Ät mer salt vid LCHF-kost

Vårt älskade Livsmedelsverk hävdar att man ska äta mindre än 6 g salt per dag för att sänka blodtrycket. 

Hur går det till?

 

Vi vet att normal mängd salt som man äter ligger på mer än 15-25 g salt per dag. I alla fall om man ska tro på klinkemlab i Dalarna som redovisar 150-300 mmol salt i 24 h urinprov. Jaha, alla utom kemister blir helt förvirrade. Vi har inte en susning om vad millimol egentligen betyder. 150-300 mmol måste multipliceras med molekylvikten på salt. Om man multiplicerar med 59 (molekylvikten på NaCl) så blir det 9-18 g salt (NaCl).

Sedan svettas man ut omkring 5 g salt per dag och det blir lätt mycket mer om man blir svettig och avföringen ger ytterligare saltförluster om 1-4 g per dag. 


Det blir då mer än 15-25 g salt per dag i förluster. Det ger ett lågt och bra blodtryck. Och men måste äta lika mycket salt som man förlorar via urin, svett och avföring. Egentligen är det tvärtom, äter vi tillräckligt med salt så skickas allt överskott på salt i kroppen via njurarna ut via urinen med upp till 1,5 g salt per minut. Så det är omöjligt för en frisk person att få för mycket salt i kroppen.

 Livsmedelsverket saknar uppenbarligen grundläggande kunskaper i fysiologi

Normalt har vi aldrig mer än 145 mmol/L salt i blodet. Det motsvarar omkring 25 g salt i hela min blodvolym när jag väger 70 kg.

 

Man filtrerar ut mellan 1 000 och 2 000 g (=1 till 2 kg!) salt per dygn i glomeruli, filtrationsurtustningen i njurarna.

 

Så vi kan aldrig få en för hög koncentration av salt i blodet, det är fysiologiskt omöjligt, när man äter mer än 25 g salt per dag. Därför kan inte heller blodtrycket höjas på grund av att man äter mer salt. Allt överskott filtreras ut, med hastigheten 0,7-1,5 g per minut..

 

Kroppens stora problem blir i stället att få tillbaka tillräckligt med salt i blodet.

 

Om salthalten sjunker under 120 mmol/L dör vi av saltbrist. Det innebär högst 21 g salt i hela min blodvolym. Så en saltförlust i blodet på mer än 4 g eller 6 minuters saltutsöndring i glomeruli utan återupptag i tubuli leder till döden på grund av saltbrist.

 

Så njurarna återabsorberar vanligtvis mer än 99 % av saltet i tubuli i njurarna med hjälp av flera olika mekanismer. Kroppen måste ha minst 137 mmol/L för att må bra. Man måste äta lika mycket salt som man har i förluster per dygn.

Den sista skvätten natrium att tas upp av tubuli sker med hjälp av de blodtryckshöjande hormonerna aldosteron, angiotensin och renin.

 

Äter man för litet salt måste tubuli försöka hämta hem mer natrium. Äter man mindre än 5 g salt per dag behövs mer än tre gånger den normala mängden blodtryckshöjande hormoner.

 

Detta ger en blodtryckshöjning som upptäcks på vårdcentralen och så blir du helt plötsligt en patient med högt blodtryck. Du sätts på en massa blodtryckssänkande mediciner som blockerar receptorerna för aldosteron, angiotensin och renin. Vården har då glömt att även tubulis återupptag av sista skvätten natrium blockeras och saltristen i kroppen förvärras, saltkoncentrationen i blodet minskar ner mot 120 mmol/L.

 

För att överleva så minskar kroppen på blodvolymen för att öka koncentrationen av salt i blodet. Då sjunker blodtrycket en aning, några mm kvicksilver. Sjukvården blir glad och Livsmedelsverket gläds och läkemedelsindustrin går skrattande till banken. Alla skattebetalare drabba av högre skatter på grund av ökade vård- och läkemedelskostnader.

 

Så det är blodvolymsminskningen som Livsmedelsverket förlitar sig på för att fortsätta sin lågsaltsrekommendation.

 

Men risken att dö i saltbrist med flera sjukdomar ökar. 

Vi har redan visat att det är omöjligt att öka salthalten i blodet över 145 mmol/L (om man inte är kraftigt uttorkad på grund av vätskebrist). Blodtrycket stiger inte på grund av att man äter salt, det till och med sjunker eftersom det då inte behövs så mycket blodtryckshöjande och saltsparande hormoner. Så ju mer salt du äter desto normalare blodtryck får du.

Vidare finns det visat att patienter med sockersjuka får mindre insulinresistens om de äter MERA salt.

Så njut av livet, ät tillräckligt med salt och sänk blodtrycket.

Lägger man sedan till en kost från det gamla franska köket och den svenska husmanskosten med litet kolhydrater och låter bli att äta frukt, juice och socker så behöver inte kroppen samla på sig vatten på grund av att glukos binder vatten som binder salt. Salt binder inte vatten i kroppen, allt överskott av salt upp emot 100 g per dag kan man kissa ut om man dricker lagom med vatten.Salt i fast form, saltkristaller, drat gärna åt sig vatten för att lösas upp till saltlösning. En saltlösning kan innehålla upp till 30 % salt. Plasma innehåller 0,8 % salt. Salt i vattenlösning drar inte till sig mer vatten. 

 

Däremot drar en sockerlösning till sig vatten tills en glukosmolekyl är omgiven av 190 vattenmolekyler. Då sjunker natriumkoncentrationen i plasma varför en glukosmolekyl behöver en natriumjon till sina 190 vattenmolekyler för att bibehålla blodets nivå av salt.

 

Osaltade chips och popcorn med läsk sänker nivån av natrium i blodet och måste därför saltas innan man äter dem.

 

Den som börjar med en lågkolhydratkost får ofta i sig för litet salt på grund av den mindre matmängden/matvolymen. Salta mer på maten för att må bra och slippa biverkningarna av natriumbrist.

 

Genom att äta minst 30 g salt per dag och släng blodtrycksmedicinerna så kan mer än 3 läkarbesök per dag per primärvårdsläkare sparas samtidigt som mer än 2,5 miljoner svenskar slipper äta blodtrycksmedicin och slippa drabbas av alla biverkningar.

 

Men detta kommer inte att ske eftersom läkemedelsindustrin inte vill tappa miljardinkomster samtidigt som enstaka ledande individer inom vården och myndigheterna är korrumperade Läs artikeln om socker i JAMA.


Remissvar till Socialstyrelsen 2014

Jag skrev ett remissvar till Socialstyrelsen i september 2014

Det blev ett långt remissvar och fortfarande än mer aktuellt så här kommer bara 

SAMMANFATTNING:

Vi vet sedan millennier att en patient med sockersjuka inte tål att äta socker=kolhydrater. Dagens behandlingsrekommendationer av patienter med sockersjuka i Sverige är helt i strid med vetenskap och beprövad erfarenhet. Det vi sedan årtusenden vet men synes aktivt ha förträngt är den livsräddande kunskapen att den som har sockersjuka inte tål socker eller kolhydrater (som består av och lätt kan brytas ned till socker).

 

I stället har dessa patienter med sockersjuka tvingats bli beroende av läkemedel för att patienterna över huvud taget ska överleva på grund av ovetenskapliga och falska kostråd.

 

Den som inser att socker och kolhydrater ger både ett sockerberoende och ett läkemedelsmissbruk slutar att äta mer socker än den tål. Man slipper då ett svängande blodsocker och myckna läkemedel.

 

Vi begär att patienter med sockersjuka och även personal som utbildar patienter med sockersjuka utbildas i att en lågkolhydratkost är det enda (lagliga) alternativet för att i största möjliga mån minska sitt beroende av läkemedel.

 

Vårdpersonal ska följa Patientsäkerhetslagens (PSL) 6 kapitel 1 § [1].

 

Det innebär att Livsmedelsverkets av SBU befunna ovetenskapliga kostråd är olagliga för vårdpersonal att rekommendera.

 

Det innebär att Socialstyrelsens beslut av 2008-01-16 om att en lågkolhydratkost är i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet och måste följas.

 

Det innebär att Socialstyrelsens rekommendation Kost vid diabetes ger rekommendationer som strider mot lag och är olagliga för vårdpersonal att rekommendera.

 

Det innebär att Julius Lagerholms kostråd är i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet och måste följas.

 

Det innebär att Richard Feinstein och medarbetares artikel i den vetenskapliga tidskriften Nutrition [2] måste följas.

 

Då kan patienter med sockersjuka må bättre och slippa onödiga läkemedel och det så kallade Naturalförloppet. 

 

Björn Hammarskjöld
Sekreterare i DiOS
Assisterande professor i pediatrik vid Strömstad akademi
F.d. överläkare i pediatrik
Filosofie licentiat i biokemi
Oberoende Senior Vetenskapsman i Nutrition



[1] Patientsäkerhetslagen 6 kapitlet Allmänna skyldigheter

1 § Hälso- och sjukvårdspersonalen ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. En patient ska ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård som uppfyller dessa krav. Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska visas omtanke och respekt.

[2] R Feinman et al Dietary Carbohydrate restriction as the first approach in diabetes management. Critical review and evidence base Nutrition 10.1016/j.nut.2014.06.011


Livsmedelsverkets otänkbara generaldirektör nr 1

Jag har gjort det otänkbara. 

 Tjänsten som generaldirektör och chef till Livsmedelsverket utlystes av Näringsdepartementet i början av mars 2016 [1]. Inom ansökningstiden (senast 2016-03-21) inkom 16 ansökningar.  En inkom 1 april.

 Jag är en av 16 sökande till tjänsten.

 All information om vilka som har sökt och hela urvalsprocessen är hemligstämplad enligt lag. Allt är tillrättalagt för att ingen utom regeringskansliet ska få insyn.

 Den 19 augusti 2016 får jag ett brev från Regeringskansliet och landsbygdsminister Sven-Erik Bucht där det framgår att

 

Angående din ansökan till tjänsten som generaldirektör och chef för

Livsmedelsverket

 Rekryteringen är nu avslutad. Vi hade många kvalificerade kandidater

och regeringen har fattat ett beslut om anställning.

 Vi tackar för det intresse du har visat denna befattning!

 

Med vänlig hälsning 

Sven-Erik Bucht

Landsbygdsminister”

 

Kul brev att få!

Det är intressant att det framgår bara att regeringen har fattat ett beslut om anställning.

Men vem som har fått befattningen, här saknas uppgift. Blev det mot all otänkbarhet trots allt jag?

Det hade varit artigt mot den nya generaldirektören samtidigt som de sökande hade fått besked vem som fått befattningen. 

Som det nu står så framgår det inte om jag fått befattningen eller inte. Det ska inte behöva vara oklart vem regeringen har utsett.

Utförlig och följbar motivering till beslutet saknas enligt kraven i 20 § förvaltningslagen liksom i artikel 41 2 c EU:s rättighetsstadga (EURS) som är svensk lag sedan 2009-12-01.

Alla myndighetsbeslut ska enligt lag motivera utförligt och fullständigt. Här har regeringen slarvat igen.

Då först börjar jag leta efter om regeringen gett ut ett pressmeddelande. Det visar sig att regeringen tillsätter t.f. generaldirektör Annica Sohlström som generaldirektör . Det var innehållet i ett pressmeddelande 2016-06-16 från regeringen med info [2].

Det var alldeles tyst i media trots pressmeddelandet. Litet besynnerligt att media var så tysta.

Jag frågar mig varför regeringen skickar ut ett brev som detta mer än fyra veckor efter beslutet.

Regeringen vet att myndigheter har tre veckor efter beslutsdatum att överklaga. Kan det vara att regeringen trodde att samma överklagandetid gäller enskilda? Ja, enskilda har tre veckor på sig att överklaga, precis som myndigheter. Det är dock en liten skillnad.

Överklagandetiden för enskilda gäller från den dag som den enskilde fått beslutet.

Så för mig gäller tre veckor efter det att jag fått landsbygdsministerns brev och hunnit läsa det.

Så det blev till att författa ett överklagande till regeringen.

Fortsättning följer i nästa inlägg i www.kostkunskap.blogg.se



[1] Regeringens annons finns på

https://statsskuld.se/jobb/lediga-jobb/rikskronofogde/6592510-Regeringen-s%C3%B6ker-Generaldirekt%C3%B6r-och-chef-till-Livsmedelsverket

[2] Pressmeddelande från regeringen

http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/06/annica-sohlstrom-ny-generaldirektor-for-livsmedelsverket/


RSS 2.0