ICAs hälsobudskap om fett

Hej ICA!
Jag har just sett avsnittet om hälsoduellen
http://www.ica.se/halsa/artiklar/halsoduellen-v-31-smor-vs-margarin/

Jag förstår inte hur ni kan ha sådana okunniga medarbetare som Caroline Vilbois och Johanna Andersson.

Här går de ut och hävdar att smör innehåller mättat fett och margarin innehåller fleromättat fett så därför är margarin mycket bättre.

Verkligheten är något annorlunda.

Smör är gjort på grädde, helt korrekt.
Vad innehåller grädde och därmed smör? Jo animaliskt fett som är sammansatt på i princip samma sätt som fettet hos oss själva och gris och nöt. Kallas för animaliskt fett med rätt smälttemperatur för att fungera vid omkring 37ºC. Innehåller omkring 5 % fleromättade fettsyror, resten fördelar sig med mer mättat fett än enkelomättat fett. Kolla med Livsmedelsverkets databas.

Margarin är gjort på vegetabilisk olja. Det finns en anledning att vegetabiliska oljor innehåller mycket omega-6 fleromättade fettsyror. Dessa fleromättade oljor är inflammationsframkallande hos människa och djur, växterna vill inte bli uppätna så de skyddar sig genom att vara giftiga.
Redan 2002 visade en svensk studie på att omega-6 var de enda fetter som orsakade cancer. Livsmedelsverkets Irene Mattisson var andreförfattare på den artikeln, nu sitter hon på Livsmedelsverket och pushar cancerframkallande omega-6-fetter till våra barn och gamlingar.

Transplantationskirurger har under många årtionden rekommenderat patienter med transplantat att äta mer omega-6 på grund av att det minskar avstötning av transplantat. Men de visste också att många som levde länge med transplantat fick cancer men det var ett senare problem som fick tacklas om patienten överlevde tillräckligt många år för att hinna få cancer.

Sedan finns det en mängd kemikalier inklusive konserveringsmedel i margariner. Dessa kemikalier saknas i smör och kemikalierna är inte att leka med. Konserveringsmedel dödar bakterier i margarinet men dessa konserveringsmedel konserverar (=dödar) våra nyttiga tarmbakterier också. Fundera på om det är bra.

Eftersom oljorna i margarin är flytande bygger man om fetterna i margarinfabriken för att få fetterna stela i rumstemperatur. Detta tarvar i sig en längre avhandling men leta upp hur man tillverkar margarin på internet.

Så hur ICAs dietister kan få sprida denna typ av desinformation i ICAs namn övergår mitt förstånd. Om nu ICA vill att vi ska leva länge och handla i era affärer så framgår det av vetenskapliga fakta att smör är överlägset den bästa energikällan och innehåller en hel del livsnödvändiga fettsyror till skillnad från margarin.

Jag anser att ni ska dra tillbaka denna usla desinformerande film från er hemsida.

Se till att den information ni skickar ut är korrekt. Fakta är alltid bättre än fria fantasier och nutritionister synes idag helt sakna den gamla hederliga kunskapen i fysiologi, biokemi och hormonlära från förra seklet.

Vänligen
Björn Hammarskjöld
Assisterande professor
F.d. seksjonsoverlege i habilitering
Filosofie licentiat i biokemi
Oberoende Senior Vetenskapsmani Nutrition   

Koka soppa på en nubb

Jag har läst en artikel

Darshana Durup et al, A reverse J-shaped association between serum 25-hydroxyvitamin D and cardiovascular disease mortality – the CopD-study.  

The Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism

DOI: http://dx.doi.org/10.1210/jc.2014-4551

 

Oj så mycket fel man kan göra i en respekterad medicinsk tidskrift.

 

Vitamin D3 är ett livsviktigt vitamin/hormon. Det finns mer än ett par tusen kemiska reaktioner som är beroende av vitamin D3.

 

Denna studie visar att endast 27 % uppnår gränsen för de klinisk kemiska laboratoriernas normalnivå av vitamin D3 om minst 75 nmol/L. Så 73 % har brist på vitamin D3 enligt studien om man använder klinkemlabbens referenser.

 

Endast 1,5 % av hela populationen har mer än den fysiologiska koncentrationen av vitamin D3 om minst 125 nmol/L. Det innebär att 98,5 % av de undersökta har en visad brist på vitamin D3. Se diagram nedan.

 

Den fysiologiska nedre gränsen är 125 nmol/L. Under den nivån skickar en ammande kvinna inget vitamin D3 med bröstmjölken till barnet. Under den nivån är paratyroideahormon förhöjt vilket tyder på dålig benhälsa. Kallas för Engelska sjukan hos barn där bentätheten blir för låg beroende på för litet kalcium i kroppen. Detta kalcium som tas upp i mag-tarmkanalen med hjälp av vitamin D3 som också hämtar tillbaka kalcium från utsöndringen i njurarna. Hos vuxna kallas samma sjukdom för benskörhet eller osteoporos.

 

Dessa siffror om brist på vitamin D3 som kommer fram i denna artikel verifieras av en studie över samtliga vitamin D3-prover som tagits på 30 275 individuella personer under 2013 vid Karolinska sjukhuset i Stockholm. (Kallner, Estonius, En retrospektiv studie över beställningsmönster för mätning av D-vitamin. Klinisk biokemi i Norden 3, 2014 s 26-33 http://kbn.nfkk.org/kbn_2014_3/#26 )

 

Även i denna studie från KS visade det sig att medelvärdet låg på 50 nmol/L och mer än 80 % hade vitamin D3-nivåer under 75 nmol/L och uppskattningsvis omkring 1 % som hade mer än 125 nmol/L. Det finns ytterligare studier som visar samma sak.

 

När man se på förevarande studie finner man konstigheter under rubrikerna uppföljningstid och medelålder vid dödsfallet.

 

Uppföljningstiden (som definieras som tid mellan provtagning och död) ökade med ökande nivåer av vitamin D3. Ingen J-kurva där. Och uppföljningstiden är kort, bara mindre än tre år, för att kunna se några resultat. Är man omkring 50 år vid början av studien och dör vid omkring 80 har en uppföljningstid på 3 år inte mycken betydelse.

 

Medelåldern vid dödsfallet, omkring 80 år, ökade med ökade nivåer av vitamin D3. Ingen J-kurva där heller.

 

Bara dessa två faktorer visar att författarna synes sakna grundläggande kunskaper i statistik för att på ett otillbörligt sätt lyckas vinkla informationen.

 

Dessa två faktorer måsta kompenseras för på ett statistiskt korrekt sätt, annars blir resultaten som i detta fall helt missvisande. Men det ska en bra statistiker göra

 

Man förstår att författarna inte redovisar nivåerna över 125 nmol/L i lika täta steg om 25 nmol/L från 125 nmol/L upp till 250 nmol/L som är den övre normala gränsen för vitamin D3 enligt kemlabben. Det var för få personer för att över huvud taget göra statistik på.

 

Sammanfattningsvis så visar denna studie på klassiskt forskningsfusk samtidigt som den intressant nog bekräftar flera andra studier. Det är visat i ett flertal olika studier att nivåerna av vitamin D3 hos befolkningen ligger allvarligt lågt (omkring 50 nmol/L) och långt under det fysiologiska lägsta acceptabla nivån om minst 125 nmol/L. Se diagram nedan.

 

 

Att 98,5 % av befolkningen har nivåer av vitamin D3 under nivån för att en ammande kvinna ska kunna ge livsnödvändigt vitamin D3 till sitt ammade barn är ur folkhälsosynpunkt förskräckligt och oacceptabelt. Inte undra på att sjukdomar som benskörhet, sockersjuka och många andra sjukdomar, där en fysiologisk nivå av vitamin D3 krävs, ökar kraftigt. Benskörhet är det namn man gett barnsjukdomen engelska sjukan då samma sjuka drabbar vuxna.

 

Sedan är det så lätt att hjälpa befolkningen. Ge alla en lagom dos vitamin D3, förslagsvis 600 000 IE (15 000 µg) som engångsdos och sedan underhållsdos om minst
5 000 IE (125 µg) dagligen eller 50 000 IE (1 250 µg) var vecka. Se Cipriani C et al Effect of a Single Oral Dose of 600,000 IU of Cholecalciferol on Serum Calciotropic Hormones in Young Subjects with Vitamin D Deficiency: A Prospective Intervention Study. J Clin Endocrinol Metab. 2010 Jul 21. 

Livsmedelsverkets rekommendation för barn under två år är 10 µg eller 400 IE. Räknar man om den dosen som en nyföding får, 10µg till vad en vuxen bör äta.

 

En nyföding om 2,8 kg ska enligt Livsmedelsverket ha 10 µg/dag (400 IE) redan under första veckan efter födelsen.

 

Låt oss då räkna:

En nyföding väger 2,8 kg.  

400 IE/2,8 kg=143 IE/kg                  10 µ/2,8 kg =3,6 µg/kg

En vuxen väger omkring 70 kg 

143 IE/kg*70 kg=10 000 IE             3,6 µg/kg*70=250 µg

 

Vuxna bör ha 10 000 IE som motsvarar 250 µg om de ska få lika mycket vitamin D3 som en nyföding. Det finns flera studier som visar att 1 µg vitamin D3 på sikt ger en ökning av 1 nmol/L i blodet hos en vuxen.

Detta innebär att 125 µg (5 000 IE) på sikt ger en nivå om 125 nmol/L av vitamin D3

 

Björn Hammarskjöld

Assisterande professor i pediatrik vid Strömstad Akademi.

 

Kommentar: Denna kurva visar på en kraftig snedhet i fördelningen.

Det är problematiskt ur folkhälsosynpunkt att 98,5 % av befolkningen har nivåer av vitamin D3 under den fysiologiska normalgränsen om 125 nmol/L. Att befolkningen visar sig ha ett medelvärde om 50 nmo/Lsom är förskräckligt lågt jämfört med den fysiologiska normalgränsen om 125 nmol/L

 

Källa:Modifierad efter Darshana Durup et al, A reverse J-shaped association between serum 25-hydroxyvitamin D and cardiovascular disease mortality – the CopD-study.

 


Nytt svar till Livsmedelsverket

 Det kom ett svar från Livsmedelsverket.

Generaldirektören låter bli att smutsa ned händerna och överlåter synbarligen jobbet till AK Lindroos.Så en kopia har gått till landsbygdsministern Bucht också.

AnnaKarin.Lindroos@slv.se skrev den 2015-03-12 16:12:

Hej,

 Tack för dina synpunkter. För en mer utförlig genomgång av det vetenskapliga underlaget om salt hänvisar jag till de nordiska näringsrekommendationerna 2012, sidan 515 och framåt.

http://www.livsmedelsverket.se/globalassets/matvanor-halsa-miljo/naringsrekommendationer/nordic-nutrition-recommendations-2012.pdf

Här kommer länken till artikeln som var lite svårt att hitta. http://journals.cambridge.org/action/displayAbstract?fromPage=online&aid=7516568&fileId=S1368980009991431

Med vänlig hälsning

Anna Karin Lindroos

Risk- och nyttovärderare/leg dietist, med dr
Avdelningen för undersökning och vetenskapligt stöd

Risk- och nyttovärderingsenheten

 

Så det blir ett nytt svar till Livsmedelsverket:

Hej generaldirektören Stig Orustfjord vid Livsmedelsverket!

Jag tackar återigen för Livsmedelsverkets svar nedan!

Jag förstår inte att Livsmedelsverket fortsätter att bryta mot diverse lagar inklusive grundlag.

Det är förskräckande att en svensk myndighet konsekvent synes bryta mol lag och grundlag.

Det är myndighetschefen som enligt 3 § Myndighetsförordning (2007:515) är ansvarig för att myndigheten följer lag.

Så här kommer ett nytt svar på Livsmedelsverkets lagbrytande svar.

Jag har läst den artikel som ni hänvisar till

http://journals.cambridge.org/download.php?file=%2FPHN%2FPHN13_05%2FS1368980009991431a.pdf&code=3ae761b3ce0803e34c8f885f98070afa

Abstract

Objective: To measure dietary salt intake in a Swedish population.

Design: A cross-sectional study with measured 24 h urinary excretion of Na and K

Författarna har redan i sammanfattningen angett att man vill

mäta mängden salt i maten hos den svenska befolkningen.

Sedan mäter man ett urval av unga män där man mäter dygnsmängden natrium och kalium i urinen.

Redan här visar det sig en diskrepans mellan vad man vill mäta och vad man mäter.

Författarna saknar uppenbarligen kunskap om att unga män har mer än urin som källa till saltutsöndring. Man har glömt både svett och avföring som förlustkällor för salter.

Denna studie saknar helt beräkningar av intag av salt. Det enda man har beräknat är mängden salt i urinen som uppgick till 11,5 g salt i genomsnitt per dygn. Men man har underlåtit att beräkna mängden salt i maten som personerna åt.

Det visade sig att de åt i genomsnitt 3 400 kcal/dag.

11,5 g salt på 3 400 kcal ger 0,34 % salt i maten vilket är en för låg siffra. Maten blir då helt smaklös. 79 unga män vägrar att äta en så smaklös mat.

Enligt Livsmedelsverkets och Finelis databaser innehåller vanlig mat minst 1 g salt per 100 g mat. Enligt Livsmedelsverkets och Finelis databaser innehåller vanlig mat omkring 1 kcal/g mat.

Då innehåller den mängd mat som försökspersonerna åt minst 32 gram salt per dag.

Utöver de uppgivna 11,5 g salt i urinen så har dessa unga män minst 1 g saltförlust via avföringen och bara den osynliga svettningen om en halvliter per dygn ger ytterligare 5 g salt i förlust som författarna underlåtit att räkna med. Unga män brukar röra på sig och svettas ytterligare minst en liter svett per dag.

Sammanlagt blir det 11,5+1+5+10 det vill säga mer än 27,5 g salt per dag som dessa 79 unga män måste ha ätit. Detta stämmer ganska bra med minst 32 g salt i maten.

Man skriver vidare:

Blood pressure is not significantly related to salt excretion in the present study. As high blood pressure is a disease generally starting in the third and fourth decades of life, it may not be surprising that there was no correlation between Na excretion and blood pressure in this relatively small study in young men. One may, however, speculate what will happen with blood pressure in the next decades if the high Na intake is maintained, as the kidneys’ ability to excrete excess Na is reduced with age(18,19)

Detta är alltså fria spekulationer i artikeln utan någon form av vetenskap eller kunskap bakom.

Till slut skriver man:

We have investigated the salt intake in a group of young men, using the 24 h urinary excretion of Na as the measure of salt intake. We also measured the excretion of K and calculated the total energy intake from the diet and Na intake from various foods.

Detta synes vara rena fria fantasier från författarnas sida, inget går att belägga med de data som anges.

Med andra ord; denna studie ger inte svar på den fråga som ställs och har uppenbara felaktigheter och saknade data.

Studien måste därför betraktas som en klassisk fuskstudie av personer med kända jäv gentemot livs- och läkemedelsindustrin.

Låt oss gå vidare till NNR5.

Det står på NNR5 sidan 529
http://www.livsmedelsverket.se/globalassets/matvanor-halsa-miljo/naringsrekommendationer/nordic-nutrition-recommendations-2012.pdf

Reasoning behind the recommendation

There is a progressive dose-response relationship between sodium intake and blood pressure. Results from both prospective cohort studies and randomised controlled trials generally show that sodium intake is positively associated with an increased risk of stroke and cardiovascular events and mortality among the general adult population. A precise lower threshold for intakes associated with health benefits is difficult to assess, but intakes of 4 g/d to 6 g/d for adults have been recommended internationally. Based on an overall evaluation of the available data, a limitation of the sodium intake to about 2.4 g/d – corresponding to 6 g salt (NaCl) – is feasible at the population level in the Nordic countries. Thus, the recommendation in NNR 2004 is maintained.

Även här saknas all form av korrekta data. Det saknas ett progressivt dos-svarsförhållande mellan natriumintag och blodtryck. Samtliga studier som man hänvisar till är skeva på grund av att man jämför ett lågt saltintag på mellan 6-9 g salt per dag med ett saltintag som är tre g lägre. Sedan mäter man blodtrycket efter upp till fyra veckor och finner en sänkning av blodtrycket med insignifikanta 1-5 mm Hg i blodtryck.

Samtliga studier saknar den tredje studiearmen som innehåller minst 30 g salt per dag att jämföra med de mindre mängderna salt.

Det något lägre blodtrycket vid lägre saltintag beror på att, trots minst trefaldig ökning av natriumåterupptagande och blodtryckshöjande hormonerna aldosteron, angiotensin och renin, så sjunker blodtrycket på grund av natriumbrist i blodet som kompenseras med lägre blodvolym som sänker blodtrycket och ökar natriumkoncentrationen marginellt i blodet. Vid mer än 30 g salt så är blodtrycket lägre än vid 6-9 g salt på grund av att det inte behövs så mycket blodtryckshöjande hormoner för att få tillbaka tillräckligt av utsöndrade 1-2 kg salt i primärurinen.

Klinkemlab inom sjukvården anger i många fall 150-300 mmol som utsöndrad mängd salt i urinen per dygn. Genom att multiplicera mmol med molekylmassan av salt om 58,3 så blir det 9-18 g salt i urinen per dag.

EFSA har explicit skrivit att det saknas data för att sätta en övre gräns för begränsning av saltintaget. Det saknas därför underlag för Livsmedelsverket att sätta upp en övre gräns för saltintag.

NNR5 synes ha underlåtit att läsa de remissvar om salt som kom in i tid till NNR5 under 2012.

Det visar sig att många av de ”mer än hundra experter” som NNR5 hade städslat hade kopplingar och bindningar till livs- och läkemedelsindustrin.

Med andra ord bryter Livsmedelsverket mot 1 kapitlet 9 § regeringsformen genom att hävda att NNR5 baserar sig på vetenskap.

Genom att hålla fast vid nuvarande kostråd, som helt underkändes av SBU:s rapport Mat vid diabetes från 2010, bryter Livsmedelsverket även här mot Patientsäkerhetslagen, Hälso- och sjukvårdslagen, patientlagen och även mot grundlagen.

Hur länge tänker Livsmedelsverket fortsätta att bryta mot lag?

Det finns ett utmärkt och tillika lagligt alternativ kvar för Livsmedelsverket.

Det är bara att följa Socialstyrelsens beslut av 2008-01-16 att en lågkolhydratkost är i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Till detta kommer nu ett större antal vetenskapliga artiklar som visar att animaliskt fett alltid har varit ofarligt, att kolhydrater är giftiga hos friska i högre dos än 100 g/dag, hos metabolt sjuka är kolhydrattåligheten ner mot 0 g per dag.

Så det är bara att göra som man fick lära sig i det militära:

GÖR OM! GÖR RÄTT!

Vänligen
Björn Hammarskjöld
Assisterande professor i pediatrik vid Strömstad Akademi


Litet brev till Livsmedelsverket i januari 2015

 God fortsättning på det nya året!

 

Jag har en fråga till Livsmedelsverket.

 

Livsmedelsverket säger att det normala saltintaget hos den svenska befolkningen är mellan 10-12 g salt per dag.

Hur har man kommit fram till att det normala dagliga intaget av salt är 10-12 gram salt per dag?

 

Jag begär en fullständig och följbar redovisning och med hänvisning till bakomliggande relevant kunskap med tillhörande bakomliggande verifierbar och kontrollerbar vetenskaplig litteratur. Vänligen bifoga den litteratur som inte går att få fatt på via Internet.

 

Vänligen

Björn Hammarskjöld

 

 

Det blev långt om länge ett svar från Livsmedelsverket:

 

Noreply.Upplysningen@slv.se skrev den 2015-02-18 09:23:

Hej Björn!

 

Enligt Livsmedelsverkets senaste undersökning av svenskarnas matvanor, Riksmaten 2010-11, var saltintaget i genomsnitt 7 g/dag för kvinnor och 9 g/dag för män. Siffrorna omfattar inte salt tillsatt vid bordet. Flera undersökningar som andra har gjort, där man mätt dygnsurin, tyder på att saltintaget bland vuxna i Sverige ligger på mellan 8-12 gram per dag. Ett exempel är referensen nedan som visar att saltintaget ligger mellan 10-12 gram är:

 

Hulthén L, Aurell M, Klingberg S, Hallenberg E, Lorentzon M, Ohlsson C. Salt intake in young Swedish men. Public Health Nutr. 2010;13:601-5.

 

Vi har även gjort en så kallad spotanalys av urin från ett delurval av deltagarna i Riksmaten 2010-11. Lena Hulthen ansvarade för analyserna. Resultaten från dessa analyser är inte helt klara ännu, men de ser ut att ligga i nivå med referensen ovan.

 

Vänliga hälsningar

 

Anna Karin Lindroos

 

 

Så jag kunde inte låta bli att svara:

 

Björn Hammarskjöld skrev den 2015-02-19 13:00:

Hej Livsmedelsverket!

 

Tack för er tjänsteperson Anna Karin Lindroos svar!

 

Svaret uppfyller tyvärr inte mina krav på redovisning av vetenskapen bakom rekommendationen.

 

Riksmaten 2010-2011 saknar all form av vetenskap. Bara att svarsfrekvensen var inte ens 36 % talar för att studien aldrig skulle ha publicerats. Bortfallet är på tok för stort för att kvalificera för en statistisk analys.

 

Sedan tittar jag på saltkapitlet.

 

Här framgår att personerna hade i genomsnitt ätit 3,754 g Na per 10 MJ (Tabell 114 s 107) vilket motsvarar 9,385 g NaCl/10 MJ.

 

Vidare angav man i tabell 44 s 68 att det genomsnittliga energiintaget var 1 978 kcal ~2 Mcal (=8,3 MJ)

 

Eftersom Livsmedelsverkets kost normalt innehåller omkring 1 kcal per gram mat så innebär det att volymen mat var 2 kg eller 2 L.

 

Enligt Finelis tabellverk kan man finna att bland omkring 3 000 maträtter så innehåller varje portion mellan 1 och 2 % salt (vikt/vikt), salt sill innehåller 4 g/100 g. Då innehåller också Livsmedelsverkets kost mellan 1 och 2 % salt.

 

Om man nu ska äta enligt Livsmedelsverkets kostundersökning 2 kg mat per dag blir det då mellan 20 och 40 g salt som maten innehåller per dag.

 

Hur kan det då komma sig att Livsmedelsverket har kommit fram till att befolkningen äter 9,85 g*8,3 MJ/10 MJ=7,8 g salt per dag?

 

7,8 g salt/2 000 g = 0,39 %, en otroligt låg salthalt i mat som då är helt smaklös, precis som den mat som Livsmedelsverket serverade vid salteminariet 2010. (Det var intressant att se omgivningens lättade reaktion när jag resolut nästan tömde den saltkvarn som fanns på bordet efter att ha smakat på maten).

 

Men denna diskrepans mellan Livsmedelsverkets uppskattning av saltmängden i kostredovisningarna och den saltmängd som samma kost rent fysiskt måste innehålla enligt Finelis databas. Fineli och Livsmedelsverket använder båda NNR4 och NNR2012 så databaserna bör vara helt utbytbara.

 

Riksmaten anger inga dygnsmätningar av dU-Na. Här finns redan många kemlab som anger att normalförlusten via dU-Na är mellan 150-300 mmol vilket motsvarar 9-18 g salt per dag som utsöndras via urinen. Till dessa förluster kommer perspiratio insensibilis om 5 g NaCl per dygn samt ytterligare förluster om minst 1 g NaCl via faeces. Sammanlagt blir det då förluster på mellan 15-25 g som måste ersättas varje dag. Tappar man mer än 3 g NaCl från blodet är saltkoncentrationen mindre än 120 mmol/L (i stället för normala 141 mmol/L) och därmed inte längre förenligt med överlevnad.


Äter man 5 g salt per dag är de natriumabsorberande i tubuli och samtidigt blodtryckshöjande hormonerna aldosteron, angiotensin och renin mer än tredubblade i koncentration. Detta innebär en blodtryckshöjning som brukar behandlas med blodtryckssänkande läkemedel som blockerar verkan av aldosteron, angiotensin och renin. Kroppen tillverkar då ännu mer av dessa hormoner för att kunna resorbera maximalt med Na i njurarnas tubuli. Sedan sjunker blodtrycket på grund av blodvolymsminkning för att söka normalisera koncentrationen av P-Na. Sedan är alla undersökningar om minskat blodtryck vid minskat saltintag ofullständiga. Man jämför studiearmen 9 g salt med studiearmen 6 g salt och finner inom maximalt fyra veckor att blodtrycket har sjunkit med ett par mm Hg. Men man ”glömmer” alltid den tredje studiearmen med 30 g salt per dag som skulle ha visat att blodtrycket hade sjunkit mer än vid 9 g salt. Detta på grund av att nivåerna av aldosteron, angiotensin och renin är lägre vid en normal blodvolym. Men den tredje studiearmen tas aldrig med då den skulle förstöra den fina hypotesen att lägre saltintag skulle ge lägre blodtryck när verkligheten är tvärtom.

 

Sammanfattningsvis måste Livsmedelsverket omedelbart dra tillbaka rapporten Riksmaten 2010-2011 då den här har visats helt sakna ens spår av ”vetenskap”

 

Jag ber att få tacka er tjänsteperson Anna Karin Lindroos som underlåtit att bifoga en enda vetenskaplig referens. Den ”referens" som hon hänvisar till är inte nåbar via Internet enligt begäran. Det synes enligt Google inte ens existera en vetenskaplig tidskrift som heter Public Health Nutr. 2010;13:601-5.

 

Dessutom är två av de påstådda författarna ökända lågsaltförespråkare varav en dessutom finns bland Livsmedelsverkets expertgrupp för kost och hälsa samtidigt som vederbörande sitter i Swedish Nutrition Foundations nutritionsråd. Livsmedelsverket borde veta att Swedish Nutrition Foundation är en lobbyorganisation vars medlemmar är företag som Coca-cola, Nestlé, Orcla, ICA, Arla och 27 andra stora livsmedelsjättar. Denna sammanblandning av rollen som myndighetsexpert och samtidigt i rollen som medlem i en lobbyrganisation brukar kallas jäv enligt 11 § 1., 2. och 5. förvaltningslagen.  

 

I och med att Livsmedelsverket har underlåtit att korrekt besvara en medborgares frågor har Livsmedelsverket brutit mot 1, 3, 6 och 7 §§ förvaltningslagen. JO brukar ange en vecka som maximal svarstid för en myndighet.

 

Genom att publicera den odugliga rapporten Riksmaten 2010-2011 har Livsmedelsverket brutit mot 1 kapitlet 9 § regeringsformen (grundlag) [1][1].

 

Genom att hålla fast vid nuvarande kostråd, som helt underkändes av SBU:s rapport Mat vid diabetes från 2010, bryter Livsmedelsverket även här mot Patientsäkerhetslagen, Hälso- och sjukvårdslagen, patientlagen och även mot grundlagen.

 

Hur länge tänker Livsmedelsverket fortsätta att bryta mot lag?

 

Det finns ett utmärkt och tillika lagligt alternativ kvar för Livsmedelsverket.

Det är bara att följa Socialstyrelsens beslut av 2008-01-16 att en lågkolhydratkost är i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Till detta kommer nu ett större antal vetenskapliga artiklar som visar att animaliskt fett alltid har varit ofarligt [2][2], att kolhydrater är giftiga hos friska i högre dos än 100 g/dag, hos metabolt sjuka är kohydrattåligheten ner mot 0 g per dag [3][3].

 

Så det är bara att göra som man fick lära sig i det militära:

GÖR OM! GÖR RÄTT!

 

Litet mer att läsa om du vågar:

http://kostkunskap.blogg.se/2012/july/svar-fran-livsmedelsverket.html

http://kostkunskap.blogg.se/2012/july/livsmedelsverket-och-salt-del-3.html

http://kostkunskap.blogg.se/2012/august/tank-vad-enkelt-och-genialt-livsmedelsverket-skulle-kunna-arbeta.html

http://kostkunskap.blogg.se/2012/october/livsmedelsvrket-helt-okunnigt.html

http://kostkunskap.blogg.se/2012/october/livsmedelsverket-bryter-lag.html

http://kostkunskap.blogg.se/2012/november/bli-av-med-diabetes-och-overvikt.html

http://kostkunskap.blogg.se/2012/december/livsmedelsverkets-kostrad-orsakar-sjukdom.html

http://kostkunskap.blogg.se/2013/february/livsmedelsverket-forskningsfusk-och-rekommendationer.html

http://www.kostdemokrati.se/bjorn/2011/11/06/hornstenarna-forsvann-kosthuset-har-rasat/

http://thescipub.com/PDF/ojbsci.2014.167.169.pdf

 


Jag ställer gärna upp som konsult åt Livsmedelsverket då ni går gör om era rekommendationer.

Vänligen
Björn Hammarskjöld
Assisterande professor
F.d. överläkare i pediatrik
Filosofie licentiat i biokemi
Oberoende Senior Vetenskapsman i Nutrition
Sekreterare i DiOS (Diabetesorganisationen i Sverige)

 

 

Sen händer inget.

 

Tiden går så jag skickar ett påminnelsebrev.

 

 Hej Livsmedelsverket!


Jag saknar svar på mitt brev av 2015-02-19

Jag begär att få en kopia på dagboksbladet i ärendet via e-post
Sekretessbedömning: Ingen sekretess

Vänligen
Björn Hammarskjöld
Assisterande professor
070-385 09 33

 

Dagboksblad kom promp.

 

Så nu väntar jag på Livsmedelsverkets svarsbrev.

 



[1][1] Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform 1 kapitlet 9 § Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Lag (2010:1408).

[2][2] Harcombe Z, Baker JS, Cooper SM, et al. Open Heart 2015;2:e000196. doi:10.1136/openhrt-2014-000196

http://openheart.bmj.com/content/2/1/e000196.full

[3][3] Feinman et al Dietary carbohydrate restriction as the first approach in diabetes management: Critical review and evidence base. Nutrition 31 (2015) 1–13

http://www.nutritionjrnl.com/article/S0899-9007(14)00332-3/pdf


Fjorton forskare synes sakna kunskap

Replik på en desinformativ debattartikel i Dagens Nyheter ”Nu krävs kraftfulla åtgärder mot nötkött och flygresor”
http://www.dn.se/debatt/nu-kravs-kraftfulla-atgarder-mot-notkott-och-flygresor/
Tyvärr ville DN inte ta in min replik

Jag vill peka på två allvarliga fel som författarna hävdar. Och det finns fler fel.

”När det gäller mat kommer växthusgasutsläppen i huvudsak från nötkötts- och mjölkproduktion i form av utsläpp från kornas magar och från foderproduktion. …. [M]otsvarande siffra för baljväxter är ungefär hundra gånger lägre än för nötkött.”

Låt oss se på två höbalar om 30 kg torrsubstans. De innehåller då 30 kg kolhydrater i form av cellulosa som människan inte kan spjälka eller förbränna.

Den ena balen får ligga på åkern och ruttna. Hälften blir metan och hälften blir koldioxid. Och det blir ungefär 22,4 kubikmeter ”växthusgaser”.

Alla har sett bilder på kor med gasuppsamlingsballong på ryggen. Den ballongen rymmer uppskattningsvis 100-150 L. Så när en ko äter den andra höbalen bildas det bara omkring 150 L ”metan”.
 
Vart tar resten av de dryg 22 250 L gas vägen? Jo, det blir mjölk och det blir ko. Detta eftersom korna kan förvandla cellulosa till korta fettsyror som sedan kan användas för att kon ska kunna ge mjölk (det går åt omkring 20 kg hö för att producera 20 L mjölk) och att kon ska överleva till nästa dag. Sedan ger kon stora mängder kött för oss att äta.

Baljväxter kräver enligt WWF lika mycket fossilt bränsle per kg bönor som naturbeteskött per kg. Eftersom bönor enligt Livsmedelsverket har halva proteinmängden eller mindre per kg jämfört med kött krävs det dubbelt eller mer så mycket bönor som kött.
 
Sedan har protein från bönor begränsningar då det gäller livsnödvändiga aminosyror, proteiners byggstenar. Därför behövs ytterligare protein från bönor jämfört med kött, det behövs 10-20 gånger mer bönor än kött för att tillgodose behovet av livsnödvändiga aminosyror. Kor är självgående automatgödslande gräsklippare som bygger mull medan bönor kräver ändliga resurser av fossilbaserad konstgödsel som tär på jorden.

Så kor (gräsbetare) är mycket mer klimatsmarta än bönor.

Nästa problem är flygtrafiken.
”När det gäller flyget sker klimatpåverkan inte bara genom att flygbränslet förbränns och omvandlas till koldioxid. Flyget orsakar också kondensstrimmor på hög höjd vilket förstärker den globala uppvärmningen.”

Tänk om de fjorton forskarna hade haft kunskaper i grundskolans fysik. Då hade de vetat att moln och kondensstrimmor på himlen reflekterar solens värmande strålar och ljus rakt ut i rymden.
 
De hade vetat att under ett moln så är det mycket kallare än i solskenet utanför molnskuggan sommartid.
 
De borde ha läst att det finns de som har föreslagit att skicka upp satelliter som sprider ut stora vita plastschabrak i geostationära banor runt jorden för att minska den globala uppvärmningen genom att reflektera solljuset.

Blir det varmare ökar avdunstningen av dihydrogenoxid från jordens yta och täcker delar av himlen med stora vita kondensat som sänker temperaturen på jordytan. Då sjunker avdunstningen av dihydrogenoxid som minskar kondensaten på himlen som då släpper igenom mer värme från solen som värmer upp jorden igen och så vidare.
 
Det är ett självstabilt system med negativ återkoppling.

Ett annat namn på dihydrogenoxid är vatten, H2O, som utgör 95 % av växthuseffekten…….

Mora 2015-03-01

Björn Hammarskjöld
Assisterande professor i pediatrik vid Strömstad Akademi
Filosofie licentiat i biokemi

Fråga doktorn och socker

Brev till TV-programmet Fråga doktorn
Hej!
Jag såg på programmet 23/2.
Det var alldeles förträffligt råd att använda P-glukosmätaren för att se vad en patient med sockersjuka kan äta och vad man inte kan äta.
Om man har sockersjuka och därmed inte tål socker varför ska man då äta socker i form av "brun pasta" och "fullkorn"?
Vet inte dr Gunilla Hasselgren att kolhydrater består av sockermolekyler? Glukos och fruktos är monosackarider, sackaros och laktos är disackarider, stärkelse är polysackarider.
Alla dessa di- eller polysackarider kan brytas ned till glukos (mest) och fruktos och galaktos.
Monosackarider kan tas upp av kroppen medan disackarider och polysackarider måste brytas ned till monosackarider för att tas upp. All glukos höjer P-glukos. Injicera 5 g glukos och P-glukos stiger från 5 till 15 mmol/L.
De allra flesta cellerna har mitokondrier och använder acetylcoenzym A (AcCoA eller aktiverad ättiksyra eller, slarvigt, ättiksyra) som bränsle i mitokondrierna tillsammans med syre (aerob förbränning). En AcCoA-molekyl genererar 15 molekyler ATP (energimolekylerna i cellerna).
AcCoA kan mitokondrierna få från protein (deaminering av aminosyror till korta fettsyror som kan omvandlas till AcCoA) eller nedbrytning av fett till AcCoA samt även från sockerarter till AcCoA.
Mitokondrierna bryr sig inte om varifrån AcCoA kommer.
Normalt hos människan använder vi fett som den främsta källan till AcCoA. Äter vi fett påverkas P-glukos inte alls. Protein äter vi i ganska små mängder om det är animaliskt protein, det behövs inte mer än 0,5 g per kg kroppsvikt. Protein kan påverka P-glukos i någon mån.
Kolhydrater har man omkring 1,5-3 gram i hela blodvolymen hos en 70 kg människa. Har man mer än 15-25 g glukos i blodet dör man i akut glukosförgiftning. Sedan rekommenderar sjukvården att en man med sockersjuka ska äta 480 g glukos per dag. Det motsvarar en mer än tjugofaldigt dödlig dos av glukos per dag. Denna megados glukos kräver stora mängder insulin för att individen ska överleva sjukvårdens mordförsök.
Om man har sockersjuka tål man inte att äta socker. Se hur man behandlade personer med sockersjuka fram till 1923.
Det var medelst en sträng kolhydratfattig kost. Som stekt fläsk med stuvad vitkål.
Då kunde även personer med sockersjuka typ 1 överleva, de som har en liten kvarvarande insulinproduktion i mer än 40 år efter diagnos. Men de som saknade insulin dog. Sedan kom insulin 1923 som gjorde att även de utan egen insulinproduktion kunde överleva och må bra.
Sedan gick allt överstyr efter 1976 då det första rekombinantinsulinet blev tillgängligt, kostråden i USA 1977, namnbyte från sockersjuka till diabetes omkring 1980 och som sista spiken i kistan, kravet från personer med diabetes att även de måste få äta ”vanlig mat” med extrema mängder kolhydrater=socker.
Följden blev ”naturalförloppet”, 40 % av patienterna har dött inom 5 år efter diagnos.
Följden blev ökade mängder ”läkemedel” som insulin, statiner, blodtryckssänkare och andra.
Nu finns det tiotusentals fallbeskrivningar som visar utomordentliga resultat med normala HbA1c- och fasteglukosvärden och som slipper alla sina läkemedel och dessutom går ned i vikt och mår bra. Men de kallas felaktigt för ”anekdoter”.
Nu finns det stora mängder med artiklar som visar att en lågkolhydratkost, även kallad CFHL (eftersom beteckningen LCHF inte får användas för Livsmedelsverket), ser till att även personer med sockersjuka slipper både symtom och läkemedel.
Så jag undrar hur de kan komma sig att dr Gunilla Hasselgren kan rekommendera en extrem högkolhydratkost som är i strid med Patientsäkerhetslagens 6 kapitel 1 §.
Socialstyrelsen har redan 2008-01-16 beslutat att en lågkolhydratkost är i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet.
Så jag rekommenderar att Fråga doktorn gör en pudel eller som det kallas i det militära:
GÖR OM!
GÖR RÄTT!

Vänligen
Björn Hammarskjöld
Assisterande professor i pediatrik vid Strömstad Akademi
F.d. överläkare i pediatrik
Filosofie licentiat i Biokemi

GMO är en katastrof ur etisk synpunkt

Payam Moula (S)-debattör skrev en debattartikel i SVT.se/opinion 2015-01-18

”Miljöpartiet måste sluta hyckla i GMO-frågan” 

 

Jag håller med Payam Moula att etiken då det gäller GMO är viktig i hans debattartikel ”Miljöpartiet måste sluta hyckla i GMO-frågan”. Men kunskapen om de biokemiska och molekylära effekterna är oändligt mycket viktigare.

 

Dessutom är etiken mycket enkel:

 

Ur etisk synpunkt är GMO en katastrof.

 

  1. Ingen har en susning om hur skadligt GMO kan vara ur genetisk synpunkt. Och kunskapen om genetisk spridning av DNA mellan arter finns sedan länge.
  2. Enda sättet att få makten över folket är att kontrollera maten.
  3. Enda sättet att kontrollera maten är att patentera växter och djur genom GMO. Då kan ingen komma undan kontrollen, man får inte odla annat än GMO till skyhöga kostnader.

 

Att påstå att genmodifierade grödor inte skiljer sig från andra grödor av samma art är ett ytterst falskt påstående. Definitionen av GMO är just att det finns främmande DNA i GMO.

 

Att grödor är bra eller dåliga för människa och miljö beror på vad människan vill.

Moula tycker att debatten för eller emot en viss teknik skulle handla om hur tekniken används på bästa sätt.

 

Kärnkraften är en annan modern teknik som kan användas på ett bra eller dåligt sätt. Det är precis samma sak med GMO.

 

Golden rice må innehålla betakaroten. Det gör morötter också. Alla som har haft småbarn vet att om ett barn äter mycket morotspuré blir barnet lätt orangefärgat i huden. Det beror på att människan saknar enzymer att bryta ned betakaroten till två vitamin-A-molekyler. Så Golden Rice är inte lösningen på A-vitaminbristorsakad blindhet.

 

GMO ger ökad användning av bekämpningsmedel och konstgödsel som utarmar jorden på flera sätt. Dels försvinner mullagret som betande djur har byggt upp under tiotusentals år och dels förbrukas Jordens ändliga fosfatreserver.

 

Både GMO och den antropgena klimateffekten är färdigutredda. Antropogen klimateffekt saknas då 95 % av klimateffekten orsakas av dihydrogenoxid (vattenånga) och GMO skadar allt på jorden inklusive människa.

 

Det dröjer inte länge efter det vi eller våra djur matas med mat innehållande genen för neonikotinoider (insektsgift) förrän den genen har tagits upp av kons bakterier som sedan kan tillverka neonikotinoider som lagras i koköttet som vi sedan får i oss. Kons bakterier kan sprida genen för insektsgift till våra egna tarmbakterier så att vi och våra bakterier tillverkar insektsgift. Detta kallas horisontell spridning av gener, beskrivet redan på 1940-talet i bakteriologin.
Dessutom är glyfosat (det bekämpningsmedel som används inom GMO-odlingarna) mycket giftigt och är hormonstörande minst lika mycket som bisfenol A.

 

”Naturligt” jordbruk är den ekologiska och uthålliga formen av jordbruk som fanns även i Sverige fram till 1970-talet då alla små familjejordbruk skulle läggas ned till förmån för storjordbruk.

 

Kritiken angående maktfördelning bör tas på allvar men handlar om att se över patentlagstiftning, inte att förbjuda en hel teknik med enorm potential.

 

Potentialen för GMO saknas eftersom man ännu inte opartiskt visat att GMO är bättre än konventionellt odlade grödor. Och patentlagstiftningen kan inte ändra på redan beviljade patent. Sedan är det naivt att tro att storföretagen ens vill ha annan patentlagstiftning som begränsar deras makt. Det finns alldeles för mycket pengar på spel för att någon enda politiker skulle våga gå emot de stora genteknikföretagen.

 

Hela GMO-konceptet är ett enda stort projekt för att ta kontroll över maten och befolkningen.

"If people let the government decide what foods they eat and what medicines they take, their bodies will soon be in as sorry a state as are the souls who live under tyranny" Thomas Jefferson (1743 - 1826)

 

Björn Hammarskjöld

Assisterande professor i pediatrik vid Strömstad Akademi

F.d. överläkare i pediatrik

Filosofie licentiat i biokemi

Post doc i molekylärbiologi vid University @ Buffalo, NY, 1988-9.

 


Redlighet och rent mjöl i påsen

Livsmedelsverket propagerar för Redlighet.

De pratar hela tiden om Redlighet då det gäller mat.

 

Förr i världen så pratade man om mjölnaren hade ”Rent mjöl i påsen”.

 

Vad betyder att ha rent mjöl i påsen? Jo, det betyder att man inte ska lura andra eller ljuga för andra.

Det var ju så att det fanns enstaka mjölnare som förutom nymalet mjöl så lade de även agnar och boss i mjölpåsen för att dryga ut mjölet och därmed lura kunden. Mjölnaren var oredlig.

 

Vad består då agnar och boss av? Jo det är det skal av extra hård cellulosa som sitter som skydd runt varje spannmålskorn. När man tröskar spannmål så blir man av med dessa agnar, det är det som dammar så förskräckligt.

Livsmedelsverket anser att vi ska äta mer fibrer, det vill säga agnar och boss. Så då föreslår Livsmedelsverket att vi ska äta mer agnar och boss i maten. ”Vi vet alla att fibrer är nyttiga.”

 

Förra gången det var påbud att äta agnar och fibrer var för ett par hundra år sedan. Den tid som geologerna kallar för Lilla istiden, 1650 till slutet av 1700-talet. Då växte inte grödorna på sommaren eftersom det var ett par grader kallare än nu. Man hade inte uppfunnit den globala uppvärmningen än.

 

Men människor tvingades av sin fattigdom att gå ut i skogen och barka träden för att komma åt innerbarken som torkades och maldes och användes som mjöl. Man blandade bark i brödet.

 

Idag blandar vi bark (=fibrer) i brödet, pastan och filmjölken. ”Mjölnaren” tar dubbla priset på pasta med fibrer jämfört med pasta utan fibrer. ”Mjölnaren” är alltså oredlig och har inte rent mjöl i påsen längre.

 

Den enda slutsats jag kan dra av detta är att vi måste vara fattigare nu än vad vi var på 1700-talet!


ICA skyller dyr skinka på bonden

.Insändare till tidningen Land

I Land nummer 52/1 2014 finns en annons över ett helt uppslag,

”Därför är den svenska skinkan flera kronor dyrare.”

  1. ”Sverige har ett av världens bästa djurskydd.” Här följer en text som slutar med:
    ”Detta innebär merarbete för den svenska bonden och dyrare stallbyggnader.”
    .
  2. ”Svensk skinka är fri från salmonella.” Nu följer en text som slutar med: ”I Sverige och Finland hittades ingen salmonella”.
    .
  3. ”Svenska grisar får minst antibiotika i EU.” Sen följer en text som slutar med: ”Djuren i EU får i genomsnitt drygt 10 gånger mer antibiotika än de svenska.”

ζ

                                                          skinka-flaggor

Kommentar

ICA, det är helt rätt och samtidigt en mycket ohederlig vinkling. Det är viktigt för oss och våra grisar att Sverige har världens bästa djurskydd, frihet från salmonella och minst antibiotika.

 

Men det rättfärdigar inte ICA:s prispolitik.

Vi slipper GMO tack vare att våra kloka svenska bönder vägrar köpa GMO-foder åt sina djur trots att LRF (av alla!) vill det.

                                                           LRF-text2

Alla dessa orsaker skulle motivera ett mycket högre slaktpris för svensk gris än dagens ynka 15,81 SEK/kg slaktvikt.

ζ

En jämförelse inom EU

EU-m

Jämför man grispriser i hela EU finner man att i 16 av 27 EU-länder får bönderna mer för grisen än svenska bönder, trots sämre djurvård, mer salmonella och mer antibiotika. Till och med sistaplatsen Danmark (med GMO-foder, knorrkapning, MRSA och salmonella) får 14:57 SEK/kg eller bara 8 % lägre pris än svenska bönder.

Men varför kostar då skinka mellan 40 SEK/kg och 158 SEK/kg på ICA?

ICA synes ge bonden skulden för dyrt svenskt kött. Men det är ICA:s förtjänst som håvar in pengar på svenskt kött. Det $yne$ vara de giriga mellanhänderna mellan bonden och kunden som tjänar stora pengar! Annonsen är typisk spinning för egen vinning för ICA.

 ζ

Förslag till ICA och andra mellanhänder

Bönderna ska ha 40 SEK per kg (då skulle fler satsa). Sälj sedan skinkan för normalpris omkring 67 SEK/kg till kunden (se en grovkalkyl nedan). Det är bra för grisbonden, kunden och Sveriges självförsörjningsgrad och samtidigt tillräckligt till mellanhänderna och till moms. Det är också bra för svenska grisar då ett rimligt pris till bönderna ger utrymme för investeringar som ytterligare förbättrat livet för grisarna och som ytterligare ökar köttets kvalitet.

Allt annat torde vara ocker och falsk marknadsföring!

Att ge bonden mer för köttet är ett utmärkt sätt att bevara det svenska jordbruket för framtiden. Vårt oberoende kan då öka från nuvarande mindre än 50 % självförsörjningsgrad då det gäller kött.

                                                                            frågetecken-bw

Varför ska svenska animaliska jordbruksprodukter med sin höga kvalitet betalas med usla internationella priser när de går att sälja i Sverige till rimliga priser till konsument (trots ett mer än fördubblat slaktpris)?

Varför ska svenska animaliska jordbruksprodukter med sin höga kvalitet betalas med usla internationella priser när de går att sälja utomlands till rimliga priser till konsument (trots ett mer än fördubblat slaktpris)? Utländska konsumenter betalar gärna mer för kvalitet.

.
Björn Hammarskjöld
Assisterande professor i pediatrik vid Strömstad Akademi
F.d. överläkare i pediatrik
Filosofie licentiat i biokemi
Oberoende senior vetenskapsman i nutrition
Politisk sekreterare Dalarnas Sjukvårdsparti
Sekreterare Diabetesorganisationen i Sverige (DiOS)

ζ

Extrainformation

Skinkpriser 2014

  Bonden får
Mellanhänder tar
Moms Skinkpris mot kund
ICA lågpris på svensk skinka
16 kr
20 4 40 kr
ICA högpris på svensk skinka
16 kr
125 17 158 kr
Bordepris på svensk skinka
40 kr
20 7 67 kr

.

Mellanhändernas arbete/kg är lika i alla tre fallen, men betalas olika.

Skinka för 40 SEK/kg till bönderna ger mellanhänderna tillräckligt, 20 SEK/kg, för att generera vinst (visat genom att ICA lyckas sälja sin billigaste skinka för 40 SEK/kg). Alltså kan ICA sälja bondens skinka för 67 SEK så att bonden kan få 40 SEK/kg slaktvikt och mellanhänderna får lika mycket som för svensk lågprisskinka.

Exemplen visar att svenskt kött inte alls är dyrare, det är handeln som tar tillfället i akt och fläskar på priset. De borde istället se till att svenska bönder får rimligt betalt för sitt arbete och att kunderna erbjuds svenskt högkvalitativt GMO-fritt smakrikt kött (som dessutom är fritt från antibiotika och sjukdomsframkallande bakterier), och detta till ett rimligt pris även för kunderna.

ζ

Systemfel – som måste rättas till

Detta visar på ett allvarligt systemfel som behöver rättas till. De detaljhandelskedjor som inte medverkar till en lösning, medverkar istället till att på ett bedrägligt sätt konkurrera ut svenskt lantbruk, och förtjänar inga kunder.

 

                                          plånbok-sedlar

Detta systemfel hotar alla medborgares möjlighet att kunna köpa hälsosam mat även i morgon. Det hotar också djurens möjligheter till bra levnadsvillkor och GMO hotar allt levande. Det hotar svenska jobb. Vilken affärskedja vill skylta med detta?

Hög tid för oss konsumenter att rösta med fötterna, med plånboken. Det är inte OK att sko sig på bekostnad av svinbönder till den grad att de nu är på konkursens brant, vilket i slutänden drabbar alla svenska medborgare. Vi kommer att tvingas äta GMO, antibiotika, MRSA och salmonella från tallriken.

ζ

Slaktpriser i EU 2014

(det pris som betalades till grisbonden i respektive land)

Hämtade via Internet 2014-12-22 … http://www.grisportalen.se/egris.html

”Slaktsvin, faktisk betalning” (utbetalning belopp per slaktade kg), vid olika tidpunkter under 2014

Medelpris

Land

v -

v -

v -

v -

v -

SEK

 

euro

euro

euro

euro

euro

15,56

EU, medelpris

1,804

1,812

1,828

1,858

1,893

  -          

19,07

Cypern

2,210

2,210

2,220

2,340

2,340

18,66

Malta

2,163

2,163

2,120

2,120

2,160

18,02

Grekland

2,089

2,089

2,089

2,114

2,114

17,80

Bulgarien

2,063

2,060

2,051

2,038

2,012

17,51

Italien

2,030

2,061

2,086

2,144

2,178

17,12

Lettland

1,984

1,948

1,955

1,934

2,003

16,84

England

1,952

1,957

1,938

1,903

1,903

16,72

Rumänien

1,938

1,957

1,954

1,945

1,945

16,63

Slovakien

1,928

1,926

1,939

1,968

1,963

16,54

Österrike

1,917

1,917

1,818

1,914

1,914

16,33

Litauen

1,893

1,896

1,917

1,944

1,926

16,11

Tyskland

1,867

1,867

1,877

1,887

1,928

16,10

Tjeckien

1,866

1,894

1,912

1,952

1,961

16,04

Luxemburg

1,859

1,860

1,856

1,888

1,926

15,98

Slovenien

1,852

1,789

1,835

1,847

1,891

15,87

Polen

1,839

1,847

1,840

1,882

1,946

15,81

Sverige

1,832

1,846

1,840

1,825

1,827

15,68

Ungern

1,818

1,830

1,834

1,877

1,918

15,65

Estland

1,814

1,813

1,835

1,825

1,825

15,53

Portugal

1,800

1,830

1,880

1,940

1,970

15,25

Finland

1,768

1,769

1,769

1,748

1,758

15,22

Spanien

1,764

1,785

1,825

1,860

1,903

15,18

Frankrike

1,760

1,660

1,680

1,730

1,780

14,71

Irland

1,705

1,702

1,701

1,700

1,700

14,62

Belgien

1,695

1,694

1,714

1,756

1,814

14,58

Holland

1,690

1,689

1,690

1,711

1,759

14,57

Danmark*

1,689

1,689

1,728

1,759

1,759

 

De fem största slakterierna i varje land rapporterar till EU faktiskt utbetalat totalt belopp för veckans slaktade grisar. Summan divideras med antal slaktade kilo slaktgris. Priset fångar därmed även in tillägg och avdrag från noteringen, utfall vid klassning, samt även personligt förhandlade tillägg. Men inte bonusar och efterlikvider som betalas vid årets slut.
.
Svenska slakteriers priset gäller avblodade grisar, inälvor uttagna, utan tunga, borst, klövar, könsorgan, putsfett, njurar och diafragma. OBS! Priset är utan huvud.grundnotering (enligt tabellen längst upp på sidan) är med huvud. Detta gör gör att priserna i den här EU-tabellen blir högre. För att jämföra de båda tabellerna ungefärligt, lägg till 7 % på svenska priset.
.
* Priserna fångar inte in t ex Danish Crowns och Ticans efterlikvider vid årets slut. Räkna därför upp danska priset med ca 1 SEK.
.
Utan att faktisk betalning ändras i resp land, kan priset förändras något i tabellen mellan veckorna p g a förändring av valutorna. Rapporterat svenskt pris vid slakterierna omvandlas först till euro. Sedan räknar jag tillbaka priserna till SEK vid senare tidpunkt. När du jämför länders priser, eller priserna mellan olika veckor, använd helst priserna i € för att undvika påverkan av valutakurserna. Uppdateringar av uppgifter kan förekomma i efterhand.

ζ slut citat ζ


Tack till Leif Lundberg på www.kostdemokrati.se för hjälp med redigeringen och publicering på Kostdemokrati.


MRSA och GMO och Livsmedelsverket

Hej Livsmedelsverket!

Hur är det med MRSA i svenska djurbesättningar?

Finns det några undersökningar om MRSA-läget i Sverige

Läs mer om det förskräckliga förhållandet i de flesta europeiska länder
http://ing.dk/artikel/stikproeve-tre-ud-af-fire-danske-svin-er-smittet-med-mrsa-172967?utm_source=nyhedsbrev&utm_medium=email&utm_campaign=daglig

Det torde vara en konkurrensfördel om vi åtminstone vet att MRSA-läget är gott.

Sedan måste vi konsumenter alltid få veta om maten vi äter är GMO-kontaminerad eller GMO-fri. Det gäller även att matens mat ska vara GMO-fri.

Detta att maten och matens mat ska vara GMO-fri är ett överlevnadsvillkor för mänskligheten eftersom det finns resistensfaktorer för att selektera fram GMO. Bland dessa resistensfaktorer finns gener för antibiotikaresistens och neonikotinoider som kan spridas horisontellt till födoätaren som då kan bli resistent mot antibiotika eller börja producera neonikotinoider.

Än värre är att en promoter (som krävs för att producera DNA/RNA) kan tas upp av värdorganismen och ge än mer problem.
Läs mer här om du vågar:
http://www.i-sis.org.uk/CaMV_35S_Promoter_in_GM_Feed_that_Sickened_Rats.php

Vi har alltså ingen aning om vad GMO kan orsaka för skador.

Därför måste all föda som är GMO eller uppfödd på GMO förbjudas på samma sätt som Ryssland och Sri Lanka redan gjort eller åtminstone märkas tydligt att födan innehåller GMO.

Jag begär svar från dig och din myndighet med angivande av dnr, skickas via e-post

Sekretessbedömning: Ingen sekretess.

Vänligen
Björn Hammarskjöld
Assisterande professor
Molekylärbiolog (har arbetat med HIVs höljprotein 1988-9)
070-3850933

Nygammal behandling av sockersjuka

Behandlingen av sockersjuka för hundra år sedan hade då millenniegammal erfarenhet. De gamla egyptierna för 4 000 år sedan visste hur man behandlade patienter med sockersjuka. Även de gamla grekerna som Hippokrates visste, ”Låt maten vara din medicin.” 

Den som drabbades av sockersjuka hade oftast sockersjuka typ 1. Den enda behandling som då fanns var en kost som beskrevs så här 1921 av Julius Lagerholm, sjukhusläkare vid flottans sjukhus i Karlskrona och Flottans högste medicinske sakkunnige.


"Sedan hundra år har erfarenheten ställt utom allt rimligt tvivel, att alla sjukdomssymptom försämras vid förtärandet av socker och stärkelsehaltiga ämnen för att istället vid uteslutande eller inskränkning av dem påfallande förbättras eller helt och hållet försvinna.

Den sockersjuke måste därför huvudsakligen leva av äggviteämnen och fett. Men då vid den svåra formen sockret uppträder i urinen även efter äggviteföda, men icke efter fett, måste man i de svåra fallen så mycket som möjligt inskränka njutandet av äggvitehaltiga födoämnen och söka att förse kroppen med den erforderliga mängden kol i form av fett. 

Detta är huvudprinciperna vid behandling av sockersjuka."



Doktor Lagerholm rekommenderade mat som stekt fett fläsk med gräddstuvad vitkål. Och så länge patienten åt tillräckligt med fett och tillräckligt lite kolhydrater så hade individen små eller inga symtom på sin sockersjuka. Och, som Lagerholm påpekade, man hade då mer än hundraårig erfarenhet av behandlingen. 

Detta berodde på att en del patienter med sockersjuka typ 1 hade (och har även nuförtiden) en liten kvarvarande insulinproduktion. Om patienten då fick en kost med endast litet eller inga kolhydrater så kunde patienten med sockersjuka typ 1 överleva och må bra. Men alla med sockersjuka typ 1 har inte någon insulinproduktion, före insulinets upptäckt 1922 dog dessa personer oavsett kost. 

Idag har vi kunskap om att ge insulin till patienter med sockersjuka typ 1.

 

Om man äter en lågkolhydratkost minimerar man mängden insulin samtidigt som man genom att äta mer fett och oförändrat med protein minskar blodsockersvängningarna. 

Detta synes bara vara positivt för alla, inte bara för patienter med sockersjuka. 

Sedan kan man fundera på varför barn med sockersjuka rekommenderas att ägna sig åt kolhydraträkning för att beräkna sitt insulinbehov. Det verkar som om man inser att de kolhydrater man äter orsakar en P-glukosstegring som kräver en motsvarande beräkningsbar insulindos som måste injiceras.

Men då måste man också kunna dra slutsatsen att om man minimerar mängden kolhydrater man äter kan man minimera mängden insulin. Om man helt låter bli att äta kolhydrater behövs bara mängden basalinsulin hos patienter med sockersjuka typ 1. Måltidsinsulin blir helt onödigt.


Om man som patient med sockersjuka kan minska mängden insulin genom att minska mängden intagna kolhydrater kan man också minska glukossvängningar i blodet och minska glukoens giftighet och dödliga effekter. Om man har mer än 15-25 g glukos i blodet hos en 70 kg person så är det en dödlig mängd glukos och ett välkänt faktum. Mer än 15-25 g glukos i blodet motsvarar en P-glukosnivå på mer än 30-50 mmol/L.

Om en 70 kg person med P-glukos om 5 mmol/L snabbt får i sig 5 g glukos (16,7 mL 30% glukos intravenöst) stiger P-glukos från 5 till 15 mmol/L. Sedan vill Livsmedelsverket att en man (även om man har sockersjuka) ska äta 480 g glukos om dagen. Det motsvarar en mer än tjugofaldigt dödlig mängd glukos om dagen.

Nu har det kommit en artikel om lågkolhydratkost vid sockersjuka.

Dietary Carbohydrate restriction as the first approach in diabetes management. Critical review and evidence base

Kolhydratbegränsning som första åtgärd vid behandling av sockersjuka. Kritisk översikt och bevisgrund

Richard David Feinman, PhD∗ med 25 medförfattare, bland annat tre svenska författare, Jørgen Vesti Nielsen, Annika Dahlqvist och Ralf Sundberg.


http://www.nutritionjrnl.com/article/S0899-9007(14)00332-3/fulltext

I början av artikeln står följande [1] (översatt av förf):

”Vid slutet av vår kliniska arbetsdag går vi hem med tankarna: “De kliniska förbättringarna är så stora och uppenbara att man undrar vad det är andra läkare inte förstår?”

Kolhydratbegränsning förstås mycket lätt av patienter eftersom kolhydrater i kosten höjer blodglukos, och eftersom sockersjuka är definierad av högt blodglukos, förstår man varför det är bra att minska kolhydraterna i kosten. Genom att minska kolhydraterna i kosten har patienter kunnat minska sin insulindos med upp till 150 E per dag på åtta dagar med klara förbättringar av sin glukoskontroll – till och med uppnått normalisering av glykemiska blodvärden.”

Eric Westman, MD

Så nu är det färdigdiskuterat. Patienter med sockersjuka tål inte att äta socker.

De 26 författarna har kommit till följande slutsatser

”Vi visar viktiga bevis att en lågkolhydratkost som första åtgärd i behandlingen av sockersjuka

  • En lågkolhydratkost minskar med stor säkerhet ett förhöjt blodglukos, det främsta symtomet på sockersjuka
  • Normaliseringen av blodglukosnivån kräver inte viktnedgång med det finns ingen bättre metod för viktnedgång
  • Kolhydratbegränsad kost minskar eller eliminerar läkemedelsbehandling
  • Biverkningarna är minimala jämfört med vad man ser vid intensiv läkemedelsbehandling”.

 

A.     Hyperglykemi är den mest framträdande egenskapen hos patienter med sockersjuka. Kolhydratrestriktion i kosten har den största effekten för att normalisera blodglukosnivån  

B.     Under epidemierna av sockersjuka och övervikt har ökningen av kaloriintaget nästan enbart berott  på ökad mängd kolhydrater.

C.     Fördelarna med kolhydratrestriktion I kosten kräver inte viktnedgång 

D.     Även om viktnedgång inte krävs för att få normala blodglukosnivåer finns inget batter än kolhydratbegränsning för att minska i vikt

E.      Att hålla sig till en lågkolhydratkost hos personer med sockersjuka typ 2 är minst lika bra som varje annan kost och är vanligtvis signifikant bättre.

F.      Att ersätta kolhydrater med protein är valigtvis av godo  

G.     Totalmängden fett och mättat fett saknar korrelation med hjärt- och kärlsjukdom 

H.     Mättade fetter I plasma styrs av kolhydrater I kosten inte av fetter I kosten  

I.        Den bästa förutsägelsen för kapillär- och i mindre grad makrokärlkomplikationer för patienter med sockersjuka typ 2 är att hålla HbA1c 

J.       Kolhydratbegränsning av kosten är det effektivaste sättet (undantag svält) för att minska triglycerider och ökar HDL 

K.    Patienter med sockersjuka typ 2 som äter en kolhydratbegränsad kost minskar och kan till och med sluta med mediciner. Människor med sockersjuka typ 1 behöver vanligtvis mindre mängd insulin

L.      Intensiv blodglukosminskning med hjälp av en kolhydratreducerad kost har inga biverkningar jämfört med biverkningarna vid intensiv läkemedelsbehandling  

 

 

Gör som man gjorde före 1977, en lågkolhydratkost minskar behovet av insulin och andra läkemedel. 

Då har man förstått grunderna i den utbildning man förhoppningsvis ska ha fått vid sjukdomsdebuten så hoppas jag man kan stå emot när läkemedelsfundamentalister förespråkar än den ena, än den andra extrema behandlingsvarianten, alla under mantrat ”Ät mera socker, det finns insulin!”

Björn Hammarskjöld
Assisterande professor i pediatrik 
F.d. överläkare i pediatrik
Filosofie licentiat i biokemi
Oberoende senior vetenskapsman i nutrition

Sekreterare i DiOS



[1] “At the end of our clinic day, we go home thinking, ‘The clinical improvements are so large and obvious, why don't other doctors understand?’ Carbohydrate restriction is easily grasped by patients: because carbohydrates in the diet raise the blood glucose, and as diabetes is defined by high blood glucose, it makes sense to lower the carbohydrate in the diet. By reducing the carbohydrate in the diet, we have been able to taper patients off as much as 150 units of insulin per day in eight days, with marked improvement in glycemic control – even normalization of glycemic parameters.” 
— Eric Westman, MD, MHS [1]. 


Livsmedelsverkets svar på mitt brev

Livsmedelsverkets svar på mitt brev av 2014-11-27:

Kristina.Ohlsson@slv.se skrev den 2014-11-28 15:23:
Hej!
Livsmedelsverket har bl.a. till uppdrag att vara ansvarig myndighet på nutritionsområdet och verka för bra matvanor. För att kunna genomföra sitt uppdrag följer verket kontinuerligt den vetenskapliga utvecklingen på livsmedelsområdet och beaktar den samlade vetenskapliga kunskapen vid utarbetande av kostråd m.m.
Med vänlig hälsning
Kristina Ohlsson
Chefsjurist

Mitt svar på Livsmedelsverkets svar av 2014-11-28:

Hej Livsmedelsverket, dess generaldirektör samt selekterade regeringsledamöter!

Jag ber att varmt få tacka för chefsjuristen Kristina Ohlssons något intetsägande svar nedan!

Detta Livsmedelsverkets svar, utan någon form av bemötande av något enda av mina vetenskapligt underbyggda påståenden, innebär att Livsmedelsverket erkänner att man helt underlåter att följa och beakta dan samlade vetenskapliga kunskapen inom nutritionsområdet. Därmed erkänner man också att verkets kunskapsnivå inom nutritionsområdet är för låg.

Dessutom visar Livsmedelsverkets svar, utan någon form av bemötande av något enda av mina lagliga påpekanden, innebär att Livsmedelsverket erkänner att man helt underlåter att följa och beakta den svenska lag och grundlag som Riksdagen har beslutat. Därmed erkänner man också att verkets kunskapsnivå inom lagföljandeområdet är för låg.

Dessa av Livsmedelsverket erkända sakförhållanden måste därför läggas till grund för Livsmedelsverkets fortsatta agerande inom nutritionsrådgivning och lagföljande.

Livsmedelsverket måste omedelbart dra tillbaka de kostråd som Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) underkände i sin helhet i sin rapport Mat vid diabetes från 2010 på grund av att det helt saknades vetenskap bakom kostråden. Dessa kostråd synes vara nedtecknade från fria fantasier.

Livsmedelsverket måste omedelbart åter börja följa de grundlagar och andra lagar som myndigheten bevisligen bryter mot.

Livsmedelsverket och dess personal måste omedelbart utbildas av utomstående och helt oberoende experter inom grundläggande fysiologi, biokemi, hormonlära och nutrition samt lagkunskap och hur man som myndighet tillämpar redan befintliga lagar.

Till regeringsledamöterna (allt för att underlätta och påskynda ärendet som jag finner synnerligen viktigt):

Begår person brott mot brott upptaget i Brottsbalken får brottslingen ta konsekvenserna för sitt handlande. Se vad som händer en bankrånare.

Idag kan myndighet och en myndighetsperson helt utan konsekvenser bryta mot grundlag och administrativ lag. Bryter myndighet eller myndighetsperson mot lag kallas det korruption i andra länder.

Detta problem är både snabbt och lätt åtgärdat:

Begreppet tjänstefel måste återupprättas. Genom att straffsatser införs för brott mot administrativ lag minskar risken för brott mot administrativ lag. Genom att ha ett enhetligt skadeståndsbelopp får domstolarna hjälp att korrekt bedöma allvarsgraden av tjänstefel, man slipper ta ekonomiska hänsyn till brottsgraderingen.

Regeringen har fått förslag att följande text föreläggs riksdagen att läggas till

Brottsbalken 20 kap. Om tjänstefel och lags följande m. m.
  1 a § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet bryter mot grundlag eller överordnad EU-lag skall dömas förr brott mot grundlag till fängelse, lägst fem år och högst tio år.
Om gärningen med hänsyn till gärningsmannens befogenheter eller uppgiftens samband med myndighetsutövningen i övrigt eller till andra omständigheter är att anse som ringa, skall dömas till minst ett hundra och högst två hundra dagsböter.
  2 st Om ett brott som avses i första stycket har begåtts uppsåtligen och är att anse som grovt, skall dömas för grovt brott mot grundlag till fängelse, lägst sex år och högst 18 år eller livstids fängelse. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om gärningsmannen allvarligt har missbrukat sin ställning eller om gärningen för någon enskild eller det allmänna har medfört mer än ringa förfång eller mer än ringa otillbörlig förmån.
  3 st Varje drabbad enskild tillerkänns 10 prisbasbelopp från staten som ideellt skadestånd till den förfördelade enskilde.


  1 b § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet bryter mot administrativ lag eller överordnad administrativ EU-lag skall dömas för brott mot administrativ lag till fängelse, lägst två år och högst sex år. Om gärningen med hänsyn till gärningsmannens befogenheter eller uppgiftens samband med myndighetsutövningen i övrigt eller till andra omständigheter är att anse som ringa, skall dömas till minst femtio och högst ett hundra dagsböter.
  2 st Om ett brott som avses i första stycket har begåtts uppsåtligen och är att anse som grovt, skall dömas för grovt brott mot administrativ lag till fängelse, lägst fyra år och högst tio år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om gärningsmannen allvarligt har missbrukat sin ställning eller om gärningen för någon enskild eller det allmänna har medfört mer än ringa förfång eller mer än ringa otillbörlig förmån.
  3 st Varje drabbad enskild tillerkänns 10 prisbasbelopp från staten som ideellt skadestånd till den förfördelade enskilde.

God Jul och ett Gott Nytt År!
tillönskar

Björn Hammarskjöld
Assisterande professor
Oberoende Senior Vetenskapsman i Nutrition

Vitamin D3 och myndighets lagbrott

Hej Livsmedelsverket, dess generaldirektör samt selekterade 
regeringsledamöter.

Det synes som om Livsmedelsverkets tjänsteperson Ingela Hallberg
bryter mot 1 kapitlet 9 § Regeringsformen då hon hävdar att
Livsmedelsverket kräver mer än en enstaka artikel för att förändra
kostråden. Hon synes bryta mot både saklighets- och
opartiskhetskriterierna.

Det finns många vetenskapliga artiklar som redogjorts för i remissvaret till
NNR5 som, eftersom de inte verkar kunna återfinnas hos Livsmedelsverket
som var ansvarig myndighet rörande NNR5.

Så Livsmedelsverket erbjuds åter att ta del av remissvaret via denna länk:
http://kostkunskap.blogg.se/category/vitamin-d3.html
(inlägg nr 2 så bläddra nedåt)
Det finns också många nyare artiklar om vitamin D3 som Livsmedelsverket 
till synes selekterar bort från sitt kontinuerliga följande av vetenskapen.
Återigen brott mor RF 1:9.

Jag begär att Livsmedelsverket omedelbart uppdaterar sig på den gamla
som den moderna forskningen rörande vitamin D3
Jag begär återigen att Livsmedelsverket ändrar sina rekommendationer 
i enlighet med de rekommendationer som finns i remissvaret och den
moderna forskningen.
Jag begär att Livsmedelsverket i fortsättningen ska följa grundlagen
samt samtliga administrativa lagar. Enligt chefsjuristen i Landstinget
Dalarna så har hon svarat ett otvetydig "JA" på frågan om
myndighet alltid måste följa lag.

Jag begär att Livsmedelsverket i fortsättningen kontinuerligt följer
forskningen och att Livsmedelsverket kontinuerligt redovisar vilka
artiklar man har läst. Genom att redovisa vilka artiklar ni har läst
så kan allmänheten på ett rättssäkert sätt även hjälpa Livsmedelsverket
att få kunskap om nya och äldre vetenskapliga artiklar för att underlätta
Livsmedelsverkets arbete.

Till regeringsledamöterna jämte Lagrådet (allt för att underlätta och
påskynda ärendet som jag finner synnerligen viktigt):

Begår person brott mot brott upptaget i Brottsbalken får brottslingen
ta konsekvenserna för sitt handlande.

Idag kan myndighet och myndighetsperson helt utan konsekvenser
bryta mot grundlag och administrativ lag. Bryter myndighet eller
myndighetsperson mot lag kallas det korruption i andra länder.

Detta problem är både snabbt och lätt åtgärdat:

Regeringen föreslår att följande text föreläggs riksdagen att läggas till

Brottsbalken 20 kap. Om tjänstefel och lags följande m. m.

1 a § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet bryter mot grundlag eller överordnad EU-lag skall dömas förr brott mot grundlag till fängelse, lägst fem år och högst tio år. Om gärningen med hänsyn till gärningsmannens befogenheter eller uppgiftens samband med myndighetsutövningen i övrigt eller till andra omständigheter är att anse som ringa, skall dömas till minst ett hundra dagsböter.

Om ett brott som avses i första stycket har begåtts uppsåtligen och är att anse som grovt, skall dömas för grovt brott mot grundlag till fängelse, lägst sex år och högst 18 år eller livstids fängelse. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om gärningsmannen allvarligt har missbrukat sin ställning eller om gärningen för någon enskild eller det allmänna har medfört mer än ringa förfång eller mer än ringa otillbörlig förmån.

 

1 b § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet bryter mot administrativ lag eller överordnad administrativ EU-lag skall dömas för brott mot administrativ lag till fängelse, lägst två år och högst sex år. Om gärningen med hänsyn till gärningsmannens befogenheter eller uppgiftens samband med myndighetsutövningen i övrigt eller till andra omständigheter är att anse som ringa, skall dömas till minst femtio dagsböter.

Om ett brott som avses i första stycket har begåtts uppsåtligen och är att anse som grovt, skall dömas för grovt brott mot administrativ lag till fängelse, lägst fyra år och högst tio år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om gärningsmannen allvarligt har missbrukat sin ställning eller om gärningen för någon enskild eller det allmänna har medfört mer än ringa förfång eller mer än ringa otillbörlig förmån.


Vänligen
Björn Hammarskjöld
Assisterande professor
OSVN

 
Noreply.Upplysningen@slv.se skrev 2014-11-26 13:46:
Hej!

Tack för informationen om artikeln.

Som grund för att utarbeta kostråd följer Livsmedelsverket 
kontinuerlig forskningen. En förändring av kostråden kräver
mer än en enstaka artikel. Vänligen Ingela Hallberg, rådgivare ________________________________ Din fråga: Hej Livsmedelsverket! Nu har det kommit en studie som visar att den
rekommenderade mängden av vitamin D3
i tillskott är för låg utom för barn under 5 månaders ålder. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4210929/ Se även mitt remissvar till NNR5 om vitamin D3, finns i era
gömmor och det finns att hämta här: http://kostkunskap.blogg.se/category/vitamin-d3.html (inlägg nr 2 så bläddra nedåt) Jag begär att Livsmedelsverket ändrar sina rekommendationer
i enlighet med de rekommendationer som finns i remissvaret. I annat fall torde Livsmedelsverket bryta mot 1 kapitlet 9 §
Regeringsformen (notoriskt faktum) Vänligen Björn Hammarskjöld Assisterande professor i pediatrik Oberoende Senior Vetenskapsman i Nutrition ________________________________ [livsmedelsverkets logotyp] Upplysningen Box 622, 751 26 UPPSALA Tel. 018-17 55 00 www.livsmedelsverket.se<http://www.livsmedelsverket.se>

Skolmaten bör innehålla mer fett och mindre kolhydrater

Sammanfattningsvis

Skolmaten ska innehålla mycket mer billigt och bra animaliskt fett i form av smör och grädde som ersätter de dyra och onyttiga kolhydraterna. Mängden animaliskt protein kan minska något utan att barnens hälsa riskeras. Dessutom blir maten både billigare, godare och mindre i volym med mera fett i maten i form av vispgrädde och kryddsmör, bearnaisesås och liknande. Barnen får ett mycket jämnare blodglukos, blir jämnare i humöret och orkar lära sig under hela skoldagen med rikligt med animaliskt fett i magen.

 

Vegetarisk och kolhydratrik mat ger i regel alltför för mycket kolhydrater för att vara hälsosamt och bör därför utrangeras ur skolmåltiderna.

 

Livsmedelsverkets kostråd saknar helt vetenskaplig grund enligt Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) och måste därför förkastas av legala skäl.

 

Bakgrund:

 

En nyföding äter bara en sorts mat, den bäst näringsanpassade kosten för människa.

Bröstmjölk.

 

Vad innehåller bröstmjölk per 100 g? [1], [2]

Protein                        1 g

Laktos                    4-7 g

Fett                         3-5 g

 

Proteinet behövs för att barnet ska växa 50 % på längden under första året

Laktos behövs för att barnet ska tredubbla sin vikt första året

Fett (animaliskt) behövs för att barnet hjärna ska öka normalt första året.

 

Räknar man om till E% blir det [3]

Protein                    7 E%

Kolhydrater          36 E%

Fett                       57 E%

 

Så att här syns hur man bör äta för att växa optimalt.

 

Det är känt sedan de gamla egyptiernas tid 2 500 år FK att den som äter kolhydrater går upp i vikt och blir sjuk. Likaså påpekade Hippokrates samma sak för 2 400 år sedan, liksom Carl von Linné 1732 [4], Brillat-Savarin i Frankrike 1825 [5], William Banting i England 1865 [6], Julius Lagerholm i Sverige 1921, Gary Taubes i USA 2007 [7], Jörgen Vesti Nielsen i Sverige 2008 [8], Richard Feinman tillsammans med 25 andra vetenskapsmän 2014 [9].

 

Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) fann i sin rapport 2010 Mat vid diabetes att det helt saknades vetenskap bakom Livsmedelsverkets kostråd.

 

Då det gäller skolmat betraktas den som ”offentlig mat” i likhet med mat inom vården. Livsmedelsverkets rekommendationer om kost får inte användas inom vården eftersom den enligt SBU:s slutsats strider mot Patientsäkerhetslagens 6 kapitel 1 §.

 

Enligt Skollagen ska den mat som serveras i skolan vara näringsriktig [10]. En definition av ordet ”Näringsriktig” saknas helt.

 

Lyckligtvis har Socialstyrelsen den 16 januari 2008 beslutat att en lågkolhydratkost är i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet [11].

 

Ser man till kostnadsaspekten och näringsriktigheten för skolmat så bör kosten innehålla mer animaliskt fett och en kraftigt begränsad kolhydratmängd.

 

Mängden kolhydrater bör begränsas till högst 100 g per dag för att vara förebyggande mot sockersjuka och övervikt, skollunchen bör därför inte innehålla mer än högst 35 g kolhydrater.

 

Mängden animaliskt protein behöver inte vara så stor, det räcker med mer än 0,5 g/kg kroppsvikt. Det motsvarar 150 gram kött, fisk eller ägg per dag för ett 30 kg barn. Så skollunchen behöver bara innehålla omkring 60 g kött i snitt för att uppnå lunchens minst 35 % av dagsbehovet av energi.

 

Vegetabiliskt protein är något helt annat. De vegetabilier som innehåller mest protein är bönor med mindre än hälften så mycket protein som motsvarande mängd kött. Dessutom har de vegetabiliska proteinerna en femtedel till en tiondel av de livsnödvändiga aminosyrorna (proteins byggstenar) jämfört med kött. Så barnen måste äta 600 till 1 200 g bönor i stället för 60 g kött och får därmed i sig 4-8 gånger för mycket kolhydrater, 130-260 g socker=kolhydrater i stället för högst 35 g kolhydrater. Annars måste man begränsa mängden bruna bönor till högst 1,6 hg men då blir det för litet livsnödvändiga aminosyror.

 

De flesta vegetabiliska oljor innehåller för mycket fleromättade fettsyror av omega-6-typ. Mer än 20 g omega-6-fett gav ökad risk för cancer enligt en svensk studie 2002 [12]. Likaså finns det en ny studie som visar att kolhydrater är skadliga och att animaliska fetter är nyttiga för människan [13]. Därför ska man låta bli vegetabiliska oljor i alla former utom begränsade mängder oliv-, raps- och kokosolja.

 

Sedan har man kostnadsaspekten. Smör kostar omkring 0,80 SEK per 100 kcal, vispgrädde 0,90 SEK/100 kcal, potatis 1,25 SEK/100 kcal, paprika >>10 SEK/100 kcal

 

Det måste också tilläggas att kött, fisk, ägg och animaliskt fett är helt ogiftiga och oskadliga, människan består av omkring 40 kg kött (=muskler) och minst 7 kg fett (animaliskt fett med rätt smälttemperatur för att fungera vid 37ºC). Vårt förråd av kolhydrater hos en 70 kg människa är mycket begränsat med 1,5 till 3,0 g glukos i hela blodvolymen om 5,6 L. Vidare kan det finnas upp emot ett halvt kg glykogen i muskler och lever. Mer socker finns inte i kroppen.

 

Det är en allmän missuppfattning att hjärnan behöver socker. Det är helt fel och visas enklast att alla hjärnceller innehåller mitokondrier, cellernas energifabriker. Mitokondriernas enda bränsle är aktiverad ättiksyra eller acetylkoenzym A eller AcCoA som förbränns med hjälp av syre. AcCoA kan man få från protein, fett eller kolhydrater. Detta innebär att hjärnan kan hjälpa till att förbränna socker genom att omvandla socker till AcCoA. Men primärbränslet är inte socker ,det är AcCoA.

 

Däremot behöver röda blodkroppar (RBC) glukos som bränsle eftersom RBC saknar mitokondrier som skulle nalla av syret som RBC ska transportera. Den lilla mängd glukos som RBC behöver kan levern göra för att se till att koncentrationen av glukos ligger mellan 3 och 6 mmol/L vilket motsvarar 1,5-3 gram glukos i hela blodvolymen hos en 70 kg person.

 

Dessutom har RBC en speciell nedbrytningsväg via 2,3-DPG i stället för den normala vägen via 1,3-DPG till mjölksyra. 2,3-DPG krävs för att RBC ska kunna lasta av syret så att vid för lågt P-glukos (<3 mmol/L) så kan hjärnan inte få syre för att förbränna AcCoA varför man riskerar hjärnskador och död på grund av syrebrist i hjärnan på grund av glukosbrist i blodet. Men hjärnan behöver inget glukos.

 

Man behöver inte äta en enda molekyl kolhydrater då levern tillverkar alla sockermolekyler man behöver. Sprutar man 5 g kolhydrater direkt i blodet kan P-glukos stiga från 5-15 mmol/L. Har man mer än 15-25 g glukos i blodet dör man av akut glukosförgiftning. En halvliter läsk innehåller 27 g glukos och 27 g fruktos.

 

Varje smörgås man låter barnet äta till lunch måste minska mängden kolhydrater i maten med 30 %.

 

Att ge barn lättprodukter ger på grund av sockerinnehållet kraftiga blodglukossvängningar som leder till kraftiga humörsvängningar och minskar möjligheterna till inlärning. Kolhydrater som ger svängande blodglukos ökar aptiten på grund av att en del av glukosen omvandlas till fett som drar undan glukos som energikälla som sedan ger ett plötsligt P-glukosfall som kräver att barnet måste äta mer kolhydrater och därmed öka i vikt. Detta är en hormonell reaktion som det är svårt att tränga tillbaka. Det är välkänt i äldre litteratur om näring att kolhydrater ger övervikt. Likaså visste den gamle grisbonden hur man fick en fet gris till jul: Man gav rikligt med gröpe och potatis, alltså kolhydrater.

 

Att ge barn mat rik på animaliska fetter leder till ett stabilt blodglukos och jämnt humör och ökar möjligheterna till inlärning. På grund av P-glukosstabiliteten slipper man hungerkänslor och man slipper öka i vikt. Det grundlösa påståendet att fett ger fetma är lika logiskt som att hävda att grönsaker gör en person grön. Den moderna grisbonden vet hur man får en mager (men sjuk) gris: Man ger rikligt med sojaprotein och billiga omega-6-rika oljor. För att få en frisk gris låter man grisen äta mer animaliskt fett vilket den får i sig via att böka i jorden.

 

Så barnen i skolan behöver sin helfeta mjölk och sitt riktiga smör för att må bra och kunna inhämta kunskap i skolan. Därmed måste lightvarianterna utsorteras från skolmaten på grund av att de riskerar att skada barnen.

 

Sammanfattningsvis så bör skolmaten innehålla mycket mer billigt och bra animaliskt fett i form av smör och grädde som ersätter de dyra och onyttiga kolhydraterna. Mängden animaliskt protein kan minska något utan att barnens hälsa riskeras. Dessutom blir maten både billigare, godare och mindre i volym med mera fett i maten i form av vispgrädde och kryddsmör, bearnaisesås och liknande. Barnen får ett mycket jämnare blodglukos, blir jämnare i humöret och orkar lära sig under hela skoldagen.

 

Vegetarisk och kolhydratrik mat ger i regel alltför för mycket kolhydrater för att vara hälsosamt och bör därför utrangeras ur skolmåltiderna.

 

Livsmedelsverkets kostråd saknar helt vetenskaplig grund enligt Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) och måste därför förkastas av legala skäl.

 

Mora 2014-11-23

 

 

Björn Hammarskjöld

Assisterande professor i pediatrik vid Strömstad Akademi

F.d. Överläkare i pediatrik

Filosofie licentiat i biokemi

Oberoende Senior Vetenskapsman i Nutrition

 

 

 



[1] Z Ernahrungswiss. 1986 Jun;25(2):77-90.

Biochemistry of human milk in early lactation.

Harzer GHaug MBindels JG.

Fett 3,5 g

Protein 1 g

Laktos 4-7 g

[2] Semin Perinatol. 1979 Jul;3(3):225-39.

The composition of human milk.

Jenness R.

Mature human milk contains 3%--5% fat, 0.8%--0.9% protein, 6.9%--7.2% carbohydrate calculated as lactose, and 0.2% mineral constituents expressed as ash

[3] Kostbevakningen.se

Ingredien

 

Energi

Protein

Fett

Kolhydr.

Protein

4 kcal

1 g

0 g

0 g

0 g

Fett

22 kcal

0 g

0 g

6 g

0 g

Kolhydrater

35 kcal

0 g

4 g

0 g

0 g

 

Totalt

62 kcal

4 kcal

35 kcal

22 kcal

 

i gram

 

1 g

4 g

6 g

 

i E%

 

7,00%

57,00%

36,00%

 

[4] C v Linné, Lappländska resa 1732

[5] Brillat-Savarin Le Physiologie du Gout 1825

[6] Banting A Letter on Corpulence 1865

[7] G Taubes Good Calories, Bad Calories

[8] J Vesti Nielsen Low-carbohydrate diet in type 2 diabetes: stable improvement of bodyweight and glycemic control during 44 months follow-up http://www.nutritionandmetabolism.com/content/5/1/14

[9] Feinman RD, Pogozelski WK, Astrup A, Bernstein RK, Fine EJ, Westman

EC, Accurso A, Frasetto L, McFarlane S, Nielsen JV, Krarup T, Gower BA, Saslow L, Roth KS, Vernon MC, Volek JS, Wilshire GB, Dahlqvist A, Sundberg R, Childers A, Morrison K, Manninen AH, Dashti H, Wood RJ, Wortman J, Worm N, Dietary Carbohydrate restriction as the first approach in diabetes management. Critical review and evidence base, Nutrition (2014), doi: 10.1016/j.nut.2014.06.011

[10]  Livsmedelsverkets broschyr om Bra mat i skolan http://www.slv.se/upload/dokument/mat/kompetenscentrum_maltider/Informationsblad%20Bra%20mat%20i%20skolan.pdf

[11] Socialstyrelsen Datum 2008-01-16 Dnr 44-112267/2005

http://www.kostdoktorn.se/wp-content/2008/01/lcarende1.pdf

[12] Wirfält E, Mattisson I, Gullberg B, Johansson U, Olsson H, Berglund G. Postmenopausal breast cancer is associated with high intakes of omega6 fatty acids. Cancer Causes Control. 2002 Dec;13(10):883-93

[13]B M Volk et al Effects of Step-Wise Increases in Dietary Carbohydrate on Circulating Saturated Fatty Acids and Palmitoleic Acid in Adults with Metabolic Syndrome

http://www.plosone.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pone.0113605


Varningstext Livsmedelsverket

Brev till Livsmedelsverket 2014-11-18

Hej Livsmedelsverket!


Det är kul att läsa vad som står i EUs papper
http://europa.eu/legislation_summaries/consumers/product_labelling_and_packaging/l21306_sv.htm
Där står bland annat
Hälsopåståenden är underställda särskilda krav. Märkningen, presentationen eller reklamen där de framförs måste innehålla följande uppgifter:
1. en uppmaning om vikten av en varierad kost och hälsosam livsstil;
2. den mängd livsmedel och det konsumtionsmönster som krävs för att få den gynnsamma effekten;
3. en uppmaning till de personer som bör undvika ämnet;
4. varning om vilka hälsorisker en överdriven konsumtion innebär.

Kul att det ska finnas en varning om vilka hälsorisker en överdriven konsumtion innebär.
Alla vet att ett P-glukos på mer än 30-50 mmol/L är en dödlig koncentration av glukos i blodet.
Det motsvarar att om man har mer än 15-25 g glukos i blodet är det en dödlig mängd glukos i blodet hos en 70 kg människa. Om man injicerar 5 g glukos direkt i blodet hos en 70 kg människa stiger P-glukos från normala 5 mmol/L till 15 mmol/L.
Livsmedelsverket rekommenderar att jag som man ska äta 480 g kolhydrater=glukos per dag. De flesta kolhydratkällor innehåller mestadels glukos eller glukospolymerer (oftast stärkelse) som snabbt kan brytas ned till monosackarider som glukos.
Med tanke på att Livsmedelsverket vill att jag ska äta en mer än 20-falt dödlig dos av glukos per dag måste denna rekommendation helt klart betraktas som överdriven konsumtion av kolhydrater.

Här kommer två frågor:
1. Varför saknar Livsmedelsverket krav på "3. en uppmaning till de personer som bör undvika ämnet;" då det gäller kolhydratinnehållande mat? Jag tänker då i första hand på personer med sockersjuka och fetma. Dessa måste äta betydligt mindre än 100 g kolhydrater per dag för att överleva och till och med må bra. Har man en kolhydratintolerans måste man låta bli att äta kolhydrater på samma sätt som en person med laktosintolerans låter bli att äta laktos eller en person med jordnötsallergi låter bli att äta jordnötter.

2. Varför saknar Livsmedelsverket krav på en "4. varning om vilka hälsorisker en överdriven konsumtion innebär" av kolhydrat kan orsaka i form av fetma, sockersjuka och död? Det är klart bevisat och
känt sedan de gamla egyptiernas tid 2 500 år FK att den som äter kolhydrater går upp i vikt och blir sjuk. Likaså påpekade Hippokrates samma sak för 2 400 år sedan, liksom Carl von Linné 1732 [1], Brillat-Savarin i Frankrike 1825 [2], William Banting i England 1865 [3], Julius Lagerholm i Sverige 1921, Gary Taubes i USA 2007 [4], Jörgen Vesti Nielsen i Sverige 2008 [5], Richard Feinman tillsammans med 25 andra vetenskapsmän 2014 [6].


Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) fann i sin rapport 2010 Mat vid diabetes att det helt saknades vetenskap bakom Livsmedelsverkets kostråd.


Båda dessa tvenne frågor ska vara tvinganden måsten enligt EU. Men jag saknar att livsmedel rika på kolhydrater är märkta i enlighet med EU-reglementet.

Jag begär svar på mina två frågor 1. och 2. senast 2014-11-21 i enlighet med 1, 3, 4, 6, 7, 10, 15, 16, 17 och 20 §§ förvaltningslagen. Jag förutsätter att Livsmedelsverket kommer att följa 1 kapitlet 9 § Regeringsformen.
Vänligen
Björn Hammarskjöld
Assisterande Professor i pediatrik
Oberoende Senior Vetenskapsman i Nutrition
 
Referenser:

[1][1] C v Linné, Lappländska resa 1732

[1][2] Brillat-Savarin Le Physiologie du Gout 1825

[1][3] Banting A Letter on Corpulence 1865

[1][4] G Taubes Good Calories, Bad Calories Knopff, N.Y., N.Y. 2007

[1][5] J Vesti Nielsen Low-carbohydrate diet in type 2 diabetes: stable improvement of bodyweight and glycemic control during 44 months follow-up http://www.nutritionandmetabolism.com/content/5/1/14

[1][6] Feinman RD, Pogozelski WK, Astrup A, Bernstein RK, Fine EJ, Westman

EC, Accurso A, Frasetto L, McFarlane S, Nielsen JV, Krarup T, Gower BA, Saslow L, Roth KS, Vernon MC, Volek JS, Wilshire GB, Dahlqvist A, Sundberg R, Childers A, Morrison K, Manninen AH, Dashti H, Wood RJ, Wortman J, Worm N, Dietary Carbohydrate restriction as the first approach in diabetes management. Critical review and evidence base, Nutrition (2014), doi: 10.1016/j.nut.2014.06.011

 
 

RSS 2.0