Vitamin D3 och myndighets lagbrott

Hej Livsmedelsverket, dess generaldirektör samt selekterade regeringsledamöter.    

 

Det synes som om Livsmedelsverkets tjänsteperson Ingela Hallberg bryter mot 1 kapitlet 9 § Regeringsformen då hon hävdar att Livsmedelsverket kräver mer än en enstaka artikel för att förändra kostråden. Hon synes bryta mot både saklighets- och opartiskhetskriterierna.    

 

Det finns många vetenskapliga artiklar som redogjorts för i remissvaret till NNR5 som, eftersom de inte verkar kunna återfinnas hos Livsmedelsverket som var ansvarig myndighet rörande NNR5.    

 

Så Livsmedelsverket erbjuds åter att ta del av remissvaret via denna länk:

http://kostkunskap.blogg.se/category/vitamin-d3.html

(inlägg nr 2 så bläddra nedåt)

 

Det finns också många nyare artiklar om vitamin D3 som Livsmedelsverket till synes selekterar bort från sitt kontinuerliga följande av vetenskapen. Återigen brott mor RF 1:9.    

 

Jag begär att Livsmedelsverket omedelbart uppdaterar sig på den gamla som den moderna forskningen rörande vitamin D3

 

Jag begär återigen att Livsmedelsverket ändrar sina rekommendationer i enlighet med de rekommendationer som finns i remissvaret och den moderna forskningen.

 

Jag begär att Livsmedelsverket i fortsättningen ska följa grundlagen samt samtliga administrativa lagar. Enligt chefsjuristen i Landstinget Dalarna så har hon svarat ett otvetydig "JA" på frågan om myndighet alltid måste följa lag.

 

 Jag begär att Livsmedelsverket i fortsättningen kontinuerligt följer forskningen och att Livsmedelsverket kontinuerligt redovisar vilka artiklar man har läst. Genom att redovisa vilka artiklar ni har läst så kan allmänheten på ett rättssäkert sätt även hjälpa Livsmedelsverket att få kunskap om nya och äldre vetenskapliga artiklar för att underlätta Livsmedelsverkets arbete.  

 

 Till regeringsledamöterna jämte Lagrådet (allt för att underlätta och påskynda ärendet som jag finner synnerligen viktigt):    

 

Begår person brott mot brott upptaget i Brottsbalken får brottslingen ta konsekvenserna för sitt handlande.

 

Idag kan myndighet och myndighetsperson helt utan konsekvenser bryta mot grundlag och administrativ lag.
Bryter myndighet eller myndighetsperson mot lag kallas det korruption i andra länder. 
Detta problem är både snabbt och lätt åtgärdat: Regeringen föreslår att följande text föreläggs riksdagen att läggas till  Brottsbalken 20 kap. Om tjänstefel och lags följande m. m

 

1 a § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet bryter mot grundlag eller överordnad EU-lag skall dömas förr brott mot grundlag till fängelse, lägst fem år och högst tio år. Om gärningen med hänsyn till gärningsmannens befogenheter eller uppgiftens samband med myndighetsutövningen i övrigt eller till andra omständigheter är att anse som ringa, skall dömas till minst ett hundra dagsböter.

Om ett brott som avses i första stycket har begåtts uppsåtligen och är att anse som grovt, skall dömas för grovt brott mot grundlag till fängelse, lägst sex år och högst 18 år eller livstids fängelse. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om gärningsmannen allvarligt har missbrukat sin ställning eller om gärningen för någon enskild eller det allmänna har medfört mer än ringa förfång eller mer än ringa otillbörlig förmån.

 

1 b § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet bryter mot administrativ lag eller överordnad administrativ EU-lag skall dömas för brott mot administrativ lag till fängelse, lägst två år och högst sex år. Om gärningen med hänsyn till gärningsmannens befogenheter eller uppgiftens samband med myndighetsutövningen i övrigt eller till andra omständigheter är att anse som ringa, skall dömas till minst femtio dagsböter.

Om ett brott som avses i första stycket har begåtts uppsåtligen och är att anse som grovt, skall dömas för grovt brott mot administrativ lag till fängelse, lägst fyra år och högst tio år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om gärningsmannen allvarligt har missbrukat sin ställning eller om gärningen för någon enskild eller det allmänna har medfört mer än ringa förfång eller mer än ringa otillbörlig förmån.


Vänligen
Björn Hammarskjöld
Assisterande professor
OSVN

 
Noreply.Upplysningen@slv.se skrev 2014-11-26 13:46:
Hej!

Tack för informationen om artikeln.

Som grund för att utarbeta kostråd följer Livsmedelsverket 
kontinuerlig forskningen. En förändring av kostråden kräver
mer än en enstaka artikel. Vänligen Ingela Hallberg, rådgivare ________________________________ Din fråga: Hej Livsmedelsverket! Nu har det kommit en studie som visar att den
rekommenderade mängden av vitamin D3
i tillskott är för låg utom för barn under 5 månaders ålder. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4210929/ Se även mitt remissvar till NNR5 om vitamin D3, finns i era
gömmor och det finns att hämta här: http://kostkunskap.blogg.se/category/vitamin-d3.html (inlägg nr 2 så bläddra nedåt) Jag begär att Livsmedelsverket ändrar sina rekommendationer
i enlighet med de rekommendationer som finns i remissvaret. I annat fall torde Livsmedelsverket bryta mot 1 kapitlet 9 §
Regeringsformen (notoriskt faktum) Vänligen Björn Hammarskjöld Assisterande professor i pediatrik Oberoende Senior Vetenskapsman i Nutrition ________________________________ [livsmedelsverkets logotyp] Upplysningen Box 622, 751 26 UPPSALA Tel. 018-17 55 00 www.livsmedelsverket.se<http://www.livsmedelsverket.se>

Skolmaten bör innehålla mer fett och mindre kolhydrater

Sammanfattningsvis

Skolmaten ska innehålla mycket mer billigt och bra animaliskt fett i form av smör och grädde som ersätter de dyra och onyttiga kolhydraterna. Mängden animaliskt protein kan minska något utan att barnens hälsa riskeras. Dessutom blir maten både billigare, godare och mindre i volym med mera fett i maten i form av vispgrädde och kryddsmör, bearnaisesås och liknande. Barnen får ett mycket jämnare blodglukos, blir jämnare i humöret och orkar lära sig under hela skoldagen med rikligt med animaliskt fett i magen.

 

Vegetarisk och kolhydratrik mat ger i regel alltför för mycket kolhydrater för att vara hälsosamt och bör därför utrangeras ur skolmåltiderna.

 

Livsmedelsverkets kostråd saknar helt vetenskaplig grund enligt Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) och måste därför förkastas av legala skäl.

 

Bakgrund:

 

En nyföding äter bara en sorts mat, den bäst näringsanpassade kosten för människa.

Bröstmjölk.

 

Vad innehåller bröstmjölk per 100 g? [1], [2]

Protein                        1 g

Laktos                    4-7 g

Fett                         3-5 g

 

Proteinet behövs för att barnet ska växa 50 % på längden under första året

Laktos behövs för att barnet ska tredubbla sin vikt första året

Fett (animaliskt) behövs för att barnet hjärna ska öka normalt första året.

 

Räknar man om till E% blir det [3]

Protein                    7 E%

Kolhydrater          36 E%

Fett                       57 E%

 

Så att här syns hur man bör äta för att växa optimalt.

 

Det är känt sedan de gamla egyptiernas tid 2 500 år FK att den som äter kolhydrater går upp i vikt och blir sjuk. Likaså påpekade Hippokrates samma sak för 2 400 år sedan, liksom Carl von Linné 1732 [4], Brillat-Savarin i Frankrike 1825 [5], William Banting i England 1865 [6], Julius Lagerholm i Sverige 1921, Gary Taubes i USA 2007 [7], Jörgen Vesti Nielsen i Sverige 2008 [8], Richard Feinman tillsammans med 25 andra vetenskapsmän 2014 [9].

 

Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) fann i sin rapport 2010 Mat vid diabetes att det helt saknades vetenskap bakom Livsmedelsverkets kostråd.

 

Då det gäller skolmat betraktas den som ”offentlig mat” i likhet med mat inom vården. Livsmedelsverkets rekommendationer om kost får inte användas inom vården eftersom den enligt SBU:s slutsats strider mot Patientsäkerhetslagens 6 kapitel 1 §.

 

Enligt Skollagen ska den mat som serveras i skolan vara näringsriktig [10]. En definition av ordet ”Näringsriktig” saknas helt.

 

Lyckligtvis har Socialstyrelsen den 16 januari 2008 beslutat att en lågkolhydratkost är i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet [11].

 

Ser man till kostnadsaspekten och näringsriktigheten för skolmat så bör kosten innehålla mer animaliskt fett och en kraftigt begränsad kolhydratmängd.

 

Mängden kolhydrater bör begränsas till högst 100 g per dag för att vara förebyggande mot sockersjuka och övervikt, skollunchen bör därför inte innehålla mer än högst 35 g kolhydrater.

 

Mängden animaliskt protein behöver inte vara så stor, det räcker med mer än 0,5 g/kg kroppsvikt. Det motsvarar 150 gram kött, fisk eller ägg per dag för ett 30 kg barn. Så skollunchen behöver bara innehålla omkring 60 g kött i snitt för att uppnå lunchens minst 35 % av dagsbehovet av energi.

 

Vegetabiliskt protein är något helt annat. De vegetabilier som innehåller mest protein är bönor med mindre än hälften så mycket protein som motsvarande mängd kött. Dessutom har de vegetabiliska proteinerna en femtedel till en tiondel av de livsnödvändiga aminosyrorna (proteins byggstenar) jämfört med kött. Så barnen måste äta 600 till 1 200 g bönor i stället för 60 g kött och får därmed i sig 4-8 gånger för mycket kolhydrater, 130-260 g socker=kolhydrater i stället för högst 35 g kolhydrater. Annars måste man begränsa mängden bruna bönor till högst 1,6 hg men då blir det för litet livsnödvändiga aminosyror.

 

De flesta vegetabiliska oljor innehåller för mycket fleromättade fettsyror av omega-6-typ. Mer än 20 g omega-6-fett gav ökad risk för cancer enligt en svensk studie 2002 [12]. Likaså finns det en ny studie som visar att kolhydrater är skadliga och att animaliska fetter är nyttiga för människan [13]. Därför ska man låta bli vegetabiliska oljor i alla former utom begränsade mängder oliv-, raps- och kokosolja.

 

Sedan har man kostnadsaspekten. Smör kostar omkring 0,80 SEK per 100 kcal, vispgrädde 0,90 SEK/100 kcal, potatis 1,25 SEK/100 kcal, paprika >>10 SEK/100 kcal

 

Det måste också tilläggas att kött, fisk, ägg och animaliskt fett är helt ogiftiga och oskadliga, människan består av omkring 40 kg kött (=muskler) och minst 7 kg fett (animaliskt fett med rätt smälttemperatur för att fungera vid 37ºC). Vårt förråd av kolhydrater hos en 70 kg människa är mycket begränsat med 1,5 till 3,0 g glukos i hela blodvolymen om 5,6 L. Vidare kan det finnas upp emot ett halvt kg glykogen i muskler och lever. Mer socker finns inte i kroppen.

 

Det är en allmän missuppfattning att hjärnan behöver socker. Det är helt fel och visas enklast att alla hjärnceller innehåller mitokondrier, cellernas energifabriker. Mitokondriernas enda bränsle är aktiverad ättiksyra eller acetylkoenzym A eller AcCoA som förbränns med hjälp av syre. AcCoA kan man få från protein, fett eller kolhydrater. Detta innebär att hjärnan kan hjälpa till att förbränna socker genom att omvandla socker till AcCoA. Men primärbränslet är inte socker ,det är AcCoA.

 

Däremot behöver röda blodkroppar (RBC) glukos som bränsle eftersom RBC saknar mitokondrier som skulle nalla av syret som RBC ska transportera. Den lilla mängd glukos som RBC behöver kan levern göra för att se till att koncentrationen av glukos ligger mellan 3 och 6 mmol/L vilket motsvarar 1,5-3 gram glukos i hela blodvolymen hos en 70 kg person.

 

Dessutom har RBC en speciell nedbrytningsväg via 2,3-DPG i stället för den normala vägen via 1,3-DPG till mjölksyra. 2,3-DPG krävs för att RBC ska kunna lasta av syret så att vid för lågt P-glukos (<3 mmol/L) så kan hjärnan inte få syre för att förbränna AcCoA varför man riskerar hjärnskador och död på grund av syrebrist i hjärnan på grund av glukosbrist i blodet. Men hjärnan behöver inget glukos.

 

Man behöver inte äta en enda molekyl kolhydrater då levern tillverkar alla sockermolekyler man behöver. Sprutar man 5 g kolhydrater direkt i blodet kan P-glukos stiga från 5-15 mmol/L. Har man mer än 15-25 g glukos i blodet dör man av akut glukosförgiftning. En halvliter läsk innehåller 27 g glukos och 27 g fruktos.

 

Varje smörgås man låter barnet äta till lunch måste minska mängden kolhydrater i maten med 30 %.

 

Att ge barn lättprodukter ger på grund av sockerinnehållet kraftiga blodglukossvängningar som leder till kraftiga humörsvängningar och minskar möjligheterna till inlärning. Kolhydrater som ger svängande blodglukos ökar aptiten på grund av att en del av glukosen omvandlas till fett som drar undan glukos som energikälla som sedan ger ett plötsligt P-glukosfall som kräver att barnet måste äta mer kolhydrater och därmed öka i vikt. Detta är en hormonell reaktion som det är svårt att tränga tillbaka. Det är välkänt i äldre litteratur om näring att kolhydrater ger övervikt. Likaså visste den gamle grisbonden hur man fick en fet gris till jul: Man gav rikligt med gröpe och potatis, alltså kolhydrater.

 

Att ge barn mat rik på animaliska fetter leder till ett stabilt blodglukos och jämnt humör och ökar möjligheterna till inlärning. På grund av P-glukosstabiliteten slipper man hungerkänslor och man slipper öka i vikt. Det grundlösa påståendet att fett ger fetma är lika logiskt som att hävda att grönsaker gör en person grön. Den moderna grisbonden vet hur man får en mager (men sjuk) gris: Man ger rikligt med sojaprotein och billiga omega-6-rika oljor. För att få en frisk gris låter man grisen äta mer animaliskt fett vilket den får i sig via att böka i jorden.

 

Så barnen i skolan behöver sin helfeta mjölk och sitt riktiga smör för att må bra och kunna inhämta kunskap i skolan. Därmed måste lightvarianterna utsorteras från skolmaten på grund av att de riskerar att skada barnen.

 

Sammanfattningsvis så bör skolmaten innehålla mycket mer billigt och bra animaliskt fett i form av smör och grädde som ersätter de dyra och onyttiga kolhydraterna. Mängden animaliskt protein kan minska något utan att barnens hälsa riskeras. Dessutom blir maten både billigare, godare och mindre i volym med mera fett i maten i form av vispgrädde och kryddsmör, bearnaisesås och liknande. Barnen får ett mycket jämnare blodglukos, blir jämnare i humöret och orkar lära sig under hela skoldagen.

 

Vegetarisk och kolhydratrik mat ger i regel alltför för mycket kolhydrater för att vara hälsosamt och bör därför utrangeras ur skolmåltiderna.

 

Livsmedelsverkets kostråd saknar helt vetenskaplig grund enligt Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) och måste därför förkastas av legala skäl.

 

Mora 2014-11-23

 

 

Björn Hammarskjöld

Assisterande professor i pediatrik vid Strömstad Akademi

F.d. Överläkare i pediatrik

Filosofie licentiat i biokemi

Oberoende Senior Vetenskapsman i Nutrition

 

 

 



[1] Z Ernahrungswiss. 1986 Jun;25(2):77-90.

Biochemistry of human milk in early lactation.

Harzer GHaug MBindels JG.

Fett 3,5 g

Protein 1 g

Laktos 4-7 g

[2] Semin Perinatol. 1979 Jul;3(3):225-39.

The composition of human milk.

Jenness R.

Mature human milk contains 3%--5% fat, 0.8%--0.9% protein, 6.9%--7.2% carbohydrate calculated as lactose, and 0.2% mineral constituents expressed as ash

[3] Kostbevakningen.se

Ingredien

 

Energi

Protein

Fett

Kolhydr.

Protein

4 kcal

1 g

0 g

0 g

0 g

Fett

22 kcal

0 g

0 g

6 g

0 g

Kolhydrater

35 kcal

0 g

4 g

0 g

0 g

 

Totalt

62 kcal

4 kcal

35 kcal

22 kcal

 

i gram

 

1 g

4 g

6 g

 

i E%

 

7,00%

57,00%

36,00%

 

[4] C v Linné, Lappländska resa 1732

[5] Brillat-Savarin Le Physiologie du Gout 1825

[6] Banting A Letter on Corpulence 1865

[7] G Taubes Good Calories, Bad Calories

[8] J Vesti Nielsen Low-carbohydrate diet in type 2 diabetes: stable improvement of bodyweight and glycemic control during 44 months follow-up http://www.nutritionandmetabolism.com/content/5/1/14

[9] Feinman RD, Pogozelski WK, Astrup A, Bernstein RK, Fine EJ, Westman

EC, Accurso A, Frasetto L, McFarlane S, Nielsen JV, Krarup T, Gower BA, Saslow L, Roth KS, Vernon MC, Volek JS, Wilshire GB, Dahlqvist A, Sundberg R, Childers A, Morrison K, Manninen AH, Dashti H, Wood RJ, Wortman J, Worm N, Dietary Carbohydrate restriction as the first approach in diabetes management. Critical review and evidence base, Nutrition (2014), doi: 10.1016/j.nut.2014.06.011

[11] Socialstyrelsen Datum 2008-01-16 Dnr 44-112267/2005

http://www.kostdoktorn.se/wp-content/2008/01/lcarende1.pdf

[12] Wirfält E, Mattisson I, Gullberg B, Johansson U, Olsson H, Berglund G. Postmenopausal breast cancer is associated with high intakes of omega6 fatty acids. Cancer Causes Control. 2002 Dec;13(10):883-93

[13]B M Volk et al Effects of Step-Wise Increases in Dietary Carbohydrate on Circulating Saturated Fatty Acids and Palmitoleic Acid in Adults with Metabolic Syndrome

http://www.plosone.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pone.0113605

Varningstext Livsmedelsverket

Brev till Livsmedelsverket 2014-11-18

Hej Livsmedelsverket!


Det är kul att läsa vad som står i EUs papper
http://europa.eu/legislation_summaries/consumers/product_labelling_and_packaging/l21306_sv.htm
Där står bland annat
Hälsopåståenden är underställda särskilda krav. Märkningen, presentationen eller reklamen där de framförs måste innehålla följande uppgifter:
1. en uppmaning om vikten av en varierad kost och hälsosam livsstil;
2. den mängd livsmedel och det konsumtionsmönster som krävs för att få den gynnsamma effekten;
3. en uppmaning till de personer som bör undvika ämnet;
4. varning om vilka hälsorisker en överdriven konsumtion innebär.

Kul att det ska finnas en varning om vilka hälsorisker en överdriven konsumtion innebär.
Alla vet att ett P-glukos på mer än 30-50 mmol/L är en dödlig koncentration av glukos i blodet.
Det motsvarar att om man har mer än 15-25 g glukos i blodet är det en dödlig mängd glukos i blodet hos en 70 kg människa. Om man injicerar 5 g glukos direkt i blodet hos en 70 kg människa stiger P-glukos från normala 5 mmol/L till 15 mmol/L.
Livsmedelsverket rekommenderar att jag som man ska äta 480 g kolhydrater=glukos per dag. De flesta kolhydratkällor innehåller mestadels glukos eller glukospolymerer (oftast stärkelse) som snabbt kan brytas ned till monosackarider som glukos.
Med tanke på att Livsmedelsverket vill att jag ska äta en mer än 20-falt dödlig dos av glukos per dag måste denna rekommendation helt klart betraktas som överdriven konsumtion av kolhydrater.

Här kommer två frågor:
1. Varför saknar Livsmedelsverket krav på "3. en uppmaning till de personer som bör undvika ämnet;" då det gäller kolhydratinnehållande mat? Jag tänker då i första hand på personer med sockersjuka och fetma. Dessa måste äta betydligt mindre än 100 g kolhydrater per dag för att överleva och till och med må bra. Har man en kolhydratintolerans måste man låta bli att äta kolhydrater på samma sätt som en person med laktosintolerans låter bli att äta laktos eller en person med jordnötsallergi låter bli att äta jordnötter.

2. Varför saknar Livsmedelsverket krav på en "4. varning om vilka hälsorisker en överdriven konsumtion innebär" av kolhydrat kan orsaka i form av fetma, sockersjuka och död? Det är klart bevisat och
känt sedan de gamla egyptiernas tid 2 500 år FK att den som äter kolhydrater går upp i vikt och blir sjuk. Likaså påpekade Hippokrates samma sak för 2 400 år sedan, liksom Carl von Linné 1732 [1], Brillat-Savarin i Frankrike 1825 [2], William Banting i England 1865 [3], Julius Lagerholm i Sverige 1921, Gary Taubes i USA 2007 [4], Jörgen Vesti Nielsen i Sverige 2008 [5], Richard Feinman tillsammans med 25 andra vetenskapsmän 2014 [6].


Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) fann i sin rapport 2010 Mat vid diabetes att det helt saknades vetenskap bakom Livsmedelsverkets kostråd.


Båda dessa tvenne frågor ska vara tvinganden måsten enligt EU. Men jag saknar att livsmedel rika på kolhydrater är märkta i enlighet med EU-reglementet.

Jag begär svar på mina två frågor 1. och 2. senast 2014-11-21 i enlighet med 1, 3, 4, 6, 7, 10, 15, 16, 17 och 20 §§ förvaltningslagen. Jag förutsätter att Livsmedelsverket kommer att följa 1 kapitlet 9 § Regeringsformen.
Vänligen
Björn Hammarskjöld
Assisterande Professor i pediatrik
Oberoende Senior Vetenskapsman i Nutrition
 
Referenser:

[1][1] C v Linné, Lappländska resa 1732

[1][2] Brillat-Savarin Le Physiologie du Gout 1825

[1][3] Banting A Letter on Corpulence 1865

[1][4] G Taubes Good Calories, Bad Calories Knopff, N.Y., N.Y. 2007

[1][5] J Vesti Nielsen Low-carbohydrate diet in type 2 diabetes: stable improvement of bodyweight and glycemic control during 44 months follow-up http://www.nutritionandmetabolism.com/content/5/1/14

[1][6] Feinman RD, Pogozelski WK, Astrup A, Bernstein RK, Fine EJ, Westman

EC, Accurso A, Frasetto L, McFarlane S, Nielsen JV, Krarup T, Gower BA, Saslow L, Roth KS, Vernon MC, Volek JS, Wilshire GB, Dahlqvist A, Sundberg R, Childers A, Morrison K, Manninen AH, Dashti H, Wood RJ, Wortman J, Worm N, Dietary Carbohydrate restriction as the first approach in diabetes management. Critical review and evidence base, Nutrition (2014), doi: 10.1016/j.nut.2014.06.011