättet så behåll de små sjukhusen, för patienternas skull.

Jag vill ge ett exempel från norska västkusten, Fylkessjukhuset i Kristiansund. Det är ett litet sjukhus med ungefär 90 vårdplatser. Sentralsjukhuset i Møre og Romsdals fylke ligger i Ålesund, 15 mil söderut. Men det tar mellan tre och fyra timmar dit med bil och färja på grund av alla fjordar. Nattetid går ingen färja. Helikoptern är baserad i Ålesund, 35 minuters flygtid per riktning, men flyger inte i alla väder. Regionsjukhuset ligger i Trondheim, 17 mil norrut, färja även här. På grund av transportproblemen har man i Kristiansund ett komplett akutsjukhus inklusive BB med 400 förlossningar per år.

Visby lasarett är ett sjukhus med nästan identiska transportproblem. Här tänker inte ens Socialstyrelsen att lägga ned det sjukhuset eller ens BB, trots det låga antalet förlossningar där.

Mora lasarett är ett annat sjukhus där SoS i princip vill flytta BB till Falun på grund av för lågt antal förlossningar, 624-997 förlossningar per år under de senaste 7 åren. Sätt en passares ena spets i Falun och den andra i Grövelsjön (nordvästra hörnet av Dalarna). Cirkeln runt Falun tangerar Oslo och Linköping, går öster om Åland och söder om Sundsvall.

Tänker man efter vad SPRIs rapport innebär så skall vi behålla och även bygga flera av de små sjukhusen samt krympa de stora sjukhusen. Då får vi en kvalitativt bättre och dessutom billigare sjukvård med kortare transporter. Jag vet att ambulanserna idag är mycket välutrustade med bra och kunnig personal. Den avancerade ambulansorganisationen behövs även i framtiden. Men kortare transporter ger en bättre sjukvård. Anspänningstiden är visserligen 30 sekunder men 10 mil tar ungefär 1 timme i var riktning. Patienten är inte på sjukhus förrän efter minst 2 timmar.

De små sjukhusens personal har i allmänhet lika stor kunskap som det stora sjukhusets. Men det lilla sjukhusets personal har en bredare kunskap och ser helheten mera än det stora sjukhusets smala specialister. Lunds Universitetssjukhus (med traumateam) har exempelvis en fjärdedel så många traumafall per år som Mora Lasarett (utan traumateam) [4]. Akutmottagningen och ortopedkliniken vid Mora lasarett tar hand om 40 % av alla skidskador i Sverige. Det beror på att Mora lasaretts befolkningsunderlag mer än fördubblas under skidsäsongen från 80.000 till 180.000 invånare med hjälp av 40 % av alla utförsåkare i Sverige. Det betydligt större Falu lasarett har 220.000 invånare i sitt upptagningsområde.

Som synes så finns det många anledningar att behålla (och även bygga fler av!) de små sjukhusen och att samtidigt krympa de större sjukhusen så att även de blir hanterliga och billigare. Spetskompetens bör, som redan nu, lokaliseras på enstaka sjukhus i Sverige, som exempelvis hjärtoperationer på nyfödda, neurokirurgi med mera.

Björn Hammarskjöld
Sektionsoverlege
Fylkessjukehuset i Kristiansund N
Norge

Referenser:
1. SPRI Rapport 1997
2. SBU Vetenskap & praxis nr 4 1997 sid 8.
3. Flygrevyn nr 6 1997 sid 7
4. Personligt meddelande Mia Ädling AF, akuten Mora lasarett


Kommentarer 2012.

Regionssjukhuset i Trondheim har gjort en fantastisk resa.

Det gamla sjukhuset revs och det nya konceptet byggdes under pågående verksamhet med början 1998.

Det nya regionssjukhuset byggde på konceptet att ett sjukhus med 100-150 vårdplatser visats vara mest kostnadseffektivt.

Så man byggde helt resolut ett storsjukhus bestående av flera små sjukhus. Karta över St Olav finns här : http://www.stolav.no/StOlav/Kart/pdf/grunnkart.pdf

Principen var att bygga ett par våningar stablit för mottagningar och tung utrustning och sedan ovanpå bygga lättare våningsplan, 4-6 stycket, för sedvanliga vårdavdelningar.

I Sverige har man gått motsatt väg. Man har slagit ihop sjukhusen i Göteborg till SU som inte fungerar. Man har slagit ihop sjukhusen i Stockholm till Karolinska som inte fungerar. Man har slagit ihop sjukhusen i Skåne till SUS som inte fungerar.

Det är intressant att man inte verkar lära sig av misstagen.