Om jäv och "sakkunniga"

Det är intressant att SBU i sammanfattningarna skriver något som inte står inuti rapporterna och utelämnar annat som står i rapporterna.

De flesta av oss läser inte hela rapporterna. Men Uffe och några till gör det och finner myndigheter och forskare med byxorna nere eller som det skrivs i USA: Caught red handed.

Det är väl det som kallas PK (två tolkningar av akronymen:
1. Politiskt korrekt.
2. Politiskt korrupt.)

Som statlig myndighet skall SBU hålla sig för god att vara PK i ställer för att vara ärlig och följa förvaltningslagen.

Men det beror nog på jävsdeklarationerna som de "sakkunniga" skriver som sina avlatsbrev och får med omedelbar verkan syndernas förlåtelse av chefsjuristen och GD.

Det brukar finnas enstaka individer som saknar jäv men majoriteten av de "sakkunniga" brukar ha en omfattande jävsdeklaration med insyltningar i ju fler bolag desto lättare att få syndernas förlåtelse. Sedan gäller konsensus, handuppräckning, för hur rapporten ska formuleras. Och då har de kunniga ojäviga ingen möjlighet annat än att följa demokratins spelregler och böja sig för majoriteten. Men spelreglerna är förvrängda av majoriteten redan från början genom de ”transparenta och reproducerbara” regler som gäller för datainsamlingen. SBUs rapport Mat vid diabetes hade redan fastslagits innan de ”sakkunniga” (de flesta från Livsmedelsverkets innersta cirkel) inbjöds. ”Endast litteratur tiden från och med 1980”. Tillsättningen av ”sakkunniga” var definitivt inte ”transparent”

Det är bara att högakta de som likt Uffe Ravnskov gör sitt jobb på ett gammalt hederligt vis.
Det är bara att förakta de som likt alltför många ”sakkunniga” tummar på sanningen för snöd vinnings skull.

Jävsdeklaration: Inga jäv förutom att jag vill att sanningen ska komma fram. Mina tumskruvar är lossade sedan jag blev pensionär.

Björn Hammarskjöld

Sjuk vårdens råd till diabetiker 2010

Jag har läst en del information om kost som vården rekommenderar till diabetiker i september i nådens år 2010.

Jag blir litet förvånad. Vi har kunskap sedan flera hundra år tillbaka om vilken kost som är bäst för en diabetiker och därmed för alla. Sedan kommer vården och ger ut information om en kost för diabetiker som inte stämmer överens med kunskaperna i fysiologi (kroppensgenerella funktioner), biokemi och hormonlära. Kostråden är inte ens logiska.

Vården av idag ger ut följande dokument:
http://xa.yimg.com/kq/groups/16479668/1294945023/name/SBUs%20mat-slutsatser%202010.pdf
http://xa.yimg.com/kq/groups/16479668/1039979460/name/Bra%20mat%20för%20alla%202010.pdf
http://xa.yimg.com/kq/groups/16479668/628028137/name/Diabetesinfo%202010.pdf
http://xa.yimg.com/kq/groups/16479668/435061580/name/Fibrernas%20viktiga%20roll.pdf
http://xa.yimg.com/kq/groups/16479668/1597915688/name/Fotskötsel%202010.pdf
http://xa.yimg.com/kq/groups/16479668/356906648/name/Mat%20helt%20enkelt%20f.%20diabetiker%202010.pdf

Jag tar en information i taget.
Det första är SBUs sammanfattning av sin den 2 maj 2010 publicerade rapport Mat vid diabetes.

De har tyvärr underlåtit att skriva vad de skrev i rapporten på sidan 73 i den version som utgavs 2010-05-03 (SBU har redan gett ut åtminstone tre versioner av samma rapport!):

"Lågfettkost som intervention, oavsett om den är lågintensiv eller mer strikt, resulterar i som bäst blygsamma förbättringar av riskmarkörer som långtidssocker (HbA1c), viktnedgång eller blodfettsprofil vid diabetes."

Detta kan översättas till vanligt språk: Det finns inga vetenskapliga belägg för att den rekommenderade diabeteskosten med mycket kolhydrater och litet fett är bra för diabetiker.

Logiken talar för att kolhydrater äe skadliga för diabetiker, varför ska de då äta 60 E% (procent av alla kalorier) i form av kolhydrater? Synonymer till ordet kolhydrater är socker, sockerarter, stärkelse, fibrer, sockeralkoholer med mera. Fibrer kan vi inte bryta ned men de kan ge tarmskador varför även de ska man låta bli.

Fysiologin talar för att socker/kolhydrater är skadliga i större doser. Vi har 3-6 mM glukos i blodet för att vi ska kunna transportera syre med hjälp av hemoglobinet i de röda blodkropparna. Mindre än 3 mM så får hjärnan för litet syre, mer än 6 mM så kan vi få skador på kärl och organ. Mer än 40 mM i blodsocker gör att vi kan dö.

Biokemin talar för att socker/kolhydrater är skadliga för oss. Vi bränner i första hand fett i form av ättiksyra via våra mitokondrier (cellernas energifabriker) med hjälp av syre.

Äter vi socker stiger glukosnivån i blodet och insulin frisätts för att på snabbaste sätt återföra glukosnivån i blodet till normalvärden. Då måste vi bränna socker i stället för fett.

Varför ska vi då äta 375 g kolhydrater/dag om vi inte tål dem?

Hur mycket omega-6 behöver vi?

De fleromättade fettsyrorna i omega-6- och omega-3-grupperna är något vi inte kan tillverka själva, de är därför livsnödvändiga eller essentiella.

Hur mycket behöver vi av fleromättade fettsyror?

De uppgifterna varierar stort, se på AHA (American Heart Association) som hävdar: "In summary, the AHA supports an omega-6 PUFA intake of at least 5% to 10% of energy in the context of other AHA lifestyle and dietary recommendations."

Även Livsmedelsverket (SLV) hävdar att vi ska äta mer omega-6, 5-10 % av energiintaget. Det blir 28 g omega-6 om dagen och eftersom vi ska äta 1 % omega-3 så blir det 3 g om dagen.

 

Sedan kan vi se på hur ser fördelningen av fetter hos våra bytesdjur. Här är det bara att gå till Fineli:s hemsida och se på lamm, de får mjölk och gräs utan tillsatser (vanligtvis).

 

5 % fleromättat fett varav omega-6 dubbelt så mycket som omega-3. Det finns 72 E% fett och 28 E% protein.

 

Normalt har alla däggdjur samma fördelning av fetter i kroppen. Detta beror på att vi alla har en temperatur på omkring 37ºC, fetterna i våra cellmembran måste då ha rätt smälttemperatur för att cellmembranen ska fungera på rätt sätt.

 

Vi har alla omkring 48 % mättat fett, 48 % enkelomättat fett och 4 % fleromättat fett.

 

Ser vi på mig som väger 70 kg har jag ungefär 15 kg fett ombord. Räknar vi om procentsatserna till kg så finner jag följande 7,2 kg mättat fett, 7,2 kg enkelomättat fett och 0,6 kg fleromättat fett varav 0,4 kg omega-6 och 0,2 kg omega-3.

 

Men om jag ska äta så mycket mer fleromättat fett som SLV vill så blir fördelningen med tiden annorlunda. Mängden omega-3 kommer att sjunka ned mot 1 % eller 0,15 kg medan omega-6 kommer att stiga uppemot 10 % eller 1,5 kg. Samtidigt måste mängden mättat fett öka för att vi ska få behålla rätt smälttemperatur på cellmembranerna och det blir, med vilda men inte orimliga skattningar, att det mättade fettet måste öka till omkring 60 % eller omkring 9 kg och därmed måste enkelomättat sjunka till nedåt 4,5 kg. Funktionen försämras eftersom mättade fettsyror är raka, enkelomättade ser ut som en bumerang och fleromättade som en boll med ett par skaft på. Förhållandet mellan fettsyrorna är nu inte som evolutionen provat fram, den är garanterat sämre.

 

Det är intressant att en av SLVs framträdande nutritionister var andreförfattare på artikeln som visade att mycket omega-6 leder till en ökad bröstcancerfrekvens enligt Malmöstudien 2002.

 

Så dessa margariner med mycket omega-6 som SLV rekommenderar oss att äta gör att vi mår sämre på grund av ökad inflammation och ökad antal fall av bröstcancer.

 

Som däggdjur med konstant temperatur ska vi nog äta fetter med samma sammansättning som vi själva och våra bytesdjur har. Ät gärna 1-3 E% fleromättade fetter, ungefär lika delar omega-3 som omega-6. Det blir 2-5 g fleromättat fett per dag, inte 30 g per dag som SLV förordar.

 

Så jag fortsätter att äta smör, laga mat med vispgrädde och creme fraiche och äta god mat baserat på rena råvaror som kött, fisk, ägg och fett. Även kallad gourmetmat. Dekorera gärna maten med olika grönsaker men du slipper äta dem.