”Utan resurser blir det bara tomma löften”:

Jag skrev en kommentar till Läkartidningens artikel 

http://www.lakartidningen.se/Aktuellt/Nyheter/2017/12/Utan-resurser-blir-det-bara-tomma-loften/

Ännu värre försämring

2017-12-15 18:35

Detta förslag från regeringen innebär att vårdgarantin försämras ytterligare. Idag måste man kontakta sjuksköterska som enligt lag måste ge en tid till läkare inom sju dagar. 

Allt annat är lagbrott. Men tyvärr saknas sanktionsmöjligheter för brott mot administrativa lagar sedan 1975 då det personliga tjänstemannaansvaret togs bort av Annika Strandhälls föregångare.

Det nya förslaget tar bort möjligheten att träffa läkare över huvud taget då det är vårdgivaren, det vill säga landstinget, inte de enskilda vårdarbetarna som beslutar om patienten ska få träffa läkare.

Det är fortfarande patienten som känner sin kropp bäst och vilka behov som patienten har.

Fortfarande gäller 6 kapitlet 1 § Patientsäkerhetslagen där vården ska ges efter överenskommelse med patienten. Men även denna lag bryter vårdgivarna och de enskilda vårdarbetarna alltför ofta mot. 

För att få vården att fungera måste man minska antalet patienter som söker vård. Det finns kunskaper om hur man minskar antalet patientbesök med omkring fem patientbesök per primärvårdsläkare och dag. Men vården verkar vägra att använda sig av de gamla vetenskapliga kunskaperna från tidigare millennier som synes ha förträngts av modern läkemedelsstyrd ”forskning”. 

Björn Hammarskjöld, Assisterande professor, Landstinget Dalarna

 

Jag fick en kommentar som intresserade mig

2017-12-19 00:26

@Björn H: Det låter mycket intressant, vilka studier menar du? Om du skickar referenser så läser jag dem gärna!

Torbjörn Westerlund, st-läkare, Sandens hc

 

Så jag skickade in kommentaren nedan och den kom in efter något dygn. I väntan på att den skulle komma in skrev jag en något utvidgad kommentar till Torbjörn Westerlund och det är den versionen som återfinns nedan.

 

@Torbjörn W

Du frågar om referenser. Här kommer en del och det finns mer om du vill.

Det räcker med att läsa en gammal hederlig bok i fysiologi från tidigare millennier där det framgår att vi filtrerar ut 1-2 kg salt (NaCl) per dag i glomeruli och hämtar tillbaka mer än 99 % av natriumjonerna i tubuli.  Det är flera olika mekanismer som gör denna reabsorption möjlig. Den sista skvätten Na+ reabsorberas med hjälp av aldosteron och angiotensin II, blodtryckshöjande hormoner.

Äter man mindre än 5 g salt per dag är nivån av BT-höjande hormoner minst trefaldigt förhöjda vilket ger ett förhöjt blodtryck som uppmärksammas av primärvården som då sätter patienten på blodtrycksmediciner som även blockerar natriumåterupptaget i tubuli vilket leder till ännu mer blodtryckshöjande hormoner för att säkra återupptaget av Na+. Härvid genereras minst tre läkarbesök per primärvårdsläkare och arbetsdag då det enligt Socialstyrelsens statistik finns 2,5 miljoner svenskar på blodtrycksmediciner. Bara i Dalarna finns det omkring 75 000 som står på blodtrycksmediciner.

Genom att äta en normal mängd salt om 20-60 g salt per dag normaliseras blodtrycket och  primärvården behöver inte kontrollera 3 blodtryckspatienter per dag. Läs mer här:

http://kostkunskap.blogg.se/2013/february/comments-to-the-public-consultation-on-salt-in-nnr5.html

http://kostkunskap.blogg.se/2015/march/nytt-svar-till-livsmedelsverket.html

Och det finns mer att läsa på bloggen.

Lägger man sedan till att sluta äta kolesterolsänkande statiner så slipper primärvården minst 1 patient till per dag. Det är 932 166 patienter som helt i onödan hämtat ut statiner 2016.  I Dalarna var det 34 127 och i Norrbotten var det 28 645 som stod på statiner 2016

http://kostkunskap.blogg.se/2016/june/sluta-at-statiner.html

Till sist finns det 453 741 patienter med sockersjuka som använder sockersjukeläkemedel IATC A10) enligt Socialstyrelsens statistik.

Genom att låta patienter med sockersjuka slippa äta en överdos (mer än 25 g) av socker=kolhydrater så kommer mer än 70 % av patienterna att helt slippa symtom på och annan behandling av sin sockersjuka. Övriga kan minska sina läkemedelsdoser och det påtvingade ”naturalförloppet)” ganska radikalt, på samma sätt som man behandlade sockersjuka för 100 år sedan.

Se exempelvis 

Julius Lagerholm, Hemmets läkarebok, Fröhléen & co,Stockholm 1921

Dietary carbohydrate restriction as the first approach in diabetes management: Critical review and evidence base
Richard D. Feinman Ph.D. a,*, Wendy K. Pogozelski Ph.D. b , Arne Astrup M.D. et al

http://www.nutritionjrnl.com/article/S0899-9007(14)00332-3/pdf

Zoë Harcombe,1 Julien S Baker,1 Stephen Mark Cooper,2 et al  Evidence from randomised controlled trials did not support the introduction of dietary fat guidelines in 1977 and 1983: a systematic review and meta-analysis
http://openheart.bmj.com/content/openhrt/2/1/e000196.full.pdf

Pure, white and deadly - how sugar is killing us and what we can do to stop
av 
John Yudkin

 Detta ger ytterligare minst ½ patient till som varje primärvårdsläkare slipper hantera per dag.

 Sammanlagt ger detta en minskning om cirka 5 läkarbesök per dag till varje primärvårdsläkare och dag.

 Sammanlagt skulle vården i Dalarna spara minst 1 000 MSEK per år av en omsättning på 8 GSEK. På nationell nivå skulle besparingen bli omkring 30 000 MSEK per år bara genom att följa den gamla hederliga fysiologin, biokemin och endokrinologin från tidigare millennier och sluta följa läkemedelsindustrins vinstmaximeringspolitik. Men hittills vill inte Landstinget Dalarna ta till sig denna kunskap.

 Det gäller att vara barn i landet där teorierna i Kejsarens nya kläder tillämpas.

 Björn Hammarskjöld
BARNdoktor 

Överdos av socker ger sockersjuka och övervikt

Orsaken till övervikt och sockersjuka (typ 2) är överdosering av kolhydrater = socker.

Denna överdosering av kolhydrater ger en stegring av glukos i blodet från normala 3-6 mmol/L till högre nivåer.

 En person om 70 kg har mellan 1,5 och 3 gram glukos i hela blodvolymen om 5,6 L. Sprutar man in 5 g glukos i blodet stiger P-glukos till omkring 15 mmol/L. Har man mer än 25 g glukos i blodet dör man i akut glukosförgiftning.

Sedan vill Livsmedelsverket att en man ska äta 480 g glukos per dag, de vill att en man ska begå harakiri mer än 20 gånger per dag genom att äta en tjugofaldigt dödlig överdos av glukos.

Kroppen är fantastisk. Den klarar att en frisk man kan äta mer än 20 gånger dödlig dos av glukos per dag tack vare många skyddsmekanismer där insulin och glukagon försöker att upprätthålla den normala nivån av 3-6 mmol/L av glukos i blodet.

Stiger P-glukos kommer insulin att utsöndras för att blockera glukosupptag från tarmen, minska glukagonmedierad glukosproduktion i levern, stänga av fettförbränning, lagra det fett som finns i blodet och mycket mer. Allt för att söka normalisera glukosnivån.

För att slippa överdos av socker måste man låta bli att äta socker.

Protein måste man äta för att överleva, protein krävs för att man ska kunna bygga upp kroppen. Men mer än 200 g kött, fisk eller ägg per dag behövs inte.

Fett måste man äta för att överleva, animaliskt fett som smör, grädde, ister, talg eller tran behövs som byggmaterial i kroppen och som energikälla. Det räcker med omkring 2-3 hg animaliskt fett om dagen för att man ska må bra.

Kolhydrater behöver man inte äta alls, kroppen kan tillverka alla former av socker som kroppen behöver. Socker är inte livsnödvändigt. Men det behövs 1,5-3 g glukos i blodet för att röda blodkroppar ska kunna förjäsa glukos till mjölksyra för att röda blodkroppar ska få energi och kunna lasta av syremolekyler från hemoglobin (det röda syrgastransporterande förgämnet) och försörja kroppen med syre. En förhöjd sockerkoncentration är inflammationsdrivande i kroppen.

Vegetabiliska proteiner innehåller mindre mängder av de livsnödvändiga proteinbyggstenarna (aminosyror) varför man måste äta 5-10 gånger mer vegetabiliskt protein än animaliskt protein. Äter man de av Livsmedelsverket rekommenderade kokta bönorna kan man ersätta 2 hg kött med 80 hg = 8 kilogram kokta bönor.

Vegetabiliska oljor (utom kokos- och linfröolja) innehåller för stora mängder inflammationsdrivande fleromättade omega-6 fetter. Jag låter därför bli dessa oljor.

För att slippa sockersjuka och övervikt behöver man bara begränsa mängden kolhydrater = socker i maten. Men det är inte så enkelt eftersom mycken mat innehåller just socker = kolhydrater för att locka till ökad konsumtion och försäljning. Socker är beroendeframkallande hos många människor. Socker är giftigt, för hög halt av socker i blodet gör att sockermolekyler binder till proteiner i kroppen och gör att proteiner kan sluta att fungera.

Se exempelvis på HbA1c även kallat långtidssocker. HbA1c ska hos en frisk person ligga på mindre än 50 mmol/mol. HbA1c är en hemoglobinmolekyl där det har fastnat en sockermolekyl som hindrar syret från att koppla fast på hemoglobinmolekylen. HbA1c kan alltså inte transportera syre längre. Blir HbA1c-värdet för högt så får kroppens celler inte så mycket syre och cellerna kan dö av syrebrist.

Fruktos (fruktsocker), som finns i vanligt strösocker, frukt och grönsaker, är fem till tio gånger mer reaktivt mot proteiner än glukos och är därmed fem till tio gånger giftigare än glukos.

Måttliga mängder glukos kan kroppen hinna ta hand om utan att P-glukos stiger så mycket med hjälp av insulins många olika sätt att normalisera P-glukosvärdet. Vi kan mäta P-glukosvärdet med en så kallad blodsockermätare.

Men P-glukosmätare kan inte mäta mängden fruktos i blodet. Fruktos tas upp direkt från tarmen utan begränsning av insulin. Fruktos går raka vägen till levern som måste avgifta blodet från fruktos på liknande sätt som från alkohol.

I båda fallen nybildas fett som ger upphov till leverförfettning som kan ge leverförstöring (levercirrhos). Överdos av fruktos är orsaken till Icke Alkoholorsakad FettLever (IAFL eller NAFLD (Non Alcoholic Fatty Liver Disease) som numera är betydligt vanligare än AFL (Alkoholorsakad FettLever).

Sammanfattning: Överdos av kolhydrater orsakar övervikt och sockersjuka typ 2. För att slippa symtom på övervikt och sockersjuka typ 2 måste man låta bli att äta mer än högst 25 g kolhydrater per dag. Genom att salta mera på maten slipper man att må dåligt på grund av saltbrist och förhöjt blodtryck.

Allt detta visste man för 100 år sedan. Rekommendationen som fick patienterna att må bra var att äta stekt salt och fett fläsk med gräddstuvad vitkål och andra delikatesser.

 Björn Hammarskjöld
Assisterande professor i pediatrik vid Strömstad Akademi

Kött är mycket klimatsmartare än bönor.

Veganernas intåg på kostarenan genom att införa Köttfri måndag kan förstöra våra barn. Utan kött får man bristsymtom förr eller senare. Det brukar ta omkring 20 år innan alla bristsjukdomarna kommer som ett brev på Postnord. 


Vegetabilier innehåller bara bråkdelar av vitaminer och mineraler jämfört med kött. Protein i vegetabilier saknar en del aminosyror (proteinbyggstenar) i tillräcklig mängd. Fettet i vegetabilier är undermåligt på grund av för mycket fleromättat fett av omega-6-typ jämfört med animaliskt fett. 

Och Världsnaturfonden, WWF, hävdade på sin hemsida:

”Naturbeteskött – bra för naturen, miljön och klimatet!”  Energisnålt  Att äta naturbeteskött är ett bra sätt att spara energi! Det går åt mindre energi att producera naturbeteskött än annat nötkött. Att producera kött med hjälp av kraftfoder, vilket är det vanliga sättet numera, kräver 5–8 gånger mer energi. För 1 kg naturbeteskött går det inte åt mer energi än att odla 1 kg bönor.” 

(Denna info är tyvärr numera borttagen från WWF:s hemsida)

OK, låt oss då jämföra bönor och nötkött i form av entrecôte. 
Bondbönor, gröna, kokta vs entrecote enligt Livsmedelsverkets databas: 
Bönor innehåller 67 kcal/hg medan 
entrecôte innehåller 165 kcal/hg. 

Låt oss då först omvandla hur många hg det går på 100 kcal. Då behövs det 1,5 hg bönor som kan jämföras med 0,6 hg entrecôte, båda innehåller 100 kcal. 

Om nu 1 kg bönor kräver lika mycket energi som 1 kg entrecôte så behövs det 1,5/0,6=2,5 gånger mer energi för att göra 100 kcal bönor jämfört med att göra 100 kcal entrecôte. 

Köttet är alltså mer än 2,5 gånger mer klimatsmart än vegetabilier. På köpet fås ett hållbart jordbruk. 

Räknar man på mängden protein i stället så behöver en 70 kg människa minst 0,5 g animaliskt protein per kg eller 200 g kött, fisk per dag.

Bönor innehåller mindre än hälften så mycket vegetabiliskt protein per 100 g jämfört med kött. Dessutom saknar vegetabiliskt protein en del livsnödvändiga aminosyror varför man måste äta omkring 5 gånger mer protein för att (nästan) tillgodose det livsnödvändiga behovet av aminosyror.

Lägger vi ihop alla dessa uppgifter så innehåller 200 g kött tillräckligt med protein för att en människa ska må bra. Men det går åt 0,5 kg torkade bönor för att få lika mycket protein som kött.

 

Till det kommer att man måste äta minst 5 gånger mer bönor än kött för att få tillräckligt med livsnödvändiga aminosyror (proteinbyggstenar). Ja då blir det till att äta minst 0,5*5=2,5 kg torkade bönor per dag för att få tillräckligt med livsnödvändiga aminosyror.

 

Men torkade bönor är oätliga, de måste blötläggas över natten och kokas två gånger för att få bort en del giftiga antinutrienter. Då blir det minst 8 kg kokta bönor att äta per dag.

 

Bönor innehåller 45 g kolhydrater per 100 g torkad vikt. Då tvingas man äta 45*25 hg=1 125 g kolhydrater per dag eller 2,3 gånger mer kolhydrater per dag än Livsmedelsverkets rekommendationer om 480 g kolhydrater per dag till man.

Blodet innehåller 1,5-3 g glukos totalt, är det mer än 25 g glukos i blodvolymen dör man i akut glukosförgiftning.

 Så bönor stressar kroppens försvarssystem mot hyperglykemi alldeles förskräckligt och i inödan.

 

Med andra ord går det åt omkring 12,5 gånger mer bönor än kött. 

Så det behövs alltså mer än 10 gånger mer fossil energi att äta vegetabiliska bönor än att äta riktigt animaliskt kött.

 

Äter man andra grönsaker med mindre mängd protein och energi än bönor så krävs det ännu mycket mer fossil energi

 

Sedan tillkommer ett annat problem med vegetabilier, de kräver mer konstgödsel (=fossilt bränsle) medan korna är självgående gräsätare med automatgödselfunktion. Korna kan återställa våra jordbruksmarker medan vegetabilierna förstör jorden de odlas på.

Slutsatsen blir: Ät mera kött och rädda planeten!