SvD och Medelhafskost 3

Här är länken!
http://www.svd.se/mat-och-vin/medelhavskost-bast-for-halsan_6741937.svd

Medelhafskosten har 58 E% fetmagenererande kolhydrater i 2 kg kolhydratkällor samt 1,39 dL olivolja.
Totalmängden mat per dag är 2,3 kg.
Hade man ätit tre goda måltider med
Frukost ett par ägg med ett paket bacon på morgonen. Det blir 688 kcal och 242 g.
Till lunch en bit kyckling (100 g) med 1,5 dL gräddsås och 1 hg grekisk sallad, ger 929 kcal och 350 g.
Middaen består av 1250g köttbullar med en potatisgratäng om 150 g potatis, 30 g lök och 3,5 dL vispgrädde. Det blir 1 661 kcal och 705 g.
Inga mellanmål behövs, man är mätt hela tiden.
Det blir sammanlagt 3 350 kcal och en vikt av 1,3 kg mat, man är mätt hela dygnet och energifördelningen blir 13 E% protein, 7 E% kolhydrater och 81 E% animaliskt fett.
Klart mycket godare och bättre mat till 52 kr, lägre kostnad än medelhafkostens 68 kr.
Mängden kött är vid medelhafskost 160 g plus en mängd spannmåls- och bönprotein som kräver resurser motsvarande 480 g köttproduktion eller sammanlagt 640 g kött.
Lågkolhydratkosten kräver inklusive ägget 367 g köttproduktion, litet mer än hälften av Medelhafskosten.
Så det är både billigare och resurssnålare att äta en lågkolhydratkost.
Vetenskapen finns, det är bara att läsa. Börja gärna med Linnés Lappländska resa.
Vad väntar SvD och Livsmedelsverket på? Norrsken och vackert väder?
Medelhafskosten har 58 E% fetmagenererande kolhydrater i 2 kg kolhydratkällor samt 1,39 dL olivolja.
Totalmängden mat per dag är 2,3 kg.
Hade man ätit tre goda måltider med
Frukost ett par ägg med ett paket bacon på morgonen. Det blir 688 kcal och 242 g.
Till lunch en bit kyckling (100 g) med 1,5 dL gräddsås och 1 hg grekisk sallad, ger 929 kcal och 350 g.
Middaen består av 125 g köttbullar med en potatisgratäng om 150 g potatis, 30 g lök och 3,5 dL vispgrädde. Det blir 1 661 kcal och 705 g.
Inga mellanmål behövs, man är mätt hela tiden.
Det blir sammanlagt 3 350 kcal och en vikt av 1,3 kg mat, man är mätt hela dygnet och energifördelningen blir 13 E% protein, 7 E% kolhydrater och 81 E% animaliskt fett.
Klart mycket godare och bättre mat till 52 kr, lägre kostnad än medelhafkostens 68 kr.
Mängden kött är vid medelhafskost 160 g plus en mängd spannmåls- och bönprotein som kräver resurser motsvarande 480 g köttproduktion eller sammanlagt 640 g kött.
Lågkolhydratkosten kräver inklusive ägget 367 g köttproduktion, litet mer än hälften av Medelhafskosten.
Så det är både billigare och resurssnålare att äta en lågkolhydratkost.
Vetenskapen finns, det är bara att läsa. Börja gärna med Linnés Lappländska resa.
Vad väntar SvD och Livsmedelsverket på? Norrsken och vackert väder?

Björn Hammarskjöld
Fristående kreativ kostkonsult och kostexpert

SvD och Medelhafskost 2

Även detta inlägg verkar sitta på en tefloniserad yta

Bildspelet om vad vi ska äta är intressant.
Summerar man alla procentsiffror blir det 105 % av dagens behov. Men vad dagens energibehov är framgår inte.
Då får man räkna baklänges. 8 hg grönsaker med 5 % av vikten i form av kolhydrater utgör 5 % av energin. Det blir.  . m m m 3 200 kcal.
Det blir samma med 4 dL frukt, 3 200 kcal.
Räknar vi på bönor måste det bli dubbla mängden mot uppgivet, 2 dL
Spannmål blir drygt 6 hg per dag
Mejeriprodukter blir hela 0,26 hg per dag, det är två ostskivor.
Socker och honung blir 0,16 hg eller 5 sockerbitar
Kött, fisk blir 1,6 hg per dag eller 2 ägg per dag (varför har man då uppgett 0-4 ägg per dag?)
Alkoholen utgör 1 % an energin, det blir 4 cL vin per dag inte 15-30 cL som uppges.
3 200 kcal per dag är vad en man ska äta enligt Livsmedelsverkets egna uppgifter. En kvinna ska äta 2 500 kcal och här har man redovisat enbart männens energibehov.
Slutsats man kan dra efter dessa beräkningar är att den som har gjort dem inte kan sitt jobb utan har glatt förfalskat siffrorna och trott att man ska komma undan!
Den som ”uppfann” medelhafskosten var den gamle forskningsfuskaren Ancel Keys som var på medelhavsresa efter andra världskriget, då det var ransonering på det mesta. Europa låg i spillror och matbristen var stor även i Sverige.
Ancel Keys som 1953 tog ut 6 länders statistik om fettätande och hjärtinfarkter och fann en rät linje, ju mer fett man åt desto mer hjärtinfarkt. Hade han tagit med statistik från alla 22 länder där det fanns statistik så hade det blivit en rund hagelsvärm i stället för en falsk rät linje som också faktiskt stämmer överens med sockerkonsumtionen i länderna.
SvD, uselt jobb!
Bildspelet om vad vi ska äta är intressant.
Summerar man alla procentsiffror blir det 105 % av dagens behov.
Men vad dagens energibehov är framgår inte.
Då får man räkna baklänges.
8 hg grönsaker med 5 % av vikten i form av kolhydrater utgör 5 % av energin. Det blir.  . m m m 3 200 kcal.
Det blir samma med 4 dL frukt, 3 200 kcal.
Räknar vi på bönor måste det bli dubbla mängden mot uppgivet, 2 dL
Spannmål blir drygt 6 hg per dag
Mejeriprodukter blir hela 0,26 hg per dag, det är två ostskivor.
Socker och honung blir 0,16 hg eller 5 sockerbitar
Kött, fisk blir 1,6 hg per dag eller 2 ägg per dag (varför har man då uppgett 0-4 ägg per dag?)
Alkoholen utgör 1 % an energin, det blir 4 cL vin per dag inte 15-30 cL som uppges.
3 200 kcal per dag är vad en man ska äta enligt Livsmedelsverkets egna uppgifter. En kvinna ska äta 2 500 kcal och här har man redovisat enbart männens energibehov.

Slutsats man kan dra efter dessa beräkningar är att den som har gjort dem inte kan sitt jobb utan har glatt förfalskat siffrorna och trott att man ska komma undan!
Den som ”uppfann” medelhafskosten var den gamle forskningsfuskaren Ancel Keys som var på medelhavsresa efter andra världskriget, då det var ransonering på det mesta. Europa låg i spillror och matbristen var stor även i Sverige.
Ancel Keys som 1953 tog ut 6 länders statistik om fettätande och hjärtinfarkter och fann en rät linje, ju mer fett man åt desto mer hjärtinfarkt. Hade han tagit med statistik från alla 22 länder där det fanns statistik så hade det blivit en rund hagelsvärm i stället för en falsk rät linje som också faktiskt stämmer överens med sockerkonsumtionen i länderna.
SvD, uselt jobb!
Björn Hammarskjöld
Fristående kreativ kostkonsult och kostexpert

SvD och Medelhafskost 1

Det verkar som om SvDs kommentarssystem har teflonyta eftersom de inlägg jag gör bara försvinner utan kommentarer.

Så här kommer de!
MedelhaFskost.
Detta är sjunde gången jag lägger in denna kommentar.
Socialstyrelsen och Livsmedelsverket går nu ut starkt med
sin rekommendation om ”Medelhafskost”.
Det är visat enligt Socialstyrelsen och Livsmedelsverket att
grekerna, som per definition äter Medelhavskost eftersom de bor vid Medelhavet, lever länge eftersom de äter ”Medelhafskost”.
Det blev visst litet cirkelresonemang här, eller hur?
Nåväl, låt oss bortse från dessa små petitesser, ”Medelhafskosten är i alla fall enligt Livsmedelsverket och Socialstyrelsen en variant av Livsmedelsverkets normalkost med 50-60 % av all energi (E%) i form av kolhydrater.
Nu har det visat sig att grekerna inte så gärna uppger att deras äldre har avlidit, då försvinner pensionen från den avlidne.
Slutsats 1:
Man bör ompröva ”Medelhafskostens” positiva resultat och korrigera för en betydligt lägre medelöverlevnadstid på ”Medelhafskost”.
Slutsats 2:
Livsmedelsverket och Socialstyrelsen har nu fyra-fem olika varianter på Livsmedelsverkets normalkost:
SLV normalkost med 50-60 E% kolhydrater
SLV nordiska kost med 50-60 E% kolhydrater
SLV medelhafskost med 50-60 E% kolhydrater
SLV normalkost med lågt GI men med 50-60 E% kolhydrater
Socialstyrelsens måttligt kolhydratreducerade kost med 40-50 E% kolhydrater
Det är intressant att Livsmedelsverket har sådan fantasi i namnsättningen men lyckas hela tiden att hålla fast vid den extrema mängden om 50-60 E% kolhydrater.
Det man kan fråga sig är när Livsmedelsverket ska vakna och ta till sig kunskap i stället för att envetet hålla sig fast vid PK kostråd från 1977.
Socialstyrelsen har underlåtit att ta med en fysiologisk lågkolhydratkost i sin vägledning "Kost vid diabetes" från 2011-12-05 trots att Socialstyrelsen själv den 16 januari 2008 fann att en fysiologisk lågkolhydratkost är i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet.
Livsmedelsverkets kostråd befann SBU helt sakna vetenskaplig grund i sin rapport "Mat vid diabetes" 2010.
Varför ska då kostråden sakna följsamhet till vetenskap och beprövad erfarenhet?
MedelhaFskost.

Detta är sjunde gången jag lägger in denna kommentar 2011-12-31 kl 21:15
Socialstyrelsen och Livsmedelsverket går nu ut starkt med sin rekommendation om ”Medelhafskost”.
Det är visat enligt Socialstyrelsen och Livsmedelsverket att grekerna, som per definition äter Medelhavskost eftersom de bor vid Medelhavet, lever länge eftersom de äter ”Medelhafskost”.
Det blev visst litet cirkelresonemang här, eller hur?
Nåväl, låt oss bortse från dessa små petitesser, ”Medelhafskosten är i alla fall enligt Livsmedelsverket och Socialstyrelsen en variant av Livsmedelsverkets normalkost med 50-60 % av all energi (E%) i form av kolhydrater.
Nu har det visat sig att grekerna inte så gärna uppger att deras äldre har avlidit, då försvinner pensionen från den avlidne.
Slutsats 1:
Man bör ompröva ”Medelhafskostens” positiva resultat och korrigera för en betydligt lägre medelöverlevnadstid på ”Medelhafskost”.
Slutsats 2:
Livsmedelsverket och Socialstyrelsen har nu fyra-fem olika varianter på Livsmedelsverkets normalkost:
SLV normalkost med 50-60 E% kolhydrater
SLV nordiska kost med 50-60 E% kolhydrater
SLV medelhafskost med 50-60 E% kolhydrater
SLV normalkost med lågt GI men med 50-60 E% kolhydrater
Socialstyrelsens måttligt kolhydratreducerade kost med 40-50 E% kolhydrater
Det är intressant att Livsmedelsverket har sådan fantasi i namnsättningen men lyckas hela tiden att hålla fast vid den extrema mängden om 50-60 E% kolhydrater.
Det man kan fråga sig är när Livsmedelsverket ska vakna och ta till sig kunskap i stället för att envetet hålla sig fast vid PK kostråd från 1977.
Socialstyrelsen har underlåtit att ta med en fysiologisk lågkolhydratkost i sin vägledning "Kost vid diabetes" från 2011-12-05 trots att Socialstyrelsen själv den 16 januari 2008 fann att en fysiologisk lågkolhydratkost är i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet.
Livsmedelsverkets kostråd befann SBU helt sakna vetenskaplig grund i sin rapport "Mat vid diabetes" 2010.
Varför ska då kostråden sakna följsamhet till vetenskap och beprövad erfarenhet?
Björn Hammarskjöld
Fristående kreativ kostkonsult och kostexpert