Är Livsmedelsverket medvetet korrupt?

Tim Noakes fick rätt i Sydafrika. 

Professor Tim Noakes har blivit anklagad av Health Professions Council of South Africa (HPCSA), Sydafrikas motsvarighet till Socialstyrelsen, IVO och hsan, att ge kostråd via Tweet till mamma med småbarn. Han gav rådet att fortsätta amma och sedan vid avvänjningen ge en LCHF-kost till barnet.

Det blev en lång rättegångsliknande process som uppvisade 354 vetenskapliga artiklar, 40 timmars vittnesförhör, 1 163 bilder och 5 093 sidor vetenskapligt material.

 HPCSA lyckades inte visa att det fanns vetenskap bakom kostråden.

 Beslutet blev att professor Noakes blev helt frikänd den 21 april 2017. Efter två års process på grund av ett Tweet. Läs gärna mer på Marika Sboros www.Foodmed.net

http://foodmed.net/the-noakes-trial/ (lista över alla artiklar Marika har skrivit och den första i serien
http://foodmed.net/2016/02/hpcsa-slapped-on-wrist-for-breaching-noakes-rights/ med många artiklar därefter.

 Jag känner igen formuleringen från SBU:s rapport Mat vid diabetes från 2010.  Fast där sade SBU att ”vetenskapen bakom kostråden är synnerligen bräcklig”.Vilket är en ljuvligt fin omskrivning för att det helt saknas vetenskap bakom kostråden. 

 Det är besynnerligt att myndigheter som SBU, Socialstyrelsen och Livsmedelsverket inte verkar bry sig i att det saknas vetenskap bakom kostråden.

 Det räcker med en enda rapport som visar att kostråden är fel för att kostråden måste förkastas. Om man ska följa vetenskapsteoretikern Karl Poppers teser [1]

 Det är besynnerligt att myndigheter som SBU, Socialstyrelsen och Livsmedelsverket inte verkar bry sig att det finns mycket vetenskap som falsifierar kostrådens hypoteser.

 Då kan man bara undra vad som driver myndigheterna att fortsätta med sina rekommendationer trots att det saknas vetenskap bakom kostråden.

 Låt oss då se på Livsmedelsverkets expertgrupp för nutrition och folkhälsa som tillsattes den 20 januari 2016 med hjälp av jäviga externa experter.

 Alla experter i gruppen utom en synes ha oacceptabla bindningar och jäv till livsmedelsföretag, läkemedelsföretag, lobbyorganisationer och internationella dietistorganisationer som dock ett par av Livsmedelsverkets högsta tjänstemän godkänt i strid med 11 och 12 §§ Förvaltningslagen.

 Värst är dock att två av Livsmedelsverkets högsta tjänstemän godkänt att sju av experterna, Alicja Wolk, Emily Sonestedt, Agneta Yngve, Elisabeth Rothenberg, Agneta Hörnell och Ingrid Larsson, till synes överlagt och uppsåtligen i sina jävsdeklarationer underlåtit att uppge att de har allvarliga jävsbindningar. Livsmedelsverket har inte brytt sig i att verifiera jäven.

 Jag begärde i januari 2016 att Livsmedelsverket omedelbart skulle skilja

 Emily Sonestedt,

gneta Yngve,

Alicja Wolk,

Elisabeth Rothenberg,

Agneta Hörnell,

Agneta Åkesson och

Ingrid Larsson

från uppdraget som experter och anmälas till åklagare på grund av att de till synes överlagt och uppsåtligt synes ha brutit mot 1 kapitlet 1 och 9 §§ Regeringsformen (alla ska följa lag och lokhet inför lag, saklighet och opartiskhet) samt även 9 kapitlet 1 och 3 §§ Brottsbalken (undanhållande av information som kan ge upp till sex års fängelse).

 Läs mer här http://kostkunskap.blogg.se/2016/january/byt-ut-livsmedelsverkets-experter.html

 Jag begärde att Livsmedelsverket snarast måtte skilja

 Roger Andersson,

Magnus Domellöv,

Christel Larsson,

Maria Magnusson och

Paulina Nowicka

 från uppdraget som experter i Livsmedelsverkets Expertgrupp i nutrition och folkhälsa på grund av att de har alltför många och allvarliga jäv till livs- och läkemedelsindustri samt ökända organisationer med koppling till industrin. Livsmedelsverket har inte brytt sig i att verifiera jäven.

 Vad händer?

 Livsmedelsverket finner efter ett knappt år att experterna inte är jäviga. De sju första har sluppit bli anmälda till åklagare och sitter kvar på sina tjänster, de fem andra sitter också kvar på sina tjänster som experter för Livsmedelsverket.

 Man kan då undra om Livsmedelsverket medvetet eller omedvetet slaviskt följer livsmedelsindustrins direktiv till svensk myndighet.

 Är följandet av livsmedelsindustrins direktiv till svensk myndighet medvetet kvarstår bara en slutsats.

Livsmedelsverket är korrupt. Om det sedan är pekuniär eller icke pekuniär korruption spelar ingen roll. Men det är lättare att påvisa pekuniär=ekonomisk korruption.

Är följandet av livsmedelsindustrins direktiv till svensk myndighet omedvetet kvarstår bara en slutsats.

Livsmedelsverkets personal saknar kunskap om nutrition. När Livsmedelsverkets personal saknar kunskap måste regeringen byta generaldirektör som får tillse att Livsmedelsverkets personal har tillräcklig kunskap.

 Mora 2018-05-13

Björn Hammarskjöld
Assisterande professor i pediatrik
F.d. överläkare i pediatrik
Filosofie licentiat i biokemi

 

Kort sammanfattning av Noakes’s frikännande

Diet Revolution Leads to Legal Wrangling

In 2013, Noakes published "The Real Meal Revolution: Changing the World, One Meal at a Time," which turned into the best-selling book ever in the history of Southern African literature. The success of this book produced major changes in dietary understanding in Southern Africa.

Alas, its success also led to legal action being taken against him by the Health Professions Council of South Africa, which is a professional medical licensing and regulatory board. The action came after he posted low-carb advice to a pregnant woman on Twitter.

As a result, the president of the Association for Dietetics in South Africa wrote a long letter to the Health Professions Council, challenging his ability to practice medicine.

"It is so bad that my own university dissociated itself from me," Noakes says. "At my hospital, GrooteSchuurHospital, you are not allowed to prescribe a low-carbohydrate diet for any condition. You're not allowed to discuss the diet among the doctors.

If you do practice it or if you were to prescribe it, something would happen to you. That's how strong the movement against it is. It's absolutely astonishing. The worst bit for me actually wasn't the trial and being accused of malpractice and so on. The worst bit was my university.

The dean of medicine wrote to the local newspaper and said they dissociated themselves from my views and all those who support the low-carbohydrate diet.

Of course, they had no evidence for it, but here I'd worked at this university for 35 years or so, and was one of the better-known scientists. That they could do that was absolutely astonishing. But … it does seem that industry was strongly involved."

Overwhelming Evidence

During the hearing, he presented five and a half days of testimony about the low-carb diet. He was also cross-examined for three and a half days. Then for another three days, expert witnesses were heard, including Nina Teicholz, Zoe Harcombe and Caryn Zinn, all three of whom presented a remarkably sturdy case for its use.

"For example, when Nina — [who] wrote the book 'The Big Fat Surprise: Why Butter, Meat and Cheese Belong in a Healthy Diet' — when she finished, the lawyer for the prosecution could not cross-examine her.

He just threw up his hands and quit. He didn't have anything to say. Zoe Harcombe was the same. She has just completed her Ph.D., showing there was never any proven evidence to change the dietary guidelines in 1977.

She presented her Ph.D. thesis. Again, the evidence is absolutely overwhelming. The end result is that we've had 23 days in court so far, and we won every single moment for 23 days.

We won everything. They have not been able to pin one thing on me. I think it's the first time in history that a diet has been put before a legal jury to decide whether or not it's true."

The final decision, more than three years after the Tweet was posted, was that Noakes was found not guilty of misconduct.

It remains to be seen whether the health professional council, the statutory party that took action against Noakes, will have to change their nutritional guidelines and update all nutrition and dietetics teaching in South Africa. As noted by Noakes, "That could be a huge moment for South Africa and perhaps for the rest of the world."



[1] Ur Wikipedia

Poppers grundinställning inom vetenskapsteorin var vederläggandet av det vetenskapliga värdet av metodologisk induktion. Popper uppställde som grundkrav för att något ska kunna betraktas som vetenskapligt, att ifrågavarande vetenskapliga rön ska kunna vara falsifierbart. Med det menar han att man i en teori ska kunna formulera bassatser och om de motbevisas så är teorin falsifierad. Enligt Poppers mening kan ingenting fullt ut bevisas, däremot kan någonting fullt ut motbevisas; En motinstans kan motbevisa en lag, en instans kan däremot aldrig bevisa en lag. Vetenskapsmannen ska därför uppställa en hypotes, som sedan (genom trial-and-error) utvecklas till en laghypotes, om den inte kan falsifieras. Falsifierbarheten utgjorde Poppers demarkationskriterium; det som skilde vetenskap från metafysik.

Kött är mycket klimatsmartare än bönor.

Veganernas intåg på kostarenan genom att införa Köttfri måndag kan förstöra våra barn. Utan kött får man bristsymtom förr eller senare. Det brukar ta omkring 20 år innan alla bristsjukdomarna kommer som ett brev på Postnord. 


Vegetabilier innehåller bara bråkdelar av vitaminer och mineraler jämfört med kött. Protein i vegetabilier saknar en del aminosyror (proteinbyggstenar) i tillräcklig mängd. Fettet i vegetabilier är undermåligt på grund av för mycket fleromättat fett av omega-6-typ jämfört med animaliskt fett. 

Och Världsnaturfonden, WWF, hävdade på sin hemsida:

”Naturbeteskött – bra för naturen, miljön och klimatet!”  Energisnålt  Att äta naturbeteskött är ett bra sätt att spara energi! Det går åt mindre energi att producera naturbeteskött än annat nötkött. Att producera kött med hjälp av kraftfoder, vilket är det vanliga sättet numera, kräver 5–8 gånger mer energi. För 1 kg naturbeteskött går det inte åt mer energi än att odla 1 kg bönor.” 

(Denna info är tyvärr numera borttagen från WWF:s hemsida)

OK, låt oss då jämföra bönor och nötkött i form av entrecôte. 
Bondbönor, gröna, kokta vs entrecote enligt Livsmedelsverkets databas: 
Bönor innehåller 67 kcal/hg medan 
entrecôte innehåller 165 kcal/hg. 

Låt oss då först omvandla hur många hg det går på 100 kcal. Då behövs det 1,5 hg bönor som kan jämföras med 0,6 hg entrecôte, båda innehåller 100 kcal. 

Om nu 1 kg bönor kräver lika mycket energi som 1 kg entrecôte så behövs det 1,5/0,6=2,5 gånger mer energi för att göra 100 kcal bönor jämfört med att göra 100 kcal entrecôte. 

Köttet är alltså mer än 2,5 gånger mer klimatsmart än vegetabilier. På köpet fås ett hållbart jordbruk. 

Räknar man på mängden protein i stället så behöver en 70 kg människa minst 0,5 g animaliskt protein per kg eller 200 g kött, fisk per dag.

Bönor innehåller mindre än hälften så mycket vegetabiliskt protein per 100 g jämfört med kött. Dessutom saknar vegetabiliskt protein en del livsnödvändiga aminosyror varför man måste äta omkring 5 gånger mer protein för att (nästan) tillgodose det livsnödvändiga behovet av aminosyror.

Lägger vi ihop alla dessa uppgifter så innehåller 200 g kött tillräckligt med protein för att en människa ska må bra. Men det går åt 0,5 kg torkade bönor för att få lika mycket protein som kött.

 

Till det kommer att man måste äta minst 5 gånger mer bönor än kött för att få tillräckligt med livsnödvändiga aminosyror (proteinbyggstenar). Ja då blir det till att äta minst 0,5*5=2,5 kg torkade bönor per dag för att få tillräckligt med livsnödvändiga aminosyror.

 

Men torkade bönor är oätliga, de måste blötläggas över natten och kokas två gånger för att få bort en del giftiga antinutrienter. Då blir det minst 8 kg kokta bönor att äta per dag.

 

Bönor innehåller 45 g kolhydrater per 100 g torkad vikt. Då tvingas man äta 45*25 hg=1 125 g kolhydrater per dag eller 2,3 gånger mer kolhydrater per dag än Livsmedelsverkets rekommendationer om 480 g kolhydrater per dag till man.

Blodet innehåller 1,5-3 g glukos totalt, är det mer än 25 g glukos i blodvolymen dör man i akut glukosförgiftning.

 Så bönor stressar kroppens försvarssystem mot hyperglykemi alldeles förskräckligt och i inödan.

 

Med andra ord går det åt omkring 12,5 gånger mer bönor än kött. 

Så det behövs alltså mer än 10 gånger mer fossil energi att äta vegetabiliska bönor än att äta riktigt animaliskt kött.

 

Äter man andra grönsaker med mindre mängd protein och energi än bönor så krävs det ännu mycket mer fossil energi

 

Sedan tillkommer ett annat problem med vegetabilier, de kräver mer konstgödsel (=fossilt bränsle) medan korna är självgående gräsätare med automatgödselfunktion. Korna kan återställa våra jordbruksmarker medan vegetabilierna förstör jorden de odlas på.

Slutsatsen blir: Ät mera kött och rädda planeten!

Svälten i Sverige

Nu har det kommit fram att de gamla svälter i Sverige.
 
De svälter i Skåne enligt flera rapporter på sociala media.

De svälter i Mora, det vet jag som politiker i Nämnden för kostsamverkan mellan Landstinget Dalarna och Mora kommun. Och jag har påtalat detta sedan 2011 utan någon reaktion från tjänstemännen. Inte heller har det blivit bättre.

Detta är visat av Socialstyrelsen i flera rapporter och rekommendationer alltsedan 2000 att patienter svälter i vården, Socialstyrelsen anger att 50 till 100 % patienterna svälter.
 
Men Socialstyrelsen saknar handfasta råd hur maten ska lagas för att äldre och patienter ska slippa svälta. 

Låt oss gå igenom litet fakta som kan kontrolleras på nätet.

Den totala mängden mat som ges inom åldringsvården är enligt den forskning som finns omkring 1 650 kcal per dag.

Den uppgiften om 1 650 kcal/dag stämmer väl med de uppgifter som tjänstemännen i Nämnden för kostsamverkan mellan Landstinget Dalarna och Mora kommun (Kostnämnden) har redovisat några gånger under tiden 2011 till 2016.

Livsmedelsverket rekommenderar 25-35 E% av 2 500 kcal till huvudmål för kvinna och 3 200 kcal för man eller minst 625-875 kcal till kvinna och 800-1 120 kcal till man. I genomsnitt blir det då omkring 900 kcal per portion som våra gamla bör ha för att slippa svälta vid lunch och middag. Sedan behövs även energität frukost och tre energitäta mellanmål för att de äldre ska få i sig den energi de så väl behöver för att må bra.

I Skåne serverades äggakaka (skånsk variant av pannkaka) med bacon och bönor.

Jag hämtade receptet på Äggakaka från Arlaköket och körde igenom beräkningsprogrammet Kostbevakningen.se

Det blev 336 kcal till middag.

Denna portion mat gav bara 13,4 % respektive 10,5 % av dagsbehovet eller 54 % respektive 42 % av vad en måltid ska innehålla enligt Livsmedelsverkets minimikrav för lunch eller middag.

Summerar man de sedvanliga uppgifterna om ett dagsintag så blir det 250 kcal till frukost, 200 kcal till mellanmål, 400 kcal till lunch, 200 kcal till mellanmål, 400 kcal till middag och 200 kcal till kvällsmål. Summan blir 1 650 kcal, i alla fall enligt både kalkylprogram som räknedosa.

Om man använder vanliga konsumentpriser för måltiden så blir det 6,25 SEK för 336 kcal. Det ungefärliga genomsnittsintaget av energi för en lunch eller middag bör vara 900 kcal. Då blir råvarukostnaden för en måltid 17,28 SEK. Det är billigt då Kostnämnden i Dalarna räknar med 16,22 SEK/portion och 36,50 SEK för 900 kcal om måltiden innehåller 400 kcal.

En annan uppgift som kommer fram då jag beräknar måltiden i Skåne och i Kostnämnden är att energitätheten är för låg.

Livsmedelsverkets normalkost innehåller omkring 1 kcal/g mat. Det gör att en man måste äta 3 200 g mat eller 3,2 L mat eller en tredjedels 10 L spann mat per dag. Det tar tid att äta så stor dygnsvolym mat.

Allmänkost (A-kost) bör enligt Socialstyrelsen ges till friska äldre och patienter (vem har hört talas om en frisk patient?) och ska ha en högre energitäthet, 2 kcal/g mat. Då slipper personen äta oöverstigligt stora portioner och har lättare att äta upp.

Energi- och proteinförstärkt kost (E-kost) ska enligt Socialstyrelsen ges till undernärda och/eller sjuka personer. Enligt samma logik ska då E-kosten innehålla minst 3 kcal/g mat. För att få upp energiinnehållet måste då de onyttiga tomma kalorierna från kolhydraterna ersättas med animaliskt fett eftersom kolhydratrik mat sällan har mer än 1 kcal/g mat, fett innehåller upp till 9 kcal/g mat.

Men E-kosten är en utmaning för kostpersonalen, hittills saknar jag en meny skapad av kostenheter som uppfyller kraven för E-kost med minst 3 kcal/g mat över hela dygnet. Men jag har skissat på en sådan kost.

Men det går att förbättra äggakakan på ett enkelt sätt genom att byta ut 1 msk smör mot 1 hg smält smör i smeten för 4 portioner. Då ökar energitätheten till mer än 2 kcal/g och det blir helt plötsligt godkänd A-kost. Energimängden ökar med 50 % till 500 kcal/portion, matvolymen ökar med 9 % till 246 g, råvarukostnaden för 900 kcal minskar med 26 % från 17,28 SEK till 13,64 SEK

Lägger man sedan till 1 hg vispad vispgrädde ökar energin till 871 kcal per portion (tillräckligt nära målet 900 kcal), energitätheten till 2,51 kcal/g mat och kostnaderna för råvarorna minskar till 11,96 SEK per 900 kcal mot nuvarande kost om 36,50 SEK för 900 kcal. Det blir 33 % av vad kommunen nu betalar vid normala konsumentpriser. Kommunen borde via upphandling få ett betydligt lägre pris på de lokalproducerade matvarorna än normalt konsumentpris.

Slutsats: Personer i Skåne och i Mora som får mat via kommunens hemtjänst svälter på samma sätt som Socialstyrelsen påpekat i mer än 20 år..

Det finns kunskap om kosten men den används uppenbarligen inte och det är synnerligen enkelt och dessutom billigare att ge de gamla riktig mat lagad från grunden än industriprocessad mat som lagas, kyls/fryses, lagas, kyls och värms en tredje gång.

All denna värmning och kylning förstör maten och smaken.

Mora 2017-01-03
Björn Hammarskjöld
Assisterande professor
F.d. Överläkare
Filosofie licentiat i biokemi
Oberoende Senior Vetenskapsman i Nutrition