Skolmaten bör innehålla mer fett och mindre kolhydrater

Sammanfattningsvis

Skolmaten ska innehålla mycket mer billigt och bra animaliskt fett i form av smör och grädde som ersätter de dyra och onyttiga kolhydraterna. Mängden animaliskt protein kan minska något utan att barnens hälsa riskeras. Dessutom blir maten både billigare, godare och mindre i volym med mera fett i maten i form av vispgrädde och kryddsmör, bearnaisesås och liknande. Barnen får ett mycket jämnare blodglukos, blir jämnare i humöret och orkar lära sig under hela skoldagen med rikligt med animaliskt fett i magen.

 

Vegetarisk och kolhydratrik mat ger i regel alltför för mycket kolhydrater för att vara hälsosamt och bör därför utrangeras ur skolmåltiderna.

 

Livsmedelsverkets kostråd saknar helt vetenskaplig grund enligt Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) och måste därför förkastas av legala skäl.

 

Bakgrund:

 

En nyföding äter bara en sorts mat, den bäst näringsanpassade kosten för människa.

Bröstmjölk.

 

Vad innehåller bröstmjölk per 100 g? [1], [2]

Protein                        1 g

Laktos                    4-7 g

Fett                         3-5 g

 

Proteinet behövs för att barnet ska växa 50 % på längden under första året

Laktos behövs för att barnet ska tredubbla sin vikt första året

Fett (animaliskt) behövs för att barnet hjärna ska öka normalt första året.

 

Räknar man om till E% blir det [3]

Protein                    7 E%

Kolhydrater          36 E%

Fett                       57 E%

 

Så att här syns hur man bör äta för att växa optimalt.

 

Det är känt sedan de gamla egyptiernas tid 2 500 år FK att den som äter kolhydrater går upp i vikt och blir sjuk. Likaså påpekade Hippokrates samma sak för 2 400 år sedan, liksom Carl von Linné 1732 [4], Brillat-Savarin i Frankrike 1825 [5], William Banting i England 1865 [6], Julius Lagerholm i Sverige 1921, Gary Taubes i USA 2007 [7], Jörgen Vesti Nielsen i Sverige 2008 [8], Richard Feinman tillsammans med 25 andra vetenskapsmän 2014 [9].

 

Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) fann i sin rapport 2010 Mat vid diabetes att det helt saknades vetenskap bakom Livsmedelsverkets kostråd.

 

Då det gäller skolmat betraktas den som ”offentlig mat” i likhet med mat inom vården. Livsmedelsverkets rekommendationer om kost får inte användas inom vården eftersom den enligt SBU:s slutsats strider mot Patientsäkerhetslagens 6 kapitel 1 §.

 

Enligt Skollagen ska den mat som serveras i skolan vara näringsriktig [10]. En definition av ordet ”Näringsriktig” saknas helt.

 

Lyckligtvis har Socialstyrelsen den 16 januari 2008 beslutat att en lågkolhydratkost är i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet [11].

 

Ser man till kostnadsaspekten och näringsriktigheten för skolmat så bör kosten innehålla mer animaliskt fett och en kraftigt begränsad kolhydratmängd.

 

Mängden kolhydrater bör begränsas till högst 100 g per dag för att vara förebyggande mot sockersjuka och övervikt, skollunchen bör därför inte innehålla mer än högst 35 g kolhydrater.

 

Mängden animaliskt protein behöver inte vara så stor, det räcker med mer än 0,5 g/kg kroppsvikt. Det motsvarar 150 gram kött, fisk eller ägg per dag för ett 30 kg barn. Så skollunchen behöver bara innehålla omkring 60 g kött i snitt för att uppnå lunchens minst 35 % av dagsbehovet av energi.

 

Vegetabiliskt protein är något helt annat. De vegetabilier som innehåller mest protein är bönor med mindre än hälften så mycket protein som motsvarande mängd kött. Dessutom har de vegetabiliska proteinerna en femtedel till en tiondel av de livsnödvändiga aminosyrorna (proteins byggstenar) jämfört med kött. Så barnen måste äta 600 till 1 200 g bönor i stället för 60 g kött och får därmed i sig 4-8 gånger för mycket kolhydrater, 130-260 g socker=kolhydrater i stället för högst 35 g kolhydrater. Annars måste man begränsa mängden bruna bönor till högst 1,6 hg men då blir det för litet livsnödvändiga aminosyror.

 

De flesta vegetabiliska oljor innehåller för mycket fleromättade fettsyror av omega-6-typ. Mer än 20 g omega-6-fett gav ökad risk för cancer enligt en svensk studie 2002 [12]. Likaså finns det en ny studie som visar att kolhydrater är skadliga och att animaliska fetter är nyttiga för människan [13]. Därför ska man låta bli vegetabiliska oljor i alla former utom begränsade mängder oliv-, raps- och kokosolja.

 

Sedan har man kostnadsaspekten. Smör kostar omkring 0,80 SEK per 100 kcal, vispgrädde 0,90 SEK/100 kcal, potatis 1,25 SEK/100 kcal, paprika >>10 SEK/100 kcal

 

Det måste också tilläggas att kött, fisk, ägg och animaliskt fett är helt ogiftiga och oskadliga, människan består av omkring 40 kg kött (=muskler) och minst 7 kg fett (animaliskt fett med rätt smälttemperatur för att fungera vid 37ºC). Vårt förråd av kolhydrater hos en 70 kg människa är mycket begränsat med 1,5 till 3,0 g glukos i hela blodvolymen om 5,6 L. Vidare kan det finnas upp emot ett halvt kg glykogen i muskler och lever. Mer socker finns inte i kroppen.

 

Det är en allmän missuppfattning att hjärnan behöver socker. Det är helt fel och visas enklast att alla hjärnceller innehåller mitokondrier, cellernas energifabriker. Mitokondriernas enda bränsle är aktiverad ättiksyra eller acetylkoenzym A eller AcCoA som förbränns med hjälp av syre. AcCoA kan man få från protein, fett eller kolhydrater. Detta innebär att hjärnan kan hjälpa till att förbränna socker genom att omvandla socker till AcCoA. Men primärbränslet är inte socker ,det är AcCoA.

 

Däremot behöver röda blodkroppar (RBC) glukos som bränsle eftersom RBC saknar mitokondrier som skulle nalla av syret som RBC ska transportera. Den lilla mängd glukos som RBC behöver kan levern göra för att se till att koncentrationen av glukos ligger mellan 3 och 6 mmol/L vilket motsvarar 1,5-3 gram glukos i hela blodvolymen hos en 70 kg person.

 

Dessutom har RBC en speciell nedbrytningsväg via 2,3-DPG i stället för den normala vägen via 1,3-DPG till mjölksyra. 2,3-DPG krävs för att RBC ska kunna lasta av syret så att vid för lågt P-glukos (<3 mmol/L) så kan hjärnan inte få syre för att förbränna AcCoA varför man riskerar hjärnskador och död på grund av syrebrist i hjärnan på grund av glukosbrist i blodet. Men hjärnan behöver inget glukos.

 

Man behöver inte äta en enda molekyl kolhydrater då levern tillverkar alla sockermolekyler man behöver. Sprutar man 5 g kolhydrater direkt i blodet kan P-glukos stiga från 5-15 mmol/L. Har man mer än 15-25 g glukos i blodet dör man av akut glukosförgiftning. En halvliter läsk innehåller 27 g glukos och 27 g fruktos.

 

Varje smörgås man låter barnet äta till lunch måste minska mängden kolhydrater i maten med 30 %.

 

Att ge barn lättprodukter ger på grund av sockerinnehållet kraftiga blodglukossvängningar som leder till kraftiga humörsvängningar och minskar möjligheterna till inlärning. Kolhydrater som ger svängande blodglukos ökar aptiten på grund av att en del av glukosen omvandlas till fett som drar undan glukos som energikälla som sedan ger ett plötsligt P-glukosfall som kräver att barnet måste äta mer kolhydrater och därmed öka i vikt. Detta är en hormonell reaktion som det är svårt att tränga tillbaka. Det är välkänt i äldre litteratur om näring att kolhydrater ger övervikt. Likaså visste den gamle grisbonden hur man fick en fet gris till jul: Man gav rikligt med gröpe och potatis, alltså kolhydrater.

 

Att ge barn mat rik på animaliska fetter leder till ett stabilt blodglukos och jämnt humör och ökar möjligheterna till inlärning. På grund av P-glukosstabiliteten slipper man hungerkänslor och man slipper öka i vikt. Det grundlösa påståendet att fett ger fetma är lika logiskt som att hävda att grönsaker gör en person grön. Den moderna grisbonden vet hur man får en mager (men sjuk) gris: Man ger rikligt med sojaprotein och billiga omega-6-rika oljor. För att få en frisk gris låter man grisen äta mer animaliskt fett vilket den får i sig via att böka i jorden.

 

Så barnen i skolan behöver sin helfeta mjölk och sitt riktiga smör för att må bra och kunna inhämta kunskap i skolan. Därmed måste lightvarianterna utsorteras från skolmaten på grund av att de riskerar att skada barnen.

 

Sammanfattningsvis så bör skolmaten innehålla mycket mer billigt och bra animaliskt fett i form av smör och grädde som ersätter de dyra och onyttiga kolhydraterna. Mängden animaliskt protein kan minska något utan att barnens hälsa riskeras. Dessutom blir maten både billigare, godare och mindre i volym med mera fett i maten i form av vispgrädde och kryddsmör, bearnaisesås och liknande. Barnen får ett mycket jämnare blodglukos, blir jämnare i humöret och orkar lära sig under hela skoldagen.

 

Vegetarisk och kolhydratrik mat ger i regel alltför för mycket kolhydrater för att vara hälsosamt och bör därför utrangeras ur skolmåltiderna.

 

Livsmedelsverkets kostråd saknar helt vetenskaplig grund enligt Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) och måste därför förkastas av legala skäl.

 

Mora 2014-11-23

 

 

Björn Hammarskjöld

Assisterande professor i pediatrik vid Strömstad Akademi

F.d. Överläkare i pediatrik

Filosofie licentiat i biokemi

Oberoende Senior Vetenskapsman i Nutrition

 

 

 



[1] Z Ernahrungswiss. 1986 Jun;25(2):77-90.

Biochemistry of human milk in early lactation.

Harzer GHaug MBindels JG.

Fett 3,5 g

Protein 1 g

Laktos 4-7 g

[2] Semin Perinatol. 1979 Jul;3(3):225-39.

The composition of human milk.

Jenness R.

Mature human milk contains 3%--5% fat, 0.8%--0.9% protein, 6.9%--7.2% carbohydrate calculated as lactose, and 0.2% mineral constituents expressed as ash

[3] Kostbevakningen.se

Ingredien

 

Energi

Protein

Fett

Kolhydr.

Protein

4 kcal

1 g

0 g

0 g

0 g

Fett

22 kcal

0 g

0 g

6 g

0 g

Kolhydrater

35 kcal

0 g

4 g

0 g

0 g

 

Totalt

62 kcal

4 kcal

35 kcal

22 kcal

 

i gram

 

1 g

4 g

6 g

 

i E%

 

7,00%

57,00%

36,00%

 

[4] C v Linné, Lappländska resa 1732

[5] Brillat-Savarin Le Physiologie du Gout 1825

[6] Banting A Letter on Corpulence 1865

[7] G Taubes Good Calories, Bad Calories

[8] J Vesti Nielsen Low-carbohydrate diet in type 2 diabetes: stable improvement of bodyweight and glycemic control during 44 months follow-up http://www.nutritionandmetabolism.com/content/5/1/14

[9] Feinman RD, Pogozelski WK, Astrup A, Bernstein RK, Fine EJ, Westman

EC, Accurso A, Frasetto L, McFarlane S, Nielsen JV, Krarup T, Gower BA, Saslow L, Roth KS, Vernon MC, Volek JS, Wilshire GB, Dahlqvist A, Sundberg R, Childers A, Morrison K, Manninen AH, Dashti H, Wood RJ, Wortman J, Worm N, Dietary Carbohydrate restriction as the first approach in diabetes management. Critical review and evidence base, Nutrition (2014), doi: 10.1016/j.nut.2014.06.011

[10]  Livsmedelsverkets broschyr om Bra mat i skolan http://www.slv.se/upload/dokument/mat/kompetenscentrum_maltider/Informationsblad%20Bra%20mat%20i%20skolan.pdf

[11] Socialstyrelsen Datum 2008-01-16 Dnr 44-112267/2005

http://www.kostdoktorn.se/wp-content/2008/01/lcarende1.pdf

[12] Wirfält E, Mattisson I, Gullberg B, Johansson U, Olsson H, Berglund G. Postmenopausal breast cancer is associated with high intakes of omega6 fatty acids. Cancer Causes Control. 2002 Dec;13(10):883-93

[13]B M Volk et al Effects of Step-Wise Increases in Dietary Carbohydrate on Circulating Saturated Fatty Acids and Palmitoleic Acid in Adults with Metabolic Syndrome

http://www.plosone.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pone.0113605


Varningstext Livsmedelsverket

Brev till Livsmedelsverket 2014-11-18

Hej Livsmedelsverket!


Det är kul att läsa vad som står i EUs papper
http://europa.eu/legislation_summaries/consumers/product_labelling_and_packaging/l21306_sv.htm
Där står bland annat
Hälsopåståenden är underställda särskilda krav. Märkningen, presentationen eller reklamen där de framförs måste innehålla följande uppgifter:
1. en uppmaning om vikten av en varierad kost och hälsosam livsstil;
2. den mängd livsmedel och det konsumtionsmönster som krävs för att få den gynnsamma effekten;
3. en uppmaning till de personer som bör undvika ämnet;
4. varning om vilka hälsorisker en överdriven konsumtion innebär.

Kul att det ska finnas en varning om vilka hälsorisker en överdriven konsumtion innebär.
Alla vet att ett P-glukos på mer än 30-50 mmol/L är en dödlig koncentration av glukos i blodet.
Det motsvarar att om man har mer än 15-25 g glukos i blodet är det en dödlig mängd glukos i blodet hos en 70 kg människa. Om man injicerar 5 g glukos direkt i blodet hos en 70 kg människa stiger P-glukos från normala 5 mmol/L till 15 mmol/L.
Livsmedelsverket rekommenderar att jag som man ska äta 480 g kolhydrater=glukos per dag. De flesta kolhydratkällor innehåller mestadels glukos eller glukospolymerer (oftast stärkelse) som snabbt kan brytas ned till monosackarider som glukos.
Med tanke på att Livsmedelsverket vill att jag ska äta en mer än 20-falt dödlig dos av glukos per dag måste denna rekommendation helt klart betraktas som överdriven konsumtion av kolhydrater.

Här kommer två frågor:
1. Varför saknar Livsmedelsverket krav på "3. en uppmaning till de personer som bör undvika ämnet;" då det gäller kolhydratinnehållande mat? Jag tänker då i första hand på personer med sockersjuka och fetma. Dessa måste äta betydligt mindre än 100 g kolhydrater per dag för att överleva och till och med må bra. Har man en kolhydratintolerans måste man låta bli att äta kolhydrater på samma sätt som en person med laktosintolerans låter bli att äta laktos eller en person med jordnötsallergi låter bli att äta jordnötter.

2. Varför saknar Livsmedelsverket krav på en "4. varning om vilka hälsorisker en överdriven konsumtion innebär" av kolhydrat kan orsaka i form av fetma, sockersjuka och död? Det är klart bevisat och
känt sedan de gamla egyptiernas tid 2 500 år FK att den som äter kolhydrater går upp i vikt och blir sjuk. Likaså påpekade Hippokrates samma sak för 2 400 år sedan, liksom Carl von Linné 1732 [1], Brillat-Savarin i Frankrike 1825 [2], William Banting i England 1865 [3], Julius Lagerholm i Sverige 1921, Gary Taubes i USA 2007 [4], Jörgen Vesti Nielsen i Sverige 2008 [5], Richard Feinman tillsammans med 25 andra vetenskapsmän 2014 [6].


Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) fann i sin rapport 2010 Mat vid diabetes att det helt saknades vetenskap bakom Livsmedelsverkets kostråd.


Båda dessa tvenne frågor ska vara tvinganden måsten enligt EU. Men jag saknar att livsmedel rika på kolhydrater är märkta i enlighet med EU-reglementet.

Jag begär svar på mina två frågor 1. och 2. senast 2014-11-21 i enlighet med 1, 3, 4, 6, 7, 10, 15, 16, 17 och 20 §§ förvaltningslagen. Jag förutsätter att Livsmedelsverket kommer att följa 1 kapitlet 9 § Regeringsformen.
Vänligen
Björn Hammarskjöld
Assisterande Professor i pediatrik
Oberoende Senior Vetenskapsman i Nutrition
 
Referenser:

[1][1] C v Linné, Lappländska resa 1732

[1][2] Brillat-Savarin Le Physiologie du Gout 1825

[1][3] Banting A Letter on Corpulence 1865

[1][4] G Taubes Good Calories, Bad Calories Knopff, N.Y., N.Y. 2007

[1][5] J Vesti Nielsen Low-carbohydrate diet in type 2 diabetes: stable improvement of bodyweight and glycemic control during 44 months follow-up http://www.nutritionandmetabolism.com/content/5/1/14

[1][6] Feinman RD, Pogozelski WK, Astrup A, Bernstein RK, Fine EJ, Westman

EC, Accurso A, Frasetto L, McFarlane S, Nielsen JV, Krarup T, Gower BA, Saslow L, Roth KS, Vernon MC, Volek JS, Wilshire GB, Dahlqvist A, Sundberg R, Childers A, Morrison K, Manninen AH, Dashti H, Wood RJ, Wortman J, Worm N, Dietary Carbohydrate restriction as the first approach in diabetes management. Critical review and evidence base, Nutrition (2014), doi: 10.1016/j.nut.2014.06.011

 
 

Läkemedelsindustriperson blir statssekreterare

Agneta Karlsson blir ny statssekreterare under sjukvårdsminister Gabriel Wikström (S). Hon har tidigare varit statssekreterare för Ingela Thalén och arbetat i läkemedelsbranschen.

Hon ser fram emot sitt nya uppdrag enligt Dagens Medicin.

- Det är en stor utmaning. Jag vill framförallt arbeta för en jämlik och tillgänglig vård som också är effektiv, säger Agneta Karlsson till Dagens Medicin.

Bättre tillgänglighet i vården för kroniskt sjuka är en av de frågor som hon vill prioritera i arbetet på socialdepartementet. En annan fråga som hon lovar att ta tag i så snart det är möjligt är att göra de nationella riktlinjerna obligatoriska. Det lovade också statsminister Stefan Löfven i sin regeringsförklaring.

- Det behövs för att få en likvärdig vård i hela landet, säger Agneta Karlsson.

http://www.dagensmedicin.se/nyheter/agneta-karlsson-blir-statssekreterare/

 

En kommentar i DM:

 

Så bra att det blir en läkemedelsindustriperson som blir statssekreterare. Då är vi garanterade en läkemedelsbehandling utan alternativ.

Läkekonsten ersätts med industriellt utformade nationella riktlinjer som nu blir obligatoriska.

Då kan sjukvårdspersonalen gå hem för de ersätts av industrirobotar.

 

Då slipper vi misstag i vården eftersom robotarna aldrig gör fel.

 

Indata lämnas av en mänsklig varelse som tidigare kallades patient numera objekt.

 

Nu kommer objektet att få behandling helt i enlighet med algoritmen.

 

Men om indata råkar vara fel (människor gör alltid fel till skillnad från robotar)?

 

Ta symtomen huvudvärk med kräkningar och illamående på morgonen. Roboten får det omedelbart till att det är en hjärntumör och börjar öppna skallbenet på objektet.

 

Tyvärr hann objektet inte att uppge diarréerna som vanligtvis utesluter diagnosen hjärntumör.

Resultat: Objektet blir olyckligtvis av med hela sin hjärna eftersom roboten opererar tills den funnit någon tumör. Och den kunde inte finna en tumör hos ett objekt med magsjuka.. . .Eller var objektet gravid?


Vägra vara vegetarian

Jag läste en blogg om att Ät vegetariskt och bli friskare.

De som äter vegetariskt brukar dö av näringsbrist något årtionde för dem som äter animalisk föda. Vegetabilier saknar en del livsnödvändiga komponenter som vitamin B12 och andra livsnödvändiga ämnen.

Sedan kommer vi till vår planets hälsa.
.
WWF har sagt att 1 kg kött kräver lika mycket fossil energi som 1 kg bönor vid produktionen av respektive livsmedel
Bra. Då är grunden lagd.

Fakta:
1 kg kött innehåller 2 hg animaliskt protein, 1 kg bönor innehåller 1 hg vegetabiliskt protein.

Slutsats:
Det går åt dubbelt så mycket fossilt bränsle för en vegetarian att tillgodose proteinbehovet jämfört med en som äter animalisk mat.

Fakta:
1 hg animaliskt protein innehåller 5-10 gånger mer av de enskilda livsnödvändiga aminosyrorna (proteinbyggstenar) än 1 hg vegetabiliskt protein

Slutsats:
Det går åt mer än 10-20 gånger mer fossilt bränsle att förse en vegetarian med tillräckligt med livsnödvändiga aminosyror då hon äter vegetabilisk mat jämfört med en som äter animalisk mat.

Ur miljösynpunkt bör vi äta animaliska proteiner. Dessutom är våra bytesdjur (ko, häst, får, get) självgående automatgödslare, vi slipper fossilbränsleberoende konstgödsel som utarmar jorden.

Vi bör äta vegetabilier som tillsats till animalisk mat för att få i oss tillräckligt med mineraler. Det beror på att det salt som säljs i livsmedelshandeln endast innehåller natriumklorid till minst 97,5 % och saknar alla andra mineraler i havsvatten. Havsvatten innehåller endast 86 % natriumklorid och resten, 14 % av havets salter, alla andra mineraler vi behöver.

Inte ens en mineralsaltsten till häst innehåller mindre än 98 % natriumklorid. Alltså får våra hästar tillgodose sitt mineralbehov via födan, gräset de äter. Så mineralsaltsten är precis samma sak som vanlig saltsten men till högre pris på grund av namnet.

Så det är bättre för vår planet att vi fortsätter att odla djur för att få mat till alla på jorden. Animalier kan odlas på ytor som inte duger som åkermark medan alla odlade vegetabilier kräver den begränsade åkerarealen.

GMO ger ingen minskning av besprutningsgifter, GMO ger mycket stora risker för folkhälsan. GMO sprider hittills okända risker i form av resistensfaktorgener och småsnuttar av RNA och DNA. Jag vägrar äta mat som innehåller insektsgifter och antibiotikaresistensfaktorer. Jag vägrar äta mat som innehåller småsnuttar av främmande DNA och RNA som kan styra våra geners uttryck.

Vi har ingen susning om vad GMO kan orsaka i naturen och vad GMO kan orsaka hos oss. Brukar kallas kaos och är i motsats till Försiktighetsprincipen.

Sammanfattning:
Rädda Jorden genom att vägra vara vegetarian.
 

Svar från och till Brödinstitutet

catarina.bennetoft@brodinstitutet.se skrev 2014-08-14 10:27:

Hej Björn,

Tusen tack för din synpunkter på pressmeddelande och hur mathållningen inom äldreomsorgen bedrivs. Vi tar naturligtvis dem till oss och jag vet att vi alla kommer arbeta med att förbättra matsituationen för våra äldre utifrån våra olika uppdrag.

Jag kan bara tala för brödet som är en resurs och inte en ersättare av hela måltider. Många äldre äter gärna bröd av vana och för att de tycker om smörgåsar eller då annan mat inte smakar av olika skäl. Då är det viktigit att smörgåsen bidrar med bra goda kolhydrater samt viktiga proteiner och fetter och samtidigt är mättande och enkel att göra. Vi vill påvisa den möjligheten i ett annars stort måltidspussel där inte bara maten är en viktig del för äldres hälsa utan också och kanske främst att få med de sociala bitarna i måltidsstunden.

Vänliga hälsningar

Catarina 

Catarina Bennetoft
Brödinstitutet AB
Storgatan 19
Box 55680
102 15 Stockholm
+ 46 8 762 67 95
+ 46 70 655 45 59
Catarina.bennetoft@brodinstitutet.se
www.brodinstitutet.se

Mitt svar kommer här 2014-08-15

Hej Catarina!

Tack för ditt vänliga brev!

Det är bra att ni tar till er mina gamla och välkända synpunkter men som ni hittills inte verkar ha någon kunskap om.

Det är välkänt att de gamla svälter på äldreboende och dör av sin svält. 

Detta innebär att de gamlas mat måste genomlysas. Kunskapen finns men vissa Ledande OpinionsBildare (LOB) synes antingen vara genuint okunniga alternativt verkar göra allt för att för att dölja kunskapen för omgivningen.

Ditt svar synes vara allmänna och bluddriga rundgångar och synes sakna alla former av ställningstagande och synes motsäga dig själv.

Exempelvis ditt ” Jag kan bara tala för brödet som är en resurs och inte en ersättare av hela måltider. Många äldre äter gärna bröd av vana och för att de tycker om smörgåsar eller då annan mat inte smakar av olika skäl..” 

Först skriver du att brödet är en resurs och inte ersättare av hela måltider. 

I nästa mening skriver du ”då annan mat inte smakar” vilket i min värld betyder att brödet ersätter hela måltiden. 

Uttrycket ”då annan mat inte smakar” visar på problemet, maten duger inte på grund av usel tillagning av usla råvaror med usel energitäthet. Brukar kallas processad mat. 

Då man på ett äldreboende lagar mat från grunden med bra råvaror och med tillräcklig energitäthet och energimängd äter de äldre och sjuka med god aptit och mår plötsligt bättre.

De äldre slipper helt plötsligt att svälta och mår bara därför bättre.

Att då Brödinstitutet har med sig Fazer är OK, det ena är branschorganisation Fazer är brödtillverkare. 

Men hur har ni fått med er Stig Orustfjord? Han är Livsmedelsverkets generaldirektör och han måste som myndighetsperson på en så kallad oberoende statlig myndighet städse följa Regeringsformens 1 kapitel 9 § .

Gick det till på samma sätt som på 1970-talet? En tjänsteman på Socialstyrelsen synes ha ringts upp och tillfrågades om hur mycket bröd man skulle äta. Tjänstemannen menade att bröd är bra och utfrågades hur mycket och fick en stödfråga "räcker 6-8 skivor bröd om dagen?” och fick ja på det. Sedan gick Brödinstitutet ut med informationen: ”Socialstyrelsen rekommenderar 6-8 skivor bröd dagligen”. 

Orustfjord synes genom sitt undertecknande av Brödinstitutets pressmeddelande gjort sig skyldig till brott mot Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform 1 kapitlet 9 § både saklighets- och opartiskhetsrekvisiten. Han måste som generaldirektör för Livsmedelsverket ha varit medveten om den kunskap som jag presenterade i mitt brev av 2014-08-12 till Catarina Bennetoft, Brödinstitutet, Liza Rosén, Fazer AB, Stig Orustfjord, Livsmedelsverket och Ola Björeus Narverud, Ambea. (Brevet bifogat nedan och går även att läsa på http://kostkunskap.blogg.se/2014/august/brev-till-brodinstitutet-med-flera.html ) Om Orustfjord saknade den information/kunskap jag delgav honom av 2014-08-12 synes han ha felinformerats från sin egen myndighet. Då har Orustfjord två alternativ: 

1. Avgå med omedelbar verkan på grund av synbarligt bristande kunskaper och brott mot Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform 1 kapitlet 9 § eller

2. Se till att hans myndighet skaffar sig kunskaper nog för att även Livsmedelsverket uppfyller Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform 1 kapitlet 9 §.

Orustfjord synes i och med sitt undertecknande av Brödinstitutets pressmeddelande allvarligt skadat Livsmedelsverkets rykte som en myndighet som iakttar den svenska grundlagens synnerligen strikta krav på saklighet och opartiskhet. 

Vänligen
Björn Hammarskjöld
Assisterande professor i pediatrik
F.d. överläkare i pediatrik
Filosofie licentiat i biokemi
Oberoende senior vetenskapsman i nutrition
Ledamot i Nämnden för kostsamverkan mellan Landstinget Dalarna och Mora kommun
Sekreterare i DiOS

[1] Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform

1 kapitlet 9 § Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Lag (2010:1408).


Brev till Brödinstitutet med flera

Brev till Brödinstitutet som skrivit ett pressmeddelande om bröd till äldre

http://www.mynewsdesk.com/se/brodinstitutet/pressreleases/minska-undernaering-i-aeldreomsorgen-med-naeringsrikt-broed-1037379   

Hej Catarina Bennetoft, Brödinstitutet, Liza Rosén, Stig Orustfjord, Livsmedelsverket, Ola Björeus Narverud

Jag tackar för Brödinstitutets pressmeddelande av 2014-08-11.

Syftet med meddelandet är bra, våra äldre svälter vanligtvis på äldreboendet. Detta är uppmärksammat av Socialstyrelsen redan före år 2000 men tyvärr saknar Socialstyrelsens rekommendationer från den tiden och dess senare upplagor handfasta åtgärder som skulle säkerställa att de äldre får tillräckligt med mat.

Fortfarande 14 år efter Socialstyrelsens råd så får de äldre på boenden svältusla 1 650 kcal/dag inklusive smörgåsar.

Men att ge de äldre smörgåsar i stället för riktig mat är oförskämt mot de äldre! Det är dessa våra äldre som byggt upp vårt samhälle till vad vi har idag och som belöning får de en ren svältkost. Livsmedelsverket rekommenderar att kvinnor ska ha omkring 2 500 kcal/dag och män 3 200 kcal/dag. Sedan levererar älderboendet färdiglagad, smaklös mat med 350-400 kcal per lunch eller middag. Det motsvarar endast 31 % av vad en man ska ha till lunch eller middag enligt Livsmedelsverkets rekommendationer. 1 650 kcal per dag (synes vara normen bland boenden, även över minst 15 års tid) motsvarar 2/3 eller hälften av Livsmedelsverkets rekommendationer.

Ni skriver i pressmeddelandet följande:

     ”Stig Orustfjord, Generaldirektör på Livsmedelsverket, menar att verket måste följa med i tiden och bistå med rätt kunskap:

     – Vi ska använda de nordiska rekommendationerna som utgångspunkt och belysa dem ur ett bredare perspektiv. ”

Det vore ljuvligt om Livsmedelsverket och äldreboenden följer Orustfjords ord att ”[Livsmedels]verket måste följa med i tiden och bistå med rätt kunskap

Men att använda Nordiska näringsrekommendationerna som utgångspunkt har visats vara helt fel med kolhydratmängder långt överstigande 100 g per dag och högst 10 E% mättat fett.

NNR5 rekommenderar 50-60 E% kolhydrater vilket motsvarar 375-480 g kolhydrater per dag. Man måste också betänka att många äldre inte tål att äta kolhydrater, de ökar i vikt och kräver större doser insulin och andra läkemedel ju mer kolhydrater de äter. Patienter med sockersjuka ska enligt gamla tiders såväl som senaste kunskap [1], [2] äta högst 10-100 g kolhydrater = socker per dag, beroende på hur mycket de tål utan att få ett högre blodglukos.

För att ersätta energiförlusten från minskade kolhydrater ökar man därför mängden animaliskt fett i kosten med oförändrad proteinmängd. Personerna som äter denna kolhydratreducerade kost brukar vinna mycket i hälsa och välmående. Kosten är beskriven redan 1732 av vår främste vetenskapsman Carl von Linné i hans Lappländska resa och brukar på senare tid kallas för LCHF.

Det viktiga för de äldre är att kosten har en tillräcklig energitäthet om minst 3 kcal/g mat, annars orkar och hinner de inte äta upp maten. Livsmedelsverkets normalkost innehåller omkring 1 kcal/g mat vilket innebär att en man ska äta en tredjedels hink mat om dagen (3 200 g eller 3 200 mL eller 3,2 L(iter) mat).

 

***************************************************************

  Vidare skriver man *

     ”Kort näringsfakta om bröd

     Energikälla. Bröd är rikt på kolhydrater som är hjärnans viktigaste bränsle. För våra äldre är ett stort energiintag livsnödvändigt. ”

Detta påstående är fel.
Kolhydrater är synnerligen giftigt och mer än 25 g i blodet hos en 70 kg person är en dödlig mängd glukos. Hjärnan använder själv inget glukos som primärt bränsle. Detta beror på att alla celler i hjärnan har mitokondrier, energifabriker. Mitokondriernas enda bränsle är acetylcoenzym A (AcCoA) som levererar ättiksyra till mitokondriernas citronsyracykel. Då glukosnivån i blodet är normal (3-6 mmol/L) så använder hjärnan AcCoA från fett som bränsle tillsammans med syre (aerob förbränning). Men så länge det finns överskott på glukos hjälper hjärnan till att avgifta glukos i kroppen genom bryta ned glukos till AcCoA som sedan skickas till mitokondrierna.

Röda blodkroppar (RBC) saknar mitokondrier och måste därför använda en alternativ energikälla utan att använda syre. Det som finns är glukos som utan syre (anaerobt) bryts ned en för RBC speciell väg till mjölksyra. Annars skulle röda blodkropparna nalla av det syre som transporteras av RBC. Men det går åt 19 gram glukos för att ge lika mycket energi till röda blodkroppscellen som till en hjärncell som bryter ned 1 gram glukos via citronsyracykeln.

Allt detta står att finna i närmaste bok i fysiologi, biokemi.

Så våra äldre ska äta en energität kost baserat på animaliskt fett som innehåller 9 kcal/g fett medan bröd innehåller endast 2,5 kcal/g bröd. Så det behövs bara omkring 200-300 g fett per dag för att en äldre ska må bra, få tillräckligt med energi, vitaminer och mineraler fås via animaliska proteinkällor och en avpassad grönsaksmängd.

För att uppnå motsvarande mäng energi med bröd måste man äta 700-1 000 g bröd om dagen men då får man i sig 300-450 gram kolhydrater per dag vilket är en kropsskadlig dos glukos, långt över 100 g som visats att de flesta klarar att äta.

     ”Fett. Bröd har ofta rapsolja som fettråvara. Rapsolja innehåller en hög andel enkelomättat och fleromättat fett som ur hälsosynpunkt är att föredra.

Detta påstående är fel.
Animaliskt fett, som människan också består av, är perfekt anpassat till däggdjur. Har en korrekt smälttemperatur och en korrekt fettsyrasammansättning, samma som vi själva har. Fleromättade fettsyror av vegetabilisk typ innehåller oftast för mycket inflammationsdrivande och cancerframkallande [3] omega-6-fettsyror och ska därför minimeras i kosten.

     ”Järn. Bröd är en god källa till järn för de som har svårt att få i sig tillräckligt. Järn är ett mineral som är viktigt för inlärning och minne. En skiva grovt bröd ger lika mycket järn som en portion broccoli.”

Detta påstående är rätt.

    ”Fiber. Bröd är en viktig källa till det dagliga fibertintaget då det kan vara svårt att få de gamla att få i sig tillräckligt med grönsaker för att hålla magen igång och även motverka hjärt- och kärlsjukdomar.Fibrer i bröd ger också mättnadskänsla och underlättar kroppens blodsockerreglering. Många äldre lyckas inte få i sig tillräcklig mängd fibrer per dag.”

Detta påstående är fel.
Fibrer (framför allt hårda fibrer från spannmål) ger skavsår på tarmslemhinnan och ÖKAR risken för tjocktarmscancer [4]. Därför ska man minska mängden fibrer i brödet och maten, grönsaker i måttlig mängd (mindre än 400 g/dag) går bättre eftersom grönsaksfibrer inte ger lika stora slipskador på tarmslemhinnan.

     ”Vattenlösliga vitaminer. Bröd bidrar med vattenlösliga vitaminer B1, B2, niacin, folat och vitamin E som bland annat är viktiga för nerver, muskler, hud, hår och tarmar. De hjälper också till med ämnes- och näringsomsättningen. ”

Detta påstående är fel.
Bröd innehåller 1/10-1/100 av B-vitaminer jämfört med lever. Bröd saknar helt vitamin B12. Det är alltså mycket viktigt att äta riktig mat i stället för kolhydratstinna smörgåsar.

Jag rekommenderar därför att Brödinstitutet drar tillbaka detta pressmeddelande eftersom det innehåller för mycket faktafel

Vänligen
Björn Hammarskjöld
Assisterande professor i pediatrik
F.d. överläkare i pediatrik
Filosofie licentiat i biokemi
Oberoende senior vetenskapsman i nutrition
Ledamot i Nämnden för kostsamverkan mellan Landstinget Dalarna och Mora kommun
Sekreterare i DiOS



[1] Lagerholm, J. Hemmets Läkarebok, Fröleen & comp, 1921

[2] Feinman et al, Dietary Carbohydrate restriction as the first approach in diabetes management. Critical review and evidence base.  http://dx.doi.org/10.1016/j.nut.2014.06.011

[3] Wirfält E, Mattisson I, Gullberg B, Johansson U, Olsson H, Berglund G. Postmenopausal breast cancer is associated with high intakes of omega6 fatty acids. Cancer Causes Control. 2002 Dec;13(10):883-93

[4] Wasan et al Fibre-supplemented food may damage your health. Lancet 1996; 348;319-320


Sockersjuka typ 1 och insulin och tillväxt

Jag fick en fråga om insulin till barn med sockersjuka typ 1.

 

Föräldrar till barn med typ 1, som fö verkar vara den grupp som är svårast att nå fram till, hävdar att deras barn måste äta mycket kh för att de ska växa ordentligt, insulin krävs för en normal tillväxt hävdar de. Det gör det kanske, om jag förstått rätt, men jag skulle vilja veta hur mkt insulin ett växande barn MÅSTE ha? Vi ettor behöver ju alltid en viss mängd även med lchf men är det ändå inte bättre ju mindre insulin man behöver även för barn? Som jag sagt förut så vänder jag mig till dig eftersom jag litar på dina svar. Skulle vilja kunna svara så bra som möjligt på vissa "attacker" från nämnda grupp. Jag brinner ju också för att försöka "rädda" så många unga som möjligt från mitt och andras öde när de blir äldre Svara gärna om och när du har tid i sommarvärmen

 

Svaret blir:

Det räcker med att se på ursprungsbefolkningar som samer, eskimåer, maassaier med flera. I och med att de normalt inte äter kolhydrater så räcker den normala mängden insulin man har/tar vid en lågkolhydratkost. Se på maassaierna, är de några små missbildade knattar? Nej, de är långa och ståtliga.  Att samer och eskimåer generellt sett är kortare beror på att de lever i ett kallare land och därför har en fördel av att vara litet mindre på grund av mindre värmeförluster vintertid.

 

Nyfödingar får inte stärkelse i bröstmjölken, de får en mycket speciell animalisk sockerart, laktos, som långsamt bryts ned till glukos och galaktos. Det blir inte speciellt stor P-glukosstegring av omkring 35-70 g laktos per dygn, beroende på barnets storlek. Det är 1,5-3 g laktos per timme varav hälften, 0,75-1,5 g är galaktos som över huvud taget inte påverkar vare sig glukosnivån eller insulinnivån. Kvar blir 0,75-1,5 g glukos per timme som insulin ska ta hand om. Då behövs inte mycket insulin heller och ändå växer barnen bra.

 

Jämför med läsk 50 cL som ger 53 g kolhydrater och en kraftig P-glukosstegring och därmed stort insulinpåslag tack vare kolsyran som öppnar nedre magmunnen så att läsken snabbare kommer ut i tunntarmen, kan bryta ned sackaros och ta upp både glukos och fruktos. Det blir ungefär 25 g glukos som tas upp på mindre än en timme. Hade en 70 kg person tagit upp det på en gång hade det varit en klart dödlig dos glukos.

Sedan tillkommer 25 g fruktos som omvandlas till 5-10 g fett på samma tid. En del av glukosen måste också omvandlas till ett par g fett.

 

När det sedan har gått 1 h så drabbas läskdrickaren av energi- och P-glukosfall.

 

Sammanfattningvis så växer ett barn med sockersjuka typ 1 normalt om barnet får omkring 0,5 g protein per kg kroppsvikt, högst 15 g kolhydrater per dygn och tillräckligt med fett i maten och sedan insulin i lågdos så att P-glukos ligger stabilt på 3-6 mmol/L.

 

Får man för mycket insulin tvingas man äta mer kolhydrater och får ett svängande P-glukos.

 

Kom ihåg att glukosmätarna bara mäter glukos i plasma. Laktos, galaktos och fruktos saknar vi mätare för. Så som alltid: ”Utan spaning ingen aning” som man sa på F11 (Flygvapnets spaningsflottilj under kalla kriget) i salig åminnelse.

Björn Hammarskjöld
Assisterande professor i pediatrik, f.d. överläkare i pediatrik, filosofie licentiat i biokemi, sekreterare i Diabetesorganisationen i Sverige (DiOS)


Sockersjuka typ 1

Jag såg en film på youtube om sockersjuka typ 1.
https://www.youtube.com/watch?v=K2n9xptAGQw

Jag kunde inte låta bli att kommentera i kommentarsfältet under filmen.

Hur kan man tvinga barn med sockersjuka (de tål inte socker) att äta mer socker?
Uppenbarligen saknar läkare kunskap att fett är vårt främsta bränsle, inte socker.
Alla celler med mitokondrier (cellens energifabriker) drivs av ättiksyra (egentligen acetylcoenzym A eller AcCoA) tillsammans med syre i citronsyacykeln.
AcCoA får mitokondrien från i första hand fett, i andra hand protein och, om man äter kolhydrater=socker, måste kroppen ta hand om glukos i första hand eftersom socker är giftigt till skillnad från fett och protein.
Ökad mängd glukos i blodet gör att insulin frisätts som stänger av AcCoA från annat än glukos för nu måste allt överskott på glukos brännas bort för att man ska slippa dö i akut sockerförgiftning. En glukosmolekyl nedbrutet via citronsyracykeln med syre till koldioxid och vatten ger 38 energirika molekyler ATP.

Röda blodkroppar och cancerceller, som saknar fungerande mitokondrier, kräver glukos (socker) nedbrutet utan syre till mjölksyra och 2 energirika molekyler ATP.

Vi behöver inte äta en enda molekyl socker, levern gör den mängd socker som behövs för att försörja röda blodkropparna med energi. Den som väger 70 kg har normalt mellan 1,5 och 3 gram glukos i hela blodvolymen. Mer socker bör man inte ha i blodet, mer än 15-25 g glukos i blodet är en dödlig koncentration. Sedan rekommenderar Socialstyrelsen och Livsmedelsverket att en vuxen man ska äta en mer än tjugofalt dödlig dos om 480 g socker per dag.

Om man som sockersjuk minimerar socker=kolhydrater i kosten minimerar man mängden insulin som behövs, oavsett om det är egentillverkat eller fabrikstillverkat insulin.

Att sjukvården då serverar barn med sockersjuka kakor och saft som enda kost (såg i filmen bara detta runt barnen) måste betraktas som kvalificerad och överlagd barnmisshandel, barnen mår dåligt på grund av våldsamt svängande blodsocker och kräver många smärtsamma insulininjektioner för att minska blodsockret.

Sjukvården kunde mycket bättre för 40 år sedan, då fanns det sockerfattig kost till patienter med sockersjuka.

Hur tänker en endokrinolog?

Johnny Ludvigsson
Professor/överläkare, avd f Pediatrik, Universitetssjukhuset i Linköping, Ordf i Barndiabetesfonden, har skrivit:

"Under senare tid har det återigen blivit uppmärksammat, och lite på modet, att mer fett och protein minskar blodsockersvängningarna. Kortsiktigt ter sig detta värdefullt, framförallt för patienter med Typ 2 diabetes. Långsiktigt tar man risken att öka kärlskador och njurpåverkan, men detta kan synas mindre intressant för äldre personer som vinner tillfälligt stabilare blodsocker och lägre insulinbehov. För barn och ungdomar, och även vuxna med Typ 1 diabetes, där den egna insulinskretionen närmast har försvunnit, kan kolhydratfattig kost dock inte ersätta adekvat, tillräcklig insulinbehandling. Brist på insulin ökar inte bara risken för syrabildning (keto-acidos/diabeteskoma) utan leder till en mängd oönskade effekter på alltifrån tillväxt , pubertetsutveckling, immun/infektionsförsvar etc .Skulle någon till den grad vilseledas av skriverier om kolhydratfattig kost att vederbörande rentav kraftigt minskar insulindoserna kan detta bli direkt livsfarligt.
Med eller utan diabetes behöver människor, särskilt barn och ungdomar, en varierad kost som ger energi, byggstenar, vitaminer, mineraler. Den som drabbats av brist på insulin behöver ersätta insulinbristen, tyvärr med injektioner eller insulinpump, vilket underlättas om man följer blodsockret med regelbundna bestämningar av blodsockret, alternativt glukossensor. Har man förstått grunderna i den utbildning man förhoppningsvis ska ha fått vid sjukdomsdebuten så hoppas jag man kan stå emot när fundamentalister förespråkar än den ena, än den andra extrema behandlingsvarianten.”


Min kommentar till Ludvigsson.

Behandlingen av sockersjuka för hundra år sedan hade då millennieerfarenhet. Den som drabbades av sockersjuka hade oftast sockersjuka typ 1. Den enda behandling som då fanns var en kost som beskrevs så här 1921 av Julius Lagerholm, sjukhusläkare vid flottans sjukhus i Karlskrona och Flottans högste medicinske sakkunnige.

"Sedan hundra år har erfarenheten ställt utom allt rimligt tvivel, att alla sjukdomssymptom försämras vid förtärandet av socker och stärkelsehaltiga ämnen för att istället vid uteslutande eller inskränkning av dem påfallande förbättras eller helt och hållet försvinna.

Den sockersjuke måste därför huvudsakligen leva av äggviteämnen och fett. Men då vid den svåra formen sockret uppträder i urinen även efter äggviteföda, men icke efter fett, måste man i de svåra fallen så mycket som möjligt inskränka njutandet av äggvitehaltiga födoämnen och söka att förse kroppen med den erforderliga mängden kol i form av fett.

Detta är huvudprinciperna vid behandling av sockersjuka."

Han rekommenderade mat som stekt fett fläsk med gräddstuvad vitkål. Och så länge patienten åt tillräckligt med fett och tillräckligt lite kolhydrater så hade individen små eller inga symtom på sin sockersjuka. Och, som Lagerholm påpekade, man hade då mer än hundraårig erfarenhet av behandlingen.

Detta berodde på att en del patienter med sockersjuka typ 1 hade (och har även nuförtiden) en liten kvarvarande insulinproduktion. Om patienten då fick en kost med endast litet eller inga kolhydrater så kunde patienten med sockersjuka typ 1 överleva och må bra. Men alla med sockersjuka typ 1 har inte någon insulinproduktion, före insulinets upptäckt 1922 dog dessa personer oavsett kost.

Idag har vi kunskap om att ge insulin till patienter med sockersjuka typ 1. Äter man en lågkolhydratkost minimerar man mängden insulin samtidigt som man, som Ludvigsson själv påpekar, ”att mer fett och protein minskar blodsockersvängningarna.”.

Detta synes bara vara positivt för alla, inte bara för patienter med sockersjuka.

Sedan kan man fundera på varför barn med sockersjuka ska ägna sig åt kolhydraträkning för att beräkna sitt insulinbehov. Det verkar som om man inser att intagna kolhydrater orsakar en P-glukosstegring som kräver en motsvarande beräkningsbar insulinstegring som måste injiceras.

Men då måste man, även professorer i endokrinologi, kunna dra slutsatsen att om man minimerar kolhydraterna kan man minimera mängden insulin.
Det är fortfarande att man som patient med sockersjuka kan minska mängden insulin genom att minska mängden intagna kolhydrater och därmed minska glukossvängningar i blodet och minska glukos giftighet och dödliga effekter. Mer än 15-25 g glukos i blodet hos en 70kg person är en dödlig dos glukos och ett välkänt faktum. Mer än 15-25 g glukos i blodet innebär en P-glukosnivå på mer än 30-50 mmol/L.

Om en 70 kg person med P-glukos om 5 mmol/L snabbt får i sig 5 g glukos (16,7 mL 30% glukos intravenöst) stiger P-glukos från 5 till 15 mmol/L. Sedan vill Livsmedelsverket att en man ska äta 480 g glukos om dagen. Det motsvarar en letal dos glukos ett tjugotal gånger om dagen.

Nu har det kommit en artikel om lågkolhydratkost vid sockersjuka.

http://www.nutritionjrnl.com/article/S0899-9007(14)00332-3/abstract

I begynnelsen av artikeln står följande:

“At the end of our clinic day, we go home thinking, ‘The clinical improvements are so large and obvious, why don't other doctors understand?’ Carbohydrate restriction is easily grasped by patients: because carbohydrates in the diet raise the blood glucose, and as diabetes is defined by high blood glucose, it makes sense to lower the carbohydrate in the diet. By reducing the carbohydrate in the diet, we have been able to taper patients off as much as 150 units of insulin per day in eight days, with marked improvement in glycemic control – even normalization of glycemic parameters.”
— Eric Westman, MD, MHS [1].

Så nu bör det vara färdigdiskuterat.

Gör som man gjorde före 1977, en lågkolhydratkost minskar behovet av insulin och andra läkemedel.

Då har man förstått grunderna i den utbildning man förhoppningsvis ska ha fått vid sjukdomsdebuten så hoppas jag man kan stå emot när läkemedelsfundamentalister förespråkar än den ena, än den andra extrema behandlingsvarianten, alla under mantrat ”Ät mera socker, det finns insulin!”

Björn Hammarskjöld
Assisterande professor i pediatrik
F.d. överläkare i pediatrik
Filosofie licentiat i biokemi
Oberoende senior vetenskapsman i nutrition

Draft Scientific Opinion on Acrylamide in Food

Now I have sent this to the EFSA

EFSA has published the report

Draft Scientific Opinion on Acrylamide in Food1 2

EFSA Panel on Contaminants in the Food Chain (CONTAM)2, 3 3

European Food Safety Authority (EFSA), Parma, Italy

http://www.efsa.europa.eu/en/consultations/call/140701.pdf

Abbreviations:

Acrylamide = AA, average medium bound =MB, no-observed-adverse-effect level = NOAEL, Letal Dos för 50 % av försökspopulationen = LD50

 It is enough to read less than seven lines in the draft report to find major errors in the draft report.


Line No 46-49

AA was found at the highest levels in Coffee and coffee substitutes‟ (average medium bound (MB) levels of 578 μg/kg), followed by Potato crisps and snacks‟ (average MB level of 389 μg/kg) and „Potato fried products‟ (average MB  level of 308 μg/kg).

 
Line No 133-135

Rodent studies have demonstrated adverse effects of AA on male reproductive parameters including reduced sperm counts and effects on sperm and testis morphology with a no-observed-adverse-effectlevel (NOAEL) of approximately 2 mg/kg b.w. per day.

  

Let’s look at coffee. Coffee contains 578 µg AA per kg. One cup of coffee is brewed on 10 g ground coffee. This means that one liter (L) of coffee need 60 g of ground coffee per L of coffee which equals 35 µg AA per liter of ready to drink coffee. This is the same amount (20 µg/L) as the Swedish Food Authority published in 2002

 LD50 for mouse is 0,1 g/kg BW other species have higher LD50. If we assume that humans have the same low value of LD50 as mice then a normal human of 70 kg should have an LD50 of about 7 g.

To get enough AA through coffee-drinking to reach LD50 it requires that a person has to drink 7 000 000/35 = 200 000 liters of coffee per day to reach LD50.

 NOAEL is at least 2 mg/kg BW or 2 000 µg/kg BW. This means that I have to drink more than 70*2 000/35 = 4 000 liters of coffee per day to reach the NOAEL.

NOAEL is no-observed-adverse-effect level. But 4 000 liters of coffee is a little too much in my taste, I prefer max two liters of coffee per day.

 

Conclusion:

The EFSA Draft Scientific Opinion on Acrylamide in Food

EFSA Panel on Contaminants in the Food Chain (CONTAM

is a report without any scientific evidence of the dangers of acrylamide.

This Draft Scientific Opinion on Acrylamide in Food lacks all signs of Science.

The researchers (Panel members are with some DoI or conflicts of interest).:

Panel members: Diane Benford, Chair (DoI ILSI since 2006), Sandra Ceccatelli (No CoI S), Bruce Cottrill (DoI ADAS  UK), Michael DiNovi (DoI ILSI), Eugenia Dogliotti (No CoI), Lutz Edler (DoI ILSI), Peter Farmer (DoI ILSI/HESI, AstraZeneca, WCRF), Peter Fürst (No CoI), Laurentius (Ron) Hoogenboom (DoI Confidential), Helle Katrine Knutsen (No CoI N), Anne-Katrine Lundebye (No CoI N), Manfred Metzler (No CoI D), Carlo Stefano Nebbia (No CoI I), Michael O‟Keeffe (No CoI) GB), Ivonne Rietjens (until 2 May 2014), Dieter Schrenk (No CoI), Vittorio Silano (DoI NFI ), Hendrik van Loveren (DoI ILSI), Christiane Vleminckx (No Coi), and Pieter Wester (No CoI). 

have produced this piece of desinformation should be ashamed of themselves and at least five of the "researchers" have definitive bonds to ILSI, a lobby organization in disguise. So the question to be raised is if they may have been paid to produce this piece of desinformation that, due to major calculating errors and non-scientific "conclutions" is to be sent directly into the dustbin.

The members of ILSI are Monsanto, Arla Foods, Kraft, Kelloggs, Heinz, Nestlé and all the other major food manufacurers. Find all members here:

ILSI member list

and ILSI States:
"ILSI is grateful for the corporate support it receives. We offer our sincerest appreciation to the companies who make our work to improve scientific knowledge possible."

ILSI Board of Trustees are here


Mora 2014-07-07

Björn Hammarskjöld
Assistant Professor in Pediatrics
M.D., Ph.D.
Independent Senior Scientist in Nutrition


EFSA rapport om akrylamid är fantastisk!


EFSA skriver i rapporten
Draft Scientific Opinion on Acrylamide in Food1 2
EFSA Panel on Contaminants in the Food Chain (CONTAM)2, 3 3
European Food Safety Authority (EFSA), Parma, Italy
http://www.efsa.europa.eu/en/consultations/call/140701.pdf

Acrylamide = AA, average medium bound =MB, no-observed-adverse-effect level = NOAEL, Letal Dos för 50 % av försökspopulationen = LD50

Det räcker att läsa 7 rader i hela rapporten om 7 380 rader för att underkänna den rakt av.

I EFSAs rapport står på raderna nr 46-49
"AA was found at the highest levels in Coffee and coffee substitutes‟ (average medium bound (MB) levels of 578 μg/kg), followed by Potato crisps and snacks‟ (average MB level of 389 μg/kg) and „Potato fried products‟ (average MB level of 308 μg/kg)."

I EFSAs rapport står på raderna nr 133-135
"Rodent studies have demonstrated adverse effects of AA on male reproductive parameters including reduced sperm counts and effects on sperm and testis morphology with a no-observed-adverse-effectlevel (NOAEL) of approximately 2 mg/kg b.w. per day."

Kaffe i form av bönor eller malet kaffe = 578 µg/kg, bryggt kaffe innehåller max 10 g kaffe per mått och 6 mått kaffe per liter blir 0,01 kg*6 mått*578 µg/kg = 35 µg AA/L kaffe, alltså samma storleksordning (20 µg/L) som SLV meddelade i sin världsnyhet 2002.

LD50 är minst 0,1 g/kg kroppsvikt hos möss, mer hos råttor, eller 7 g/person om 70 kg. Det innebär att jag måste dricka mer än 7 000 000 µg/35 µg/L=200 000 liter kaffe per dag för att överskrida LD50.

NOAEL är lika med att man inte funnit några skadliga verkningar. NOAEL är minst 2 mg/kg kroppsvikt eller
2 000 µg/kg kroppsvikt. Det innebär att jag måste dricka mer än 70*2 000/35=4 000 liter kaffe per dag för att överskrida NOAEL.  Men 4 000 L kaffe per dag är litet för mycket för min smak, det räcker med någon liter eller två. Hela 6 liter kaffe ger definitivt en vattenförgiftning som kan leda till döden.

Slutsats: EFSAs rapport kan man lita på att den är okunnigt utförd från första början. Inte en siffra rätt i Sammanfattningen!
Man kan alltså kasta den i papperskorgen utan att anstränga sig mer.
 
 
Det som bekymrar mig är att ett gäng forskare synes ha lagt ned ganska mycket tid och energi på att försöka visa att akrylamid är farligt.
 
Enligt rapporten är dessa forskare skyldiga till alstret:

Panel members: Diane Benford, Chair (DoI ILSI since 2006), Sandra Ceccatelli (No CoI S), Bruce Cottrill (DoI ADAS  UK), Michael DiNovi (DoI ILSI), Eugenia Dogliotti (No CoI), Lutz Edler (DoI ILSI), Peter Farmer (DoI ILSI/HESI, AstraZeneca, WCRF), Peter Fürst (No CoI), Laurentius (Ron) Hoogenboom (DoI Confidential), Helle Katrine Knutsen (No CoI N), Anne-Katrine Lundebye (No CoI N), Manfred Metzler (No CoI D), Carlo Stefano Nebbia (No CoI I), Michael O‟Keeffe (No CoI) GB), Ivonne Rietjens (until 2 May 2014), Dieter Schrenk (No CoI), Vittorio Silano (DoI NFI ), Hendrik van Loveren (DoI ILSI), Christiane Vleminckx (No Coi), and Pieter Wester (No CoI). 

Man kan bara undra varför dessa forskare lägger tid och energi på detta ovetenskapliga dravel.

 

Beror det på dumhet eller girighet? Kan det bero på att minst 5 av de 20 i EFSA Panel on Contaminants in the Food Chain (CONTAM) samtidigt sitter i ILSI (livsmedelsindustrins lobbyorganisation)?

Men jag skickar min utredning ovan till EFSA som remissvar.

Mai-Lis Hellenius slirar på sanningen

SFAM anser att bland annat Fysisk aktivitet på recept är en helt onödig åtgärd för allmänläkarna. Se Läkartidningen http://www.lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2014/06/SFAM-listar-onodiga-atgarder/

Omedelbart kommer vår älskade Mai-Lis Hellenius med en replik i Läkartidningen där hon försvarar FaR.
http://www.lakartidningen.se/Opinion/Debatt/2014/07/Evidens-finns-for-fysisk-aktivitet-pa-recept/#comment
Evidens finns för FaR!
Fysisk aktivitet på recept, FaR, är en evidensbaserad metod för att förebygga och behandla sjukdom. Det skriver Mai-Lis Hellénius med flera apropå att SFAM anser att FaR tillhör onödiga åtgärder i svensk allmänmedicin.
Mai-Lis Hellénius
specialist i allmänmedicin, professor, Karolinska institutet, överläkare Livsstilsmottagningen, Hjärtkliniken, Karolinska universitetssjukhuset, Solna
Carl Johan Sundberg
leg läkare, professor i molekylär och tillämpad arbetsfysiologi, ordförande i Yrkesföreningar för fysisk aktivitet, medicinsk redaktör (fysiologi), Läkartidningen
Ing-Mari Dohrn
leg fysioterapeut, doktorand, Karolinska institutet, projektledare FaR, Stockholms läns landsting.
Mats Börjesson
överläkare i internmedicin och kardiologi, professor i idrott med inriktning folkhälsa, ordförande i Svensk förening för fysisk aktivitet och idrottsmedicin (SFAIM)


Går man till Hellenii källor finner man att hon hänvisar till ett antal referenser.
Socialstyrelsen skriver i referens (8) i råd nr 74-104 då det gäller FaR:

"Avgörande för rekommendationen är att tillståndet har stor till mycket stor svårighetsgrad men att åtgärden endast har måttlig effekt och att evidensstyrkan är låg."

Denna vaga skrivning tyder på att det helt saknas vetenskap bakom FaR vid något av de 31 olika tillstånden.

Vi som varit med litet längre vet att man tidigare rådde patienterna att ta en promenad före maten för att öka aptiten.

Nu hävdar Socialstyrelsen att använda FaR för att minska aptiten.

Modern fysiologi är som Alice i Underlandet eller "1984" jämfört med den gamla hederliga fysiologin millennierna före innevarande.

Jävsdeklaration, tack!
Sedan kommer nästa sak. Läkartidningen är usel på att kolla jävsdeklarationer

Det visar sig att Mai-Lis Hellenius var medförfattare i SBUs rapport från 2007 (ref 5)
Det visar sig att Mai-Lis Hellenius var medförfattare i Socialstyrelsens rapport från 2011 (ref 7)
Detta är helt klara jäv som inte har deklarerats.
Det är besynnerligt att Läkartidningen synes sakna möjlighet och kompetens att se till att författarna i LT uppger samtliga jäv. Läkartidningen gör inte sitt jobb att vara en objektiv tidskrift som redovisar korrekta jävsdeklarationer.

Hellenii inlaga är alltså en partsinlaga där hon försöker vränga fakta. Eftersom hon har uttalat sina Inlagor i SBUs och Socialstyrelsens rapporter och även inlagan nu i Läkartidningen som tjänsteman i respektive myndighet är det klart att hon har brutit mot Regeringsformens 1 kapitel 9 §.
9 § Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som
fullgör uppgifter inom den offentliga förvaltningen skall i sin
verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iakttaga
saklighet och opartiskhet. Lag (1976:871).

Rakt på sak kan man hävda att Hellenii alster saknar sanning.
Det är litet träligt att Läkartidningen upplåter sina sidor till grundlagsbrottslingar.

Centern och GMO

Jag har skrivit om GMO på Centerns Facebookdebattforum Politisk.centerdebatt

https://www.facebook.com/groups/politisk.centerdebatt/

Bo, de GMO-grödor som finns saknas naturligt även i Sverige. GMO måste betraktas som nya arter.

Till detta kommer risken för horisontell spridning från foder innehållande GMO. Fodrets DNA tas upp av kons bakterier som då kan börja producera resistensfaktorn.

Jag vill inte dricka mjölk kontaminerad med insektsgift som neonikotinoider.

Även de pasteuriserade bakterier som finns kvar i mjölken innehåller intakt DNA med resistensfaktorn. Dessa döda bakteriers DNA inklusive resistensfaktor kan tas upp av mina bakterier i tarmen. Det innebär att om resistensfaktorn är neonikotinoid så producerar min egna bakterier neonikotinoid som tas upp och sprider sig i min kropp.

 

Jag vill inte ära kött kontaminerat med neonikotinoider på grund av att kon har tvingats äta GMO-föda

 

Så alla borde hålla sig borta från GMO. Men alla politiker säger:

Vi litar på myndigheterna! Dess myndigheter som Livsmedelsverket som helt saknar medicinsk kompetens och bara verkar gå i ILSIs strypkoppel

 

Det är normaltillstånd bland bakterier att överföra DNA mellan bakterier. Redan på mikrobiologikursen vid Stockholms Universitet 1968 hade vi normallaborationer där det visades hur DNA kan överföras från E.coli till salmonella. Och försöken lyckades var gång
Då jag jobbade i USA med HIV 1988-9 använde vi skyttelvektorer för att kunna stoppa i en valfri gen i ett bakterievirus för att sedan selektera fram de bakterier som innehöll den önskade genen. Sedan odlades större mängder bakterier, plockade fram DNA och sedan gick det att infektera apnjureceller i vävnadskultur med DNAt och cellerna producerade stora mängder av HIVs höljprotein. 

Så horisontell spridning av DNA är en teknik känd sedan länge, både naturligt mellan bakterier, även av olika sorter, och mellan bakterier och värddjur.

Många gånger används antibiotikaresistens som selektionsmetod för att få fram GMO. Då spelar det ingen roll att läkare skriver ut mindre antibiotika, det är som en droppe i havet mot de mängder antibiotikaresistens som sprids via GMO. 

Resistensfaktorn hos bakterier är en liten snutt DNA som först brukar gå över till den andra bakterien, bakteriens normala DNA tar mycket längre tid att gå över. Betänk att en bakterie normalt är 0,001 mm lång men innehåller omkring 1 mm DNA i varje bakterie. Människans varje cell innehåller omkring 2 meter DNA och den totala mängden DNA hos en människa räcker omkring 250 000 varv runt jorden om man kunde lägga alla DND-trådarna efter varandra.

Det är därför som GMO är skadligt för både naturen och oss.


Det är därför vare sig vi eller kon ska äta GMO-innehållande föda.

 

Man kan stoppa in i princip vad för gen som helst men man stoppar in inte bara den önskade genen, man stoppar in annat också precis bredvid den önskade genen och det är resistensfaktorn som måste till för att hålla GMO under armarna. Utan resistensfaktor har GMO ingen chans på sikt (några generationer), GMO utkonkurreras av vildtypen som växer något fortare på grund av mindre mängd DNA

Till det kommer att omkring 90 % av DNAt är det som inte kodar för ett protein, det är bara 10 % av DNAt som vi kan ha "nytta" av. I det så kallade "skräp"-DNAt måste det finnas något som krävs för att organismen ska överleva, annars skulle vi ha slängt bort ”skräpet”. 

Alla gener jobbar inte alltid så det måste finnas styrfunktioner inom DNAt. Jag brukar likna "skräp"-DNAt vid att där finns blåkopian av ritningen till att du ser ut och fungerar som du gör, samma med mig eller en häst.

Hur kan ett föl stå upp och dia inom en timme efter födseln? DNA-kodning (hard wire kodning) i "skräp"-DNAt

Titta på HIVs höljproteinkod. Den lilla DNA-snutten kodar för tre olika proteiner, HIVs höljprotein, TAT och REV på samma DNA-kod men olika läsramar (ACGTA.. är en snutt DNA. ACG (ta) = läsram 1, (a) CGT (a) = läsram 2 och (ac) GTA = läsram 3 (litet överkurs))

Lägg sedan till epigenetik och allt blir ännu mer komplext. 

Och vi har ingen susning om vad vi egentligen gör med GMO.

Så håll GMO borta från vår natur och oss, Sri Lanka gör helt rätt. De kommer att överleva mer än 200 år men vi kommer inte att göra det om vår mat är GMO-kontaminerad

 

För att finna sin gen på plats behövs resistensfaktorn precis bredvid den önskade genen på samma DNA-tråd, annars kan man inte återfinna den bland alla vildtyperna.

Den andra orsaken brukar kallas pengar för man kan patentera GMO men inte vanlig växtförädling. 
Läs gärna mitt inlägg litet högre upp återigen. Där bör svaren på dina "enkla försök". Men ställ gärna frågor, detta område är komplicerat, det har tagit mig ganska många år att inhämta kunskapen dels via litteratur och dels via ganska mycket labbjobb under årens lopp

 

Bo, du skriver:
"För att sortera ut Roundup Ready har man använt sig av Roundup, och på det sättet sluppit köpa utsädet utan bara behövt investera i bekämpningsmedlet.)"

Det är då Monsanto kommer med sina hejdukar och med rätta påstår att du har stulit deras patenterade GMO. Eller bevisa var du fått glyfosatgenen ifrån.

 

Bo, hänvisar du till detta okunniga och bakåtsträvande VoF med anonyma och okunniga deltagare anser jag att du slår långt under bältet.

Du hävdar med tordönsstämma "Konspirationsteorier och dumheter!". Det är härskarbeteende som tas till när man saknar argument och inser att man har fel

Jag finner att Centerpartiet synes sakna tillräcklig kompetens om GMO för att fatta ett annat beslut än att följa försiktighetsprincipen och därmed avvisa all användning av samtliga former av GMO.

Att Eskil sedan vägrat besvara mitt öppna brev talar bara om att Eskil uppenbarligen med glädje har frångått försiktighetsprincipen.
http://www.kostdemokrati.se/.../2014/03/david-suzuki-gmo.jpg

 

Kostdemokrati | "Folkhälsouniversitet" om kost, hälsa, miljö och demokrati. Bloggen om...

www.kostdemokrati.se

 

Staffan och Mats det är visat på 1970-talet att om man minskar kraftfodermängden så minskar inte mjölkmängden hos korna.
Vi har inhemska proteinkällor som ärt och raps som odlas i Sverige, vi behöver inte importera kraftfoder till höga kostnader. Det viktigaste för våra betande kolhydrater-till-protein- och-fettomvandlare är att de får tillräckligt med grovfoder.

Jag har räknat på konverteringen av hö till Dartmoorponny. Det går åt ungefär 4 ton hö för att producera omkring 200 kg ponny från föl till tvååring.Det går alltså åt omkring 15 kg hö för att producera 1 kg Dartmoorponny. Det är ganska bra konvertering av icke odlingsbar mark (hagar och skog) till högvärdigt kött och animaliskt fett. Omvandlingsfaktorn duger även för högproducerande höåkrar. Ni som är experter vet utbytet av spannmål/m2 ligger på omkring 0,4 kg med en proteinmängd om 40 g lågvärdigt protein (det krävs vanligtvis 5-10 gånger mer vegetabiliskt protein för att få tillräckligt av de essentiella aminosyrorna jämfört med animaliskt protein) . 1 kg Dartmoorponny kräver omkring 20 m2 betesmark av sämre jordbrukskvalitet och ger omkring 200 g högvärdigt animaliskt protein eller 10 g/m2. Så Dartmoorponnyn är alltså minst lika bra att producera protein som spannmål.

Sedan bör vi nog stimulera och stötta ett mera småskaligt jordbruk för att öka självförsörjningsgraden om mindre än 50 % tillbaka till den självförsörjning vi hade för 70 år sedan, 100 %. Samtidigt bör alla myndigheter lära sig hur man ställer krav på den offentligt serverade maten för att vi alla ska må bra och få en etiskt försvarbar djurskötsel (som redan finns på många håll i Sverige)

 

Det går fortare än man tror att förändra. Det krävs bara litet samarbete mellan grödoodlare och djurodlare att producera tillräckligt med ärt och raps. Ärt har fördelen att även binda luftens kväve till nitrater. Djurodlarna kan bli av med den miljöfarliga gödseln genom att sprida på åkrarna i stället för att gödseln skickas på deponi (det förekommer!) 

Gräsbetarna är självgående automatgödslare på samma sätt som bufflarna på den amerikanska prärien byggde mer än 2 m tjockt mullager tills den vite mannen sköt av alla bufflar och odlade bort mer än en meter mullager på mindre än 100 år. 

Kan vi sedan se till att LRF stödjer sina medlemmar i stället för storindustrin genom att fortsätta att hävda att svenskt foder ska vara GMO-fritt. De (få) ledande företrädare för LRF jag pratat med synes sakna tillräcklig kunskap om GMO och dess effekter på miljön. 

Så det är väl som vanligt någon Ledande OpinionsBildare (LOB) som tycker utan någon större kunskap. Läs mer om LOBbare här 
http://kostkunskap.blogg.se/2013/june/de-kallas-lobbare.html 

Sedan sitter alla andra som Tage Danielsson så träffande beskrev om riksdagsledamöterna:
"De tiger och samtRycker"

Eller som det så fint visades i filmen Crocodile Dundee, hur man tar sig fram genom en fårskock, man kliver på ryggarna av fårskocken som kollektivt bär upp LOBbaren, förlåt, fåraherden, så den kan ta sig vart som helst i fårskocken och dirigera fårskocken varthän fåraherden än vill.

 

Råkar man titta på Gentekniknämnden så finner man att Staffan Danielsson sitter som Centerns representant i gentekniknämnden

http://www.genteknik.se/.../staffan_danielsson_mindre.jpghttp://www.genteknik.se/sv/ledamoter 

Jag förväntar mig att Staffan i fortsättningen ska hävda den av (C) proklamerade försiktighetsprincipen i GMO-frågan även i Gentekniknämnden. 
Läs mer om GMO och vilka partier som får rött kort i GMO-frågan och ska röstas ut från EU-parlamentet 
http://www.kostdemokrati.se/.../vi-kan-inte-ha-eu.../ 

Men kan (C) visa att man verkligen kan och ska följa den av (C) omhuldade försiktighetsprincipen och förbjuda GMO i alla livsmedelskedjans länkar så kan även (C) få grönt kort.

Det är upp till bevis!


Naturvetarnas Duellen

Tidningen Naturvetarna hade en duell på nätet om GMO

http://www.naturvetarna.se/Om-oss/Medlemsartiklar/DUELLEN-Gar-GMO-och-ekologisk-mat-att-forena--/
 
Här kommer mina svar till Naturvetarna

1. Är GMO lösningen för det ekologiska lantbruket?
Svar: Nej.

2. Vilka är miljöfördelarna med GMO?
Svar: GMO saknar helt miljöfördelar eftersom GMO-gröda måste hållas under armarna med hjälp av resistensfaktorer. Utan resistens tar vildtypen över, visat i många försök.

3. Finns det några risker?
Svar: GMO sprider sina gener inklusive resistensfaktorer horisonellt till andra, friska grödor inklusive ogräs. GMO sprider sina gener inklusive resistensfaktorer horisonellt till andra arter som bakterier som sprider vidare till djuren som kan sprida vidare till människa. Horisontella spridningsförsök gjorde jag på kursen i Mikrobiologi 1968 och det gick utmärkt.

Monsanto har redan själva visat på horisontell spridning eftersom Monsanto anklagar grannar till GMO-åkrar för att ha odlat GMO utan att ha köpt utsäde då man finner att 10 % av grannåkern har GMO-gröda. Det beror på att Monsanto saknar pli på sina pollenkorn, de kan driva långa sträckor med vinden om man inte innesluter GMO-åkrarna i ett undertryckshus med slussar, sträng hygien med dusch av all personal och allt som transporteras ut från undertryckshuset måste rökbehandlas för att inga pollenkorn ska slippa ut.

Insektsresistenta grödor som kräver pollinering dödar sina pollinerare. Så då finns det snart inga pollinerare kvar så GMO-grödan ger inom några år inga skördar alls.

4. Varför är forskningen inriktad på herbicidresistenta grödor när man vill bort från kemikalierna?
Svar: Samma logik (kortsiktig ekonomisk vinning) som att ta fram insektsresistenta GMO.

5. Sverige satsa på forskning som utvecklar nya grödor som klarar sig utan kemikalier?
Svar: Detta synes vara den enda framkomliga vägen! Glöm inte att naturen har utvecklat arterna under årmiljoner och skoningslöst selekterat fram arter som passar just där grödan växer.
Nu kommer människan med sin hybris och tror att hon kan göra jobbet bättre än naturens tålmodiga arbete.

Björn Hammarskjöld
F.d. överläkare i pediatrik
Filosofie licentiat i Biokemi
Molekylärbiolog som har arbetat med GMO inom HIV-forskningen

Det kom en kommentar om mat i skolan

Pierre Hanell skrev en kommentar här:

 http://kostkunskap.blogg.se/2013/june/begaran-om-mat-till-skolelev-och-patienter.html 

Mitt svar blir en egen krönika som jag skriver här

 

Dessa antioxidanter har i de flesta fall visats sakna effekt. Den absolut bästa antioxidanten i våra celler är Coenzym Q10 (CoQ10). Äter man antioxidanter så minskar egenproduktionen av kroppens egna antioxidanter. Så det är i de flesta fall värdelöst att äta frukter med antioxidanter eftersom mängden fruktos i frukt begränsar intaget till högst en lagom frukt om dagen.

 

Att injicera kött med vatten och kemikalier är oredlighet och kan bara stoppas genom att vi själva begär kött utan vatten ch kemikalier Livsmedelsverket är annars den myndighet som skulle upprätthålla redligheten inom livsmedelssektorn. Ensilage/hösilage är gräs med lätt syrning och mer vatten än hö. Men alla former av gräs innehåller alltid tillräckligt mycket salter och vitaminer eftersom kon äter stora mängder gräs i alla dess former. Allt överskott av salter utsöndras omedelbart via njurarna för att alltid upprätthålla homeostasen, reglerområdet, i kroppen.

 

Att bönderna ger majs och soja och annat kraftfoder är helt onödigt och ger ökade kostnader för djuruppfödaren jämfört med att ge gräs och baljväxter. Kraftfoderfödda kor producerar inte mer mjölk än kor utan kraftfoder, visat på 70-talet.

 

Animaliska proteiner innehåller tillräckligt med de omkrng 10 essentiella aminosyrorna som man inte kan producera själv. Vegetabiliskt protein saknar nästan alltid lysin i tillräcklig mängd, alternativet är att ge 5-10 gånger mer protein. Se på naturbeteskött där det räcker med 250 g kött per dag medan det krävs ungefär 5-10 gånger mer bönor för att få tillräckligt med lysin. Med tanke på att WWF har påstått att ett kg bönor och ett kg kött ger lika stora miljöavtryck så krävs det alltså 5-10 kg bönor för att ersätta ett kg kött.

 

Klart att ungdomarna lider av energibrist då de får socker i stället för fett som energikälla. Om de finge tillräckligt med fett i kosten (det vill säga mellan 500 och 600 g animaliskt fett per dag om de tränar som eliten) så behöver de inte äta mer än max 100 g kolhydrater och 250 g kött per dag. Sedan rekommenderar RF ungdomarna att äta kolhydrater som energikälla i stället för att äta fett. Kolla på Vasaloppet, där har man ½ kg glykogen i lever och muskler hur mycket man än kolhydratladdar. Allt överskott på kolhydrater omvandlas till fett. Den mängd glukos som finns i blodet hos en 70 kg människa är omkring 2,5 g, räcker 1/100 timme eller 36 sekunder då du anstränger dig maximalt (1 000 kcal/h). Halvkilot glykogen räcker till Evertsberg, ungefär halvvägs. För att ta dig i mål behöver du dricka ”bara” 5 L blåbärssoppa. . . .

 

Om man i stället låter bli kolhydrater och äter fett i stället så kan man åka hela Vasaloppet om 9 mil på 440 g fett och ha kvar allt sitt glykogen i kroppen. Den mängd fett en normal 70 kg person bär på är omkring 15 kg, det räcker att anstränga sig maximalt (1 000 kcal/h) oavbrutet i knappt sex dygn. Jämför med kolhydratdriftens maximala 2 h.

 

Med tillräckligt med fett och högst 100 g kolhydrater i maten så slipper ungdomarna offra muskelmassa för att få tillräckligt med energi.

 

Vi har ätit mer kött förr i världen då man var jägare. Se på samer och eskimåer på traditionell kost, de åt bara kött, fisk, fågel, eventuellt mjölk. I säsong kunde de äta bär och ägg. En del kolhydrater har de fått i sig genom att äta bytesdjurens tarminnehåll. Men västerländska civilisationssjukdomar som cancer och hjärt-kärlsjukdomar saknade de.

Samma är visat vid mitten av förrförra seklet, alla kolonialläkare fann att urbefolkningen var i stort sjukdomsfri så länge de åt sin traditionella kost medan de som börjat äta västerländsk kost drabbades av civilisationssjukdomar på samma sätt som den vita befolkningen i samma koloni.

 

Även sockersjuka, ADHD, allergier med mera brukar bli bra på kolhydratfattig kost.

 

Vi vet att glukos (som man mäta med glukosmätare) kan människan ta hand om och överleva tack vare insulin. Men glukos kan kandera proteiner och få proteinets funktion förstörd. Fruktsocker (som man inte kan mäta med glukosmätare) är 5-10 gånger giftigare än glukos, har en helt annan metabolism via omvandling till fett i levern. Överskott på fruktos (mer än 10 g fruktos per dag) är orsaken till icke alkoholorsakad leverförfettning.

 

Sammanfattningsvis så är vår artegna kost bestående av animaliskt protein, animaliskt fett (raps- oliv- och kokoolja duger men övriga är direkt farliga för oss) samt max 100 g kolhydrater varav högst 10 g får vara fruktos.

 

Då mår vi människor som bäst, slipper de flesta civilisationssjukdomar.

 


RSS 2.0