Svälten i Sverige

Nu har det kommit fram att de gamla svälter i Sverige.
 
De svälter i Skåne enligt flera rapporter på sociala media.

De svälter i Mora, det vet jag som politiker i Nämnden för kostsamverkan mellan Landstinget Dalarna och Mora kommun. Och jag har påtalat detta sedan 2011 utan någon reaktion från tjänstemännen. Inte heller har det blivit bättre.

Detta är visat av Socialstyrelsen i flera rapporter och rekommendationer alltsedan 2000 att patienter svälter i vården, Socialstyrelsen anger att 50 till 100 % patienterna svälter.
 
Men Socialstyrelsen saknar handfasta råd hur maten ska lagas för att äldre och patienter ska slippa svälta. 

Låt oss gå igenom litet fakta som kan kontrolleras på nätet.

Den totala mängden mat som ges inom åldringsvården är enligt den forskning som finns omkring 1 650 kcal per dag.

Den uppgiften om 1 650 kcal/dag stämmer väl med de uppgifter som tjänstemännen i Nämnden för kostsamverkan mellan Landstinget Dalarna och Mora kommun (Kostnämnden) har redovisat några gånger under tiden 2011 till 2016.

Livsmedelsverket rekommenderar 25-35 E% av 2 500 kcal till huvudmål för kvinna och 3 200 kcal för man eller minst 625-875 kcal till kvinna och 800-1 120 kcal till man. I genomsnitt blir det då omkring 900 kcal per portion som våra gamla bör ha för att slippa svälta vid lunch och middag. Sedan behövs även energität frukost och tre energitäta mellanmål för att de äldre ska få i sig den energi de så väl behöver för att må bra.

I Skåne serverades äggakaka (skånsk variant av pannkaka) med bacon och bönor.

Jag hämtade receptet på Äggakaka från Arlaköket och körde igenom beräkningsprogrammet Kostbevakningen.se

Det blev 336 kcal till middag.

Denna portion mat gav bara 13,4 % respektive 10,5 % av dagsbehovet eller 54 % respektive 42 % av vad en måltid ska innehålla enligt Livsmedelsverkets minimikrav för lunch eller middag.

Summerar man de sedvanliga uppgifterna om ett dagsintag så blir det 250 kcal till frukost, 200 kcal till mellanmål, 400 kcal till lunch, 200 kcal till mellanmål, 400 kcal till middag och 200 kcal till kvällsmål. Summan blir 1 650 kcal, i alla fall enligt både kalkylprogram som räknedosa.

Om man använder vanliga konsumentpriser för måltiden så blir det 6,25 SEK för 336 kcal. Det ungefärliga genomsnittsintaget av energi för en lunch eller middag bör vara 900 kcal. Då blir råvarukostnaden för en måltid 17,28 SEK. Det är billigt då Kostnämnden i Dalarna räknar med 16,22 SEK/portion och 36,50 SEK för 900 kcal om måltiden innehåller 400 kcal.

En annan uppgift som kommer fram då jag beräknar måltiden i Skåne och i Kostnämnden är att energitätheten är för låg.

Livsmedelsverkets normalkost innehåller omkring 1 kcal/g mat. Det gör att en man måste äta 3 200 g mat eller 3,2 L mat eller en tredjedels 10 L spann mat per dag. Det tar tid att äta så stor dygnsvolym mat.

Allmänkost (A-kost) bör enligt Socialstyrelsen ges till friska äldre och patienter (vem har hört talas om en frisk patient?) och ska ha en högre energitäthet, 2 kcal/g mat. Då slipper personen äta oöverstigligt stora portioner och har lättare att äta upp.

Energi- och proteinförstärkt kost (E-kost) ska enligt Socialstyrelsen ges till undernärda och/eller sjuka personer. Enligt samma logik ska då E-kosten innehålla minst 3 kcal/g mat. För att få upp energiinnehållet måste då de onyttiga tomma kalorierna från kolhydraterna ersättas med animaliskt fett eftersom kolhydratrik mat sällan har mer än 1 kcal/g mat, fett innehåller upp till 9 kcal/g mat.

Men E-kosten är en utmaning för kostpersonalen, hittills saknar jag en meny skapad av kostenheter som uppfyller kraven för E-kost med minst 3 kcal/g mat över hela dygnet. Men jag har skissat på en sådan kost.

Men det går att förbättra äggakakan på ett enkelt sätt genom att byta ut 1 msk smör mot 1 hg smält smör i smeten för 4 portioner. Då ökar energitätheten till mer än 2 kcal/g och det blir helt plötsligt godkänd A-kost. Energimängden ökar med 50 % till 500 kcal/portion, matvolymen ökar med 9 % till 246 g, råvarukostnaden för 900 kcal minskar med 26 % från 17,28 SEK till 13,64 SEK

Lägger man sedan till 1 hg vispad vispgrädde ökar energin till 871 kcal per portion (tillräckligt nära målet 900 kcal), energitätheten till 2,51 kcal/g mat och kostnaderna för råvarorna minskar till 11,96 SEK per 900 kcal. Kommunen borde via upphandling få ett betydligt lägre pris på de lokalproducerade matvarorna än normalt konsumentpris.

Slutsats: Personer i Skåne och i Mora som får mat via kommunens hemtjänst svälter på samma sätt som Socialstyrelsen påpekat i mer än 20 år..

Det finns kunskap om kosten men den används uppenbarligen inte och det är synnerligen enkelt och dessutom billigare att ge de gamla riktig mat lagad från grunden än industriprocessad mat som lagas, kyls/fryses, lagas, kyls och värms en tredje gång.

All denna värmning och kylning förstör maten och smaken.

Mora 2017-01-03
Björn Hammarskjöld
Assisterande professor
F.d. Överläkare
Filosofie licentiat i biokemi
Oberoende Senior Vetenskapsman i Nutrition

Ät mer salt vid LCHF-kost

Vårt älskade Livsmedelsverk hävdar att man ska äta mindre än 6 g salt per dag för att sänka blodtrycket. 

Hur går det till?

 

Vi vet att normal mängd salt som man äter ligger på mer än 15-25 g salt per dag. I alla fall om man ska tro på klinkemlab i Dalarna som redovisar 150-300 mmol salt i 24 h urinprov. Jaha, alla utom kemister blir helt förvirrade. Vi har inte en susning om vad millimol egentligen betyder. 150-300 mmol måste multipliceras med molekylvikten på salt. Om man multiplicerar med 59 (molekylvikten på NaCl) så blir det 9-18 g salt (NaCl).

Sedan svettas man ut omkring 5 g salt per dag och det blir lätt mycket mer om man blir svettig och avföringen ger ytterligare saltförluster om 1-4 g per dag. 


Det blir då mer än 15-25 g salt per dag i förluster. Det ger ett lågt och bra blodtryck. Och men måste äta lika mycket salt som man förlorar via urin, svett och avföring. Egentligen är det tvärtom, äter vi tillräckligt med salt så skickas allt överskott på salt i kroppen via njurarna ut via urinen med upp till 1,5 g salt per minut. Så det är omöjligt för en frisk person att få för mycket salt i kroppen.

 Livsmedelsverket saknar uppenbarligen grundläggande kunskaper i fysiologi

Normalt har vi aldrig mer än 145 mmol/L salt i blodet. Det motsvarar omkring 25 g salt i hela min blodvolym när jag väger 70 kg.

 

Man filtrerar ut mellan 1 000 och 2 000 g (=1 till 2 kg!) salt per dygn i glomeruli, filtrationsurtustningen i njurarna.

 

Så vi kan aldrig få en för hög koncentration av salt i blodet, det är fysiologiskt omöjligt, när man äter mer än 25 g salt per dag. Därför kan inte heller blodtrycket höjas på grund av att man äter mer salt. Allt överskott filtreras ut, med hastigheten 0,7-1,5 g per minut..

 

Kroppens stora problem blir i stället att få tillbaka tillräckligt med salt i blodet.

 

Om salthalten sjunker under 120 mmol/L dör vi av saltbrist. Det innebär högst 21 g salt i hela min blodvolym. Så en saltförlust i blodet på mer än 4 g eller 6 minuters saltutsöndring i glomeruli utan återupptag i tubuli leder till döden på grund av saltbrist.

 

Så njurarna återabsorberar vanligtvis mer än 99 % av saltet i tubuli i njurarna med hjälp av flera olika mekanismer. Kroppen måste ha minst 137 mmol/L för att må bra. Man måste äta lika mycket salt som man har i förluster per dygn.

Den sista skvätten natrium att tas upp av tubuli sker med hjälp av de blodtryckshöjande hormonerna aldosteron, angiotensin och renin.

 

Äter man för litet salt måste tubuli försöka hämta hem mer natrium. Äter man mindre än 5 g salt per dag behövs mer än tre gånger den normala mängden blodtryckshöjande hormoner.

 

Detta ger en blodtryckshöjning som upptäcks på vårdcentralen och så blir du helt plötsligt en patient med högt blodtryck. Du sätts på en massa blodtryckssänkande mediciner som blockerar receptorerna för aldosteron, angiotensin och renin. Vården har då glömt att även tubulis återupptag av sista skvätten natrium blockeras och saltristen i kroppen förvärras, saltkoncentrationen i blodet minskar ner mot 120 mmol/L.

 

För att överleva så minskar kroppen på blodvolymen för att öka koncentrationen av salt i blodet. Då sjunker blodtrycket en aning, några mm kvicksilver. Sjukvården blir glad och Livsmedelsverket gläds och läkemedelsindustrin går skrattande till banken. Alla skattebetalare drabba av högre skatter på grund av ökade vård- och läkemedelskostnader.

 

Så det är blodvolymsminskningen som Livsmedelsverket förlitar sig på för att fortsätta sin lågsaltsrekommendation.

 

Men risken att dö i saltbrist med flera sjukdomar ökar. 

Vi har redan visat att det är omöjligt att öka salthalten i blodet över 145 mmol/L (om man inte är kraftigt uttorkad på grund av vätskebrist). Blodtrycket stiger inte på grund av att man äter salt, det till och med sjunker eftersom det då inte behövs så mycket blodtryckshöjande och saltsparande hormoner. Så ju mer salt du äter desto normalare blodtryck får du.

Vidare finns det visat att patienter med sockersjuka får mindre insulinresistens om de äter MERA salt.

Så njut av livet, ät tillräckligt med salt och sänk blodtrycket.

Lägger man sedan till en kost från det gamla franska köket och den svenska husmanskosten med litet kolhydrater och låter bli att äta frukt, juice och socker så behöver inte kroppen samla på sig vatten på grund av att glukos binder vatten som binder salt. Salt binder inte vatten i kroppen, allt överskott av salt upp emot 100 g per dag kan man kissa ut om man dricker lagom med vatten.Salt i fast form, saltkristaller, drat gärna åt sig vatten för att lösas upp till saltlösning. En saltlösning kan innehålla upp till 30 % salt. Plasma innehåller 0,8 % salt. Salt i vattenlösning drar inte till sig mer vatten. 

 

Däremot drar en sockerlösning till sig vatten tills en glukosmolekyl är omgiven av 190 vattenmolekyler. Då sjunker natriumkoncentrationen i plasma varför en glukosmolekyl behöver en natriumjon till sina 190 vattenmolekyler för att bibehålla blodets nivå av salt.

 

Osaltade chips och popcorn med läsk sänker nivån av natrium i blodet och måste därför saltas innan man äter dem.

 

Den som börjar med en lågkolhydratkost får ofta i sig för litet salt på grund av den mindre matmängden/matvolymen. Salta mer på maten för att må bra och slippa biverkningarna av natriumbrist.

 

Genom att äta minst 30 g salt per dag och släng blodtrycksmedicinerna så kan mer än 3 läkarbesök per dag per primärvårdsläkare sparas samtidigt som mer än 2,5 miljoner svenskar slipper äta blodtrycksmedicin och slippa drabbas av alla biverkningar.

 

Men detta kommer inte att ske eftersom läkemedelsindustrin inte vill tappa miljardinkomster samtidigt som enstaka ledande individer inom vården och myndigheterna är korrumperade Läs artikeln om socker i JAMA.


Remissvar till Socialstyrelsen 2014

Jag skrev ett remissvar till Socialstyrelsen i september 2014

Det blev ett långt remissvar och fortfarande än mer aktuellt så här kommer bara 

SAMMANFATTNING:

Vi vet sedan millennier att en patient med sockersjuka inte tål att äta socker=kolhydrater. Dagens behandlingsrekommendationer av patienter med sockersjuka i Sverige är helt i strid med vetenskap och beprövad erfarenhet. Det vi sedan årtusenden vet men synes aktivt ha förträngt är den livsräddande kunskapen att den som har sockersjuka inte tål socker eller kolhydrater (som består av och lätt kan brytas ned till socker).

 

I stället har dessa patienter med sockersjuka tvingats bli beroende av läkemedel för att patienterna över huvud taget ska överleva på grund av ovetenskapliga och falska kostråd.

 

Den som inser att socker och kolhydrater ger både ett sockerberoende och ett läkemedelsmissbruk slutar att äta mer socker än den tål. Man slipper då ett svängande blodsocker och myckna läkemedel.

 

Vi begär att patienter med sockersjuka och även personal som utbildar patienter med sockersjuka utbildas i att en lågkolhydratkost är det enda (lagliga) alternativet för att i största möjliga mån minska sitt beroende av läkemedel.

 

Vårdpersonal ska följa Patientsäkerhetslagens (PSL) 6 kapitel 1 § [1].

 

Det innebär att Livsmedelsverkets av SBU befunna ovetenskapliga kostråd är olagliga för vårdpersonal att rekommendera.

 

Det innebär att Socialstyrelsens beslut av 2008-01-16 om att en lågkolhydratkost är i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet och måste följas.

 

Det innebär att Socialstyrelsens rekommendation Kost vid diabetes ger rekommendationer som strider mot lag och är olagliga för vårdpersonal att rekommendera.

 

Det innebär att Julius Lagerholms kostråd är i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet och måste följas.

 

Det innebär att Richard Feinstein och medarbetares artikel i den vetenskapliga tidskriften Nutrition [2] måste följas.

 

Då kan patienter med sockersjuka må bättre och slippa onödiga läkemedel och det så kallade Naturalförloppet. 

 

Björn Hammarskjöld
Sekreterare i DiOS
Assisterande professor i pediatrik vid Strömstad akademi
F.d. överläkare i pediatrik
Filosofie licentiat i biokemi
Oberoende Senior Vetenskapsman i Nutrition



[1] Patientsäkerhetslagen 6 kapitlet Allmänna skyldigheter

1 § Hälso- och sjukvårdspersonalen ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. En patient ska ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård som uppfyller dessa krav. Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska visas omtanke och respekt.

[2] R Feinman et al Dietary Carbohydrate restriction as the first approach in diabetes management. Critical review and evidence base Nutrition 10.1016/j.nut.2014.06.011


Livsmedelsverkets otänkbara generaldirektör nr 1

Jag har gjort det otänkbara. 

 Tjänsten som generaldirektör och chef till Livsmedelsverket utlystes av Näringsdepartementet i början av mars 2016 [1]. Inom ansökningstiden (senast 2016-03-21) inkom 16 ansökningar.  En inkom 1 april.

 Jag är en av 16 sökande till tjänsten.

 All information om vilka som har sökt och hela urvalsprocessen är hemligstämplad enligt lag. Allt är tillrättalagt för att ingen utom regeringskansliet ska få insyn.

 Den 19 augusti 2016 får jag ett brev från Regeringskansliet och landsbygdsminister Sven-Erik Bucht där det framgår att

 

Angående din ansökan till tjänsten som generaldirektör och chef för

Livsmedelsverket

 Rekryteringen är nu avslutad. Vi hade många kvalificerade kandidater

och regeringen har fattat ett beslut om anställning.

 Vi tackar för det intresse du har visat denna befattning!

 

Med vänlig hälsning 

Sven-Erik Bucht

Landsbygdsminister”

 

Kul brev att få!

Det är intressant att det framgår bara att regeringen har fattat ett beslut om anställning.

Men vem som har fått befattningen, här saknas uppgift. Blev det mot all otänkbarhet trots allt jag?

Det hade varit artigt mot den nya generaldirektören samtidigt som de sökande hade fått besked vem som fått befattningen. 

Som det nu står så framgår det inte om jag fått befattningen eller inte. Det ska inte behöva vara oklart vem regeringen har utsett.

Utförlig och följbar motivering till beslutet saknas enligt kraven i 20 § förvaltningslagen liksom i artikel 41 2 c EU:s rättighetsstadga (EURS) som är svensk lag sedan 2009-12-01.

Alla myndighetsbeslut ska enligt lag motivera utförligt och fullständigt. Här har regeringen slarvat igen.

Då först börjar jag leta efter om regeringen gett ut ett pressmeddelande. Det visar sig att regeringen tillsätter t.f. generaldirektör Annica Sohlström som generaldirektör . Det var innehållet i ett pressmeddelande 2016-06-16 från regeringen med info [2].

Det var alldeles tyst i media trots pressmeddelandet. Litet besynnerligt att media var så tysta.

Jag frågar mig varför regeringen skickar ut ett brev som detta mer än fyra veckor efter beslutet.

Regeringen vet att myndigheter har tre veckor efter beslutsdatum att överklaga. Kan det vara att regeringen trodde att samma överklagandetid gäller enskilda? Ja, enskilda har tre veckor på sig att överklaga, precis som myndigheter. Det är dock en liten skillnad.

Överklagandetiden för enskilda gäller från den dag som den enskilde fått beslutet.

Så för mig gäller tre veckor efter det att jag fått landsbygdsministerns brev och hunnit läsa det.

Så det blev till att författa ett överklagande till regeringen.

Fortsättning följer i nästa inlägg i www.kostkunskap.blogg.se



[1] Regeringens annons finns på

https://statsskuld.se/jobb/lediga-jobb/rikskronofogde/6592510-Regeringen-s%C3%B6ker-Generaldirekt%C3%B6r-och-chef-till-Livsmedelsverket

[2] Pressmeddelande från regeringen

http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/06/annica-sohlstrom-ny-generaldirektor-for-livsmedelsverket/


LCHF och sockersjuka i radio

P4Exta med Lotta Bromé har just (2016-04-13) haft Mikael Rydén som gäst
Jag kunde inte låta bli att skicka ett brev till redaktionen

 

Hej!

Kul att ni tar upp LCHF vid sockersjuka.

Men varför tar ni bara en sida av debatten? Det blev en monolog nu när Mikael Rydén fick stå oemotsagd. Kalla in någon debattör från lågkolhydratsidan som docent Ralf Sundberg

Om man kan den gamla hederliga fysiologin, biokemin och hormonläran från tidigare millennier så finner man att barn alltid har ätit samma mat som föräldrarna utom de senaste 60 åren då barnmatsindustrin tagit över rollen som matförsörjande förälder.

Man vet att personer oavsett ålder som äter en lågkolhydratkost slipper stora P-glukossvängningar som kräver stora insulinmängder.

Det blir som en berg- och dalbana där kolhydrattåget ibland ligger före insulintåget och ibland ligger efter insulintåget. Men de är aldrig hopkopplade annat än på plan mart och de står stilla.

Mikael synes sakna information att Livsmedelsverkets kostrekommendationer då det gäller sjukdom som sockersjuka kastade Livsmedelsverket i knät på Socialstyrelsen redan 2007.

Det är därför som Socialstyrelsen redan 2008 i ett beslut fann att en lågkolhydratkost är i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenget vid sockersjuka och övervikt. Likaså fann SBU 2010 att det helt saknades vetenskap bakom Livsmedelsverkets kostråd

Ger man litet kolhydrater så behövs inte så mycket insulin
Ger man litet insulin så behövs inte så mycket kolhydrater
Lågt P-glukos (insulinkoma) beror på en överdos av insulin, inte på underskott av kolhydrater.
Högt P-glukos beror på en överdos av kolhydrater som den tillgängliga mängden insulin inte klarar av

Alla med sockersjuka typ 1 får lära sig kolhydraträkning för att kunna dosera tillräckligt mycket insulin.
Men de får inte lära sig hur mycket kolhydrater de måste äta för att kompensera en viss dos insulin. Alltså se det från andra hållet.

Så för att må bra som patient med sockersjuka oavsett typ 1 eller typ 2 ska man äta som rekommenderades för mer än 100 år sedan med då millenniegammal erfarenhet. Stekt fläsk med gräddstuvad vitkål och andra gamla hederliga svenska husmanskoster. Upp till 40 % av alla med sockersjuka typ 1 har en kvarvarande men liten insulinproduktion i upp till 40 år efter diagnos. Så med få kolhydrater i kosten krävs få enheter insulin. 
Men med de mängder kolhydrater som rekommenderas av vården så krävs stora mängder tillfört insulin som stänger av den egna insulinproduktionen.

Nästa gång ni diskuterar kost och sockersjuka se till att ni fullföljer ert journalistiska uppdrag att ge båda sidor tillfälle att diskutera samtidigt.
Att det blir en dialog och inte en till synes okunnig monolog

Vänligen
Björn Hammarskjöld
Assisterande professor i pediatrik


Vissa ger sig inte, kul!

Tack Daniel för ditt svar på mitt förra inlägg som finns här

http://kostkunskap.blogg.se/2016/april/tack-daniel-animalisk-mat-ar-battre.html

 

Det bidde ett nytt långt svar som ger en ny krönika. Kul!

 

Du skriver: ”Att vegetabiliskt aminoryreprofil skulle vara 1/5 – 1/10 del av animaliskt är inkorrekt.” Det gäller den totala aminosyraprofilen. Men jag talar om de omkring 10 enskilda essentiella aminosyrorna. Om en essentiell aminosyra bara finns i 10-20 % i en vegetabilie så krävs 5-10 gånger mer av det vegetabiliska proteinet jämfört med det animaliska proteinet så måste man äta 5-10 gånger mer av den proteinkällan, annars får man essentiell aminosyrabrist. Kroppen kan slakta litet av sina egna muskler för att få tillräckligt med essentiella aminosyror men det går inte hur länge som helst.

 

Självfallet har en normalt fungerande kropp normala och tillräckliga nivåer av kolesterol. Men fungerar kroppen inte normalt så trasslar även kolesterolfunktionen. Det värsta exemplet är väl de personer som står på kolesterolsänkande statiner. De får en onormalt fungerande kropp med kolesterolbrist och därav följande demensutveckling, muskelvärk, erektil dysfunktion, hjärtsvikt och sockersjuka. Växter saknar kolesterol men har växternas motsvarighet, steroler, som stör kroppens kolesterolfunktion och kolesterolproduktion

 

Ska du nu äta kolhydrater så kan man inte basera dagsbehovet av energi på mer än 100 g kolhydrater per dag, annars riskerar du att överbelasta kroppens hantering av kolhydrater.

 

Så då kan du äta max 1,7 hg havregryn eller 10 hg jordnötter (dock värdelöst för jordnötsallergiker) eller 5,5 hg sojabönor (men du får i dig på tok för mycket fytoöstrogener, hormonstörande ämne, och energi) eller 2 hg gula ärtor (gasgenererande) per dag. Men då slipper du äta andra källor för kolhydrater.

 

För att täcka energibehovet måste du då äta 1 410 kcal extra utöver havregrynen, högst 3,4 hg jordnötter, högst 5,5 hg sojabönor och 1 400 kcal extra utöver de gula ärtorna.

 

Personer med metabola sjukdomar kan inte äta kolhydrater över huvud taget. Så det blir ingen favör annat än de av dig körsbärplockade litet (i fler bemärkelser) torra förslagen.

 

Kor är metansänkor! Läs här så slipper jag skriva så mycket.

http://newsvoice.se/2015/03/14/replik-fjorton-forskare-saknar-kunskap-om-notkott-och-flygresor/

 

Att jaga djur är mest ekonomiskt. Se på kor som äter i stort sett dygnet runt. Jämför med lejon där honorna någon gång i veckan lägger fram ett nytt byte för hanarna som ligger och vilar sig hela veckan. Att klättra i träd har en hög skaderisk så vegetarisk mat är inte ofarligt.

 

Människans föda har ändrats de senaste 10 000 åren och med  en katastrofal förändring från 1977 då McGovernkommitténs arbetsmarknadsjournalist och vegan Nick Mottern totade ihop den nuvarande kostråden. Vetenskapen protesterade men med politiker av det rätta virket fick forskarna underordna sig de ekonomiska ramarna. Se gärna videon ”Big Fat Lies” på youtube www.youtube.com/watch?v=v8WA5wcaHp4

Det är väl värda de 2:34 minuter det tar att se.

 

Du skriver ”Åt de 200-300 gram fett om dagen men bara 1 gram protein per kg?”

Du kan inte jämföra 1 g protein/kg med 200-300 g fett, de har olika sorter och måste få en gemensam nämnare. Här blir svaret att man visst åt 200-300 g fett och minst 200 g animalisk föda per dag eftersom 70 g protein finns i 210 g animalisk föda. Beskrivet redan av Linné 1732.

Jag föredrar att äta upp till ett halvkilo mat per dag i stället för att äta tiotals kilo grönsaker per dag.

 

Vänligen
Björn Hammarskjöld
Assisterande professor


Tack Daniel animalisk mat är bättre

Tack Daniel för en lång kommentar som kan läsas här :
http://kostkunskap.blogg.se/2016/march/det-har-inte-bara-dumt-det-ar-fullkomligt-vansinnigt.html

Andra kommentaren nedanför blogginlägget
 

På grund av kommentarslängden så blev det ett eget inlägg för att söka besvara Daniels alla frågor.

 

Det går inte att jämföra vegetabiliskt protein med animaliskt protein.

De essentiella aminosyrorna finns hos växtprotein i storleksordningen 1/5-1/10 av vad motsvarande mängd animaliskt protein innehåller. Så växterna kan inte täcka behovet av essentiella aminosyror. Kor äter ganska mycket protein per dag då gräs innehåller omkring 15 g/100 g TS. Och de är anpassade att äta gräs vilket vi inte är och kor har därför litet andra essentiella aminosyror än människan. Men köttet innehåller alla de för människan essentiella aminosyrorna.

 

Animaliskt fett innehåller knappt 50 % mättat fett knappt 50 % enkelomättat fett och resten fleromättat fett. Animaliskt fett ändrar inte kolesterolmängden i blodet eller kroppen och kolesterol är livsviktigt för att kroppen ska fungera. Kolesterolbrist ger sockersjuka, minnessvårigheter, muskelvärk med mera. Att kolesterol skulle orsaka hjärtsjukdom är en av läkemedelsbolagen välunderhållen och ekonomiskt lönande myt. Men det är bevisat att omega-6-rika oljor som solros-, majs-, tistelolja är cancerframkallande och inflammationsdrivande.

 

Orsaken till sockersjuka är extrem överbelastning av kroppen med socker=kolhydrater. Jag har omkring 2,5 g glukos i min hela blodvolym, har jag mer än 25 g glukos i blodet så dör jag av akut glukosförgiftning. Sen vill Livsmedelsverket att jag ska äta 480 g glukos per dag, 200 gånger mer än jag har i mitt blod.

 

Att WHO vill att man bara ska äta 3-5 hg kött i vecken beror på att ”experterna” sitter på fler än en stol, det finns många stolar utplacerade av livs- och läkemedelsindustrin. Och när man anger rött kött så innebär det en hamburgare med strips och läsk där köttet bara är en bråkdel av allt det andra. Det visar på den seriositet som ”experterna” lägger ned i frågan. Cancer och sockersjuka orsakas fortfarande av kraftig överdosering av socker och vegetabila omega-6

 

Räkna på vad grönsaker kostar per 100 kcal och jämför med animalisk mat. Vad kostar vitkål/100 kcal? Vad kostar vispgrädde per 100 kcal?

 

Senast kända priser är

vitkål 9,90 SEK/kg, 123 kcal/100g = 3,3 SEK/100 kcal,

vispgrädde 35 SEK/L, 3 750 kcal/L =0,93 SEK/100 kcal.

 

Den jämförelsen utfaller bara till animaliematens fördel.

 

Grönsaksodling kräver fossilt bränsle, konstgödsel, specialjord och växthus (allt ändliga resurser) medan kor kan gå på skogen och förse sig med tillräckligt med mat samtidigt som de är självgående ekologiska automatgödslare. Så ur kretsloppssynpunkt och näringssynpunkt är animalisk föda långt överlägsen grönsaksodling.

 

De långsiktiga konsekvenserna av att äta en LCHF-kost är att man blir friskare, orkar mer och slipper kandera kroppen med socker. Vilket redan Linné påpekade 1732.

 

Vänligen

Björn Hammarskjöld 
Assisterande professor 
F.d.överläkare i pediatrik 
Filosofie licentiat i biokemi


”Det här inte bara dumt. Det är fullkomligt vansinnigt."

Jag håller med Stefan Svensson:

http://www.svt.se/opinion/svensson-om-veganmat

”Det här inte bara dumt. Det är fullkomligt vansinnigt. Det behöver inte vara så här.”

 

Men hans lösning om att alla ska äta veganmat är tyvärr helt fel.

 

Följande fakta är grundstenarna till kosten.

 

Protein och fett är livsnödvändiga liksom mineraler och vitaminer. Även Livsmedelsverket uppger att kolhydrater = socker helt saknar livsnödvändighet för rovdjur som människa.

 

Protein är livsnödvändigt för människan, det är alla överens om. Men man behöver bara omkring 1 gram animaliskt protein per dag och kg kroppsvikt.

 

Vegetabiliskt protein saknar många av de för människan livsnödvändiga byggstenarna, aminosyrorna. Då måste man äta fem till tio gånger (viktmässigt) mer protein vid vegetarisk mat. Visserligen innehåller de av Livsmedelsverket älskade bönorna upp till lika mycket protein som kött, omkring 20 % protein. Men det gäller torkade bönor. För att få dem ätbara för människan kokar man bönorna med vatten och ökar volymen ungefär trefaldigt.

 

Av bruna bönor krävs det bara 500-1 000 g torkade bruna bönor för att ersätta 100 g kött. Men där finns 225-450 g socker i form av stärkelse.

 

Så i stället för att äta 0,1 kg kött måste man äta 1,5 till 3,0 kg kokta bruna bönor. Och men får i sig mycket mer än dagsbehovet av kolhydrater.

 

Alla andra grönsaker och frukter innehåller mycket mindre mängd protein. Gurka innehåller 0,81 gram protein per 100 gram eller 1/25 av vad kött innehåller. För att få tillräckligt med de livsnödvändiga aminosyrorna behöver man äta 125-250 gånger mer gurka än kött. Så för att ersätta proteinmängden i 0,1 kg kött krävs 12,5 kg till 25 kg gurka.

 

Då kommer fettet härnäst.

 

Det har visat sig under evolutionen att människan mår bäst av animaliskt fett, det fett människan liksom alla varmblodiga djur innehåller till normalt minst 10 % av kroppsvikten.

 

Animaliskt fett är livsnödvändigt ur mer än två synpunkter.

1. Animaliskt fett, till skillnad från vegetabiliska fetter, innehåller långa fettsyror av omega-3 som människan normalt har svårt att tillverka själv.

2. Fett behövs som energikälla. Det krävs ungefär 200-300 g animaliskt fett för att förse oss med den dagliga energin.

3. Animaliskt fett har rätt smälttemperatur för rätt funktion i kroppen.

 

Animaliskt fett är smör, vispgrädde, tran, ister och talg. En del fett finns också redan i kött, fisk och ägg.

 

Vegetabiliska fetter, utom kokos, raps och olivolja, innehåller för mycket fleromättade omega-6-fetter som är inflammationsdrivande och canceframkallande i större dos än 20 g per dag.

 

Vegetabilier kan människan äta till viss liten del. Det beror på att alla växter är uppbyggda av socker = kolhydrater och det ”näringsämnet” bör alla personer med övervikt och andra ämnesomsättningssjukdomar som sockersjuka låta bli. Socker är giftigt i större mängd än 3 gram i blodvolymen i kroppen. Mer än 25 g glukos i blodet leder till död i akut glukosförgiftning.

 

Så då går vegetabilier bort som proteinkälla men de är utmärkta som mineralkällor.

Till detta kommer att vegetabilier kräver dyrbar jordbruksmark och konstgödsel medan animalisk föda är självgående automatgödslande gräsätare som klarar sig på ängs- och skogsmark. 

 

Så den optimala kosten för 70 kg människa är minst 2 hg kött, fisk och ägg per dag och sedan mellan 200-300 g animaliskt fett per dag.

 

Kosten blir då energität så att även personer med dålig aptit orkar äta maten. I tillägg kan man äta grönsaker efter smak och lust.

 

Den kosten blir mycket billigare och godare än vegankosten och alla kan äta den om man utesluter mjölkprotein.  25 kg gurka kostar omkring 500-1 000 SEK medan 200 g oxfilé kostar omkring 50-70 SEK Och det finns mycket billigare kött av god kvalité.

 

 


Experternas jävsdeklarationer

Här är listan på Livsmedelsverkets experter och deras jäv. Nu är den uppdaterad med de senaste uppgifterna 2016-01-23
 
Livsmedelsverkets expertgrupp i nutrition och folkhälsa 2016
         
Namn Titel Säte Jäv SLVs beslut
Roger Andersson Läkare SLU Svenska Cerealieföriningen OK
      Lantmännens forskningsstiftelse 2015-12-22
      Tvärsur  
      Vinnova  
      Flera ospecificerade företag  
      Barley Fun Food  
      Culinar  
      BioGaia  
         
Magnus Domellöv Läkare UmU Baxter OK
      Nestle 2015-12-22
         
Ulf Gerdtham Läkare LU   OK
        2015-12-22
         
Agneta Hörnell Dietist UmU EFAD OK
    Ej uppgivet Med i NNR5 2015-12-22
         
Christel Larsson Dietist GU SNF forskningsnämnd OK
      SNF nutritionsråd 2015-12-22
      SBU Mat vid fetma  
      SNFs rapport Socker  
         
Ingrid Larsson Dietist SU IGL Nutrition OK
      SoS Nat riktlinjer 2015-12-22
      SBU Mat vid diabetes  
      SBU Mat vid fetma  
      Sc Adv Board EUFIC  
      Lilly föreläsning  
      Nestle föreläsning  
      AstraZeneka föreläsning  
    Ej uppgivet SNFs rapport Socker  
    Ej uppgivet Med i NNR5  
         
Maria Magnusson Dietist GU Kellogg's föreläsningar OK
        2015-12-22
         
Paulina Nowicka Dietist UU SFO OK
      ECOG 2015-12-22
      Sv Barnfetmaföreningen  
      EASO  
         
Elisabeth Rothenberg Dietist, bitr professor HKR Ordf DRF OK
      SWESPEN 2015-12-22
      ESDN Older adults ordf  
      Nutricia föreläsningar  
      Vinnova  
    Ej uppgivet Med i NNR5  
         
Emily Sonestedt Docent LU Sv förening näringslära OK
      Nutricia föreläsning 2015-12-22
    Ej uppgivet SNFs rapport Socker  
    Ej uppgivet Med i NNR5  
         
Cornelia Witthöft Professor Linnéuniversitetet Cerealia OK
      Tvärlivs 2015-12-22
      SIK/SP  
      SIDA  
      Merck  
      Harvest Food Co  
      BiscoMirs  
      Canning Company Best  
      Lantmännen  
      Heffni & Witthöft  
    Ej uppgivet Med i NNR5  
Alicja Wolk Professor KI Eget företag OK
    Ej uppgivet SNF editorial board 2015-12-22
    Ej uppgivet SNF forskningsnämnd  
    Ej uppgivet Med i NNR5  
    Ej uppgivet SBU Mat vid diabetes  
         
Agneta Yngve Professor ÖU Kung G V & Drorrning Victorias forskningsfond OK
    Ej uppgivet Med i NNR5 2015-12-22
         
Agneta Åkesson Professor KI    
    Ej uppgivet Med i NNR5  
         
         
         
         
Experter som låtit bli att redovisa jäv        
         
Emily Sonestedt   Ej uppgivet SNFs rapport Socker  
Ingrid Larsson   Ej uppgivet SNFs rapport Socker  
Agneta Yngve   Ej uppgivet Med i NNR5  
Alicja Wolk   Ej uppgivet Med i NNR5  
    Ej uppgivet SNF editorial board  
    Ej uppgivet SNF forskningsnämnd  
    Ej uppgivet SBU Mat vid diabetes  
Elisabeth Rothenberg   Ej uppgivet Med i NNR5  
Agneta Hörnell   Ej uppgivet Med i NNR5  
Agneta Åkesson   Ej uppgivet Med i NNR5  
         
         
Ulf Gerdtham   Synes sakna jäv    
 

Byt ut Livsmedelsverkets experter

Uppdaterad vesion med hittills kända fakta 2016-01-23

Livsmedelsverket har skaffat sig en ny grupp med experter kallad

Expertgruppen i nutrition och folkhälsa

 

Jag har beställt och fått ut jävsdeklarationerna från Livsmedelsverket

 

Efter att ha läst jävsdeklarationerna och andra källor kräver jag att Emily Sonestedt, Agneta Yngve, Alicja Wolk, Elisabeth Rothenberg, Agneta Hörnell, Agneta Åkesson och Ingrid Larsson omedelbart ska skiljas från uppdraget på grund av att de underlåtit att korrekt ange de jäv de har.

 

Vad jag kan finna är att Ulf Gerdtham saknar jäv. Jag har ännu inte fått fram något komprometterande i jävsdeklarationerna eller annorstädes.

 

Emily Sonestedt och Ingrid Larsson som båda till synes överlagt och uppsåtligt har underlåtit att uppge att de är medförfattare eller granskare i Swedish Nutrition Foundations (SNF) lilla sockerpropagandaskrift

Socker

Socker - fakta och hälsomässiga aspekter

Socker och beroende - en vetenskapsbaserad kunskapsöversikt

Källa:

http://snf.ideon.se/wp-content/uploads/2015/01/Socker_FINAL_december_20141.pdf 
från december 2014.

 

Detta häfte är en vetenskaplig katastrof med många felaktiga och kraftigt vinklade "fakta" om socker.

 

SNF är en ren lobbyorganisation förklädd till forskningsinstitut med stora livsmedelsjättar som medlemmar. http://snf.ideon.se/medlemsforetag/

 

Christel Larsson har uppgett att hon är medförfattare och har därmed redogjort korrekt men hon har även andra oacceptabla jäv som att sitta i SNFs forskningsnämnd.

 

Agneta Yngve, Alicja Wolk, Elisabeth Rothenberg, Agneta Hörnell, Agneta Åkesson har samtliga till synes överlagt och uppsåtligt underlåtit att uppge att de suttit i den stora gruppen Nordiska NäringsRekommendationer 5, den grupp som tog fram den selekterade forskningen som ligger till grund för Livsmedelsverkets nya kostråd benämnda NNR12. NNR12 skiljer sig obetydligt från NNR4 som Statens Beredning för medicinsk och social Utvärdering (SBU) i sin rapport ”Mat vid diabetes” 2010 fann helt sakna vetenskaplig grund.

 

Alicja Wolk har också till synes överlagt och uppsåtligt underlåtit att meddela att hon varit med i SNRs Editorial board och SNRs forskningsnämnd samt att hon medverkade i SBUs rapport Mat vid diabetes. I den jävsdeklaration Alicja Wolk ingav till SBU 2008 fanns två ”eventuella” jäv. I de tre slutliga versionerna av rapporten hade Alicja Wolk uppgett sammanlagt 24 jäv och samtidigt underlåtit att uppge att Alicja Wolk suttit med i Livsmedelsverkets expertgrupp för kost och hälsa. Alicja Wolk har i sin roll som expert i SBU bedömt vetenskapen bakom de kostråd från Livsmedelsverket som Alicja Wolk själv i sin roll som expert i Livsmedelsverket varit med att fastställa/godkänna.

 

Dessa fakta innebär att Alicja Wolk, Emily Sonestedt, Agneta Yngve, Elisabeth Rothenberg, Agneta Hörnell, Agneta Åkesson och Ingrid Larsson omedelbart ska skiljas från uppdraget på grund av att de till synes uppsåtligen och överlagt underlåtit att korrekt ange de jäv de har. De kan därmed även till synes överlagt och uppsåtligt ha brutit mot 1 kapitlet 9 § Regeringsformen samt även 9 kapitlet 1 och 3 §§ Brottsbalken.

 

Övriga ledamöter Roger Andersson, Magnus Domellöv, Christel Larsson, Maria Magnusson, och Paulina Nowicka (utom Ulf Gerdtham som hittills synes sakna jäv) har, liksom även Alicja Wolk, Emily Sonestedt, Agneta Yngve, Elisabeth Rothenberg, Agneta Hörnell, Agneta Åkesson och Ingrid Larsson, alltför grava jäv till livsmedelsföretag, läkemedelsföretag, lobbyorganisationer, NNR5 och internationella dietistorganisationer och därför bör de avsättas under mer ordnade former.

 

Det är bekymmersamt att ett par av Livsmedelsverkets högsta tjänstemän med oläsliga namnteckningar, synes godkänna precis vilka jäv som helst.

 

Det är bekymmersamt att de experter som föreslagit expertgruppens medlemmar utgörs av Ursula Schwab, Finland, och Inga Thorsdottir, Island, som har varit ledande i den totalhavererade arbetsgruppen för NNR5/NNR12. Livsmedelsverket kan inte uppge dessa experters jävsdeklarationer trots att jävsdeklarationerna borde finnas på Livsmedelsverket som var värdorganisation för NNR5 och därmed hade hand om all dokumentation inom NNR5. Den information med länkar som fanns tidigare till NNR5/Livsmedelsverkets hemsida kan inte längre återfinnas

 

SLUTSATS:

Livsmedelsverket har tillsatt en expertgrupp med hjälp av jäviga externa experter.

 

Alla experter i gruppen utom en synes ha oacceptabla bindningar och jäv till livsmedelsföretag, läkemedelsföretag, lobbyorganisationer och internationella dietistorganisationer som dock ett par av Livsmedelsverkets högsta tjänstemän godkänt i strid med 11 och 12 §§ Förvaltningslagen.

 

Värst är dock att två av Livsmedelsverkets högsta tjänstemän godkänt att sju av experterna, Alicja Wolk, Emily Sonestedt, Agneta Yngve, Elisabeth Rothenberg, Agneta Hörnell och Ingrid Larsson, till synes överlagt och uppsåtligen underlåtit att i sina jävsdeklarationer uppge att de har allvarliga jävsbindningar.

 

Jag begär att Livsmedelsverket omedelbart skiljer

Emily Sonestedt, Agneta Yngve, Alicja Wolk, Elisabeth Rothenberg, Agneta Hörnell, Agneta Åkesson och Ingrid Larsson

från uppdraget som experter och anmäls till åklagare på grund av att de till synes överlagt och uppsåtligt synes ha brutit mot 1 kapitlet 9 § Regeringsformen samt även 9 kapitlet 1 och 3 §§ Brottsbalken (undanhållande av information som kan ge upp till sex års fängelse).

 

Jag begär att Livsmedelsverket snarast skiljer

Roger Andersson, Magnus Domellöv, Christel Larsson, Maria Magnusson och Paulina Nowicka från uppdraget som experter i Livsmedelsverkets Expertgrupp i nutrition och folkhälsa på grund av att de har alltför många och allvarliga jäv till livs- och läkemedelsindustri samt ökända organisationer med koppling till industrin.

 

Björn Hammarskjöld
Assisterande professor
F.d. överläkare i pediatrik
Filosofie licentiat i biokemi
Oberoende Senior Vetenskapsman i Nutrition


Aspiremetoden skadar patienten

Sedan några år sätter man en avloppsslang från magsäcken och tömmer ut den mat patienten nyss har ätit. 
Allt för att en överviktig patient ska gå ned i vikt.

Denna metod ä helt sjuk.

Men den har fått godkänt av en etisk kommitté.

Så man ska först äta den mat som får patienten att gå upp i vikt.

Sedan ska man tömma ut den nyss ätna maten för att begränsa kaloriintaget.

Kan det bli sjukare? Här är i alla fall deras förslag.

 

 

 

Aspiremetoden [1] är pricipiellt fel och strider mot grundläggande fysiologi, biokemi och hormonlära.

 

Det som är bra med Aspiremetoden är:

  1. Mindfulness är bra är som ger en själsro som minskar kortisolpåslaget och därmed minskar fettinlagringen.
  2. Support i gemenskap ger det extra stöd som personer med sockerberoende behöver under lång tid.
  3. Begränsa intaget av ”extra kalorier” är utmärkt och visar återigen på kolhydratkällor som innehåller rikligt med kolhydrater inklusive fruktsocker som är fetmagenererande och som därför överhoppas helt.

 

Det som är fel är förslagen

  1. Dricka vatten ger bara urininkontinens utan att begränsa matintaget.
  2. Bättre matval. Kul att man visar bild på endast ”fruktogrönt” som innehåller fetmagenererande kolhydrater i stället för att visa animaliskt fett som ger viktminskning utan hunger.
  3. Träning. Ger ökad aptit, känt sedan millennier, och ökat kortisolpåslag som ger ökad glukosnivå i blodet som ger ökad insulinnivå i blodet som ökar fettlagringen.

 

Att sedan sätta in en ”avloppskran” är ett majestätiskt logikfel. Att tugga maten extra noga innebär att man mekaniskt frisätter mer kolhydrater=socker snabbare redan i munhålan då man inte utesluter de fetmagenererande kolhydraterna i maten.

Detta med att sätta dit en avloppskran för att förhindra överätning är som att göra abort var gång en kvinna älskar och blir gravid.

 

Slutsats:

Aspiregänget synes sakna grundläggand kunskap då man fortsätter att rekommendera fetmagenererande kolhydrater i stället för att ge kostråd som vetenskapligt bevisat ger en viktminskning utan att behöva vara hungrig.

 

Hippokrates (400 år F.K.), Carl von Linné (1732), Brillat-Savarin (1825), William Banting (1864), Julius Lagerholm (1921) samt alla grisbönder och gåsleverproducenter har alla vetat hur man ökar fetman hos individen, ge mer kolhydrater. Samma stora vetenskapare visste också hur man genom att utesluta kolhydrater och ersätta energiförlusterna med animaliskt fett kunde normalisera kroppsvikten. Och man slipper gå hungrig och få undernäring på grund av matbrist. Och onödigt dyrt blir det samtidigt som matsvinner ökan kraftigt.

 

De till synes okunniga charlatanerna [2] i Aspiremetoden rekommenderar patienterna en metod som man redan vet gör patienterna fetare, hungrigare och beroende av sjukvården. Detta ger garanterade och ökande kostnader för Vårdsverige.

 

Tänk om de hade kunnat sin grundläggande fysiologi, biokemi och hormonlära, använt sina kunskaper i Mindfulness, Support i gemenskap och rekommenderat en kost som inte får symboliseras med fyra bokstäver [3]. Då hade de kunnat hjälpa patienterna på ett etiskt och professionellt sätt, på samma sätt som de gamla mästarna.

 

Man vet att deras ”forskning” skadar patienten. Men det ökar nog inkomsterna någon annanstans än hos patienterna och sjukvården.

 

Björn Hammarskjöld 
Assisterande professor
F.d. överläkare i pediatrik
Filosofie licentiat i biokemi
Oberoende Senior Vetenskapsman i Nutrition

 



[1] Aspiremetodens varumärke ägs av ett privat företag MINA Medical AB i Limhamn.

[2] http://www.aspiremetoden.com/sv/sidor/om-oss.aspx

[3] Eftersom man enligt Livsmedelsverket inte får skriva fyra bokstäver i viss ordning så räknar jag upp dem i bokstavsordning: C, F, H, L som bör läsas i ordningen 4, 1, 3, 2 (liknar förvånande nog tändföljden i en fyrcylindrig bilmotor) 


ICAs hälsobudskap om fett

Hej ICA!
Jag har just sett avsnittet om hälsoduellen
http://www.ica.se/halsa/artiklar/halsoduellen-v-31-smor-vs-margarin/

Jag förstår inte hur ni kan ha sådana okunniga medarbetare som Caroline Vilbois och Johanna Andersson.

Här går de ut och hävdar att smör innehåller mättat fett och margarin innehåller fleromättat fett så därför är margarin mycket bättre.

Verkligheten är något annorlunda.

Smör är gjort på grädde, helt korrekt.
Vad innehåller grädde och därmed smör? Jo animaliskt fett som är sammansatt på i princip samma sätt som fettet hos oss själva och gris och nöt. Kallas för animaliskt fett med rätt smälttemperatur för att fungera vid omkring 37ºC. Innehåller omkring 5 % fleromättade fettsyror, resten fördelar sig med mer mättat fett än enkelomättat fett. Kolla med Livsmedelsverkets databas.

Margarin är gjort på vegetabilisk olja. Det finns en anledning att vegetabiliska oljor innehåller mycket omega-6 fleromättade fettsyror. Dessa fleromättade oljor är inflammationsframkallande hos människa och djur, växterna vill inte bli uppätna så de skyddar sig genom att vara giftiga.
Redan 2002 visade en svensk studie på att omega-6 var de enda fetter som orsakade cancer. Livsmedelsverkets Irene Mattisson var andreförfattare på den artikeln, nu sitter hon på Livsmedelsverket och pushar cancerframkallande omega-6-fetter till våra barn och gamlingar.

Transplantationskirurger har under många årtionden rekommenderat patienter med transplantat att äta mer omega-6 på grund av att det minskar avstötning av transplantat. Men de visste också att många som levde länge med transplantat fick cancer men det var ett senare problem som fick tacklas om patienten överlevde tillräckligt många år för att hinna få cancer.

Sedan finns det en mängd kemikalier inklusive konserveringsmedel i margariner. Dessa kemikalier saknas i smör och kemikalierna är inte att leka med. Konserveringsmedel dödar bakterier i margarinet men dessa konserveringsmedel konserverar (=dödar) våra nyttiga tarmbakterier också. Fundera på om det är bra.

Eftersom oljorna i margarin är flytande bygger man om fetterna i margarinfabriken för att få fetterna stela i rumstemperatur. Detta tarvar i sig en längre avhandling men leta upp hur man tillverkar margarin på internet.

Så hur ICAs dietister kan få sprida denna typ av desinformation i ICAs namn övergår mitt förstånd. Om nu ICA vill att vi ska leva länge och handla i era affärer så framgår det av vetenskapliga fakta att smör är överlägset den bästa energikällan och innehåller en hel del livsnödvändiga fettsyror till skillnad från margarin.

Jag anser att ni ska dra tillbaka denna usla desinformerande film från er hemsida.

Se till att den information ni skickar ut är korrekt. Fakta är alltid bättre än fria fantasier och nutritionister synes idag helt sakna den gamla hederliga kunskapen i fysiologi, biokemi och hormonlära från förra seklet.

Vänligen
Björn Hammarskjöld
Assisterande professor
F.d. seksjonsoverlege i habilitering
Filosofie licentiat i biokemi
Oberoende Senior Vetenskapsmani Nutrition   

Nytt svar till Livsmedelsverket

 Det kom ett svar från Livsmedelsverket.

Generaldirektören låter bli att smutsa ned händerna och överlåter synbarligen jobbet till AK Lindroos.Så en kopia har gått till landsbygdsministern Bucht också.

AnnaKarin.Lindroos@slv.se skrev den 2015-03-12 16:12:

Hej,

 Tack för dina synpunkter. För en mer utförlig genomgång av det vetenskapliga underlaget om salt hänvisar jag till de nordiska näringsrekommendationerna 2012, sidan 515 och framåt.

http://www.livsmedelsverket.se/globalassets/matvanor-halsa-miljo/naringsrekommendationer/nordic-nutrition-recommendations-2012.pdf

Här kommer länken till artikeln som var lite svårt att hitta. http://journals.cambridge.org/action/displayAbstract?fromPage=online&aid=7516568&fileId=S1368980009991431

Med vänlig hälsning

Anna Karin Lindroos

Risk- och nyttovärderare/leg dietist, med dr
Avdelningen för undersökning och vetenskapligt stöd

Risk- och nyttovärderingsenheten

 

Så det blir ett nytt svar till Livsmedelsverket:

Hej generaldirektören Stig Orustfjord vid Livsmedelsverket!

Jag tackar återigen för Livsmedelsverkets svar nedan!

Jag förstår inte att Livsmedelsverket fortsätter att bryta mot diverse lagar inklusive grundlag.

Det är förskräckande att en svensk myndighet konsekvent synes bryta mol lag och grundlag.

Det är myndighetschefen som enligt 3 § Myndighetsförordning (2007:515) är ansvarig för att myndigheten följer lag.

Så här kommer ett nytt svar på Livsmedelsverkets lagbrytande svar.

Jag har läst den artikel som ni hänvisar till

http://journals.cambridge.org/download.php?file=%2FPHN%2FPHN13_05%2FS1368980009991431a.pdf&code=3ae761b3ce0803e34c8f885f98070afa

Abstract

Objective: To measure dietary salt intake in a Swedish population.

Design: A cross-sectional study with measured 24 h urinary excretion of Na and K

Författarna har redan i sammanfattningen angett att man vill

mäta mängden salt i maten hos den svenska befolkningen.

Sedan mäter man ett urval av unga män där man mäter dygnsmängden natrium och kalium i urinen.

Redan här visar det sig en diskrepans mellan vad man vill mäta och vad man mäter.

Författarna saknar uppenbarligen kunskap om att unga män har mer än urin som källa till saltutsöndring. Man har glömt både svett och avföring som förlustkällor för salter.

Denna studie saknar helt beräkningar av intag av salt. Det enda man har beräknat är mängden salt i urinen som uppgick till 11,5 g salt i genomsnitt per dygn. Men man har underlåtit att beräkna mängden salt i maten som personerna åt.

Det visade sig att de åt i genomsnitt 3 400 kcal/dag.

11,5 g salt på 3 400 kcal ger 0,34 % salt i maten vilket är en för låg siffra. Maten blir då helt smaklös. 79 unga män vägrar att äta en så smaklös mat.

Enligt Livsmedelsverkets och Finelis databaser innehåller vanlig mat minst 1 g salt per 100 g mat. Enligt Livsmedelsverkets och Finelis databaser innehåller vanlig mat omkring 1 kcal/g mat.

Då innehåller den mängd mat som försökspersonerna åt minst 32 gram salt per dag.

Utöver de uppgivna 11,5 g salt i urinen så har dessa unga män minst 1 g saltförlust via avföringen och bara den osynliga svettningen om en halvliter per dygn ger ytterligare 5 g salt i förlust som författarna underlåtit att räkna med. Unga män brukar röra på sig och svettas ytterligare minst en liter svett per dag.

Sammanlagt blir det 11,5+1+5+10 det vill säga mer än 27,5 g salt per dag som dessa 79 unga män måste ha ätit. Detta stämmer ganska bra med minst 32 g salt i maten.

Man skriver vidare:

Blood pressure is not significantly related to salt excretion in the present study. As high blood pressure is a disease generally starting in the third and fourth decades of life, it may not be surprising that there was no correlation between Na excretion and blood pressure in this relatively small study in young men. One may, however, speculate what will happen with blood pressure in the next decades if the high Na intake is maintained, as the kidneys’ ability to excrete excess Na is reduced with age(18,19)

Detta är alltså fria spekulationer i artikeln utan någon form av vetenskap eller kunskap bakom.

Till slut skriver man:

We have investigated the salt intake in a group of young men, using the 24 h urinary excretion of Na as the measure of salt intake. We also measured the excretion of K and calculated the total energy intake from the diet and Na intake from various foods.

Detta synes vara rena fria fantasier från författarnas sida, inget går att belägga med de data som anges.

Med andra ord; denna studie ger inte svar på den fråga som ställs och har uppenbara felaktigheter och saknade data.

Studien måste därför betraktas som en klassisk fuskstudie av personer med kända jäv gentemot livs- och läkemedelsindustrin.

Låt oss gå vidare till NNR5.

Det står på NNR5 sidan 529
http://www.livsmedelsverket.se/globalassets/matvanor-halsa-miljo/naringsrekommendationer/nordic-nutrition-recommendations-2012.pdf

Reasoning behind the recommendation

There is a progressive dose-response relationship between sodium intake and blood pressure. Results from both prospective cohort studies and randomised controlled trials generally show that sodium intake is positively associated with an increased risk of stroke and cardiovascular events and mortality among the general adult population. A precise lower threshold for intakes associated with health benefits is difficult to assess, but intakes of 4 g/d to 6 g/d for adults have been recommended internationally. Based on an overall evaluation of the available data, a limitation of the sodium intake to about 2.4 g/d – corresponding to 6 g salt (NaCl) – is feasible at the population level in the Nordic countries. Thus, the recommendation in NNR 2004 is maintained.

Även här saknas all form av korrekta data. Det saknas ett progressivt dos-svarsförhållande mellan natriumintag och blodtryck. Samtliga studier som man hänvisar till är skeva på grund av att man jämför ett lågt saltintag på mellan 6-9 g salt per dag med ett saltintag som är tre g lägre. Sedan mäter man blodtrycket efter upp till fyra veckor och finner en sänkning av blodtrycket med insignifikanta 1-5 mm Hg i blodtryck.

Samtliga studier saknar den tredje studiearmen som innehåller minst 30 g salt per dag att jämföra med de mindre mängderna salt.

Det något lägre blodtrycket vid lägre saltintag beror på att, trots minst trefaldig ökning av natriumåterupptagande och blodtryckshöjande hormonerna aldosteron, angiotensin och renin, så sjunker blodtrycket på grund av natriumbrist i blodet som kompenseras med lägre blodvolym som sänker blodtrycket och ökar natriumkoncentrationen marginellt i blodet. Vid mer än 30 g salt så är blodtrycket lägre än vid 6-9 g salt på grund av att det inte behövs så mycket blodtryckshöjande hormoner för att få tillbaka tillräckligt av utsöndrade 1-2 kg salt i primärurinen.

Klinkemlab inom sjukvården anger i många fall 150-300 mmol som utsöndrad mängd salt i urinen per dygn. Genom att multiplicera mmol med molekylmassan av salt om 58,3 så blir det 9-18 g salt i urinen per dag.

EFSA har explicit skrivit att det saknas data för att sätta en övre gräns för begränsning av saltintaget. Det saknas därför underlag för Livsmedelsverket att sätta upp en övre gräns för saltintag.

NNR5 synes ha underlåtit att läsa de remissvar om salt som kom in i tid till NNR5 under 2012.

Det visar sig att många av de ”mer än hundra experter” som NNR5 hade städslat hade kopplingar och bindningar till livs- och läkemedelsindustrin.

Med andra ord bryter Livsmedelsverket mot 1 kapitlet 9 § regeringsformen genom att hävda att NNR5 baserar sig på vetenskap.

Genom att hålla fast vid nuvarande kostråd, som helt underkändes av SBU:s rapport Mat vid diabetes från 2010, bryter Livsmedelsverket även här mot Patientsäkerhetslagen, Hälso- och sjukvårdslagen, patientlagen och även mot grundlagen.

Hur länge tänker Livsmedelsverket fortsätta att bryta mot lag?

Det finns ett utmärkt och tillika lagligt alternativ kvar för Livsmedelsverket.

Det är bara att följa Socialstyrelsens beslut av 2008-01-16 att en lågkolhydratkost är i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Till detta kommer nu ett större antal vetenskapliga artiklar som visar att animaliskt fett alltid har varit ofarligt, att kolhydrater är giftiga hos friska i högre dos än 100 g/dag, hos metabolt sjuka är kolhydrattåligheten ner mot 0 g per dag.

Så det är bara att göra som man fick lära sig i det militära:

GÖR OM! GÖR RÄTT!

Vänligen
Björn Hammarskjöld
Assisterande professor i pediatrik vid Strömstad Akademi


Litet brev till Livsmedelsverket i januari 2015

 God fortsättning på det nya året!

 

Jag har en fråga till Livsmedelsverket.

 

Livsmedelsverket säger att det normala saltintaget hos den svenska befolkningen är mellan 10-12 g salt per dag.

Hur har man kommit fram till att det normala dagliga intaget av salt är 10-12 gram salt per dag?

 

Jag begär en fullständig och följbar redovisning och med hänvisning till bakomliggande relevant kunskap med tillhörande bakomliggande verifierbar och kontrollerbar vetenskaplig litteratur. Vänligen bifoga den litteratur som inte går att få fatt på via Internet.

 

Vänligen

Björn Hammarskjöld

 

 

Det blev långt om länge ett svar från Livsmedelsverket:

 

Noreply.Upplysningen@slv.se skrev den 2015-02-18 09:23:

Hej Björn!

 

Enligt Livsmedelsverkets senaste undersökning av svenskarnas matvanor, Riksmaten 2010-11, var saltintaget i genomsnitt 7 g/dag för kvinnor och 9 g/dag för män. Siffrorna omfattar inte salt tillsatt vid bordet. Flera undersökningar som andra har gjort, där man mätt dygnsurin, tyder på att saltintaget bland vuxna i Sverige ligger på mellan 8-12 gram per dag. Ett exempel är referensen nedan som visar att saltintaget ligger mellan 10-12 gram är:

 

Hulthén L, Aurell M, Klingberg S, Hallenberg E, Lorentzon M, Ohlsson C. Salt intake in young Swedish men. Public Health Nutr. 2010;13:601-5.

 

Vi har även gjort en så kallad spotanalys av urin från ett delurval av deltagarna i Riksmaten 2010-11. Lena Hulthen ansvarade för analyserna. Resultaten från dessa analyser är inte helt klara ännu, men de ser ut att ligga i nivå med referensen ovan.

 

Vänliga hälsningar

 

Anna Karin Lindroos

 

 

Så jag kunde inte låta bli att svara:

 

Björn Hammarskjöld skrev den 2015-02-19 13:00:

Hej Livsmedelsverket!

 

Tack för er tjänsteperson Anna Karin Lindroos svar!

 

Svaret uppfyller tyvärr inte mina krav på redovisning av vetenskapen bakom rekommendationen.

 

Riksmaten 2010-2011 saknar all form av vetenskap. Bara att svarsfrekvensen var inte ens 36 % talar för att studien aldrig skulle ha publicerats. Bortfallet är på tok för stort för att kvalificera för en statistisk analys.

 

Sedan tittar jag på saltkapitlet.

 

Här framgår att personerna hade i genomsnitt ätit 3,754 g Na per 10 MJ (Tabell 114 s 107) vilket motsvarar 9,385 g NaCl/10 MJ.

 

Vidare angav man i tabell 44 s 68 att det genomsnittliga energiintaget var 1 978 kcal ~2 Mcal (=8,3 MJ)

 

Eftersom Livsmedelsverkets kost normalt innehåller omkring 1 kcal per gram mat så innebär det att volymen mat var 2 kg eller 2 L.

 

Enligt Finelis tabellverk kan man finna att bland omkring 3 000 maträtter så innehåller varje portion mellan 1 och 2 % salt (vikt/vikt), salt sill innehåller 4 g/100 g. Då innehåller också Livsmedelsverkets kost mellan 1 och 2 % salt.

 

Om man nu ska äta enligt Livsmedelsverkets kostundersökning 2 kg mat per dag blir det då mellan 20 och 40 g salt som maten innehåller per dag.

 

Hur kan det då komma sig att Livsmedelsverket har kommit fram till att befolkningen äter 9,85 g*8,3 MJ/10 MJ=7,8 g salt per dag?

 

7,8 g salt/2 000 g = 0,39 %, en otroligt låg salthalt i mat som då är helt smaklös, precis som den mat som Livsmedelsverket serverade vid salteminariet 2010. (Det var intressant att se omgivningens lättade reaktion när jag resolut nästan tömde den saltkvarn som fanns på bordet efter att ha smakat på maten).

 

Men denna diskrepans mellan Livsmedelsverkets uppskattning av saltmängden i kostredovisningarna och den saltmängd som samma kost rent fysiskt måste innehålla enligt Finelis databas. Fineli och Livsmedelsverket använder båda NNR4 och NNR2012 så databaserna bör vara helt utbytbara.

 

Riksmaten anger inga dygnsmätningar av dU-Na. Här finns redan många kemlab som anger att normalförlusten via dU-Na är mellan 150-300 mmol vilket motsvarar 9-18 g salt per dag som utsöndras via urinen. Till dessa förluster kommer perspiratio insensibilis om 5 g NaCl per dygn samt ytterligare förluster om minst 1 g NaCl via faeces. Sammanlagt blir det då förluster på mellan 15-25 g som måste ersättas varje dag. Tappar man mer än 3 g NaCl från blodet är saltkoncentrationen mindre än 120 mmol/L (i stället för normala 141 mmol/L) och därmed inte längre förenligt med överlevnad.


Äter man 5 g salt per dag är de natriumabsorberande i tubuli och samtidigt blodtryckshöjande hormonerna aldosteron, angiotensin och renin mer än tredubblade i koncentration. Detta innebär en blodtryckshöjning som brukar behandlas med blodtryckssänkande läkemedel som blockerar verkan av aldosteron, angiotensin och renin. Kroppen tillverkar då ännu mer av dessa hormoner för att kunna resorbera maximalt med Na i njurarnas tubuli. Sedan sjunker blodtrycket på grund av blodvolymsminkning för att söka normalisera koncentrationen av P-Na. Sedan är alla undersökningar om minskat blodtryck vid minskat saltintag ofullständiga. Man jämför studiearmen 9 g salt med studiearmen 6 g salt och finner inom maximalt fyra veckor att blodtrycket har sjunkit med ett par mm Hg. Men man ”glömmer” alltid den tredje studiearmen med 30 g salt per dag som skulle ha visat att blodtrycket hade sjunkit mer än vid 9 g salt. Detta på grund av att nivåerna av aldosteron, angiotensin och renin är lägre vid en normal blodvolym. Men den tredje studiearmen tas aldrig med då den skulle förstöra den fina hypotesen att lägre saltintag skulle ge lägre blodtryck när verkligheten är tvärtom.

 

Sammanfattningsvis måste Livsmedelsverket omedelbart dra tillbaka rapporten Riksmaten 2010-2011 då den här har visats helt sakna ens spår av ”vetenskap”

 

Jag ber att få tacka er tjänsteperson Anna Karin Lindroos som underlåtit att bifoga en enda vetenskaplig referens. Den ”referens" som hon hänvisar till är inte nåbar via Internet enligt begäran. Det synes enligt Google inte ens existera en vetenskaplig tidskrift som heter Public Health Nutr. 2010;13:601-5.

 

Dessutom är två av de påstådda författarna ökända lågsaltförespråkare varav en dessutom finns bland Livsmedelsverkets expertgrupp för kost och hälsa samtidigt som vederbörande sitter i Swedish Nutrition Foundations nutritionsråd. Livsmedelsverket borde veta att Swedish Nutrition Foundation är en lobbyorganisation vars medlemmar är företag som Coca-cola, Nestlé, Orcla, ICA, Arla och 27 andra stora livsmedelsjättar. Denna sammanblandning av rollen som myndighetsexpert och samtidigt i rollen som medlem i en lobbyrganisation brukar kallas jäv enligt 11 § 1., 2. och 5. förvaltningslagen.  

 

I och med att Livsmedelsverket har underlåtit att korrekt besvara en medborgares frågor har Livsmedelsverket brutit mot 1, 3, 6 och 7 §§ förvaltningslagen. JO brukar ange en vecka som maximal svarstid för en myndighet.

 

Genom att publicera den odugliga rapporten Riksmaten 2010-2011 har Livsmedelsverket brutit mot 1 kapitlet 9 § regeringsformen (grundlag) [1][1].

 

Genom att hålla fast vid nuvarande kostråd, som helt underkändes av SBU:s rapport Mat vid diabetes från 2010, bryter Livsmedelsverket även här mot Patientsäkerhetslagen, Hälso- och sjukvårdslagen, patientlagen och även mot grundlagen.

 

Hur länge tänker Livsmedelsverket fortsätta att bryta mot lag?

 

Det finns ett utmärkt och tillika lagligt alternativ kvar för Livsmedelsverket.

Det är bara att följa Socialstyrelsens beslut av 2008-01-16 att en lågkolhydratkost är i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Till detta kommer nu ett större antal vetenskapliga artiklar som visar att animaliskt fett alltid har varit ofarligt [2][2], att kolhydrater är giftiga hos friska i högre dos än 100 g/dag, hos metabolt sjuka är kohydrattåligheten ner mot 0 g per dag [3][3].

 

Så det är bara att göra som man fick lära sig i det militära:

GÖR OM! GÖR RÄTT!

 

Litet mer att läsa om du vågar:

http://kostkunskap.blogg.se/2012/july/svar-fran-livsmedelsverket.html

http://kostkunskap.blogg.se/2012/july/livsmedelsverket-och-salt-del-3.html

http://kostkunskap.blogg.se/2012/august/tank-vad-enkelt-och-genialt-livsmedelsverket-skulle-kunna-arbeta.html

http://kostkunskap.blogg.se/2012/october/livsmedelsvrket-helt-okunnigt.html

http://kostkunskap.blogg.se/2012/october/livsmedelsverket-bryter-lag.html

http://kostkunskap.blogg.se/2012/november/bli-av-med-diabetes-och-overvikt.html

http://kostkunskap.blogg.se/2012/december/livsmedelsverkets-kostrad-orsakar-sjukdom.html

http://kostkunskap.blogg.se/2013/february/livsmedelsverket-forskningsfusk-och-rekommendationer.html

http://www.kostdemokrati.se/bjorn/2011/11/06/hornstenarna-forsvann-kosthuset-har-rasat/

http://thescipub.com/PDF/ojbsci.2014.167.169.pdf

 


Jag ställer gärna upp som konsult åt Livsmedelsverket då ni går gör om era rekommendationer.

Vänligen
Björn Hammarskjöld
Assisterande professor
F.d. överläkare i pediatrik
Filosofie licentiat i biokemi
Oberoende Senior Vetenskapsman i Nutrition
Sekreterare i DiOS (Diabetesorganisationen i Sverige)

 

 

Sen händer inget.

 

Tiden går så jag skickar ett påminnelsebrev.

 

 Hej Livsmedelsverket!


Jag saknar svar på mitt brev av 2015-02-19

Jag begär att få en kopia på dagboksbladet i ärendet via e-post
Sekretessbedömning: Ingen sekretess

Vänligen
Björn Hammarskjöld
Assisterande professor
070-385 09 33

 

Dagboksblad kom promp.

 

Så nu väntar jag på Livsmedelsverkets svarsbrev.

 



[1][1] Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform 1 kapitlet 9 § Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Lag (2010:1408).

[2][2] Harcombe Z, Baker JS, Cooper SM, et al. Open Heart 2015;2:e000196. doi:10.1136/openhrt-2014-000196

http://openheart.bmj.com/content/2/1/e000196.full

[3][3] Feinman et al Dietary carbohydrate restriction as the first approach in diabetes management: Critical review and evidence base. Nutrition 31 (2015) 1–13

http://www.nutritionjrnl.com/article/S0899-9007(14)00332-3/pdf


Fjorton forskare synes sakna kunskap

Replik på en desinformativ debattartikel i Dagens Nyheter ”Nu krävs kraftfulla åtgärder mot nötkött och flygresor”
http://www.dn.se/debatt/nu-kravs-kraftfulla-atgarder-mot-notkott-och-flygresor/
Tyvärr ville DN inte ta in min replik

Jag vill peka på två allvarliga fel som författarna hävdar. Och det finns fler fel.

”När det gäller mat kommer växthusgasutsläppen i huvudsak från nötkötts- och mjölkproduktion i form av utsläpp från kornas magar och från foderproduktion. …. [M]otsvarande siffra för baljväxter är ungefär hundra gånger lägre än för nötkött.”

Låt oss se på två höbalar om 30 kg torrsubstans. De innehåller då 30 kg kolhydrater i form av cellulosa som människan inte kan spjälka eller förbränna.

Den ena balen får ligga på åkern och ruttna. Hälften blir metan och hälften blir koldioxid. Och det blir ungefär 22,4 kubikmeter ”växthusgaser”.

Alla har sett bilder på kor med gasuppsamlingsballong på ryggen. Den ballongen rymmer uppskattningsvis 100-150 L. Så när en ko äter den andra höbalen bildas det bara omkring 150 L ”metan”.
 
Vart tar resten av de dryg 22 250 L gas vägen? Jo, det blir mjölk och det blir ko. Detta eftersom korna kan förvandla cellulosa till korta fettsyror som sedan kan användas för att kon ska kunna ge mjölk (det går åt omkring 20 kg hö för att producera 20 L mjölk) och att kon ska överleva till nästa dag. Sedan ger kon stora mängder kött för oss att äta.

Baljväxter kräver enligt WWF lika mycket fossilt bränsle per kg bönor som naturbeteskött per kg. Eftersom bönor enligt Livsmedelsverket har halva proteinmängden eller mindre per kg jämfört med kött krävs det dubbelt eller mer så mycket bönor som kött.
 
Sedan har protein från bönor begränsningar då det gäller livsnödvändiga aminosyror, proteiners byggstenar. Därför behövs ytterligare protein från bönor jämfört med kött, det behövs 10-20 gånger mer bönor än kött för att tillgodose behovet av livsnödvändiga aminosyror. Kor är självgående automatgödslande gräsklippare som bygger mull medan bönor kräver ändliga resurser av fossilbaserad konstgödsel som tär på jorden.

Så kor (gräsbetare) är mycket mer klimatsmarta än bönor.

Nästa problem är flygtrafiken.
”När det gäller flyget sker klimatpåverkan inte bara genom att flygbränslet förbränns och omvandlas till koldioxid. Flyget orsakar också kondensstrimmor på hög höjd vilket förstärker den globala uppvärmningen.”

Tänk om de fjorton forskarna hade haft kunskaper i grundskolans fysik. Då hade de vetat att moln och kondensstrimmor på himlen reflekterar solens värmande strålar och ljus rakt ut i rymden.
 
De hade vetat att under ett moln så är det mycket kallare än i solskenet utanför molnskuggan sommartid.
 
De borde ha läst att det finns de som har föreslagit att skicka upp satelliter som sprider ut stora vita plastschabrak i geostationära banor runt jorden för att minska den globala uppvärmningen genom att reflektera solljuset.

Blir det varmare ökar avdunstningen av dihydrogenoxid från jordens yta och täcker delar av himlen med stora vita kondensat som sänker temperaturen på jordytan. Då sjunker avdunstningen av dihydrogenoxid som minskar kondensaten på himlen som då släpper igenom mer värme från solen som värmer upp jorden igen och så vidare.
 
Det är ett självstabilt system med negativ återkoppling.

Ett annat namn på dihydrogenoxid är vatten, H2O, som utgör 95 % av växthuseffekten enligt SMHI…….
 
Slutsats: Vi måste flyga mera så att det blir mer kondensstrimmor på himlen som reflekterar solljuset ut i den kalla rymden och minskar uppvärmningen av Jorden. Då slipper vi IPCCs felaktiga datormodeller som hittills visat sig inte stämma med historiska data till idag. Det har gått en sjättedel av detta sekel men temperaturen har inte stigit med en sjättedel av två grader (0,3ºC) och havsnivån har inte stigit med 0,3 m. Alltså är IPCCs falska datormodeller felaktiga.

Mora 2015-03-01

Björn Hammarskjöld
Assisterande professor i pediatrik vid Strömstad Akademi
Filosofie licentiat i biokemi

Redlighet och rent mjöl i påsen

Livsmedelsverket propagerar för Redlighet.

De pratar hela tiden om Redlighet då det gäller mat.

 

Förr i världen så pratade man om mjölnaren hade ”Rent mjöl i påsen”.

 

Vad betyder att ha rent mjöl i påsen? Jo, det betyder att man inte ska lura andra eller ljuga för andra.

Det var ju så att det fanns enstaka mjölnare som förutom nymalet mjöl så lade de även agnar och boss i mjölpåsen för att dryga ut mjölet och därmed lura kunden. Mjölnaren var oredlig.

 

Vad består då agnar och boss av? Jo det är det skal av extra hård cellulosa som sitter som skydd runt varje spannmålskorn. När man tröskar spannmål så blir man av med dessa agnar, det är det som dammar så förskräckligt.

Livsmedelsverket anser att vi ska äta mer fibrer, det vill säga agnar och boss. Så då föreslår Livsmedelsverket att vi ska äta mer agnar och boss i maten. ”Vi vet alla att fibrer är nyttiga.”

 

Förra gången det var påbud att äta agnar och fibrer var för ett par hundra år sedan. Den tid som geologerna kallar för Lilla istiden, 1650 till slutet av 1700-talet. Då växte inte grödorna på sommaren eftersom det var ett par grader kallare än nu. Man hade inte uppfunnit den globala uppvärmningen än.

 

Men människor tvingades av sin fattigdom att gå ut i skogen och barka träden för att komma åt innerbarken som torkades och maldes och användes som mjöl. Man blandade bark i brödet.

 

Idag blandar vi bark (=fibrer) i brödet, pastan och filmjölken. ”Mjölnaren” tar dubbla priset på pasta med fibrer jämfört med pasta utan fibrer. ”Mjölnaren” är alltså oredlig och har inte rent mjöl i påsen längre.

 

Den enda slutsats jag kan dra av detta är att vi måste vara fattigare nu än vad vi var på 1700-talet!


MRSA och GMO och Livsmedelsverket

Hej Livsmedelsverket!

Hur är det med MRSA i svenska djurbesättningar?

Finns det några undersökningar om MRSA-läget i Sverige

Läs mer om det förskräckliga förhållandet i de flesta europeiska länder
http://ing.dk/artikel/stikproeve-tre-ud-af-fire-danske-svin-er-smittet-med-mrsa-172967?utm_source=nyhedsbrev&utm_medium=email&utm_campaign=daglig

Det torde vara en konkurrensfördel om vi åtminstone vet att MRSA-läget är gott.

Sedan måste vi konsumenter alltid få veta om maten vi äter är GMO-kontaminerad eller GMO-fri. Det gäller även att matens mat ska vara GMO-fri.

Detta att maten och matens mat ska vara GMO-fri är ett överlevnadsvillkor för mänskligheten eftersom det finns resistensfaktorer för att selektera fram GMO. Bland dessa resistensfaktorer finns gener för antibiotikaresistens och neonikotinoider som kan spridas horisontellt till födoätaren som då kan bli resistent mot antibiotika eller börja producera neonikotinoider.

Än värre är att en promoter (som krävs för att producera DNA/RNA) kan tas upp av värdorganismen och ge än mer problem.
Läs mer här om du vågar:
http://www.i-sis.org.uk/CaMV_35S_Promoter_in_GM_Feed_that_Sickened_Rats.php

Vi har alltså ingen aning om vad GMO kan orsaka för skador.

Därför måste all föda som är GMO eller uppfödd på GMO förbjudas på samma sätt som Ryssland och Sri Lanka redan gjort eller åtminstone märkas tydligt att födan innehåller GMO.

Jag begär svar från dig och din myndighet med angivande av dnr, skickas via e-post

Sekretessbedömning: Ingen sekretess.

Vänligen
Björn Hammarskjöld
Assisterande professor
Molekylärbiolog (har arbetat med HIVs höljprotein 1988-9)
070-3850933

Livsmedelsverkets svar på mitt brev

Livsmedelsverkets svar på mitt brev av 2014-11-27:

Kristina.Ohlsson@slv.se skrev den 2014-11-28 15:23:
Hej!
Livsmedelsverket har bl.a. till uppdrag att vara ansvarig myndighet på nutritionsområdet och verka för bra matvanor. För att kunna genomföra sitt uppdrag följer verket kontinuerligt den vetenskapliga utvecklingen på livsmedelsområdet och beaktar den samlade vetenskapliga kunskapen vid utarbetande av kostråd m.m.
Med vänlig hälsning
Kristina Ohlsson
Chefsjurist

Mitt svar på Livsmedelsverkets svar av 2014-11-28:

Hej Livsmedelsverket, dess generaldirektör samt selekterade regeringsledamöter!

Jag ber att varmt få tacka för chefsjuristen Kristina Ohlssons något intetsägande svar nedan!

Detta Livsmedelsverkets svar, utan någon form av bemötande av något enda av mina vetenskapligt underbyggda påståenden, innebär att Livsmedelsverket erkänner att man helt underlåter att följa och beakta dan samlade vetenskapliga kunskapen inom nutritionsområdet. Därmed erkänner man också att verkets kunskapsnivå inom nutritionsområdet är för låg.

Dessutom visar Livsmedelsverkets svar, utan någon form av bemötande av något enda av mina lagliga påpekanden, innebär att Livsmedelsverket erkänner att man helt underlåter att följa och beakta den svenska lag och grundlag som Riksdagen har beslutat. Därmed erkänner man också att verkets kunskapsnivå inom lagföljandeområdet är för låg.

Dessa av Livsmedelsverket erkända sakförhållanden måste därför läggas till grund för Livsmedelsverkets fortsatta agerande inom nutritionsrådgivning och lagföljande.

Livsmedelsverket måste omedelbart dra tillbaka de kostråd som Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) underkände i sin helhet i sin rapport Mat vid diabetes från 2010 på grund av att det helt saknades vetenskap bakom kostråden. Dessa kostråd synes vara nedtecknade från fria fantasier.

Livsmedelsverket måste omedelbart åter börja följa de grundlagar och andra lagar som myndigheten bevisligen bryter mot.

Livsmedelsverket och dess personal måste omedelbart utbildas av utomstående och helt oberoende experter inom grundläggande fysiologi, biokemi, hormonlära och nutrition samt lagkunskap och hur man som myndighet tillämpar redan befintliga lagar.

Till regeringsledamöterna (allt för att underlätta och påskynda ärendet som jag finner synnerligen viktigt):

Begår person brott mot brott upptaget i Brottsbalken får brottslingen ta konsekvenserna för sitt handlande. Se vad som händer en bankrånare.

Idag kan myndighet och en myndighetsperson helt utan konsekvenser bryta mot grundlag och administrativ lag. Bryter myndighet eller myndighetsperson mot lag kallas det korruption i andra länder.

Detta problem är både snabbt och lätt åtgärdat:

Begreppet tjänstefel måste återupprättas. Genom att straffsatser införs för brott mot administrativ lag minskar risken för brott mot administrativ lag. Genom att ha ett enhetligt skadeståndsbelopp får domstolarna hjälp att korrekt bedöma allvarsgraden av tjänstefel, man slipper ta ekonomiska hänsyn till brottsgraderingen.

Regeringen har fått förslag att följande text föreläggs riksdagen att läggas till

Brottsbalken 20 kap. Om tjänstefel och lags följande m. m.
  1 a § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet bryter mot grundlag eller överordnad EU-lag skall dömas förr brott mot grundlag till fängelse, lägst fem år och högst tio år.
Om gärningen med hänsyn till gärningsmannens befogenheter eller uppgiftens samband med myndighetsutövningen i övrigt eller till andra omständigheter är att anse som ringa, skall dömas till minst ett hundra och högst två hundra dagsböter.
  2 st Om ett brott som avses i första stycket har begåtts uppsåtligen och är att anse som grovt, skall dömas för grovt brott mot grundlag till fängelse, lägst sex år och högst 18 år eller livstids fängelse. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om gärningsmannen allvarligt har missbrukat sin ställning eller om gärningen för någon enskild eller det allmänna har medfört mer än ringa förfång eller mer än ringa otillbörlig förmån.
  3 st Varje drabbad enskild tillerkänns 10 prisbasbelopp från staten som ideellt skadestånd till den förfördelade enskilde.


  1 b § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet bryter mot administrativ lag eller överordnad administrativ EU-lag skall dömas för brott mot administrativ lag till fängelse, lägst två år och högst sex år. Om gärningen med hänsyn till gärningsmannens befogenheter eller uppgiftens samband med myndighetsutövningen i övrigt eller till andra omständigheter är att anse som ringa, skall dömas till minst femtio och högst ett hundra dagsböter.
  2 st Om ett brott som avses i första stycket har begåtts uppsåtligen och är att anse som grovt, skall dömas för grovt brott mot administrativ lag till fängelse, lägst fyra år och högst tio år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om gärningsmannen allvarligt har missbrukat sin ställning eller om gärningen för någon enskild eller det allmänna har medfört mer än ringa förfång eller mer än ringa otillbörlig förmån.
  3 st Varje drabbad enskild tillerkänns 10 prisbasbelopp från staten som ideellt skadestånd till den förfördelade enskilde.

God Jul och ett Gott Nytt År!
tillönskar

Björn Hammarskjöld
Assisterande professor
Oberoende Senior Vetenskapsman i Nutrition

Vitamin D3 och myndighets lagbrott

Hej Livsmedelsverket, dess generaldirektör samt selekterade regeringsledamöter.    

 

Det synes som om Livsmedelsverkets tjänsteperson Ingela Hallberg bryter mot 1 kapitlet 9 § Regeringsformen då hon hävdar att Livsmedelsverket kräver mer än en enstaka artikel för att förändra kostråden. Hon synes bryta mot både saklighets- och opartiskhetskriterierna.    

 

Det finns många vetenskapliga artiklar som redogjorts för i remissvaret till NNR5 som, eftersom de inte verkar kunna återfinnas hos Livsmedelsverket som var ansvarig myndighet rörande NNR5.    

 

Så Livsmedelsverket erbjuds åter att ta del av remissvaret via denna länk:

http://kostkunskap.blogg.se/category/vitamin-d3.html

(inlägg nr 2 så bläddra nedåt)

 

Det finns också många nyare artiklar om vitamin D3 som Livsmedelsverket till synes selekterar bort från sitt kontinuerliga följande av vetenskapen. Återigen brott mor RF 1:9.    

 

Jag begär att Livsmedelsverket omedelbart uppdaterar sig på den gamla som den moderna forskningen rörande vitamin D3

 

Jag begär återigen att Livsmedelsverket ändrar sina rekommendationer i enlighet med de rekommendationer som finns i remissvaret och den moderna forskningen.

 

Jag begär att Livsmedelsverket i fortsättningen ska följa grundlagen samt samtliga administrativa lagar. Enligt chefsjuristen i Landstinget Dalarna så har hon svarat ett otvetydig "JA" på frågan om myndighet alltid måste följa lag.

 

 Jag begär att Livsmedelsverket i fortsättningen kontinuerligt följer forskningen och att Livsmedelsverket kontinuerligt redovisar vilka artiklar man har läst. Genom att redovisa vilka artiklar ni har läst så kan allmänheten på ett rättssäkert sätt även hjälpa Livsmedelsverket att få kunskap om nya och äldre vetenskapliga artiklar för att underlätta Livsmedelsverkets arbete.  

 

 Till regeringsledamöterna jämte Lagrådet (allt för att underlätta och påskynda ärendet som jag finner synnerligen viktigt):    

 

Begår person brott mot brott upptaget i Brottsbalken får brottslingen ta konsekvenserna för sitt handlande.

 

Idag kan myndighet och myndighetsperson helt utan konsekvenser bryta mot grundlag och administrativ lag.
Bryter myndighet eller myndighetsperson mot lag kallas det korruption i andra länder. 
Detta problem är både snabbt och lätt åtgärdat: Regeringen föreslår att följande text föreläggs riksdagen att läggas till  Brottsbalken 20 kap. Om tjänstefel och lags följande m. m

 

1 a § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet bryter mot grundlag eller överordnad EU-lag skall dömas förr brott mot grundlag till fängelse, lägst fem år och högst tio år. Om gärningen med hänsyn till gärningsmannens befogenheter eller uppgiftens samband med myndighetsutövningen i övrigt eller till andra omständigheter är att anse som ringa, skall dömas till minst ett hundra dagsböter.

Om ett brott som avses i första stycket har begåtts uppsåtligen och är att anse som grovt, skall dömas för grovt brott mot grundlag till fängelse, lägst sex år och högst 18 år eller livstids fängelse. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om gärningsmannen allvarligt har missbrukat sin ställning eller om gärningen för någon enskild eller det allmänna har medfört mer än ringa förfång eller mer än ringa otillbörlig förmån.

 

1 b § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet bryter mot administrativ lag eller överordnad administrativ EU-lag skall dömas för brott mot administrativ lag till fängelse, lägst två år och högst sex år. Om gärningen med hänsyn till gärningsmannens befogenheter eller uppgiftens samband med myndighetsutövningen i övrigt eller till andra omständigheter är att anse som ringa, skall dömas till minst femtio dagsböter.

Om ett brott som avses i första stycket har begåtts uppsåtligen och är att anse som grovt, skall dömas för grovt brott mot administrativ lag till fängelse, lägst fyra år och högst tio år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om gärningsmannen allvarligt har missbrukat sin ställning eller om gärningen för någon enskild eller det allmänna har medfört mer än ringa förfång eller mer än ringa otillbörlig förmån.


Vänligen
Björn Hammarskjöld
Assisterande professor
OSVN

 
Noreply.Upplysningen@slv.se skrev 2014-11-26 13:46:
Hej!

Tack för informationen om artikeln.

Som grund för att utarbeta kostråd följer Livsmedelsverket 
kontinuerlig forskningen. En förändring av kostråden kräver
mer än en enstaka artikel. Vänligen Ingela Hallberg, rådgivare ________________________________ Din fråga: Hej Livsmedelsverket! Nu har det kommit en studie som visar att den
rekommenderade mängden av vitamin D3
i tillskott är för låg utom för barn under 5 månaders ålder. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4210929/ Se även mitt remissvar till NNR5 om vitamin D3, finns i era
gömmor och det finns att hämta här: http://kostkunskap.blogg.se/category/vitamin-d3.html (inlägg nr 2 så bläddra nedåt) Jag begär att Livsmedelsverket ändrar sina rekommendationer
i enlighet med de rekommendationer som finns i remissvaret. I annat fall torde Livsmedelsverket bryta mot 1 kapitlet 9 §
Regeringsformen (notoriskt faktum) Vänligen Björn Hammarskjöld Assisterande professor i pediatrik Oberoende Senior Vetenskapsman i Nutrition ________________________________ [livsmedelsverkets logotyp] Upplysningen Box 622, 751 26 UPPSALA Tel. 018-17 55 00 www.livsmedelsverket.se<http://www.livsmedelsverket.se>

Skolmaten bör innehålla mer fett och mindre kolhydrater

Sammanfattningsvis

Skolmaten ska innehålla mycket mer billigt och bra animaliskt fett i form av smör och grädde som ersätter de dyra och onyttiga kolhydraterna. Mängden animaliskt protein kan minska något utan att barnens hälsa riskeras. Dessutom blir maten både billigare, godare och mindre i volym med mera fett i maten i form av vispgrädde och kryddsmör, bearnaisesås och liknande. Barnen får ett mycket jämnare blodglukos, blir jämnare i humöret och orkar lära sig under hela skoldagen med rikligt med animaliskt fett i magen.

 

Vegetarisk och kolhydratrik mat ger i regel alltför för mycket kolhydrater för att vara hälsosamt och bör därför utrangeras ur skolmåltiderna.

 

Livsmedelsverkets kostråd saknar helt vetenskaplig grund enligt Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) och måste därför förkastas av legala skäl.

 

Bakgrund:

 

En nyföding äter bara en sorts mat, den bäst näringsanpassade kosten för människa.

Bröstmjölk.

 

Vad innehåller bröstmjölk per 100 g? [1], [2]

Protein                        1 g

Laktos                    4-7 g

Fett                         3-5 g

 

Proteinet behövs för att barnet ska växa 50 % på längden under första året

Laktos behövs för att barnet ska tredubbla sin vikt första året

Fett (animaliskt) behövs för att barnet hjärna ska öka normalt första året.

 

Räknar man om till E% blir det [3]

Protein                    7 E%

Kolhydrater          36 E%

Fett                       57 E%

 

Så att här syns hur man bör äta för att växa optimalt.

 

Det är känt sedan de gamla egyptiernas tid 2 500 år FK att den som äter kolhydrater går upp i vikt och blir sjuk. Likaså påpekade Hippokrates samma sak för 2 400 år sedan, liksom Carl von Linné 1732 [4], Brillat-Savarin i Frankrike 1825 [5], William Banting i England 1865 [6], Julius Lagerholm i Sverige 1921, Gary Taubes i USA 2007 [7], Jörgen Vesti Nielsen i Sverige 2008 [8], Richard Feinman tillsammans med 25 andra vetenskapsmän 2014 [9].

 

Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) fann i sin rapport 2010 Mat vid diabetes att det helt saknades vetenskap bakom Livsmedelsverkets kostråd.

 

Då det gäller skolmat betraktas den som ”offentlig mat” i likhet med mat inom vården. Livsmedelsverkets rekommendationer om kost får inte användas inom vården eftersom den enligt SBU:s slutsats strider mot Patientsäkerhetslagens 6 kapitel 1 §.

 

Enligt Skollagen ska den mat som serveras i skolan vara näringsriktig [10]. En definition av ordet ”Näringsriktig” saknas helt.

 

Lyckligtvis har Socialstyrelsen den 16 januari 2008 beslutat att en lågkolhydratkost är i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet [11].

 

Ser man till kostnadsaspekten och näringsriktigheten för skolmat så bör kosten innehålla mer animaliskt fett och en kraftigt begränsad kolhydratmängd.

 

Mängden kolhydrater bör begränsas till högst 100 g per dag för att vara förebyggande mot sockersjuka och övervikt, skollunchen bör därför inte innehålla mer än högst 35 g kolhydrater.

 

Mängden animaliskt protein behöver inte vara så stor, det räcker med mer än 0,5 g/kg kroppsvikt. Det motsvarar 150 gram kött, fisk eller ägg per dag för ett 30 kg barn. Så skollunchen behöver bara innehålla omkring 60 g kött i snitt för att uppnå lunchens minst 35 % av dagsbehovet av energi.

 

Vegetabiliskt protein är något helt annat. De vegetabilier som innehåller mest protein är bönor med mindre än hälften så mycket protein som motsvarande mängd kött. Dessutom har de vegetabiliska proteinerna en femtedel till en tiondel av de livsnödvändiga aminosyrorna (proteins byggstenar) jämfört med kött. Så barnen måste äta 600 till 1 200 g bönor i stället för 60 g kött och får därmed i sig 4-8 gånger för mycket kolhydrater, 130-260 g socker=kolhydrater i stället för högst 35 g kolhydrater. Annars måste man begränsa mängden bruna bönor till högst 1,6 hg men då blir det för litet livsnödvändiga aminosyror.

 

De flesta vegetabiliska oljor innehåller för mycket fleromättade fettsyror av omega-6-typ. Mer än 20 g omega-6-fett gav ökad risk för cancer enligt en svensk studie 2002 [12]. Likaså finns det en ny studie som visar att kolhydrater är skadliga och att animaliska fetter är nyttiga för människan [13]. Därför ska man låta bli vegetabiliska oljor i alla former utom begränsade mängder oliv-, raps- och kokosolja.

 

Sedan har man kostnadsaspekten. Smör kostar omkring 0,80 SEK per 100 kcal, vispgrädde 0,90 SEK/100 kcal, potatis 1,25 SEK/100 kcal, paprika >>10 SEK/100 kcal

 

Det måste också tilläggas att kött, fisk, ägg och animaliskt fett är helt ogiftiga och oskadliga, människan består av omkring 40 kg kött (=muskler) och minst 7 kg fett (animaliskt fett med rätt smälttemperatur för att fungera vid 37ºC). Vårt förråd av kolhydrater hos en 70 kg människa är mycket begränsat med 1,5 till 3,0 g glukos i hela blodvolymen om 5,6 L. Vidare kan det finnas upp emot ett halvt kg glykogen i muskler och lever. Mer socker finns inte i kroppen.

 

Det är en allmän missuppfattning att hjärnan behöver socker. Det är helt fel och visas enklast att alla hjärnceller innehåller mitokondrier, cellernas energifabriker. Mitokondriernas enda bränsle är aktiverad ättiksyra eller acetylkoenzym A eller AcCoA som förbränns med hjälp av syre. AcCoA kan man få från protein, fett eller kolhydrater. Detta innebär att hjärnan kan hjälpa till att förbränna socker genom att omvandla socker till AcCoA. Men primärbränslet är inte socker ,det är AcCoA.

 

Däremot behöver röda blodkroppar (RBC) glukos som bränsle eftersom RBC saknar mitokondrier som skulle nalla av syret som RBC ska transportera. Den lilla mängd glukos som RBC behöver kan levern göra för att se till att koncentrationen av glukos ligger mellan 3 och 6 mmol/L vilket motsvarar 1,5-3 gram glukos i hela blodvolymen hos en 70 kg person.

 

Dessutom har RBC en speciell nedbrytningsväg via 2,3-DPG i stället för den normala vägen via 1,3-DPG till mjölksyra. 2,3-DPG krävs för att RBC ska kunna lasta av syret så att vid för lågt P-glukos (<3 mmol/L) så kan hjärnan inte få syre för att förbränna AcCoA varför man riskerar hjärnskador och död på grund av syrebrist i hjärnan på grund av glukosbrist i blodet. Men hjärnan behöver inget glukos.

 

Man behöver inte äta en enda molekyl kolhydrater då levern tillverkar alla sockermolekyler man behöver. Sprutar man 5 g kolhydrater direkt i blodet kan P-glukos stiga från 5-15 mmol/L. Har man mer än 15-25 g glukos i blodet dör man av akut glukosförgiftning. En halvliter läsk innehåller 27 g glukos och 27 g fruktos.

 

Varje smörgås man låter barnet äta till lunch måste minska mängden kolhydrater i maten med 30 %.

 

Att ge barn lättprodukter ger på grund av sockerinnehållet kraftiga blodglukossvängningar som leder till kraftiga humörsvängningar och minskar möjligheterna till inlärning. Kolhydrater som ger svängande blodglukos ökar aptiten på grund av att en del av glukosen omvandlas till fett som drar undan glukos som energikälla som sedan ger ett plötsligt P-glukosfall som kräver att barnet måste äta mer kolhydrater och därmed öka i vikt. Detta är en hormonell reaktion som det är svårt att tränga tillbaka. Det är välkänt i äldre litteratur om näring att kolhydrater ger övervikt. Likaså visste den gamle grisbonden hur man fick en fet gris till jul: Man gav rikligt med gröpe och potatis, alltså kolhydrater.

 

Att ge barn mat rik på animaliska fetter leder till ett stabilt blodglukos och jämnt humör och ökar möjligheterna till inlärning. På grund av P-glukosstabiliteten slipper man hungerkänslor och man slipper öka i vikt. Det grundlösa påståendet att fett ger fetma är lika logiskt som att hävda att grönsaker gör en person grön. Den moderna grisbonden vet hur man får en mager (men sjuk) gris: Man ger rikligt med sojaprotein och billiga omega-6-rika oljor. För att få en frisk gris låter man grisen äta mer animaliskt fett vilket den får i sig via att böka i jorden.

 

Så barnen i skolan behöver sin helfeta mjölk och sitt riktiga smör för att må bra och kunna inhämta kunskap i skolan. Därmed måste lightvarianterna utsorteras från skolmaten på grund av att de riskerar att skada barnen.

 

Sammanfattningsvis så bör skolmaten innehålla mycket mer billigt och bra animaliskt fett i form av smör och grädde som ersätter de dyra och onyttiga kolhydraterna. Mängden animaliskt protein kan minska något utan att barnens hälsa riskeras. Dessutom blir maten både billigare, godare och mindre i volym med mera fett i maten i form av vispgrädde och kryddsmör, bearnaisesås och liknande. Barnen får ett mycket jämnare blodglukos, blir jämnare i humöret och orkar lära sig under hela skoldagen.

 

Vegetarisk och kolhydratrik mat ger i regel alltför för mycket kolhydrater för att vara hälsosamt och bör därför utrangeras ur skolmåltiderna.

 

Livsmedelsverkets kostråd saknar helt vetenskaplig grund enligt Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) och måste därför förkastas av legala skäl.

 

Mora 2014-11-23

 

 

Björn Hammarskjöld

Assisterande professor i pediatrik vid Strömstad Akademi

F.d. Överläkare i pediatrik

Filosofie licentiat i biokemi

Oberoende Senior Vetenskapsman i Nutrition

 

 

 



[1] Z Ernahrungswiss. 1986 Jun;25(2):77-90.

Biochemistry of human milk in early lactation.

Harzer GHaug MBindels JG.

Fett 3,5 g

Protein 1 g

Laktos 4-7 g

[2] Semin Perinatol. 1979 Jul;3(3):225-39.

The composition of human milk.

Jenness R.

Mature human milk contains 3%--5% fat, 0.8%--0.9% protein, 6.9%--7.2% carbohydrate calculated as lactose, and 0.2% mineral constituents expressed as ash

[3] Kostbevakningen.se

Ingredien

 

Energi

Protein

Fett

Kolhydr.

Protein

4 kcal

1 g

0 g

0 g

0 g

Fett

22 kcal

0 g

0 g

6 g

0 g

Kolhydrater

35 kcal

0 g

4 g

0 g

0 g

 

Totalt

62 kcal

4 kcal

35 kcal

22 kcal

 

i gram

 

1 g

4 g

6 g

 

i E%

 

7,00%

57,00%

36,00%

 

[4] C v Linné, Lappländska resa 1732

[5] Brillat-Savarin Le Physiologie du Gout 1825

[6] Banting A Letter on Corpulence 1865

[7] G Taubes Good Calories, Bad Calories

[8] J Vesti Nielsen Low-carbohydrate diet in type 2 diabetes: stable improvement of bodyweight and glycemic control during 44 months follow-up http://www.nutritionandmetabolism.com/content/5/1/14

[9] Feinman RD, Pogozelski WK, Astrup A, Bernstein RK, Fine EJ, Westman

EC, Accurso A, Frasetto L, McFarlane S, Nielsen JV, Krarup T, Gower BA, Saslow L, Roth KS, Vernon MC, Volek JS, Wilshire GB, Dahlqvist A, Sundberg R, Childers A, Morrison K, Manninen AH, Dashti H, Wood RJ, Wortman J, Worm N, Dietary Carbohydrate restriction as the first approach in diabetes management. Critical review and evidence base, Nutrition (2014), doi: 10.1016/j.nut.2014.06.011

[10]  Livsmedelsverkets broschyr om Bra mat i skolan http://www.slv.se/upload/dokument/mat/kompetenscentrum_maltider/Informationsblad%20Bra%20mat%20i%20skolan.pdf

[11] Socialstyrelsen Datum 2008-01-16 Dnr 44-112267/2005

http://www.kostdoktorn.se/wp-content/2008/01/lcarende1.pdf

[12] Wirfält E, Mattisson I, Gullberg B, Johansson U, Olsson H, Berglund G. Postmenopausal breast cancer is associated with high intakes of omega6 fatty acids. Cancer Causes Control. 2002 Dec;13(10):883-93

[13]B M Volk et al Effects of Step-Wise Increases in Dietary Carbohydrate on Circulating Saturated Fatty Acids and Palmitoleic Acid in Adults with Metabolic Syndrome

http://www.plosone.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pone.0113605


Tidigare inlägg
RSS 2.0