Kött är mycket klimatsmartare än bönor.

Veganernas intåg på kostarenan genom att införa Köttfri måndag kan förstöra våra barn. Utan kött får man bristsymtom förr eller senare. Det brukar ta omkring 20 år innan alla bristsjukdomarna kommer som ett brev på Postnord. 


Vegetabilier innehåller bara bråkdelar av vitaminer och mineraler jämfört med kött. Protein i vegetabilier saknar en del aminosyror (proteinbyggstenar) i tillräcklig mängd. Fettet i vegetabilier är undermåligt på grund av för mycket fleromättat fett av omega-6-typ jämfört med animaliskt fett. 

Och Världsnaturfonden, WWF, hävdade på sin hemsida:

”Naturbeteskött – bra för naturen, miljön och klimatet!”  Energisnålt  Att äta naturbeteskött är ett bra sätt att spara energi! Det går åt mindre energi att producera naturbeteskött än annat nötkött. Att producera kött med hjälp av kraftfoder, vilket är det vanliga sättet numera, kräver 5–8 gånger mer energi. För 1 kg naturbeteskött går det inte åt mer energi än att odla 1 kg bönor.” 

(Denna info är tyvärr numera borttagen från WWF:s hemsida)

OK, låt oss då jämföra bönor och nötkött i form av entrecôte. 
Bondbönor, gröna, kokta vs entrecote enligt Livsmedelsverkets databas: 
Bönor innehåller 67 kcal/hg medan 
entrecôte innehåller 165 kcal/hg. 

Låt oss då först omvandla hur många hg det går på 100 kcal. Då behövs det 1,5 hg bönor som kan jämföras med 0,6 hg entrecôte, båda innehåller 100 kcal. 

Om nu 1 kg bönor kräver lika mycket energi som 1 kg entrecôte så behövs det 1,5/0,6=2,5 gånger mer energi för att göra 100 kcal bönor jämfört med att göra 100 kcal entrecôte. 

Köttet är alltså mer än 2,5 gånger mer klimatsmart än vegetabilier. På köpet fås ett hållbart jordbruk. 

Räknar man på mängden protein i stället så behöver en 70 kg människa minst 0,5 g animaliskt protein per kg eller 200 g kött, fisk per dag.

Bönor innehåller mindre än hälften så mycket vegetabiliskt protein per 100 g jämfört med kött. Dessutom saknar vegetabiliskt protein en del livsnödvändiga aminosyror varför man måste äta omkring 5 gånger mer protein för att (nästan) tillgodose det livsnödvändiga behovet av aminosyror.

Lägger vi ihop alla dessa uppgifter så innehåller 200 g kött tillräckligt med protein för att en människa ska må bra. Men det går åt 0,5 kg torkade bönor för att få lika mycket protein som kött.

 

Till det kommer att man måste äta minst 5 gånger mer bönor än kött för att få tillräckligt med livsnödvändiga aminosyror (proteinbyggstenar). Ja då blir det till att äta minst 0,5*5=2,5 kg torkade bönor per dag för att få tillräckligt med livsnödvändiga aminosyror.

 

Men torkade bönor är oätliga, de måste blötläggas över natten och kokas två gånger för att få bort en del giftiga antinutrienter. Då blir det minst 8 kg kokta bönor att äta per dag.

 

Bönor innehåller 45 g kolhydrater per 100 g torkad vikt. Då tvingas man äta 45*25 hg=1 125 g kolhydrater per dag eller 2,3 gånger mer kolhydrater per dag än Livsmedelsverkets rekommendationer om 480 g kolhydrater per dag till man.

Blodet innehåller 1,5-3 g glukos totalt, är det mer än 25 g glukos i blodvolymen dör man i akut glukosförgiftning.

 Så bönor stressar kroppens försvarssystem mot hyperglykemi alldeles förskräckligt och i inödan.

 

Med andra ord går det åt omkring 12,5 gånger mer bönor än kött. 

Så det behövs alltså mer än 10 gånger mer fossil energi att äta vegetabiliska bönor än att äta riktigt animaliskt kött.

 

Äter man andra grönsaker med mindre mängd protein och energi än bönor så krävs det ännu mycket mer fossil energi

 

Sedan tillkommer ett annat problem med vegetabilier, de kräver mer konstgödsel (=fossilt bränsle) medan korna är självgående gräsätare med automatgödselfunktion. Korna kan återställa våra jordbruksmarker medan vegetabilierna förstör jorden de odlas på.

Slutsatsen blir: Ät mera kött och rädda planeten!

Svälten i Sverige

Nu har det kommit fram att de gamla svälter i Sverige.
 
De svälter i Skåne enligt flera rapporter på sociala media.

De svälter i Mora, det vet jag som politiker i Nämnden för kostsamverkan mellan Landstinget Dalarna och Mora kommun. Och jag har påtalat detta sedan 2011 utan någon reaktion från tjänstemännen. Inte heller har det blivit bättre.

Detta är visat av Socialstyrelsen i flera rapporter och rekommendationer alltsedan 2000 att patienter svälter i vården, Socialstyrelsen anger att 50 till 100 % patienterna svälter.
 
Men Socialstyrelsen saknar handfasta råd hur maten ska lagas för att äldre och patienter ska slippa svälta. 

Låt oss gå igenom litet fakta som kan kontrolleras på nätet.

Den totala mängden mat som ges inom åldringsvården är enligt den forskning som finns omkring 1 650 kcal per dag.

Den uppgiften om 1 650 kcal/dag stämmer väl med de uppgifter som tjänstemännen i Nämnden för kostsamverkan mellan Landstinget Dalarna och Mora kommun (Kostnämnden) har redovisat några gånger under tiden 2011 till 2016.

Livsmedelsverket rekommenderar 25-35 E% av 2 500 kcal till huvudmål för kvinna och 3 200 kcal för man eller minst 625-875 kcal till kvinna och 800-1 120 kcal till man. I genomsnitt blir det då omkring 900 kcal per portion som våra gamla bör ha för att slippa svälta vid lunch och middag. Sedan behövs även energität frukost och tre energitäta mellanmål för att de äldre ska få i sig den energi de så väl behöver för att må bra.

I Skåne serverades äggakaka (skånsk variant av pannkaka) med bacon och bönor.

Jag hämtade receptet på Äggakaka från Arlaköket och körde igenom beräkningsprogrammet Kostbevakningen.se

Det blev 336 kcal till middag.

Denna portion mat gav bara 13,4 % respektive 10,5 % av dagsbehovet eller 54 % respektive 42 % av vad en måltid ska innehålla enligt Livsmedelsverkets minimikrav för lunch eller middag.

Summerar man de sedvanliga uppgifterna om ett dagsintag så blir det 250 kcal till frukost, 200 kcal till mellanmål, 400 kcal till lunch, 200 kcal till mellanmål, 400 kcal till middag och 200 kcal till kvällsmål. Summan blir 1 650 kcal, i alla fall enligt både kalkylprogram som räknedosa.

Om man använder vanliga konsumentpriser för måltiden så blir det 6,25 SEK för 336 kcal. Det ungefärliga genomsnittsintaget av energi för en lunch eller middag bör vara 900 kcal. Då blir råvarukostnaden för en måltid 17,28 SEK. Det är billigt då Kostnämnden i Dalarna räknar med 16,22 SEK/portion och 36,50 SEK för 900 kcal om måltiden innehåller 400 kcal.

En annan uppgift som kommer fram då jag beräknar måltiden i Skåne och i Kostnämnden är att energitätheten är för låg.

Livsmedelsverkets normalkost innehåller omkring 1 kcal/g mat. Det gör att en man måste äta 3 200 g mat eller 3,2 L mat eller en tredjedels 10 L spann mat per dag. Det tar tid att äta så stor dygnsvolym mat.

Allmänkost (A-kost) bör enligt Socialstyrelsen ges till friska äldre och patienter (vem har hört talas om en frisk patient?) och ska ha en högre energitäthet, 2 kcal/g mat. Då slipper personen äta oöverstigligt stora portioner och har lättare att äta upp.

Energi- och proteinförstärkt kost (E-kost) ska enligt Socialstyrelsen ges till undernärda och/eller sjuka personer. Enligt samma logik ska då E-kosten innehålla minst 3 kcal/g mat. För att få upp energiinnehållet måste då de onyttiga tomma kalorierna från kolhydraterna ersättas med animaliskt fett eftersom kolhydratrik mat sällan har mer än 1 kcal/g mat, fett innehåller upp till 9 kcal/g mat.

Men E-kosten är en utmaning för kostpersonalen, hittills saknar jag en meny skapad av kostenheter som uppfyller kraven för E-kost med minst 3 kcal/g mat över hela dygnet. Men jag har skissat på en sådan kost.

Men det går att förbättra äggakakan på ett enkelt sätt genom att byta ut 1 msk smör mot 1 hg smält smör i smeten för 4 portioner. Då ökar energitätheten till mer än 2 kcal/g och det blir helt plötsligt godkänd A-kost. Energimängden ökar med 50 % till 500 kcal/portion, matvolymen ökar med 9 % till 246 g, råvarukostnaden för 900 kcal minskar med 26 % från 17,28 SEK till 13,64 SEK

Lägger man sedan till 1 hg vispad vispgrädde ökar energin till 871 kcal per portion (tillräckligt nära målet 900 kcal), energitätheten till 2,51 kcal/g mat och kostnaderna för råvarorna minskar till 11,96 SEK per 900 kcal. Kommunen borde via upphandling få ett betydligt lägre pris på de lokalproducerade matvarorna än normalt konsumentpris.

Slutsats: Personer i Skåne och i Mora som får mat via kommunens hemtjänst svälter på samma sätt som Socialstyrelsen påpekat i mer än 20 år..

Det finns kunskap om kosten men den används uppenbarligen inte och det är synnerligen enkelt och dessutom billigare att ge de gamla riktig mat lagad från grunden än industriprocessad mat som lagas, kyls/fryses, lagas, kyls och värms en tredje gång.

All denna värmning och kylning förstör maten och smaken.

Mora 2017-01-03
Björn Hammarskjöld
Assisterande professor
F.d. Överläkare
Filosofie licentiat i biokemi
Oberoende Senior Vetenskapsman i Nutrition

Ät mer salt vid LCHF-kost

Vårt älskade Livsmedelsverk hävdar att man ska äta mindre än 6 g salt per dag för att sänka blodtrycket. 

Hur går det till?

 

Vi vet att normal mängd salt som man äter ligger på mer än 15-25 g salt per dag. I alla fall om man ska tro på klinkemlab i Dalarna som redovisar 150-300 mmol salt i 24 h urinprov. Jaha, alla utom kemister blir helt förvirrade. Vi har inte en susning om vad millimol egentligen betyder. 150-300 mmol måste multipliceras med molekylvikten på salt. Om man multiplicerar med 59 (molekylvikten på NaCl) så blir det 9-18 g salt (NaCl).

Sedan svettas man ut omkring 5 g salt per dag och det blir lätt mycket mer om man blir svettig och avföringen ger ytterligare saltförluster om 1-4 g per dag. 


Det blir då mer än 15-25 g salt per dag i förluster. Det ger ett lågt och bra blodtryck. Och men måste äta lika mycket salt som man förlorar via urin, svett och avföring. Egentligen är det tvärtom, äter vi tillräckligt med salt så skickas allt överskott på salt i kroppen via njurarna ut via urinen med upp till 1,5 g salt per minut. Så det är omöjligt för en frisk person att få för mycket salt i kroppen.

 Livsmedelsverket saknar uppenbarligen grundläggande kunskaper i fysiologi

Normalt har vi aldrig mer än 145 mmol/L salt i blodet. Det motsvarar omkring 25 g salt i hela min blodvolym när jag väger 70 kg.

 

Man filtrerar ut mellan 1 000 och 2 000 g (=1 till 2 kg!) salt per dygn i glomeruli, filtrationsurtustningen i njurarna.

 

Så vi kan aldrig få en för hög koncentration av salt i blodet, det är fysiologiskt omöjligt, när man äter mer än 25 g salt per dag. Därför kan inte heller blodtrycket höjas på grund av att man äter mer salt. Allt överskott filtreras ut, med hastigheten 0,7-1,5 g per minut..

 

Kroppens stora problem blir i stället att få tillbaka tillräckligt med salt i blodet.

 

Om salthalten sjunker under 120 mmol/L dör vi av saltbrist. Det innebär högst 21 g salt i hela min blodvolym. Så en saltförlust i blodet på mer än 4 g eller 6 minuters saltutsöndring i glomeruli utan återupptag i tubuli leder till döden på grund av saltbrist.

 

Så njurarna återabsorberar vanligtvis mer än 99 % av saltet i tubuli i njurarna med hjälp av flera olika mekanismer. Kroppen måste ha minst 137 mmol/L för att må bra. Man måste äta lika mycket salt som man har i förluster per dygn.

Den sista skvätten natrium att tas upp av tubuli sker med hjälp av de blodtryckshöjande hormonerna aldosteron, angiotensin och renin.

 

Äter man för litet salt måste tubuli försöka hämta hem mer natrium. Äter man mindre än 5 g salt per dag behövs mer än tre gånger den normala mängden blodtryckshöjande hormoner.

 

Detta ger en blodtryckshöjning som upptäcks på vårdcentralen och så blir du helt plötsligt en patient med högt blodtryck. Du sätts på en massa blodtryckssänkande mediciner som blockerar receptorerna för aldosteron, angiotensin och renin. Vården har då glömt att även tubulis återupptag av sista skvätten natrium blockeras och saltristen i kroppen förvärras, saltkoncentrationen i blodet minskar ner mot 120 mmol/L.

 

För att överleva så minskar kroppen på blodvolymen för att öka koncentrationen av salt i blodet. Då sjunker blodtrycket en aning, några mm kvicksilver. Sjukvården blir glad och Livsmedelsverket gläds och läkemedelsindustrin går skrattande till banken. Alla skattebetalare drabba av högre skatter på grund av ökade vård- och läkemedelskostnader.

 

Så det är blodvolymsminskningen som Livsmedelsverket förlitar sig på för att fortsätta sin lågsaltsrekommendation.

 

Men risken att dö i saltbrist med flera sjukdomar ökar. 

Vi har redan visat att det är omöjligt att öka salthalten i blodet över 145 mmol/L (om man inte är kraftigt uttorkad på grund av vätskebrist). Blodtrycket stiger inte på grund av att man äter salt, det till och med sjunker eftersom det då inte behövs så mycket blodtryckshöjande och saltsparande hormoner. Så ju mer salt du äter desto normalare blodtryck får du.

Vidare finns det visat att patienter med sockersjuka får mindre insulinresistens om de äter MERA salt.

Så njut av livet, ät tillräckligt med salt och sänk blodtrycket.

Lägger man sedan till en kost från det gamla franska köket och den svenska husmanskosten med litet kolhydrater och låter bli att äta frukt, juice och socker så behöver inte kroppen samla på sig vatten på grund av att glukos binder vatten som binder salt. Salt binder inte vatten i kroppen, allt överskott av salt upp emot 100 g per dag kan man kissa ut om man dricker lagom med vatten.Salt i fast form, saltkristaller, drat gärna åt sig vatten för att lösas upp till saltlösning. En saltlösning kan innehålla upp till 30 % salt. Plasma innehåller 0,8 % salt. Salt i vattenlösning drar inte till sig mer vatten. 

 

Däremot drar en sockerlösning till sig vatten tills en glukosmolekyl är omgiven av 190 vattenmolekyler. Då sjunker natriumkoncentrationen i plasma varför en glukosmolekyl behöver en natriumjon till sina 190 vattenmolekyler för att bibehålla blodets nivå av salt.

 

Osaltade chips och popcorn med läsk sänker nivån av natrium i blodet och måste därför saltas innan man äter dem.

 

Den som börjar med en lågkolhydratkost får ofta i sig för litet salt på grund av den mindre matmängden/matvolymen. Salta mer på maten för att må bra och slippa biverkningarna av natriumbrist.

 

Genom att äta minst 30 g salt per dag och släng blodtrycksmedicinerna så kan mer än 3 läkarbesök per dag per primärvårdsläkare sparas samtidigt som mer än 2,5 miljoner svenskar slipper äta blodtrycksmedicin och slippa drabbas av alla biverkningar.

 

Men detta kommer inte att ske eftersom läkemedelsindustrin inte vill tappa miljardinkomster samtidigt som enstaka ledande individer inom vården och myndigheterna är korrumperade Läs artikeln om socker i JAMA.