Ministerstyre i Sverige

Annika Strandhäll skriver i ett mejl till Expressen att det är regeringen som styr sina myndigheter:

"När regeringen nu ytterligare förtydligar uppdraget om stöd till individen var det vår bedömning att det krävdes ett mer lyhört ledarskap för den uppgiften. Vid vårt senaste möte blev därför slutsatsen att ett ömsesidigt förtroende för Ann-Marie Beglers möjligheter att leda Försäkringskassan saknades", skriver ministern enligt Expressen.

 Intressant.

Vi får inte ha ministerstyre i Sverige.

Sedan kommer en minister och styr Försäkringskassan genom att på lagligt tveksamma grunder avsätta en gammaldags och hederlig ämbetsman som Ann-Marie Begler.

 När Ann-Marie Begler var GD på Skolinspektionen sade personaler där att Ann-Marie Begler var en rättrådig GD som troget följde lagarna och att hennes rättskänsla var okuvlig.

 Dessa egenskaper från hennes medarbetare säger mycket. Ann-Marie Begler är en gammaldags riktig och oförvitlig ämbetsman, den ämbetsman som alltid ser till att Staten får sitt och att den enskilde alltid får sina rättigheter tillgodosedda. Dessa trogna och rättrådiga ämbetsmän kan fortfarande återfinnas inom myndigheter men de synes vara i minoritet.

 Idag är det alldeles för många byråkrattor inom myndigheterna. Byråkrattor saknar vanligtvis kunskap om skillnaden mellan en byråkratta och en byråkratte. Byråkrattor bryr sig inte om den enskilda människan och hennes rättigheter utan berikar sig på den enskildes bekostnad. Ibland kan även Staten få sitt men aldrig den enskilda människan.

 Att Regeringen då gör sig av med en av de dugligaste generaldirektörerna på grund av valstrategi är horribelt. Hade regeringen kunnat tänka hade den kunnat visa på att Försäkringskassan har börjat vända på att förhindra att någon enda sjuk person skulle trilla mellan Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens stolar.

 Alltsedan 2003 har många personer ramlat mellan stolarna. Professor Lotta Vahlne Westerhäll påpekade 2003 i Socialmedicinsk Tidskrift , 2003 80:e årg. häfte 2, ”Renodlingen inom sjukförsäkringen ur rättssäkerhetssynvinkel.” (se inkopierad text nedan som inte går att få från nätet längre)

 2007 hade ett tjugotal av mina patienter ramlat mellan Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens stolar. Jag överlämnade en rapport om dessa missförhållanden till några av Försäkringskassans chefstjänster vid personligt besök på Försäkringskassans huvudkontor i Stockholm. Den höga tjänsteperson som tog emot rapporten lyfte ena ögonbrynet och en av de andra (som senare blev GD för Försäkringskassan) skakade långsamt på huvudet. Jag och mina meduppvaktande såg alla denna subtila kommunikation mellan tjänstepersomerna. Efter ett par veckor ringde jag rapportmottagaren för att förhöra mig om rapportens öde. Jag fick ingen kontakt. Två veckor senare ringde jag återigen, ingen kontakt. Efter ytterligare två veckor ringde jag igen.

 Då ringer vederbörande tillbaka efter ett par dagar och det första den frågade var: ”Vill du att jag ska diarieföra handlingarna jag fick [för sex veckor sedan]?”

 Mitt svar blev givetvis ”JA!”

Redan denna fråga visade på att Försäkringskassan åtminstone då vägrade att följa svensk grundlag. Och det finns flera sådana grundlagsbrott som jag har funnit hos Försäkringskassan både före och efteråt.

Och jag vet fortfarande idag inte om rapporten verkligen diariefördes korrekt.

 Nu hade regeringen chansen att återupprätta Försäkringskassans synnerligen och med rätta skamfilade och förvitliga [1] handlande. Men regeringen missade den möjlighet som Ann-Marie Begler utgjorde.

 Mora 2018-05-13

Björn Hammarskjöld

 

Fotnot 1
Förvitlig, adj. Skymflig. [Mnt. vorwitlik.] De Rewelske höllet vara et förviteligit ting opgifva en sådan befästning. Girs Joh. 3 kr. 19. olijdelige, förvijtelige och thetta vårt fädernesland skadelige vilkor tilbiuda. Gust. Adolf Skr. 121. obillige, oss och våre rijker förvithelige ... fredzmedeell. Hallenberg Handl. 63 (1613). Skulle iagh vetta mitt fädernesland vore stadt uthi sådan nödh, och thet ther uthi förlåta, så vore thet migh för-vijtlighit. Schroderus Liv. 156. the skrefvo them ett förvijteligit breff til. Widekindi 172. 
Källa: http://runeberg.org/ovanliga/0337.html

Jämför ”Oförvitlig”

 

Utdrag ur Professor Lotta Vahlne Westerhäll: Socialmedicinsk Tidskrift , 2003 80:e årg. häfte 2, ”Renodlingen inom sjukförsäkringen ur rättssäkerhetssynvinkel.”

Sammanfattningsvis framstår skälen för att tolka reglerna om rehabilitering ur en helhetssynvinkel som starkare än att tolka dem som ett uttryck för renodling. Den förvirring och den tveksamhet som handläggaren känner inför tillämpningen av 1997 års regler skulle försvinna om anställda och arbetslösa ges lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället. Med en funktionell syn på rättsreglerna rörande rehabilitering kan handläggaren ägna sig åt rättstillämpning i egentlig bemärkelse i stället för att, drastiskt uttryckt, hitta på något så när godtagbara skäl för att underlåta att tillämpa reglerna.

Att den faktiska tillämpningen hos försäkringskassorna inte präglas av en funktionell syn på rätten beror på att kassorna har att ägna sig åt en formell ärendehantering med en enligt verket likriktande funktion, vilken medför formell likhet men inte, nödvändigtvis, en materiell sådan. De välfärdsstatliga kriterierna är inte uppfyllda i denna del.

6 Renodlingens framtid

Socialdepartementet presenterade i januari 2003 en promemoria benämnd "Åtgärder för ökad precision vid sjukskrivning". Åtgärderna för ökad precision vid sjukskrivning syftar i första hand till att minska antalet sjukfall med hel sjukskrivning samt att förkorta längden på dessa. Det framhålls att förslagen inte i något avseende förändrar de grundläggande reglerna för rätten till ersättning vid sjukdom. Syftet är i stället att tydliggöra det nuvarande regelsystemet vid bedömningen av arbetsförmågan och att säkerställa att det följs. Därför redovisas jämförelsevis omfattande utdrag ur motivuttalanden från tidigare propositioner på området. Vidare görs gällande att det finns mycket som tyder på att 1995 och 1997 års renodlingsförändringar inte fatt tillräckligt genomslag. "Fortfarande pågår en förskjutning i tillämpningen av sjukdomsbegreppet hos patienter, läkare och inom socialförsäkringsadministrationen. Departementet menar dock att detta inte är något som man i första hand löser genom ytterligare förändringar i regelsystemet utan främst genom förstärkta utbildnings- och informationsinsatser.

 

"Sammanfattningsvis har regelsystemet genom riksdagsbesluten i anslutning till prop. 1994/95:147 och prop. 1996/97:28 förtydligats i en utsträckning som egentligen borde vara tillräcklig. Trots detta är tillämpningen av reglerna fortfarande bristfällig. Man kan göra ytterligare motivuttalanden i propositioner kopplade till smärre regeländringar för att försöka uppnå en större precision vid sjukskrivning. Innehållet i denna promemoria är avsett att utgöra en grund för detta. Det är dock svårt att se att man kan komma särskilt mycket längre enbart med detta. I stället bör huvudinriktningen vara att på ett konkret sätt förverkliga de intentioner som har kommit till uttryck i dessa propositioner. Tanken är således att de nuvarande bristerna i tillämpningen av regelsystemet skall avhjälpas."

 

Renodlingen har således kommit för att stanna, ja, t o m ytterligare befästas. Kampen mot de höga sjukskrivningstalen och de stora sjukförsäkringskostnaderna dessa medför har vägt tyngre än den materiella rättvisan och rättssäkerheten i det individuella fallet.

Detta bådar inte gott ur rättsstatlig och välfärdsstatlig synvinkel.

Svälten i Sverige

Nu har det kommit fram att de gamla svälter i Sverige.
 
De svälter i Skåne enligt flera rapporter på sociala media.

De svälter i Mora, det vet jag som politiker i Nämnden för kostsamverkan mellan Landstinget Dalarna och Mora kommun. Och jag har påtalat detta sedan 2011 utan någon reaktion från tjänstemännen. Inte heller har det blivit bättre.

Detta är visat av Socialstyrelsen i flera rapporter och rekommendationer alltsedan 2000 att patienter svälter i vården, Socialstyrelsen anger att 50 till 100 % patienterna svälter.
 
Men Socialstyrelsen saknar handfasta råd hur maten ska lagas för att äldre och patienter ska slippa svälta. 

Låt oss gå igenom litet fakta som kan kontrolleras på nätet.

Den totala mängden mat som ges inom åldringsvården är enligt den forskning som finns omkring 1 650 kcal per dag.

Den uppgiften om 1 650 kcal/dag stämmer väl med de uppgifter som tjänstemännen i Nämnden för kostsamverkan mellan Landstinget Dalarna och Mora kommun (Kostnämnden) har redovisat några gånger under tiden 2011 till 2016.

Livsmedelsverket rekommenderar 25-35 E% av 2 500 kcal till huvudmål för kvinna och 3 200 kcal för man eller minst 625-875 kcal till kvinna och 800-1 120 kcal till man. I genomsnitt blir det då omkring 900 kcal per portion som våra gamla bör ha för att slippa svälta vid lunch och middag. Sedan behövs även energität frukost och tre energitäta mellanmål för att de äldre ska få i sig den energi de så väl behöver för att må bra.

I Skåne serverades äggakaka (skånsk variant av pannkaka) med bacon och bönor.

Jag hämtade receptet på Äggakaka från Arlaköket och körde igenom beräkningsprogrammet Kostbevakningen.se

Det blev 336 kcal till middag.

Denna portion mat gav bara 13,4 % respektive 10,5 % av dagsbehovet eller 54 % respektive 42 % av vad en måltid ska innehålla enligt Livsmedelsverkets minimikrav för lunch eller middag.

Summerar man de sedvanliga uppgifterna om ett dagsintag så blir det 250 kcal till frukost, 200 kcal till mellanmål, 400 kcal till lunch, 200 kcal till mellanmål, 400 kcal till middag och 200 kcal till kvällsmål. Summan blir 1 650 kcal, i alla fall enligt både kalkylprogram som räknedosa.

Om man använder vanliga konsumentpriser för måltiden så blir det 6,25 SEK för 336 kcal. Det ungefärliga genomsnittsintaget av energi för en lunch eller middag bör vara 900 kcal. Då blir råvarukostnaden för en måltid 17,28 SEK. Det är billigt då Kostnämnden i Dalarna räknar med 16,22 SEK/portion och 36,50 SEK för 900 kcal om måltiden innehåller 400 kcal.

En annan uppgift som kommer fram då jag beräknar måltiden i Skåne och i Kostnämnden är att energitätheten är för låg.

Livsmedelsverkets normalkost innehåller omkring 1 kcal/g mat. Det gör att en man måste äta 3 200 g mat eller 3,2 L mat eller en tredjedels 10 L spann mat per dag. Det tar tid att äta så stor dygnsvolym mat.

Allmänkost (A-kost) bör enligt Socialstyrelsen ges till friska äldre och patienter (vem har hört talas om en frisk patient?) och ska ha en högre energitäthet, 2 kcal/g mat. Då slipper personen äta oöverstigligt stora portioner och har lättare att äta upp.

Energi- och proteinförstärkt kost (E-kost) ska enligt Socialstyrelsen ges till undernärda och/eller sjuka personer. Enligt samma logik ska då E-kosten innehålla minst 3 kcal/g mat. För att få upp energiinnehållet måste då de onyttiga tomma kalorierna från kolhydraterna ersättas med animaliskt fett eftersom kolhydratrik mat sällan har mer än 1 kcal/g mat, fett innehåller upp till 9 kcal/g mat.

Men E-kosten är en utmaning för kostpersonalen, hittills saknar jag en meny skapad av kostenheter som uppfyller kraven för E-kost med minst 3 kcal/g mat över hela dygnet. Men jag har skissat på en sådan kost.

Men det går att förbättra äggakakan på ett enkelt sätt genom att byta ut 1 msk smör mot 1 hg smält smör i smeten för 4 portioner. Då ökar energitätheten till mer än 2 kcal/g och det blir helt plötsligt godkänd A-kost. Energimängden ökar med 50 % till 500 kcal/portion, matvolymen ökar med 9 % till 246 g, råvarukostnaden för 900 kcal minskar med 26 % från 17,28 SEK till 13,64 SEK

Lägger man sedan till 1 hg vispad vispgrädde ökar energin till 871 kcal per portion (tillräckligt nära målet 900 kcal), energitätheten till 2,51 kcal/g mat och kostnaderna för råvarorna minskar till 11,96 SEK per 900 kcal. Kommunen borde via upphandling få ett betydligt lägre pris på de lokalproducerade matvarorna än normalt konsumentpris.

Slutsats: Personer i Skåne och i Mora som får mat via kommunens hemtjänst svälter på samma sätt som Socialstyrelsen påpekat i mer än 20 år..

Det finns kunskap om kosten men den används uppenbarligen inte och det är synnerligen enkelt och dessutom billigare att ge de gamla riktig mat lagad från grunden än industriprocessad mat som lagas, kyls/fryses, lagas, kyls och värms en tredje gång.

All denna värmning och kylning förstör maten och smaken.

Mora 2017-01-03
Björn Hammarskjöld
Assisterande professor
F.d. Överläkare
Filosofie licentiat i biokemi
Oberoende Senior Vetenskapsman i Nutrition

I bananrepubliken vet man vad det kostar att få rätt

Nämndeman var jävig

 

Det finns en artikel i Dagens Juridik om domarjäv där nämndeman ansågs jävig.

http://www.dagensjuridik.se/2016/10/namndeman-var-javig-staten-ska-betala-31-321-kronor-i-skadestand#comment-68045

 

Det finns många fall där även domare är jäviga om vi nu ska följa 4 kapitlet 11 § Rättegångsbalken samt EU-rätten som är överstående svensk lag. Det är till och med så att RB 4:11 är betydligt strängare än EU-rätten som är betydligt strängare än 11 och 12 §§ Förvaltningslagen och 4 kapitlet 13 och 14 §§ RB då det gäller jäv..

 

Dagens domared har enligt Martin Sunnqvist sina rötter tillbaka till 1340-talet och har gjorts om bland annat på 1600-talet. Bortsett från en del religiösa inslag har den haft ungefär samma lydelse som nu från år 1734.

 

I eden lovar domaren bland annat att döma efter bästa förstånd och samvete, att vara opartisk, att inte göra någon oskyldig skyldig eller skyldig oskyldig och att iaktta sekretessen.

 

Och Domareden tar fram jävsproblematiken på ett underbart sätt.

 

Det står:

” döma efter Sveriges lag och laga stadgar; aldrig lag vränga eller orätt främja för släktskap, svågerskap, vänskap, avund, illvilja eller räddhåga, ej heller för mutor och gåvor eller annan orsak, under vad sken det vara må;”

 

Sedan kommer som avslutning:

 

” Detta allt vill och skall jag som en ärlig och uppriktig domare troget hålla”

 

När en enskild då drabbas av att domare i hela förvaltningsrättskedjan från förvaltningsrätt till Högsta förvaltningsdomstolen beslutar att upplevt domarjäv inte är domarjäv är det mer än beklagligt. Flera av dessa domare hänvisar sina beslut till 4 kapitlet 13 och 14 §§ RB och vägrar att bemöta att RB 4:11 och flertal domar i EU-domstolen som åberopas av klaganden.

 

Bara kolla in Pirate Bay-målet där en av domarna var klart jävig om man ska följa RB 4:11. Domstolen har ett eget utredningsansvar varför domstolen självmant skulle ha tagit upp samtliga relevanta lagar. Man kan undra varför RB 4:11 aldrig åberopades och prövades

 

Detta är klar domstolskorruption och dessa flera domare på alla förvaltningsrättsnivåer är då motsatsen till att vara

 

Detta allt vill och skall jag som en ärlig och uppriktig domare troget hålla”.

 

Och detta kommer vi inte åt annat än att riktiga och hederliga ämbetsmän, som följer lag och respekterar den enskilda människan i lika stor utsträckning som staten i enlighet med 1 kapitlet 9 § Regeringsformen, träder fram. Men dessa hjältar hålls tillbaka av alltför många byråkrater som struntar i och konsekvent och överlagt bryter mot administrativ lag och grundlag. Brott mot lag som inte är upptagna i BrB kan man inte straffas för varför byråkrattor saklöst kan fortsätta att klia varandra på ryggen och respektera och skydda bara sig själva.

 

Det enda sättet att få dessa hjältar att träda fram är att återinföra det personliga tjänstemannaansvaret i 20 kapitlet BrB som regeringen Palme tog bort 1975 för att skydda sina politiker. Men det vågar ingen politiker idag. Så då får vi leva i ett samhälle som är värre än en bananrepublik. I bananrepubliken vet man vad det kostar att få rätt, i Sverige är det godtycke och skyddande av gelikar och myndigheter som gäller.

 

Enligt EU-domstolen får inte förarbeten åberopas i domstol. Det är lag som gäller, inte förarbeten, med detta syndas alltför ofta emot.

 

Glöm sedan inte att Regeringsformen förbjuder Sveriges riksdag att stifta lagar och förordningar som strider mot EU-rätten (RF 2:19) samt att domstol inte får följa svensk förordning som strider mot EU-rätten (RF 11:14). Samma gäller svensk myndighet (RF 12:10)


Det är sällsynt idag att svensk domstol följer EU-rätten som Sverige förbundit sig att se till att alla svenska domstolar och myndigheter ska följa.

 

För att komma till rätta med den omfattande laglösheten inom politik och tjänstemän föreslår jag att man återinför det personliga tjänstemannaansvaret i 20 kapitlet BrB till som det var före 1975

Förslag till lag:

 

BrB 20 kapitlet 1 a § Myndighet(sperson) som bryter mot administrativ lag ej tidigare upptagen i BrB döms till fängelse minst sex månader och högst två år. Är brottet förövat mot enskild döms till fängelse minst två år och högst sex år.

 

BrB 20 kapitlet 1 b § Myndighet(sperson) som bryter mot grundlag eller EU-förordning ej tidigare upptagen i BrB döms till fängelse minst fyra år och högst åtta år. Är brottet förövat mot enskild döms till fängelse i minst sex år och högst aderton år eller livstid.

 

Då kan vi få tillbaka myndigheter som tjänar medborgarna som det var tänkt.