Livsmedelsverket ha gjort en CEPN!

 Livsmedelsverket har slarvat igen! Denna gång har man skrivit en debattartikel 2012-09-13 som är Uppdaterad: 2011-05-12

 Livsmedelsverket har alltså uppdaterat sin debattartikel ett år och fyra månader innan den publicerades. Det är att vara före sin tid!

Det verkar som om Livsmedelsverket har klistrat och klippt precis spm Centrala Etikprövningsnämnden (CEPN) gjorde härom veckan.

Hela Livsmedelsverkets artikel följer nedan.

Jag håller med om mycket av Livsmedelsverkets observationer Men en del slutsatser är fel. Jag skriver straxt ett genmäle till Inger Andersson.

Björn

*-**-***-**-*-

 Kopia av Livsmedelsverkets hemsida 2012-09-17 kl 11:00

Startsida > Pressrum > Nyheter

Svenskarnas matvanor oroar - en nationell strategi behövs

Debattartikel 2012-09-13

Debattartikel i Dagens Nyheter 13 september 2012

 Livsmedelsverket presenterar idag en ny undersökning som visar att svenskarna äter för mycket socker och mättat fett men för lite frukt och grönt. Det är hög tid för en gemensam nationell strategi för mat och hälsa. Vi välkomnar därför socialminister Göran Hägglunds initiativ tidigare i år till en kraftsamling kring mat och hälsa.


Idag presenterar vi resultaten av en rikstäckande undersökning av svenskarnas matvanor.  Nästan 2000 vuxna har registrerat allt de ätit och druckit under fyra dagar.  Resultatet visar att svenskarna äter för mycket socker, salt och mättat fett men för lite frukt och grönt, fisk och fullkorn. Det gör oss bekymrade.

 Så här svenskarnas matvanor ut i korthet:

  • Åtta av tio äter för lite frukt och grönt.
  • Sju av tio äter för lite fisk. 
  • Nio av tio äter för lite fullkorn.
  • Åtta av tio äter för mycket mättat fett.
  • Fyra av tio äter för mycket socker.
  • Sju av tio äter för mycket salt.


15 procent av energiintaget – kalorierna – kommer från godis, läsk, bakverk och snacks, många unga dricker över fyra liter läsk per vecka. Även i övrigt äter yngre sämre än äldre och allra sämst äter unga kvinnor.


De flesta får dock i sig tillräckligt med vitaminer och mineraler. Det som är svårast att få tillräckligt av är vitamin D, folat och järn. Det gäller främst de yngre – som äter mindre fisk, grönsaker och frukt än genomsnittet, och mer läsk och pizza. För unga kvinnor, som har ett högt behov av dessa näringsämnen, är detta särskilt tydligt. Många av dem får i sig mindre än rekommenderat av vitamin D, folat och järn.

De svenska matvanorna har förändrats under de senaste tjugo åren. Vi äter mer grönsaker, rotfrukter, baljväxter, frukt och bär. Framför allt är det kvinnorna som har ökat sin konsumtion, med nära 30 procent, medan männen ökat sin med 15 procent sedan 1989.

Vi äter mer fisk och skaldjur, konsumtionen har ökat med cirka 30 procent bland kvinnor och med hela 60 procent bland män. Tre gånger så många väljer flytande margarin eller olja till matlagning jämfört med 1997. Men användandet av smör har också ökat.

Vi äter mindre potatis än tidigare. Däremot ökade konsumtionen av ris och pasta under 90-talet, för att sedan ligga kvar på samma nivå. Vi äter ungefär lika mycket bröd som tidigare. Vi äter ungefär lika mycket socker som tidigare, men sockerkällorna varierar – unga väljer läsk och godis medan äldre väljer kaffebröd och efterrätter. Konsumtionen av pizza och paj har ökat. Det är glädjande att vanorna förbättrats inom vissa områden, men det finns mycket kvar att göra innan matvanorna är tillräckligt bra.

Mat är gott, mat är livskvalitet, mat är roligt. Och nödvändigt. Samtidigt kan maten förkorta våra liv. De största folksjukdomarna hjärt- och kärlsjukdom, typ 2 diabetes, fetma och vissa cancerformer är starkt kopplade till mat och livsstil; Genom att äta mycket frukt och grönsaker, fisk, fullkorn, välja bra fetter och inte dricka för mycket alkohol kan risken att drabbas av hjärt- och kärlsjukdom minska med 30-50 procent. Upp till en tredjedel av alla cancerfall skulle kunna förebyggas med bra matvanor, fysisk aktivitet och normalvikt. Kring detta finns en stor samsyn bland experter och läkare världen över.

Fetma är ett annat folkhälsoproblem. Vår undersökning visar att övervikt och fetma fortsätter att öka bland vuxna. Idag finns det fler överviktiga eller feta män i Sverige än normalviktiga, hos kvinnorna är situationen något bättre. Och viktökningen kostar, framför allt för den enskilde genom sämre livskvalitet och för tidig död. Men den kostar också för samhället genom ökade sjukskrivningar och minskad arbetskapacitet. Därför måste viktökningen hejdas.

Det finns också stora sociala skillnader när det gäller mat och hälsa. Generellt äter personer med låg inkomst mer godis och snacks men mindre grönsaker och drabbas i högre utsträckning av fetma, typ 2 diabetes, hjärt- och kärlsjukdom och cancer. Skillnaderna i hälsa har ökat under hela 1990- och 2000-talet. Dessa skillnader är ohållbara både samhällsekonomiskt och mänskligt.

För de flesta är det inte brist på kunskap som leder matvanorna åt fel håll. Andra drivkrafter styr människors livsstil och vad vi äter. Drivkrafter som säkert mer handlar om njutning och glädje, bekräftelse, identitet, behov av tröst och belöning än viljan att göra allt rätt för hälsan.

Poängen är att vi både måste få njuta av maten och äta nyttigt – det måste bli lättare att leva på ett sätt som både ger glädje och hälsa. För ett framgångsrikt folkhälsoarbete behöver många aktörer samarbeta och dra åt samma håll. Det räcker inte med att upplysa om vad som är goda matvanor. Det måste också skapas förutsättningar för människor att göra sunda val; det ska vara lätt att hitta nyttig och god mat i butiken, enklare att röra på sig i vardagen, man ska få stöd och motivation av vården att ändra sina levnadsvanor, fler måste få en livssituation där man orkar leva hälsosamt.

 

Vi är många som har ansvar för folkhälsan i landet: myndigheter, politiker på olika nivåer, hälso- och sjukvården, livsmedelsindustrin, handeln och föreningslivet. Det är bra att socialminister Göran Hägglund föreslagit en nationell kraftsamling om hur vi får stopp på fetmaepidemin.

Vi delar synen att det är dags att gemensamt utarbeta en nationell strategi för mat och hälsa. Livsmedelsverket är gärna motor i ett sådant långsiktigt nationellt folkhälsoarbete.


Inger Andersson
generaldirektör Livsmedelsverket

Uppdaterad: 2011-05-12

Livsmedelsverket, Box 622, 751 26 Uppsala, tel 018-175500  Fler kontaktuppgifter 

Mulliga Barn lurar föräldrar att lura barn

Mulliga Barn i Rättvik

Jag var på ett seminarium som Mulliga Barn anordnade i Rättvik den 6 september 2012.
Det var massiv radioreklam i Radio Dalarna från tidig morgon och under hela dagen. Så det kom ungefär 30 personer till seminariet i Kulturhuset.

Där väntade Rättvik kommuns hälsosamordnare som hälsade oss välkomna. Hon berättade att i Rättvik har man satt ned foten för att komma till rätta med överviktsproblematiken i samhället.

Men hon berättade inte hur eller var man satte ned foten. Men hon berättade att antalet överviktiga barn i Rättvik hade ökat från 12 % år 2009 till 13 % år 2011.

Vidare hade hon funnit att folk rör sig mer än någonsin och ändå ökar BMI. (Kan det finnas en orsak till att BMI ökar på grund av att folk motionerar mer?).

Det pratas mycket om att få ned BMI hos befolkningen men inget verkar göras. Vart hade lördagsgodiset tagit vägen?

Sedan kom huvudtalaren, Linda Åstrand, dietist vid överviktsenheten, Barnkliniken, Falu lasarett.

Linda berättade flera faktoider (faktoid=falsk uppgift som liknar äkta fakta) under sitt föredrag. En faktoid var att det var en fördel på stenåldern att kunna lägga på sig fett eftersom det var brist på mat på stenåldern. (Min kommentar: Jägare har sällan haft brist på mat, agrarsamhället orsakar svält.) Så en del har utvecklat ”kaloriallergi” i form av fetma i det moderna samhällets överflöd på mat. (Min kommentar: Överflödet på kolhydrater är orsaken till ”överätning.)

Hon ansåg att mycket handlar om smakupplevelser, en normalviktig äter några chokladrutor, sedan tröttnar man medan en överviktig tycker alla chokladbitar är lika goda och överäter.

Linda konstaterade att vikten går upp av Livsmedelsverkets Bra mat men det handlar om mängden mat, inte om sammansättningen.

Livsmedelsverkets Riksmaten-undersökning 2003 visade att 25 % var utrymmesmat med för mycket salt, fett och socker. 120 kcal kom från socker, alltså 30 g, och 30 g kom från söta drycker som läsk och saft. Och då har man inte räknat med ”vanliga” kolhydrater.

Det rekommenderades sunda kostvanor åt alla. Sedan kördes Livsmedelsverkets fem rekommendationer, Fruktogrönt, Fullkorn, Nyckelhål, Fisk, Flytande margarin.

Sedan kommer en del bra info blandat med faktoider.
Rätt Faktoid
Vi behöver fett  men välj bra fett
  Välj bra kolhydrater, fullkorn
Vi behöver protein  
Vi behöver mineraler och vitaminer.
Tallriksmodellen minskar mängden riktig mat
  Ät långsamt, måltid ska ta 20’


Det föreslogs att man skulle äta enligt 2 olika idéer

Förslag 1      
Pasta  150 g      
Korv 80 g      
Ketchup 25 g      
  kcal prot g fett g KH g
Normal  702 29 10 120
    prot E% fett E% KH E%
    17 11 69


Denna måltid för Lisa borde räcka energimässigt i 7 h men hon blir hungrig efter knappt 3 h då kolhydraterna tar slut. Vilket barn orkar gå i skolan på denna kost?


Förslag 2      
Pasta  75 g      
Korv 50 g      
Ketchup 25 g      
  kcal prot g fett g KH g
Minskad  382 16 6 64
    prot E% fett E% KH E%
    17 14 68


Denna måltid för Kalle borde räcka energimässigt i knappt 4 h men han blir hungrig efter drygt en timme då kolhydraterna tar slut. Vilket barn orkar gå i skolan på denna kost?

Min kommentar:
Om man provar LCHF i stället  
Pasta  10 g      
Korv 80 g      
Ketchup 10 g      
Gräddsås  1,2 dL      
  kcal prot g fett g KH g
LCHF  703 12 67 16
    prot E% fett E% KH E%
    7 84 9


Denna måltid för Kalle/Lisa borde räcka energimässigt i 7 h och ha/on blir inte hungrig förrän efter mer än sju timmar då fettet tar slut. Alla barn orkar gå i skolan och lära sig något på denna kost!

Det blir en råvarukostnad på 6:40 SEK för förslag nr 1, 3:40 SEK för förslag nr 2 och 7:80 SEK för förslaget med LCHF-kost. Driftskostnaden för ett barn enligt
förslag 1 blir 2:13 SEK/h,
förslag 2 blir 3:08 SEK/h,
förslag 3 blir 1:11 SEK/h,

Så det är klart bra om barnen får en LCHF-kost i stället för Livsmedelsverkets kost.

Energi, gram och E% är uträknat via www.kostbevakningen.se , ett lättanvänt och bra fristående kostberäkningsprogram. Kostnaderna har författaren beräknat


Tillbaka till föreläsningen.
Linda rekommenderade som vanligt lättmjölk och andra lättprodukter. Men Linda hade ingen aning om mängden kolhydrater i sina rekommendationer, hon hade lämnar beräkningarna hemma.

Hon föreslog att man skulle äta utrymmesmat i enlighet med SNÖ, max 80-200 kcal/dag.

Men då jag frågade om utrymmesmat och påpekade att man måste räkna in alla bullar, även pasta, pizza, fiberbröd, knäckebröd så protesterade några ur publiken. När Livsmedelsverkets rekommendationer om mera omega 6 presenterades så tog jag upp att Livsmedelsverket Irene Mattisson skrivit en artikel 2002 där omega-6 som enda fett gav mer bröstcancer.
 
Då grep Malin Agn in. Hon tillhöll mig att ”här föreläste en expert från sjukvården som man kan lita på”.

Effektivt sätt att tysta sanningen.

På slutet kom den oundvikliga frågan från en BVC-sjuksköterska ”Hur kan man motivera föräldrarna att acceptera lättmjölk och lättmargarin i förskola och skola?”

Svaret blev ”Hänvisa till Livsmedelsverkets rekommendationer!

Barnen skulle äta enligt modifierad tallriksmodell, en fjärdedel kolhydrater, en fjärdedel proteinkälla och hälften fruktogrönt. Då jag påpekade att fruktogrönt även var kolhydrater påstods att fruktogrönt innehöll så litet kolhydrater så det räknades inte. Var fettet fanns kunde man inte redovisa, ”kanske insprängt i köttet”.

Jag finner det fantastiskt att dietisten inte kunde redovisa var fettet fanns på tallriksmodellen.

Efter förläsningen försökte jag prata med Malin Agn. Hon svarade bara ”Jag respekterar din åsikt!” även när jag påpekade att jag har inga åsikter, bara kunskaper.

Tänk om Malin Agn kunde ta till sig verkligheten i stället för Livsmedelsverkets Potemkinkulisser

Föräldrarna luras att lura sina barn

Sjukvården har inte dragit några slutsatser av sina flera decennier gamla erfarenheter. Antingen kan personalen inom vården inte tänka själv eller så struntar man i att tänka själv, man fungerar i båda fallen som en skock får som följer en fåraherde som får betalt för att lura vården och patienterna.

Principen under hela seminariet var att föräldrarna skulle lura sina barn att äta mindre portioner och springa mer. Barnen får bara äta en (liten) portion mat, ville de ha mer så fick de gärna äta mer men bara av fruktogrönt. De påstods få äta hur många tallrikar fruktogrönt som de ville. Men man blir inte mätt på för litet mat som innehåller för litet protein och fett med mycket kolhydrater och voluminöst fruktogrönt.

Sjukvården lurar med flit föräldrar att lura sina barn att äta mer kolhydrater och därmed oundgängligen öka i vikt, precis som grisbonden förr i världen gjorde med julgrisen. Julgrisen fick gröpe, kokt potatis och ister för att maxa vikten. Idag rekommenderar Livsmedelsverket oss att äta gröpe (modernt namn: fiberpasta, fiberbröd) och kokt potatis med ister (modernt namn: pommes frites).
Så Livsmedelsverket rekommenderar oss att äta fetmagenererande grismat!

Allt detta fuskande och lurande tyder på att sjukvården helt saknar kunskap om fysiologi, biokemi och endokrinologi. Sedan hävdar sjukvårdens representanter att detta lurande är den enda metoden att gå ned i vikt.

Sjukvården har inte läst SBUs rapport Mat vid diabetes från 2010 däe Livsmedelsverkets kostråd sågades som ovetenskapliga. Alltså är kostråden politiska.

Sjukvården har inte läst Socialstyrelsens beslut av 2008-01-16 att en lågkolhydratkost är i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet.

Sjukvården bryter mot lag

Sjukvården bryter mot Patientsäkerhetslagens 6 kapitel 1 § genom att rekommendera en extrem högkolhydratkost i stället för en fysiologisk lågkolhydratkost.

Sjukvården bryter mot grundlagens 1 kapitel 9 § genom att försöka lura föräldrar att ge sina barn en extrem högkolhydratkost i stället för en fysiologisk lågkolhydratkost.
Myndighetsperson får inte ljuga eller luras, myndighetsperson måste tala/skriva sanning och behandla alla lika.


Björn Hammarskjöld
F.d. överläkare i pediatrik
Filosofie licentiat i biokemi




Kommentarer

Potemkinkuliss (egentligt uttal Potjomkinkuliss) eller Potëmkinby [patjå'mkin-] är en beteckning på ytbehandling för att dölja någots verkliga utseende eller syfte. Namnet sägs ha kommit från den ryska fursten Grigorij Potemkin som inför kejsarinnan Katarina II:s resa till Krim 1787 lät bygga kulisser av byar för att ge intryck av det välstånd han snabbt åstadkommit på den nyerövradehalvön. Enligt Simon Sebag Montefiore som har skrivit biografin Potemkin och Katarina den stora - en kejserlig förbindelse, är "Potemkinkulisserna" en myt uppfunnen av Potemkins politiska fiender.

Källa: http://sv.wikipedia.org/wiki/Potemkinkuliss

 Författarens kommentar: Så även Potemkinkulisserna blev potemkinkulisser skapade av Potemkins fiender

PSL 6 kapitlet 1 § Hälso- och sjukvårdspersonalen ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. En patient ska ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård som uppfyller dessa krav. Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska visas omtanke och respekt.

Grundlagen 1 kapitlet 9 § Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Lag (2010:1408).