Bli av med diabetes och övervikt
Jag kunde inte låta bli att anta utmaningen som the Obesity Steering Group i England utfärdade i maj i år med sista ankomstdag i juni.
Så här blev mitt svar översatt från engelska:
Till The Obesity Steering Group.
[email protected];
[email protected];
alastair.henderson @ aomrc.org.uk
Högt ärade fetmastyrgruppen!
Ni undrar hur man ska tackla fetma på uppdrag av Medical Royal Colleges och fakulteter.
Detta är en utmärkt strategi.
Först av allt måste man använda etablerad kunskap inom områdena fysiologi, biokemi och endokrinologi.
Man måste äta protein, helst av animaliskt ursprung, eftersom människor inte kan tillverka 10 av cirka 20 aminosyror som människan behöver för proteinproduktion i kroppen. Därför är proteiner livsnödvändiga i kosten.
Man behöver animaliskt fett för att underhålla våra cellmembraner och våra fettdepåer. Man behöver också fett som vår främsta energikälla. Människan består av minst 10 % animaliskt fett, och fett används för skyddsvävnad för att skydda vitala organ. Vår hjärna och vårt nervsystem består också i huvudsak av fett. Därför måste man inse att fett är ett livsviktigt näringsämne.
Nästan alla celler innehåller mitokondrier, cellens energifabriker och det enda bränsle mitokondrier accepterar är AcetylCoenzym A (förkortas ACoA eller ättiksyra) i citronsyracykeln där AcCoA binds till oxalättiksyra och bildar citronsyra. Citronsyran omsätts sedan till två CO2, två H2O och 15 ATP (adenosintriphosphate) och tillbaka till oxalättiksyra att åter kopplas med nästa tillgängliga AcCoA. Vår mitokondrier måste använda AcCoA som bränsle, men det spelar ingen roll för mitokondriens ämnesomsättning om AcCoA kommer från fett eller kolhydrater. Molekylerna är desamma.
Animaliskt fett har samma sammansättning i alla varmblodiga djur. Animaliskt fett består av knappt 50 % mättat fett, och knappt 50 % enkelomättade fetter. Resten, omkring 5 %, är fleromättade fetter. Denna sammansättning är nyckeln till att upprätthålla den korrekta smälttemperaturen av fett för rätt funktion av cellmembraner och fettdepåer. Det är också därför som fisk, som lever i en kall miljö, måste ha mer fleromättade fetter för att producera fett med lägre smälttemperatur. Av liknande skäl har hästar och kor vintertid en högre andel fleromättade fetter i sina hovar och klövar, eftersom deras fötter är kallare än resten av kroppen. Detta fett/denna olja är mycket rik på fleromättade fetter och kallas hov- eller klövolja och användes förr för att dämpa nautiska kompasser, innan de billigare silikonoljorna fanns tillgängliga.
Även alla livsnödvändiga mikronäringsämnen, som mineraler och vitaminer man måste äta, finns i rikliga mängder i animaliska livsmedel, men är sparsamt förekommande i grönsaker och kolhydratinnehåller mat.
Kolhydrater är nödvändiga i små mängder i vårt blod. Det normala intervallet för glukos är 3-6 mmol/L. Detta innebär att det finns 1,5-3 gram glukos i den totala blodvolymen hos en person om 70 kg. Denna mängd glukos är viktigt för de röda blodkropparna (RBC) eftersom de saknar mitokondrier och behöver därför glukos för att anaerobt metabolisera den via 2,3-difosfoglycerat (2,3-DPG) (Rapoport-Luebrings reaktionsväg) till mjölksyra. 2,3-DPG möjliggör frisättning av syre från hemoglobinet och även bildandet av två molekyler ATP och två molekyler mjölksyra per molekyl glukos som försörjer röda blodkropparnas energibehov.
Om man äter 5 gram kolhydrater ökar blodglukosnivån ytterligare 10 mmol/L från 5 mmol/L till 15 mmol/L. Denna glukosnivå får betacellerna i bukspottkörteln att frisätta insulin för att sänka den giftiga nivån av glukos.
Insulins främsta effekt är att återställa blodsockernivån tillbaka till 3-6 mmol/L. En förhöjd glukosnivå är giftigt för kroppen eftersom glukos (och än mer fruktos) binder icke-enzymatiskt till proteiner och orsakar Advanced Glycation Endproducts (AGE). Den mest kända AGE är HbA1c, glykerat hemoglobin, där glukos eller fruktos steriskt hindrar att syre binder till hemoglobin och minskar därför möjligheten till syretransport i blodet. Detta kan leda till lokal syrebrist i kroppen.
Sålunda skapar kolhydrater kaos även i relativt små mängder. När blodsockret stiger, stänger insulin av produktionen av AcCoA från fett. Då blir glukos nedbrutet till AcCoA den främsta källan till AcCoA. Detta leder ovillkorligen till ett överskott av AcCoA, dessa AcCoA-molekyler i överskott hinner då inte omvandlas till vatten, koldioxid och 15 ATP i den redan överbelastade citronsyracykeln. Överskottet av AcCoA måste därför polymeriseras i levern till mättat fett med upp till nio AcCoA-moduler, kallas då för stearinsyra, det vi stöper stearinljus av. Detta fett kommer sedan att lagras i våra fettdepåer.
Insulin har många möjligheter för att återställa den normala blodglukosnivå på 3-6 mmol/L. Så det är en god tillgång till och produktion av insulin som förhindrar oss från att dö i förtid på grund av sockeröverbelastning. Patienter med diabetes har otillräcklig insulinproduktion för att möta kraven från de extrema mängder kolhydrater som rekommenderas av myndigheterna. Patienter med diabetes klarar sig mycket bättre på en lågkolhydratkost med energikompensatoriskt högre andel fett i kosten. Många av dessa patienter kan även slippa alla sina läkemedel, inklusive insulin.
Detta var den traditionella metoden för diabetesbehandling före upptäckten av insulin 1923. Denna metod har fortfarande rekommenderats upp till ca 1980 då plötsligt det bestämdes att patienter med sockersjuka döptes om till diabetes och att diabetes inte behövde behandlas annorlunda än den friska befolkningen. Orsaken till detta skifte av synsätt torde ha varit tillgången till syntetiskt insulin i obegränsade mängder.
Om man har mer än 30-50 mmol/L(> 15-25 gram) glukos i blodet är det en dödlig koncentration av glukos. Ändå rekommenderar myndigheterna en kost som innehåller 480 gram kolhydrater per dag (60 % av 3 200 kcal). Kolhydrater är varken livsnödvändiga eller behövliga för oss, eftersom levern kan göra alla kolhydrater man behöver. Detta var allmän vetenskaplig kunskap i mer än hundra år.
Den gamle grisuppfödaren visste hur man får en fet gris till jul. Han matade grisen med gröpe, grovmalen spannmål med mycket fibrer och kokt potatis med fett. Grisen fick både mycket kolhydrater och tillsatt fett som lagras som de gamla fysiologerna visste. Idag matar vi våra barn med gröpe med mycket fibrer, som nu omdöpts till fiberrik pasta och fiberrikt bröd samt oljekokt potatis, nu omdöpta till pommes frites eller strips. Det är därför våra barn blir feta, vi erbjuder dem samma gammaldags grisbondens viktökande mat. Grismaten har blivit omdöpt med nya namn.
Den moderna grisuppfödaren vet hur man får en smal gris, det är bara att mata grisen med protein och rikliga mängder fett och små mängder av kolhydrater.
Alla viktminskningkoster har en sak gemensamt. Låt oss bara jämföra de två ytterligheterna,
1. Standard svältkost med 600 kcal och 50 E% kolhydrater innehåller
75 g kolhydrater, 23 g protein (113 g kött) och 23 g fett per dag.
2. Lågkolhydrat hög fett (LCHF) kost med 2 500 kcal och 12 E% kolhydrater innehåller 75 g kolhydrater, 94 g protein (470 g kött) och 203 g fett per dag.
Båda kosterna har samma mängd kolhydrater och ger samma viktminskning på kort tidsperspektiv. Detta har visat många gånger tidigare [ , , , ] men återges inte i den moderna kliniska litteraturen, eftersom detta skulle strida mot den politiskt korrekta "konventionella kunskap" från kostråden från 1977. I McGoverns Select Committee skrev Nick Mottern, tidigare arbetsmarknadsjournalist och vegan [ ], nästan helt på egen hand de kostråd som fortfarande rekommenderas av myndigheter som EFSA i Europa och Livsmedelsverket i Sverige.
Svältkost är dömt att misslyckas och måste avbrytas inom några månader. Kroppen kräver mer näringsämnen och personen tvingas att börja äta mer mat för att överleva eller personen kommer att dö av svält på grund av för lite energi, för lite mikronäringsämnen, för lite fett och för lite animaliskt protein.
LCHF-kost ger mättnad, man får alla näringsämnen i rikliga mängder och kosten kan ätas i decennier tills personen dör av ålderdom.
Man behöver en kost med hög energitäthet eftersom vår hjärna kräver 20% av vår basala ämnesomsättning.
Man behöver en kost med hög energitäthet eftersom man då inte behöver äta kontinuerligt som växtätare gör.
Fett har energitätheten cirka 9 kcal/g vilket krävs för att hjärnan kan få tillräckligt med AcCoA. Naturligt animaliskt fett har också visat sig vara ogiftigt i alla mängder/koncentrationer upp till mer än 400 kg kroppsvikt.
Protein i form av kött har ca 0,8 kcal/g kött så animaliska proteinkällor är energifattiga och överskott av protein utöver 0,5 g/kg kroppsvikt deamineras vanligen till korta fettsyror.
Kolhydrater (med undantag av spannmål) har bara bråkdelar av en kcal/g i grönsaker. Gurka har bara 0,14 kcal/g. Frukt har ca 0,4 kcal/g frukt så att de inte är tillräckligt energitäta för att tillfredsställa kroppens energibehov.
Torkad spannmål har maximalt 3,5 kcal/g mjöl, men kolhydrater orsakar förödelse i vår kropp och kan vara giftiga eller till och med dödliga vid större mängder. Man kan inte äta för mycket kolhydrater utan att orsaka sjukdom, inklusive fetma och diabetes. Den övre begränsningen av kolhydrater bör inte vara högre än 100 g kolhydrater per dag hos en frisk vuxen. Personer med en metabolisk diagnos måste konsumera ännu mindre mängd kolhydrater [ ].
Det finns också en utmärkt artikel om viktminskning hos patienter med diabetes som visar att en minskning av kolhydrater från 400-500 g till 100 g. gav en viktminskning av 11,5 kg på sex månader [ ]. Kontrollgruppen minskade 1,8 kg under samma tid. Halva kontrollgruppen gick över till lågkolhydratkost och upprepade experimentet i experimentet. Viktminskningen var stabil under 44 månader.
De viktigaste ansvarsområdena för Styrgruppen mot fetma är att:
1. Producera en strategi för det mest effektiva och sammanhängande sättet att bekämpa fetma
2. Ta fram en rekommendationsrapport som ska ingå i en bredare Fetmabekämpningskampanj under sista kvartalet 2012.
Ad objekt # 1.
Det finns flera steg som skulle rekommenderas för att försöka bekämpa fetmaepidemin, som beskrivs nedan.
1. Det viktigaste av allt är att förstå den fysiologiska, biokemiska och endokrinologiska bakgrunden till fetmaepidemin. Den bakgrunden kan hämtas från den metaboliska vetenskap och kunskap från före andra hälften av nittonhundratalet. Merparten av forskningen innan 1950 gjordes i Europa, i tyskskrivande länder men också både Frankrike och Storbrittannien deltog i den vetenskapliga forskningen.
2. Därefter kommer att Styrgruppen mot fetma måste utbilda de ledande rådgivarna inom hälso-och sjukvården.
3. Nästa steg är att förmedla kunskap från ledande rådgivare till alla medicinska staber
4. Det sista steget är att utbilda hela befolkningen de nya rekommendationerna.
Dessa steg skulle gå snabbt att genomföra genom att använda modern videoutbildning inklusive publicering på Internet
Ad objekt # 2
Vara rak och ärlig och visa bara att kött, fisk, ägg och animaliskt fett är bra för oss. Protein och fett är livsviktiga (man måste äta den typen av mat) och de innehåller tillräckligt med mineraler och vitaminer. Det räcker med att äta 0,5 g/kg (eller 175 g kött eller fisk) per dag av animaliskt protein. Om man äter vegetabiliska proteiner, som ofta saknar vissa essentiella aminosyror, behöver man äta minst dubbla mängder vegetabiliskt protein eller mer.
Ägg är mycket näringsrika och man kan äta flera ägg per dag. Kom ihåg att ett befruktat ägg som ruvas av en höna och kläcks innehåller allt (utom värme, syre och vatten) innanför äggskalet för att producera en komplett kyckling på tre veckor, så det finns ingen bättre mat för oss.
När det gäller animaliskt fett och vegetabiliska mättade fetter, behöver en normal person 200 till 300 g per dag.
Kolhydrater, bland annat spannmål, stärkelse, high fructose corn syrup (HFCS), kan ätas med måtta, men kolhydrater är giftiga. Detta innebär att man bör äta högst 50-100 gram kolhydrater per dag för friska personer. Man kan äta så mycket grönsaker och rotfrukter som man vill upp till två kilo per dag. Begränsa dock potatisen till 300-600 gram/dag eller spannmålsprodukter (bröd, pasta, pizza, spannmål och liknande spannmålsprodukter) begränsas till mindre än 100-200 gram per dag. Men potatis och spannmål är per definition kolhydrater.
Industriella omättade transfettsyror bör undvikas eftersom de är giftiga.
Rumenoida transfettsyror, även kallade konjugerad linolsyra (CLA) är säkra att äta och bör rekommenderas.
SAMMANFATTNING
Människan måste äta riktig mat (animaliskt protein, fett, mineraler och vitaminer) det vill säga den mat som fanns i det gamla franska köket och gammaldags lokal mat som den svenska husmanskosten från före 1960.
Kolhydrater är giftiga och även dödliga och helt onödiga. Så man bör undvika processade moderna livsmedel eftersom de vanligtvis innehåller en hel del kolhydrater som ersätter borttaget animaliskt fett. Processade livsmedel innehåller ofta vegetabiliska oljor som innehåller omega-6-rika fettsyror som orsakar inflammation och även kan ge cancer.
Låt bli finanspolitiska åtgärder då de vanligtvis brukar slå slint, utbildning av befolkningen är mycket effektivare och billigare.
Motion är känd sedan generationer för att öka aptiten, så jag förstår inte hur de råd att "motionera mer och äta mindre" faktiskt skulle kunna fungera. Dessa råd har rekommenderats till obesa patienter under decennier och det har aldrig visats några långvariga resultat av dessa råd.
En högt uppsatt myndighetstjänsteman, helst kungen eller statsministern, borde göra ett offentligt uttalande vid ett mycket synlig tillfälle och modigt våga erkänna att man hade fel då myndigheterna hävdade att fetmaepidemin berodde på för mycket mättat fett och kolesterol i kosten. Människor bör göra vad man kan för att minska mängden kolhydrater i maten inklusive socker och processade livsmedel. Folk kommer älska att få äta riktig och naturlig mat. Så det blir inga problem.
Det finns tre utmärkta böcker som bör vara obligatorisk läsning för alla dietister och all personal som är engagerade i anti-fetma kampanjen:
1. Gary Taubes, Good Calories Bad Calories publicerad av A Knopf, NY, NY, USA, 2007
2. Barry Groves, Trick and Treat, Hammersmith, London, Storbritannien, 2008
3. Weston A. Price, Nutrition and Physical Degeneration
En bra föreläsare för varje bok (kan vara en filmföreläsning på Internet) kan vara en genväg eftersom dessa böcker tar lång tid att läsa och förstå. I de första två böckerna finns det cirka 400 sidor plus ca 200 sidor med referenser. Så egentligen är varje skrivet ord i dessa två böcker utmärkt välförsedda med både äldre och moderna referenser.
Kolhydratinnehållande drycker bör vara icke-rekommenderade eller åtminstone begränsas i storlek offentligt.
Hela befolkningen och särskilt våra barn ska få utbildning om fördelarna med rena och oprocessade livsmedel och farorna med snabbmat inklusive kostnader och smak samt nyttan av riktig mat jämfört med kolhydratrika livsmedel.
En aggressiv reklamkampanj bör inledas för att främja livsmedel som innehåller hälsosamt animaliskt fett och kolesterol, såsom kött, fisk, ägg, bacon, smör och mjölk.
Mora den 13 november 2012.
Björn Hammarskjöld
F.d. överläkare i pediatrik.
Filosofie licentiat i biokemi
Oberoende vetenskapsman i näringslära.
Så här blev mitt svar översatt från engelska:
Till The Obesity Steering Group.
[email protected];
[email protected];
alastair.henderson @ aomrc.org.uk
Högt ärade fetmastyrgruppen!
Ni undrar hur man ska tackla fetma på uppdrag av Medical Royal Colleges och fakulteter.
Detta är en utmärkt strategi.
Först av allt måste man använda etablerad kunskap inom områdena fysiologi, biokemi och endokrinologi.
Man måste äta protein, helst av animaliskt ursprung, eftersom människor inte kan tillverka 10 av cirka 20 aminosyror som människan behöver för proteinproduktion i kroppen. Därför är proteiner livsnödvändiga i kosten.
Man behöver animaliskt fett för att underhålla våra cellmembraner och våra fettdepåer. Man behöver också fett som vår främsta energikälla. Människan består av minst 10 % animaliskt fett, och fett används för skyddsvävnad för att skydda vitala organ. Vår hjärna och vårt nervsystem består också i huvudsak av fett. Därför måste man inse att fett är ett livsviktigt näringsämne.
Nästan alla celler innehåller mitokondrier, cellens energifabriker och det enda bränsle mitokondrier accepterar är AcetylCoenzym A (förkortas ACoA eller ättiksyra) i citronsyracykeln där AcCoA binds till oxalättiksyra och bildar citronsyra. Citronsyran omsätts sedan till två CO2, två H2O och 15 ATP (adenosintriphosphate) och tillbaka till oxalättiksyra att åter kopplas med nästa tillgängliga AcCoA. Vår mitokondrier måste använda AcCoA som bränsle, men det spelar ingen roll för mitokondriens ämnesomsättning om AcCoA kommer från fett eller kolhydrater. Molekylerna är desamma.
Animaliskt fett har samma sammansättning i alla varmblodiga djur. Animaliskt fett består av knappt 50 % mättat fett, och knappt 50 % enkelomättade fetter. Resten, omkring 5 %, är fleromättade fetter. Denna sammansättning är nyckeln till att upprätthålla den korrekta smälttemperaturen av fett för rätt funktion av cellmembraner och fettdepåer. Det är också därför som fisk, som lever i en kall miljö, måste ha mer fleromättade fetter för att producera fett med lägre smälttemperatur. Av liknande skäl har hästar och kor vintertid en högre andel fleromättade fetter i sina hovar och klövar, eftersom deras fötter är kallare än resten av kroppen. Detta fett/denna olja är mycket rik på fleromättade fetter och kallas hov- eller klövolja och användes förr för att dämpa nautiska kompasser, innan de billigare silikonoljorna fanns tillgängliga.
Även alla livsnödvändiga mikronäringsämnen, som mineraler och vitaminer man måste äta, finns i rikliga mängder i animaliska livsmedel, men är sparsamt förekommande i grönsaker och kolhydratinnehåller mat.
Kolhydrater är nödvändiga i små mängder i vårt blod. Det normala intervallet för glukos är 3-6 mmol/L. Detta innebär att det finns 1,5-3 gram glukos i den totala blodvolymen hos en person om 70 kg. Denna mängd glukos är viktigt för de röda blodkropparna (RBC) eftersom de saknar mitokondrier och behöver därför glukos för att anaerobt metabolisera den via 2,3-difosfoglycerat (2,3-DPG) (Rapoport-Luebrings reaktionsväg) till mjölksyra. 2,3-DPG möjliggör frisättning av syre från hemoglobinet och även bildandet av två molekyler ATP och två molekyler mjölksyra per molekyl glukos som försörjer röda blodkropparnas energibehov.
Om man äter 5 gram kolhydrater ökar blodglukosnivån ytterligare 10 mmol/L från 5 mmol/L till 15 mmol/L. Denna glukosnivå får betacellerna i bukspottkörteln att frisätta insulin för att sänka den giftiga nivån av glukos.
Insulins främsta effekt är att återställa blodsockernivån tillbaka till 3-6 mmol/L. En förhöjd glukosnivå är giftigt för kroppen eftersom glukos (och än mer fruktos) binder icke-enzymatiskt till proteiner och orsakar Advanced Glycation Endproducts (AGE). Den mest kända AGE är HbA1c, glykerat hemoglobin, där glukos eller fruktos steriskt hindrar att syre binder till hemoglobin och minskar därför möjligheten till syretransport i blodet. Detta kan leda till lokal syrebrist i kroppen.
Sålunda skapar kolhydrater kaos även i relativt små mängder. När blodsockret stiger, stänger insulin av produktionen av AcCoA från fett. Då blir glukos nedbrutet till AcCoA den främsta källan till AcCoA. Detta leder ovillkorligen till ett överskott av AcCoA, dessa AcCoA-molekyler i överskott hinner då inte omvandlas till vatten, koldioxid och 15 ATP i den redan överbelastade citronsyracykeln. Överskottet av AcCoA måste därför polymeriseras i levern till mättat fett med upp till nio AcCoA-moduler, kallas då för stearinsyra, det vi stöper stearinljus av. Detta fett kommer sedan att lagras i våra fettdepåer.
Insulin har många möjligheter för att återställa den normala blodglukosnivå på 3-6 mmol/L. Så det är en god tillgång till och produktion av insulin som förhindrar oss från att dö i förtid på grund av sockeröverbelastning. Patienter med diabetes har otillräcklig insulinproduktion för att möta kraven från de extrema mängder kolhydrater som rekommenderas av myndigheterna. Patienter med diabetes klarar sig mycket bättre på en lågkolhydratkost med energikompensatoriskt högre andel fett i kosten. Många av dessa patienter kan även slippa alla sina läkemedel, inklusive insulin.
Detta var den traditionella metoden för diabetesbehandling före upptäckten av insulin 1923. Denna metod har fortfarande rekommenderats upp till ca 1980 då plötsligt det bestämdes att patienter med sockersjuka döptes om till diabetes och att diabetes inte behövde behandlas annorlunda än den friska befolkningen. Orsaken till detta skifte av synsätt torde ha varit tillgången till syntetiskt insulin i obegränsade mängder.
Om man har mer än 30-50 mmol/L(> 15-25 gram) glukos i blodet är det en dödlig koncentration av glukos. Ändå rekommenderar myndigheterna en kost som innehåller 480 gram kolhydrater per dag (60 % av 3 200 kcal). Kolhydrater är varken livsnödvändiga eller behövliga för oss, eftersom levern kan göra alla kolhydrater man behöver. Detta var allmän vetenskaplig kunskap i mer än hundra år.
Den gamle grisuppfödaren visste hur man får en fet gris till jul. Han matade grisen med gröpe, grovmalen spannmål med mycket fibrer och kokt potatis med fett. Grisen fick både mycket kolhydrater och tillsatt fett som lagras som de gamla fysiologerna visste. Idag matar vi våra barn med gröpe med mycket fibrer, som nu omdöpts till fiberrik pasta och fiberrikt bröd samt oljekokt potatis, nu omdöpta till pommes frites eller strips. Det är därför våra barn blir feta, vi erbjuder dem samma gammaldags grisbondens viktökande mat. Grismaten har blivit omdöpt med nya namn.
Den moderna grisuppfödaren vet hur man får en smal gris, det är bara att mata grisen med protein och rikliga mängder fett och små mängder av kolhydrater.
Alla viktminskningkoster har en sak gemensamt. Låt oss bara jämföra de två ytterligheterna,
1. Standard svältkost med 600 kcal och 50 E% kolhydrater innehåller
75 g kolhydrater, 23 g protein (113 g kött) och 23 g fett per dag.
2. Lågkolhydrat hög fett (LCHF) kost med 2 500 kcal och 12 E% kolhydrater innehåller 75 g kolhydrater, 94 g protein (470 g kött) och 203 g fett per dag.
Båda kosterna har samma mängd kolhydrater och ger samma viktminskning på kort tidsperspektiv. Detta har visat många gånger tidigare [ , , , ] men återges inte i den moderna kliniska litteraturen, eftersom detta skulle strida mot den politiskt korrekta "konventionella kunskap" från kostråden från 1977. I McGoverns Select Committee skrev Nick Mottern, tidigare arbetsmarknadsjournalist och vegan [ ], nästan helt på egen hand de kostråd som fortfarande rekommenderas av myndigheter som EFSA i Europa och Livsmedelsverket i Sverige.
Svältkost är dömt att misslyckas och måste avbrytas inom några månader. Kroppen kräver mer näringsämnen och personen tvingas att börja äta mer mat för att överleva eller personen kommer att dö av svält på grund av för lite energi, för lite mikronäringsämnen, för lite fett och för lite animaliskt protein.
LCHF-kost ger mättnad, man får alla näringsämnen i rikliga mängder och kosten kan ätas i decennier tills personen dör av ålderdom.
Man behöver en kost med hög energitäthet eftersom vår hjärna kräver 20% av vår basala ämnesomsättning.
Man behöver en kost med hög energitäthet eftersom man då inte behöver äta kontinuerligt som växtätare gör.
Fett har energitätheten cirka 9 kcal/g vilket krävs för att hjärnan kan få tillräckligt med AcCoA. Naturligt animaliskt fett har också visat sig vara ogiftigt i alla mängder/koncentrationer upp till mer än 400 kg kroppsvikt.
Protein i form av kött har ca 0,8 kcal/g kött så animaliska proteinkällor är energifattiga och överskott av protein utöver 0,5 g/kg kroppsvikt deamineras vanligen till korta fettsyror.
Kolhydrater (med undantag av spannmål) har bara bråkdelar av en kcal/g i grönsaker. Gurka har bara 0,14 kcal/g. Frukt har ca 0,4 kcal/g frukt så att de inte är tillräckligt energitäta för att tillfredsställa kroppens energibehov.
Torkad spannmål har maximalt 3,5 kcal/g mjöl, men kolhydrater orsakar förödelse i vår kropp och kan vara giftiga eller till och med dödliga vid större mängder. Man kan inte äta för mycket kolhydrater utan att orsaka sjukdom, inklusive fetma och diabetes. Den övre begränsningen av kolhydrater bör inte vara högre än 100 g kolhydrater per dag hos en frisk vuxen. Personer med en metabolisk diagnos måste konsumera ännu mindre mängd kolhydrater [ ].
Det finns också en utmärkt artikel om viktminskning hos patienter med diabetes som visar att en minskning av kolhydrater från 400-500 g till 100 g. gav en viktminskning av 11,5 kg på sex månader [ ]. Kontrollgruppen minskade 1,8 kg under samma tid. Halva kontrollgruppen gick över till lågkolhydratkost och upprepade experimentet i experimentet. Viktminskningen var stabil under 44 månader.
De viktigaste ansvarsområdena för Styrgruppen mot fetma är att:
1. Producera en strategi för det mest effektiva och sammanhängande sättet att bekämpa fetma
2. Ta fram en rekommendationsrapport som ska ingå i en bredare Fetmabekämpningskampanj under sista kvartalet 2012.
Ad objekt # 1.
Det finns flera steg som skulle rekommenderas för att försöka bekämpa fetmaepidemin, som beskrivs nedan.
1. Det viktigaste av allt är att förstå den fysiologiska, biokemiska och endokrinologiska bakgrunden till fetmaepidemin. Den bakgrunden kan hämtas från den metaboliska vetenskap och kunskap från före andra hälften av nittonhundratalet. Merparten av forskningen innan 1950 gjordes i Europa, i tyskskrivande länder men också både Frankrike och Storbrittannien deltog i den vetenskapliga forskningen.
2. Därefter kommer att Styrgruppen mot fetma måste utbilda de ledande rådgivarna inom hälso-och sjukvården.
3. Nästa steg är att förmedla kunskap från ledande rådgivare till alla medicinska staber
4. Det sista steget är att utbilda hela befolkningen de nya rekommendationerna.
Dessa steg skulle gå snabbt att genomföra genom att använda modern videoutbildning inklusive publicering på Internet
Ad objekt # 2
Vara rak och ärlig och visa bara att kött, fisk, ägg och animaliskt fett är bra för oss. Protein och fett är livsviktiga (man måste äta den typen av mat) och de innehåller tillräckligt med mineraler och vitaminer. Det räcker med att äta 0,5 g/kg (eller 175 g kött eller fisk) per dag av animaliskt protein. Om man äter vegetabiliska proteiner, som ofta saknar vissa essentiella aminosyror, behöver man äta minst dubbla mängder vegetabiliskt protein eller mer.
Ägg är mycket näringsrika och man kan äta flera ägg per dag. Kom ihåg att ett befruktat ägg som ruvas av en höna och kläcks innehåller allt (utom värme, syre och vatten) innanför äggskalet för att producera en komplett kyckling på tre veckor, så det finns ingen bättre mat för oss.
När det gäller animaliskt fett och vegetabiliska mättade fetter, behöver en normal person 200 till 300 g per dag.
Kolhydrater, bland annat spannmål, stärkelse, high fructose corn syrup (HFCS), kan ätas med måtta, men kolhydrater är giftiga. Detta innebär att man bör äta högst 50-100 gram kolhydrater per dag för friska personer. Man kan äta så mycket grönsaker och rotfrukter som man vill upp till två kilo per dag. Begränsa dock potatisen till 300-600 gram/dag eller spannmålsprodukter (bröd, pasta, pizza, spannmål och liknande spannmålsprodukter) begränsas till mindre än 100-200 gram per dag. Men potatis och spannmål är per definition kolhydrater.
Industriella omättade transfettsyror bör undvikas eftersom de är giftiga.
Rumenoida transfettsyror, även kallade konjugerad linolsyra (CLA) är säkra att äta och bör rekommenderas.
SAMMANFATTNING
Människan måste äta riktig mat (animaliskt protein, fett, mineraler och vitaminer) det vill säga den mat som fanns i det gamla franska köket och gammaldags lokal mat som den svenska husmanskosten från före 1960.
Kolhydrater är giftiga och även dödliga och helt onödiga. Så man bör undvika processade moderna livsmedel eftersom de vanligtvis innehåller en hel del kolhydrater som ersätter borttaget animaliskt fett. Processade livsmedel innehåller ofta vegetabiliska oljor som innehåller omega-6-rika fettsyror som orsakar inflammation och även kan ge cancer.
Låt bli finanspolitiska åtgärder då de vanligtvis brukar slå slint, utbildning av befolkningen är mycket effektivare och billigare.
Motion är känd sedan generationer för att öka aptiten, så jag förstår inte hur de råd att "motionera mer och äta mindre" faktiskt skulle kunna fungera. Dessa råd har rekommenderats till obesa patienter under decennier och det har aldrig visats några långvariga resultat av dessa råd.
En högt uppsatt myndighetstjänsteman, helst kungen eller statsministern, borde göra ett offentligt uttalande vid ett mycket synlig tillfälle och modigt våga erkänna att man hade fel då myndigheterna hävdade att fetmaepidemin berodde på för mycket mättat fett och kolesterol i kosten. Människor bör göra vad man kan för att minska mängden kolhydrater i maten inklusive socker och processade livsmedel. Folk kommer älska att få äta riktig och naturlig mat. Så det blir inga problem.
Det finns tre utmärkta böcker som bör vara obligatorisk läsning för alla dietister och all personal som är engagerade i anti-fetma kampanjen:
1. Gary Taubes, Good Calories Bad Calories publicerad av A Knopf, NY, NY, USA, 2007
2. Barry Groves, Trick and Treat, Hammersmith, London, Storbritannien, 2008
3. Weston A. Price, Nutrition and Physical Degeneration
En bra föreläsare för varje bok (kan vara en filmföreläsning på Internet) kan vara en genväg eftersom dessa böcker tar lång tid att läsa och förstå. I de första två böckerna finns det cirka 400 sidor plus ca 200 sidor med referenser. Så egentligen är varje skrivet ord i dessa två böcker utmärkt välförsedda med både äldre och moderna referenser.
Kolhydratinnehållande drycker bör vara icke-rekommenderade eller åtminstone begränsas i storlek offentligt.
Hela befolkningen och särskilt våra barn ska få utbildning om fördelarna med rena och oprocessade livsmedel och farorna med snabbmat inklusive kostnader och smak samt nyttan av riktig mat jämfört med kolhydratrika livsmedel.
En aggressiv reklamkampanj bör inledas för att främja livsmedel som innehåller hälsosamt animaliskt fett och kolesterol, såsom kött, fisk, ägg, bacon, smör och mjölk.
Mora den 13 november 2012.
Björn Hammarskjöld
F.d. överläkare i pediatrik.
Filosofie licentiat i biokemi
Oberoende vetenskapsman i näringslära.
Intressant läsning och speciellt om hur grisbonden bär sig åt för att få feta eller magra grisar. Verkligen tänkvärt. Det du skriver om att standard svältkost och LCHF kost med samma mängd kolhydrater skulle ge samma viktminskning på kort sikt var lite omtumlande för min del särskilt som det totala kaloriintaget var så helt olika.