Svälten i Sverige

Nu har det kommit fram att de gamla svälter i Sverige.
 
De svälter i Skåne enligt flera rapporter på sociala media.

De svälter i Mora, det vet jag som politiker i Nämnden för kostsamverkan mellan Landstinget Dalarna och Mora kommun. Och jag har påtalat detta sedan 2011 utan någon reaktion från tjänstemännen. Inte heller har det blivit bättre.

Detta är visat av Socialstyrelsen i flera rapporter och rekommendationer alltsedan 2000 att patienter svälter i vården, Socialstyrelsen anger att 50 till 100 % patienterna svälter.
 
Men Socialstyrelsen saknar handfasta råd hur maten ska lagas för att äldre och patienter ska slippa svälta. 

Låt oss gå igenom litet fakta som kan kontrolleras på nätet.

Den totala mängden mat som ges inom åldringsvården är enligt den forskning som finns omkring 1 650 kcal per dag.

Den uppgiften om 1 650 kcal/dag stämmer väl med de uppgifter som tjänstemännen i Nämnden för kostsamverkan mellan Landstinget Dalarna och Mora kommun (Kostnämnden) har redovisat några gånger under tiden 2011 till 2016.

Livsmedelsverket rekommenderar 25-35 E% av 2 500 kcal till huvudmål för kvinna och 3 200 kcal för man eller minst 625-875 kcal till kvinna och 800-1 120 kcal till man. I genomsnitt blir det då omkring 900 kcal per portion som våra gamla bör ha för att slippa svälta vid lunch och middag. Sedan behövs även energität frukost och tre energitäta mellanmål för att de äldre ska få i sig den energi de så väl behöver för att må bra.

I Skåne serverades äggakaka (skånsk variant av pannkaka) med bacon och bönor.

Jag hämtade receptet på Äggakaka från Arlaköket och körde igenom beräkningsprogrammet Kostbevakningen.se

Det blev 336 kcal till middag.

Denna portion mat gav bara 13,4 % respektive 10,5 % av dagsbehovet eller 54 % respektive 42 % av vad en måltid ska innehålla enligt Livsmedelsverkets minimikrav för lunch eller middag.

Summerar man de sedvanliga uppgifterna om ett dagsintag så blir det 250 kcal till frukost, 200 kcal till mellanmål, 400 kcal till lunch, 200 kcal till mellanmål, 400 kcal till middag och 200 kcal till kvällsmål. Summan blir 1 650 kcal, i alla fall enligt både kalkylprogram som räknedosa.

Om man använder vanliga konsumentpriser för måltiden så blir det 6,25 SEK för 336 kcal. Det ungefärliga genomsnittsintaget av energi för en lunch eller middag bör vara 900 kcal. Då blir råvarukostnaden för en måltid 17,28 SEK. Det är billigt då Kostnämnden i Dalarna räknar med 16,22 SEK/portion och 36,50 SEK för 900 kcal om måltiden innehåller 400 kcal.

En annan uppgift som kommer fram då jag beräknar måltiden i Skåne och i Kostnämnden är att energitätheten är för låg.

Livsmedelsverkets normalkost innehåller omkring 1 kcal/g mat. Det gör att en man måste äta 3 200 g mat eller 3,2 L mat eller en tredjedels 10 L spann mat per dag. Det tar tid att äta så stor dygnsvolym mat.

Allmänkost (A-kost) bör enligt Socialstyrelsen ges till friska äldre och patienter (vem har hört talas om en frisk patient?) och ska ha en högre energitäthet, 2 kcal/g mat. Då slipper personen äta oöverstigligt stora portioner och har lättare att äta upp.

Energi- och proteinförstärkt kost (E-kost) ska enligt Socialstyrelsen ges till undernärda och/eller sjuka personer. Enligt samma logik ska då E-kosten innehålla minst 3 kcal/g mat. För att få upp energiinnehållet måste då de onyttiga tomma kalorierna från kolhydraterna ersättas med animaliskt fett eftersom kolhydratrik mat sällan har mer än 1 kcal/g mat, fett innehåller upp till 9 kcal/g mat.

Men E-kosten är en utmaning för kostpersonalen, hittills saknar jag en meny skapad av kostenheter som uppfyller kraven för E-kost med minst 3 kcal/g mat över hela dygnet. Men jag har skissat på en sådan kost.

Men det går att förbättra äggakakan på ett enkelt sätt genom att byta ut 1 msk smör mot 1 hg smält smör i smeten för 4 portioner. Då ökar energitätheten till mer än 2 kcal/g och det blir helt plötsligt godkänd A-kost. Energimängden ökar med 50 % till 500 kcal/portion, matvolymen ökar med 9 % till 246 g, råvarukostnaden för 900 kcal minskar med 26 % från 17,28 SEK till 13,64 SEK

Lägger man sedan till 1 hg vispad vispgrädde ökar energin till 871 kcal per portion (tillräckligt nära målet 900 kcal), energitätheten till 2,51 kcal/g mat och kostnaderna för råvarorna minskar till 11,96 SEK per 900 kcal. Kommunen borde via upphandling få ett betydligt lägre pris på de lokalproducerade matvarorna än normalt konsumentpris.

Slutsats: Personer i Skåne och i Mora som får mat via kommunens hemtjänst svälter på samma sätt som Socialstyrelsen påpekat i mer än 20 år..

Det finns kunskap om kosten men den används uppenbarligen inte och det är synnerligen enkelt och dessutom billigare att ge de gamla riktig mat lagad från grunden än industriprocessad mat som lagas, kyls/fryses, lagas, kyls och värms en tredje gång.

All denna värmning och kylning förstör maten och smaken.

Mora 2017-01-03
Björn Hammarskjöld
Assisterande professor
F.d. Överläkare
Filosofie licentiat i biokemi
Oberoende Senior Vetenskapsman i Nutrition

LCHF och sockersjuka i radio

P4Exta med Lotta Bromé har just (2016-04-13) haft Mikael Rydén som gäst
Jag kunde inte låta bli att skicka ett brev till redaktionen

 

Hej!

Kul att ni tar upp LCHF vid sockersjuka.

Men varför tar ni bara en sida av debatten? Det blev en monolog nu när Mikael Rydén fick stå oemotsagd. Kalla in någon debattör från lågkolhydratsidan som docent Ralf Sundberg

Om man kan den gamla hederliga fysiologin, biokemin och hormonläran från tidigare millennier så finner man att barn alltid har ätit samma mat som föräldrarna utom de senaste 60 åren då barnmatsindustrin tagit över rollen som matförsörjande förälder.

Man vet att personer oavsett ålder som äter en lågkolhydratkost slipper stora P-glukossvängningar som kräver stora insulinmängder.

Det blir som en berg- och dalbana där kolhydrattåget ibland ligger före insulintåget och ibland ligger efter insulintåget. Men de är aldrig hopkopplade annat än på plan mart och de står stilla.

Mikael synes sakna information att Livsmedelsverkets kostrekommendationer då det gäller sjukdom som sockersjuka kastade Livsmedelsverket i knät på Socialstyrelsen redan 2007.

Det är därför som Socialstyrelsen redan 2008 i ett beslut fann att en lågkolhydratkost är i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenget vid sockersjuka och övervikt. Likaså fann SBU 2010 att det helt saknades vetenskap bakom Livsmedelsverkets kostråd

Ger man litet kolhydrater så behövs inte så mycket insulin
Ger man litet insulin så behövs inte så mycket kolhydrater
Lågt P-glukos (insulinkoma) beror på en överdos av insulin, inte på underskott av kolhydrater.
Högt P-glukos beror på en överdos av kolhydrater som den tillgängliga mängden insulin inte klarar av

Alla med sockersjuka typ 1 får lära sig kolhydraträkning för att kunna dosera tillräckligt mycket insulin.
Men de får inte lära sig hur mycket kolhydrater de måste äta för att kompensera en viss dos insulin. Alltså se det från andra hållet.

Så för att må bra som patient med sockersjuka oavsett typ 1 eller typ 2 ska man äta som rekommenderades för mer än 100 år sedan med då millenniegammal erfarenhet. Stekt fläsk med gräddstuvad vitkål och andra gamla hederliga svenska husmanskoster. Upp till 40 % av alla med sockersjuka typ 1 har en kvarvarande men liten insulinproduktion i upp till 40 år efter diagnos. Så med få kolhydrater i kosten krävs få enheter insulin. 
Men med de mängder kolhydrater som rekommenderas av vården så krävs stora mängder tillfört insulin som stänger av den egna insulinproduktionen.

Nästa gång ni diskuterar kost och sockersjuka se till att ni fullföljer ert journalistiska uppdrag att ge båda sidor tillfälle att diskutera samtidigt.
Att det blir en dialog och inte en till synes okunnig monolog

Vänligen
Björn Hammarskjöld
Assisterande professor i pediatrik


Vissa ger sig inte, kul!

Tack Daniel för ditt svar på mitt förra inlägg som finns här

http://kostkunskap.blogg.se/2016/april/tack-daniel-animalisk-mat-ar-battre.html

 

Det bidde ett nytt långt svar som ger en ny krönika. Kul!

 

Du skriver: ”Att vegetabiliskt aminoryreprofil skulle vara 1/5 – 1/10 del av animaliskt är inkorrekt.” Det gäller den totala aminosyraprofilen. Men jag talar om de omkring 10 enskilda essentiella aminosyrorna. Om en essentiell aminosyra bara finns i 10-20 % i en vegetabilie så krävs 5-10 gånger mer av det vegetabiliska proteinet jämfört med det animaliska proteinet så måste man äta 5-10 gånger mer av den proteinkällan, annars får man essentiell aminosyrabrist. Kroppen kan slakta litet av sina egna muskler för att få tillräckligt med essentiella aminosyror men det går inte hur länge som helst.

 

Självfallet har en normalt fungerande kropp normala och tillräckliga nivåer av kolesterol. Men fungerar kroppen inte normalt så trasslar även kolesterolfunktionen. Det värsta exemplet är väl de personer som står på kolesterolsänkande statiner. De får en onormalt fungerande kropp med kolesterolbrist och därav följande demensutveckling, muskelvärk, erektil dysfunktion, hjärtsvikt och sockersjuka. Växter saknar kolesterol men har växternas motsvarighet, steroler, som stör kroppens kolesterolfunktion och kolesterolproduktion

 

Ska du nu äta kolhydrater så kan man inte basera dagsbehovet av energi på mer än 100 g kolhydrater per dag, annars riskerar du att överbelasta kroppens hantering av kolhydrater.

 

Så då kan du äta max 1,7 hg havregryn eller 10 hg jordnötter (dock värdelöst för jordnötsallergiker) eller 5,5 hg sojabönor (men du får i dig på tok för mycket fytoöstrogener, hormonstörande ämne, och energi) eller 2 hg gula ärtor (gasgenererande) per dag. Men då slipper du äta andra källor för kolhydrater.

 

För att täcka energibehovet måste du då äta 1 410 kcal extra utöver havregrynen, högst 3,4 hg jordnötter, högst 5,5 hg sojabönor och 1 400 kcal extra utöver de gula ärtorna.

 

Personer med metabola sjukdomar kan inte äta kolhydrater över huvud taget. Så det blir ingen favör annat än de av dig körsbärplockade litet (i fler bemärkelser) torra förslagen.

 

Kor är metansänkor! Läs här så slipper jag skriva så mycket.

http://newsvoice.se/2015/03/14/replik-fjorton-forskare-saknar-kunskap-om-notkott-och-flygresor/

 

Att jaga djur är mest ekonomiskt. Se på kor som äter i stort sett dygnet runt. Jämför med lejon där honorna någon gång i veckan lägger fram ett nytt byte för hanarna som ligger och vilar sig hela veckan. Att klättra i träd har en hög skaderisk så vegetarisk mat är inte ofarligt.

 

Människans föda har ändrats de senaste 10 000 åren och med  en katastrofal förändring från 1977 då McGovernkommitténs arbetsmarknadsjournalist och vegan Nick Mottern totade ihop den nuvarande kostråden. Vetenskapen protesterade men med politiker av det rätta virket fick forskarna underordna sig de ekonomiska ramarna. Se gärna videon ”Big Fat Lies” på youtube www.youtube.com/watch?v=v8WA5wcaHp4

Det är väl värda de 2:34 minuter det tar att se.

 

Du skriver ”Åt de 200-300 gram fett om dagen men bara 1 gram protein per kg?”

Du kan inte jämföra 1 g protein/kg med 200-300 g fett, de har olika sorter och måste få en gemensam nämnare. Här blir svaret att man visst åt 200-300 g fett och minst 200 g animalisk föda per dag eftersom 70 g protein finns i 210 g animalisk föda. Beskrivet redan av Linné 1732.

Jag föredrar att äta upp till ett halvkilo mat per dag i stället för att äta tiotals kilo grönsaker per dag.

 

Vänligen
Björn Hammarskjöld
Assisterande professor


Tack Daniel animalisk mat är bättre

Tack Daniel för en lång kommentar som kan läsas här :
http://kostkunskap.blogg.se/2016/march/det-har-inte-bara-dumt-det-ar-fullkomligt-vansinnigt.html

Andra kommentaren nedanför blogginlägget
 

På grund av kommentarslängden så blev det ett eget inlägg för att söka besvara Daniels alla frågor.

 

Det går inte att jämföra vegetabiliskt protein med animaliskt protein.

De essentiella aminosyrorna finns hos växtprotein i storleksordningen 1/5-1/10 av vad motsvarande mängd animaliskt protein innehåller. Så växterna kan inte täcka behovet av essentiella aminosyror. Kor äter ganska mycket protein per dag då gräs innehåller omkring 15 g/100 g TS. Och de är anpassade att äta gräs vilket vi inte är och kor har därför litet andra essentiella aminosyror än människan. Men köttet innehåller alla de för människan essentiella aminosyrorna.

 

Animaliskt fett innehåller knappt 50 % mättat fett knappt 50 % enkelomättat fett och resten fleromättat fett. Animaliskt fett ändrar inte kolesterolmängden i blodet eller kroppen och kolesterol är livsviktigt för att kroppen ska fungera. Kolesterolbrist ger sockersjuka, minnessvårigheter, muskelvärk med mera. Att kolesterol skulle orsaka hjärtsjukdom är en av läkemedelsbolagen välunderhållen och ekonomiskt lönande myt. Men det är bevisat att omega-6-rika oljor som solros-, majs-, tistelolja är cancerframkallande och inflammationsdrivande.

 

Orsaken till sockersjuka är extrem överbelastning av kroppen med socker=kolhydrater. Jag har omkring 2,5 g glukos i min hela blodvolym, har jag mer än 25 g glukos i blodet så dör jag av akut glukosförgiftning. Sen vill Livsmedelsverket att jag ska äta 480 g glukos per dag, 200 gånger mer än jag har i mitt blod.

 

Att WHO vill att man bara ska äta 3-5 hg kött i vecken beror på att ”experterna” sitter på fler än en stol, det finns många stolar utplacerade av livs- och läkemedelsindustrin. Och när man anger rött kött så innebär det en hamburgare med strips och läsk där köttet bara är en bråkdel av allt det andra. Det visar på den seriositet som ”experterna” lägger ned i frågan. Cancer och sockersjuka orsakas fortfarande av kraftig överdosering av socker och vegetabila omega-6

 

Räkna på vad grönsaker kostar per 100 kcal och jämför med animalisk mat. Vad kostar vitkål/100 kcal? Vad kostar vispgrädde per 100 kcal?

 

Senast kända priser är

vitkål 9,90 SEK/kg, 123 kcal/100g = 3,3 SEK/100 kcal,

vispgrädde 35 SEK/L, 3 750 kcal/L =0,93 SEK/100 kcal.

 

Den jämförelsen utfaller bara till animaliematens fördel.

 

Grönsaksodling kräver fossilt bränsle, konstgödsel, specialjord och växthus (allt ändliga resurser) medan kor kan gå på skogen och förse sig med tillräckligt med mat samtidigt som de är självgående ekologiska automatgödslare. Så ur kretsloppssynpunkt och näringssynpunkt är animalisk föda långt överlägsen grönsaksodling.

 

De långsiktiga konsekvenserna av att äta en LCHF-kost är att man blir friskare, orkar mer och slipper kandera kroppen med socker. Vilket redan Linné påpekade 1732.

 

Vänligen

Björn Hammarskjöld 
Assisterande professor 
F.d.överläkare i pediatrik 
Filosofie licentiat i biokemi


”Det här inte bara dumt. Det är fullkomligt vansinnigt."

Jag håller med Stefan Svensson:

http://www.svt.se/opinion/svensson-om-veganmat

”Det här inte bara dumt. Det är fullkomligt vansinnigt. Det behöver inte vara så här.”

 

Men hans lösning om att alla ska äta veganmat är tyvärr helt fel.

 

Följande fakta är grundstenarna till kosten.

 

Protein och fett är livsnödvändiga liksom mineraler och vitaminer. Även Livsmedelsverket uppger att kolhydrater = socker helt saknar livsnödvändighet för rovdjur som människa.

 

Protein är livsnödvändigt för människan, det är alla överens om. Men man behöver bara omkring 1 gram animaliskt protein per dag och kg kroppsvikt.

 

Vegetabiliskt protein saknar många av de för människan livsnödvändiga byggstenarna, aminosyrorna. Då måste man äta fem till tio gånger (viktmässigt) mer protein vid vegetarisk mat. Visserligen innehåller de av Livsmedelsverket älskade bönorna upp till lika mycket protein som kött, omkring 20 % protein. Men det gäller torkade bönor. För att få dem ätbara för människan kokar man bönorna med vatten och ökar volymen ungefär trefaldigt.

 

Av bruna bönor krävs det bara 500-1 000 g torkade bruna bönor för att ersätta 100 g kött. Men där finns 225-450 g socker i form av stärkelse.

 

Så i stället för att äta 0,1 kg kött måste man äta 1,5 till 3,0 kg kokta bruna bönor. Och men får i sig mycket mer än dagsbehovet av kolhydrater.

 

Alla andra grönsaker och frukter innehåller mycket mindre mängd protein. Gurka innehåller 0,81 gram protein per 100 gram eller 1/25 av vad kött innehåller. För att få tillräckligt med de livsnödvändiga aminosyrorna behöver man äta 125-250 gånger mer gurka än kött. Så för att ersätta proteinmängden i 0,1 kg kött krävs 12,5 kg till 25 kg gurka.

 

Då kommer fettet härnäst.

 

Det har visat sig under evolutionen att människan mår bäst av animaliskt fett, det fett människan liksom alla varmblodiga djur innehåller till normalt minst 10 % av kroppsvikten.

 

Animaliskt fett är livsnödvändigt ur mer än två synpunkter.

1. Animaliskt fett, till skillnad från vegetabiliska fetter, innehåller långa fettsyror av omega-3 som människan normalt har svårt att tillverka själv.

2. Fett behövs som energikälla. Det krävs ungefär 200-300 g animaliskt fett för att förse oss med den dagliga energin.

3. Animaliskt fett har rätt smälttemperatur för rätt funktion i kroppen.

 

Animaliskt fett är smör, vispgrädde, tran, ister och talg. En del fett finns också redan i kött, fisk och ägg.

 

Vegetabiliska fetter, utom kokos, raps och olivolja, innehåller för mycket fleromättade omega-6-fetter som är inflammationsdrivande och canceframkallande i större dos än 20 g per dag.

 

Vegetabilier kan människan äta till viss liten del. Det beror på att alla växter är uppbyggda av socker = kolhydrater och det ”näringsämnet” bör alla personer med övervikt och andra ämnesomsättningssjukdomar som sockersjuka låta bli. Socker är giftigt i större mängd än 3 gram i blodvolymen i kroppen. Mer än 25 g glukos i blodet leder till död i akut glukosförgiftning.

 

Så då går vegetabilier bort som proteinkälla men de är utmärkta som mineralkällor.

Till detta kommer att vegetabilier kräver dyrbar jordbruksmark och konstgödsel medan animalisk föda är självgående automatgödslande gräsätare som klarar sig på ängs- och skogsmark. 

 

Så den optimala kosten för 70 kg människa är minst 2 hg kött, fisk och ägg per dag och sedan mellan 200-300 g animaliskt fett per dag.

 

Kosten blir då energität så att även personer med dålig aptit orkar äta maten. I tillägg kan man äta grönsaker efter smak och lust.

 

Den kosten blir mycket billigare och godare än vegankosten och alla kan äta den om man utesluter mjölkprotein.  25 kg gurka kostar omkring 500-1 000 SEK medan 200 g oxfilé kostar omkring 50-70 SEK Och det finns mycket billigare kött av god kvalité.

 

 


Vem lurar idrottens elit?

De är lurade!

 

Meldonium, det dopningsmedels som ett stort antal idrottare nu har åkt fast för doping med, har intressanta egenskaper.

 

Som gammal biokemist utbildad i tidigare millennium är det bara att läsa om hur meldonium fungerar för att omedelbart finna att idrottarna är lurade, grundlurade. Och de drabbas hårt av sin och sin omgivnings totala okunnighet.

 

Sanningen är brutal. Meldonium försämrar idrottarens fysiska kapacitet.

 

Den bästa källan för information är i detta fall Wikipedia [1]. De har referenser till originalartiklar där funktionen av meldonium förklaras.

 

Här framkommer att meldonium fungerar genom att

  1. minska fettsyraoxidationen,
  2. minska carnitinproduktionen,
  3. minska carnitine O-acetyltransferase och
  4. öka produktionen av formaldehyd

 

Dessa effekter minskar den tillgängliga energin i form av ATP i cellerna. ATP (AdenosinTriPhosphate) är cellernas energimolekyler som behöver förnyas hela tiden allt eftersom de förbrukas. Cellen har inget lager av ATP utan det måste tillverkas efter behov. Muskler i vila behöver inte så mycket medan muskler i arbete kan behöva mångdubbelt mer.

 

Låt oss nu se vad meldonium gör inne i cellerna.

 

  1. Minskar fettsyraoxidationen. Som en följd av detta minskar mängden tillgänglig acetylcoenzym A (AcCoA) som är den molekyl som är det enda bränslet i mitokondrierna (cellernas energifabriker). Följden blir minskad ATP-produktion i cellen och personen orkar inte lika mycket.
  2. Minskar carnitinproduktionen som återigen minskar ATP-produktion i cellen och personen orkar inte lika mycket.
  3. När carnitine O-acetyltransferase minskar leder det till att även carnitinproduktionen och därmed ATP-produktionen minskar
  4. Då carnitinproduktionen minskas ökar produktionen av formaldehyd som används för att konservera anatomiska preparat.

 

Lägger jag ihop informationen från Wikipedia med de gamla hederliga kunskaperna i biokemi, fysiologi och endokrinologi från tidigare millennier så blir effekten ganska förskräcklig, för att inte säga förödande, för en idrottsperson som dessutom drabbas av dopningsstraff.

 

Meldonium minskar den fysiska arbetsförmågan genom att förgifta de enskilda cellerna och därmed minska produktionen av ATP.

 

Slutsats:

 

Meldoniun skadar alla användare på grund av att mängden tillverkad ATP minskar. Idrottare såväl som andra med hjärtfel som använder preparatet är grundlurade av läkemedelsindustrins ”snake oil”-försäljare. Allt för att en liten läkemedelsproducent skulle få en omsättning 2013 på knappt 650 MSEK tack vare ett ännu (lyckligtvis!) ej av EMA och FDA godkänt preparat.

 

Idrottare ska låta bli läkemedel och tillskott, de skadar nästan undantagslöst och försämrar då prestationen. Fråga alltid vem som står bakom nya läkemedel och tillskott. Alltid är de någon som vill tjäna pengar på idrottarens godtrogenhet, okunnighet och prestationsångest.

 

Om man har kunskap så inser man snart följande:

 

Mitokondriens arbetsförhållanden är ganska enorma.

 

1 ättiksyramolekyl ger upphov till 15 molekyler ATP. Det innebär att 60 g ättiksyra ger upphov till 15*507 = 7,6 kg ATP. Så omsättningshastigheten på ATP är stor, annars får ATP inte rum i mitokondrien. ATP transporteras aktivt ut i cellens cytoplasma. ATP kan också tillverkas i fettceller insprängda i muskulaturen och det finns även kedjor av citronsyracykelns enzymer hängande utanför fettcellerna i musklerna för att hjälpa muskelcellerna med att göra mer ATP då man anstränger sig maximalt.

 

890 g fett (tristearylglycerat) ger 535 moler ATP eller 271 245 g (ett kvarts ton!) ATP.

 

Varje gram fett ger 305 g ATP

 

180 g glukos ger 38 moler ATP eller 19 266 g ATP

 

Varje gram kolhydrat ger 107 g ATP

 

Så fett ger tre gånger mer ATP än kolhydrater per gram räknat.

 

När man ska optimera kosten för alla, inklusive elitidrottare, gör man följande:

 

Se till att äta en ketogen kost som hos de allra flesta ger en klart förbättrad styrka och uthållighet. Det behövs ungefär 1 g animaliskt protein per kg kroppsvikt och dag. Vegetabiliska proteiner måste tas i fem till tio gånger större mängder vilket innebär fem till femtio gånger större volym bönor och andra grönsaker. Man orkar inte äta 25 kg gurka per dag och attans vad dyrt det blir.

 

Animaliskt fett är det bästa, animaliskt fett från varmblodiga djur har alla ungefär samma fettsyrasammansättning då de alla ska fungera vid 37ºC. Fisk har mer fleromättade fettsyror per 100 g mat men gris och nöt kommer inte långt efter. Så det går lika bra med gris eller nöt som källa till animaliska fettsyror som fisk. Så vi behöver inte fiska ut havet för att få tillräckligt med animaliskt fett.

 

Kolhydrater behöver vi inte äta en enda molekyl av, kolhydraterna bara förgiftar kroppen och kroppen kan tillverka alldeles på egen hand alla de sockerarter som behövs.

 

Lägg sedan till mineraler som finns i havsvatten med 86 % natriumklorid och 14 % andra salter, minst 30 g äkta havssalt per dag.

 

Vissa vitaminer behövs som vitamin C, flera gram per dag, framför allt elitidrottare behöver vitamin C för att få citronsyracykeln att fungera optimalt. Vidare behövs vitamin D3 minst 125 µg/dag (5 000 IE), mer än 99 % av alla i Sverige har en brist på vitamin D3 då man i sällsynta fall testar och finner att nivån ligger under den fysiologiska undre gränsen 125 nmol/L. Övriga vitaminer behövs inte utan konstaterad brist De finns i kosten, framför allt grönsakena.

 

Björn Hammarskjöld
Assisterande professor 
F.d. överläkare i pediatrik 
Filosofie licentiat i biokemi
Oberoende Senior Vetenskapsman i Nutrition

 

 



[1] https://en.wikipedia.org/wiki/Meldonium

 
 
 

Ketoacidos var svältketos

Har just läst Läkartidningen där man publicerat en artikel om ketoacidos och LCHF.
 

Kommentar till
Svår ketoacidos hos ammande kvinna med lågt energi- och kolhydratintag

Jonas Wuopio, ST-läkare, medicinkliniken 
jonas.wuopio@ltdalarna.se
Regina Schiborr, överläkare, anestesikliniken
Georgios Charalampakis, överläkare, medicinkliniken; samtliga Mora lasarett

http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Fallbeskrivning/2015/09/Svar-ketoacidos-hos-ammande-kvinna-med-lagt-energi--och-kolhydratintag/ 

 

Den här artikeln stämmer nog inte.

Om man tittar på fallbeskrivningen så finner man följande:

Ätit dåligt under nästan sex veckor, vätskemängd inte redovisad, ammar. Tappat 16 kg på 6 veckor

Vidare finner man acetondoft som tyder på ketoner, liksom urinprovet och blodprov där man finner ketoner i hög koncentration. Detta torde kallas svältketoner efterom P-glukos ligger på 4,4 mmol/L. Glukosvärdet på 4,4 mmol/L talar emot ketoacidos som definitionsmässigt har ett P-glukos på mer än 15 mmol/L

Patienten har jobbigt med andningen, hyperventilerar och även labprover tyder på hyperventilation med lågt aB-PCO2 och högt aB-PO2.

 Har en kraftig metabol acidos och en kompensatorisk respiratorisk alkalos på grund av hyperventilation (lågt aB-PCO2, högt aB-PO2, lågt pH).

 Kollar man Delta AG (21-12=9) och jämför med Delta HCO3- (27-2)=25 finner man Delta (HCO3-) gap= (9-25)=-16 vilket tyder på att det inte bara är metabol acidos utan även en respiratorisk alkalos

 Till detta kommer att patienten troligen har druckit dåligt och fått en hypovolemi (relativt högt Hb, LPK, krea) som ökar Na+ värdet som annars på grund av att hon fått i sig litet mat och därmed litet salt skulle ha sjunkit.

 Kolhydratmängden i maten har endast betydelse för ketonkroppsbildningen men inget annat

 Sedan heter ekvationen från 1928 Hendersson-Hasselbalch formel och inget annat

Slutsats:
Patient som ätit och druckit dåligt kommer till sjukhus med klassiska tecken på hypovolemi, hyponatremi och svält.

Fallbeskrivningen belyser vikten av en god kosthållning även när man ammar. Med god kosthållning menas att man får tillräckligt med animaliskt protein, fett, mineraler, vitaminer och vatten. Kolhydrater saknar livsnödvändighetsstatus och ställer bara till det i kroppen. Därför tar kroppen omedelbart hand om kolhydraterna för att man ska slippa dö av hyperglykemi då man har mer än 25 g glukos i blodet

Björn Hammarskjöld
Assisterande professor i pediatrik vid Strömstad Akademi
F.d. överläkare i pediatrik
Filosofie licentiat i biokemi

 

Referenser:

Läkartidningen. 2015;112:DIUF

Jan Gullberg, Vätska Gas Energi, ISBN 91-7260173-6, Kiruna 1979

Acid-Base Balance and the Anion Gap  http://medsci.indiana.edu/c602web/602/c602web/lect_mp3/acid_base_tut.pdf

 


Fråga doktorn och socker

Brev till TV-programmet Fråga doktorn
Hej!
Jag såg på programmet 23/2.
Det var alldeles förträffligt råd att använda P-glukosmätaren för att se vad en patient med sockersjuka kan äta och vad man inte kan äta.
Om man har sockersjuka och därmed inte tål socker varför ska man då äta socker i form av "brun pasta" och "fullkorn"?
Vet inte dr Gunilla Hasselgren att kolhydrater består av sockermolekyler? Glukos och fruktos är monosackarider, sackaros och laktos är disackarider, stärkelse är polysackarider.
Alla dessa di- eller polysackarider kan brytas ned till glukos (mest) och fruktos och galaktos.
Monosackarider kan tas upp av kroppen medan disackarider och polysackarider måste brytas ned till monosackarider för att tas upp. All glukos höjer P-glukos. Injicera 5 g glukos och P-glukos stiger från 5 till 15 mmol/L.
De allra flesta cellerna har mitokondrier och använder acetylcoenzym A (AcCoA eller aktiverad ättiksyra eller, slarvigt, ättiksyra) som bränsle i mitokondrierna tillsammans med syre (aerob förbränning). En AcCoA-molekyl genererar 15 molekyler ATP (energimolekylerna i cellerna).
AcCoA kan mitokondrierna få från protein (deaminering av aminosyror till korta fettsyror som kan omvandlas till AcCoA) eller nedbrytning av fett till AcCoA samt även från sockerarter till AcCoA.
Mitokondrierna bryr sig inte om varifrån AcCoA kommer.
Normalt hos människan använder vi fett som den främsta källan till AcCoA. Äter vi fett påverkas P-glukos inte alls. Protein äter vi i ganska små mängder om det är animaliskt protein, det behövs inte mer än 0,5 g per kg kroppsvikt. Protein kan påverka P-glukos i någon mån.
Kolhydrater har man omkring 1,5-3 gram i hela blodvolymen hos en 70 kg människa. Har man mer än 15-25 g glukos i blodet dör man i akut glukosförgiftning. Sedan rekommenderar sjukvården att en man med sockersjuka ska äta 480 g glukos per dag. Det motsvarar en mer än tjugofaldigt dödlig dos av glukos per dag. Denna megados glukos kräver stora mängder insulin för att individen ska överleva sjukvårdens mordförsök.
Om man har sockersjuka tål man inte att äta socker. Se hur man behandlade personer med sockersjuka fram till 1923.
Det var medelst en sträng kolhydratfattig kost. Som stekt fläsk med stuvad vitkål.
Då kunde även personer med sockersjuka typ 1 överleva, de som har en liten kvarvarande insulinproduktion i mer än 40 år efter diagnos. Men de som saknade insulin dog. Sedan kom insulin 1923 som gjorde att även de utan egen insulinproduktion kunde överleva och må bra.
Sedan gick allt överstyr efter 1976 då det första rekombinantinsulinet blev tillgängligt, kostråden i USA 1977, namnbyte från sockersjuka till diabetes omkring 1980 och som sista spiken i kistan, kravet från personer med diabetes att även de måste få äta ”vanlig mat” med extrema mängder kolhydrater=socker.
Följden blev ”naturalförloppet”, 40 % av patienterna har dött inom 5 år efter diagnos.
Följden blev ökade mängder ”läkemedel” som insulin, statiner, blodtryckssänkare och andra.
Nu finns det tiotusentals fallbeskrivningar som visar utomordentliga resultat med normala HbA1c- och fasteglukosvärden och som slipper alla sina läkemedel och dessutom går ned i vikt och mår bra. Men de kallas felaktigt för ”anekdoter”.
Nu finns det stora mängder med artiklar som visar att en lågkolhydratkost, även kallad CFHL (eftersom beteckningen LCHF inte får användas för Livsmedelsverket), ser till att även personer med sockersjuka slipper både symtom och läkemedel.
Så jag undrar hur de kan komma sig att dr Gunilla Hasselgren kan rekommendera en extrem högkolhydratkost som är i strid med Patientsäkerhetslagens 6 kapitel 1 §.
Socialstyrelsen har redan 2008-01-16 beslutat att en lågkolhydratkost är i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet.
Så jag rekommenderar att Fråga doktorn gör en pudel eller som det kallas i det militära:
GÖR OM!
GÖR RÄTT!

Vänligen
Björn Hammarskjöld
Assisterande professor i pediatrik vid Strömstad Akademi
F.d. överläkare i pediatrik
Filosofie licentiat i Biokemi

GMO är en katastrof ur etisk synpunkt

Payam Moula (S)-debattör skrev en debattartikel i SVT.se/opinion 2015-01-18

”Miljöpartiet måste sluta hyckla i GMO-frågan” 

 

Jag håller med Payam Moula att etiken då det gäller GMO är viktig i hans debattartikel ”Miljöpartiet måste sluta hyckla i GMO-frågan”. Men kunskapen om de biokemiska och molekylära effekterna är oändligt mycket viktigare.

 

Dessutom är etiken mycket enkel:

 

Ur etisk synpunkt är GMO en katastrof.

 

  1. Ingen har en susning om hur skadligt GMO kan vara ur genetisk synpunkt. Och kunskapen om genetisk spridning av DNA mellan arter finns sedan länge.
  2. Enda sättet att få makten över folket är att kontrollera maten.
  3. Enda sättet att kontrollera maten är att patentera växter och djur genom GMO. Då kan ingen komma undan kontrollen, man får inte odla annat än GMO till skyhöga kostnader.

 

Att påstå att genmodifierade grödor inte skiljer sig från andra grödor av samma art är ett ytterst falskt påstående. Definitionen av GMO är just att det finns främmande DNA i GMO.

 

Att grödor är bra eller dåliga för människa och miljö beror på vad människan vill.

Moula tycker att debatten för eller emot en viss teknik skulle handla om hur tekniken används på bästa sätt.

 

Kärnkraften är en annan modern teknik som kan användas på ett bra eller dåligt sätt. Det är precis samma sak med GMO.

 

Golden rice må innehålla betakaroten. Det gör morötter också. Alla som har haft småbarn vet att om ett barn äter mycket morotspuré blir barnet lätt orangefärgat i huden. Det beror på att människan saknar enzymer att bryta ned betakaroten till två vitamin-A-molekyler. Så Golden Rice är inte lösningen på A-vitaminbristorsakad blindhet.

 

GMO ger ökad användning av bekämpningsmedel och konstgödsel som utarmar jorden på flera sätt. Dels försvinner mullagret som betande djur har byggt upp under tiotusentals år och dels förbrukas Jordens ändliga fosfatreserver.

 

Både GMO och den antropgena klimateffekten är färdigutredda. Antropogen klimateffekt saknas då 95 % av klimateffekten orsakas av dihydrogenoxid (vattenånga) och GMO skadar allt på jorden inklusive människa.

 

Det dröjer inte länge efter det vi eller våra djur matas med mat innehållande genen för neonikotinoider (insektsgift) förrän den genen har tagits upp av kons bakterier som sedan kan tillverka neonikotinoider som lagras i koköttet som vi sedan får i oss. Kons bakterier kan sprida genen för insektsgift till våra egna tarmbakterier så att vi och våra bakterier tillverkar insektsgift. Detta kallas horisontell spridning av gener, beskrivet redan på 1940-talet i bakteriologin.
Dessutom är glyfosat (det bekämpningsmedel som används inom GMO-odlingarna) mycket giftigt och är hormonstörande minst lika mycket som bisfenol A.

 

”Naturligt” jordbruk är den ekologiska och uthålliga formen av jordbruk som fanns även i Sverige fram till 1970-talet då alla små familjejordbruk skulle läggas ned till förmån för storjordbruk.

 

Kritiken angående maktfördelning bör tas på allvar men handlar om att se över patentlagstiftning, inte att förbjuda en hel teknik med enorm potential.

 

Potentialen för GMO saknas eftersom man ännu inte opartiskt visat att GMO är bättre än konventionellt odlade grödor. Och patentlagstiftningen kan inte ändra på redan beviljade patent. Sedan är det naivt att tro att storföretagen ens vill ha annan patentlagstiftning som begränsar deras makt. Det finns alldeles för mycket pengar på spel för att någon enda politiker skulle våga gå emot de stora genteknikföretagen.

 

Hela GMO-konceptet är ett enda stort projekt för att ta kontroll över maten och befolkningen.

"If people let the government decide what foods they eat and what medicines they take, their bodies will soon be in as sorry a state as are the souls who live under tyranny" Thomas Jefferson (1743 - 1826)

 

Björn Hammarskjöld

Assisterande professor i pediatrik vid Strömstad Akademi

F.d. överläkare i pediatrik

Filosofie licentiat i biokemi

Post doc i molekylärbiologi vid University @ Buffalo, NY, 1988-9.

 


Redlighet och rent mjöl i påsen

Livsmedelsverket propagerar för Redlighet.

De pratar hela tiden om Redlighet då det gäller mat.

 

Förr i världen så pratade man om mjölnaren hade ”Rent mjöl i påsen”.

 

Vad betyder att ha rent mjöl i påsen? Jo, det betyder att man inte ska lura andra eller ljuga för andra.

Det var ju så att det fanns enstaka mjölnare som förutom nymalet mjöl så lade de även agnar och boss i mjölpåsen för att dryga ut mjölet och därmed lura kunden. Mjölnaren var oredlig.

 

Vad består då agnar och boss av? Jo det är det skal av extra hård cellulosa som sitter som skydd runt varje spannmålskorn. När man tröskar spannmål så blir man av med dessa agnar, det är det som dammar så förskräckligt.

Livsmedelsverket anser att vi ska äta mer fibrer, det vill säga agnar och boss. Så då föreslår Livsmedelsverket att vi ska äta mer agnar och boss i maten. ”Vi vet alla att fibrer är nyttiga.”

 

Förra gången det var påbud att äta agnar och fibrer var för ett par hundra år sedan. Den tid som geologerna kallar för Lilla istiden, 1650 till slutet av 1700-talet. Då växte inte grödorna på sommaren eftersom det var ett par grader kallare än nu. Man hade inte uppfunnit den globala uppvärmningen än.

 

Men människor tvingades av sin fattigdom att gå ut i skogen och barka träden för att komma åt innerbarken som torkades och maldes och användes som mjöl. Man blandade bark i brödet.

 

Idag blandar vi bark (=fibrer) i brödet, pastan och filmjölken. ”Mjölnaren” tar dubbla priset på pasta med fibrer jämfört med pasta utan fibrer. ”Mjölnaren” är alltså oredlig och har inte rent mjöl i påsen längre.

 

Den enda slutsats jag kan dra av detta är att vi måste vara fattigare nu än vad vi var på 1700-talet!


ICA skyller dyr skinka på bonden

.Insändare till tidningen Land

I Land nummer 52/1 2014 finns en annons över ett helt uppslag,

”Därför är den svenska skinkan flera kronor dyrare.”

  1. ”Sverige har ett av världens bästa djurskydd.” Här följer en text som slutar med:
    ”Detta innebär merarbete för den svenska bonden och dyrare stallbyggnader.”
    .
  2. ”Svensk skinka är fri från salmonella.” Nu följer en text som slutar med: ”I Sverige och Finland hittades ingen salmonella”.
    .
  3. ”Svenska grisar får minst antibiotika i EU.” Sen följer en text som slutar med: ”Djuren i EU får i genomsnitt drygt 10 gånger mer antibiotika än de svenska.”

ζ

                                                          skinka-flaggor

Kommentar

ICA, det är helt rätt och samtidigt en mycket ohederlig vinkling. Det är viktigt för oss och våra grisar att Sverige har världens bästa djurskydd, frihet från salmonella och minst antibiotika.

 

Men det rättfärdigar inte ICA:s prispolitik.

Vi slipper GMO tack vare att våra kloka svenska bönder vägrar köpa GMO-foder åt sina djur trots att LRF (av alla!) vill det.

                                                           LRF-text2

Alla dessa orsaker skulle motivera ett mycket högre slaktpris för svensk gris än dagens ynka 15,81 SEK/kg slaktvikt.

ζ

En jämförelse inom EU

EU-m

Jämför man grispriser i hela EU finner man att i 16 av 27 EU-länder får bönderna mer för grisen än svenska bönder, trots sämre djurvård, mer salmonella och mer antibiotika. Till och med sistaplatsen Danmark (med GMO-foder, knorrkapning, MRSA och salmonella) får 14:57 SEK/kg eller bara 8 % lägre pris än svenska bönder.

Men varför kostar då skinka mellan 40 SEK/kg och 158 SEK/kg på ICA?

ICA synes ge bonden skulden för dyrt svenskt kött. Men det är ICA:s förtjänst som håvar in pengar på svenskt kött. Det $yne$ vara de giriga mellanhänderna mellan bonden och kunden som tjänar stora pengar! Annonsen är typisk spinning för egen vinning för ICA.

 ζ

Förslag till ICA och andra mellanhänder

Bönderna ska ha 40 SEK per kg (då skulle fler satsa). Sälj sedan skinkan för normalpris omkring 67 SEK/kg till kunden (se en grovkalkyl nedan). Det är bra för grisbonden, kunden och Sveriges självförsörjningsgrad och samtidigt tillräckligt till mellanhänderna och till moms. Det är också bra för svenska grisar då ett rimligt pris till bönderna ger utrymme för investeringar som ytterligare förbättrat livet för grisarna och som ytterligare ökar köttets kvalitet.

Allt annat torde vara ocker och falsk marknadsföring!

Att ge bonden mer för köttet är ett utmärkt sätt att bevara det svenska jordbruket för framtiden. Vårt oberoende kan då öka från nuvarande mindre än 50 % självförsörjningsgrad då det gäller kött.

                                                                            frågetecken-bw

Varför ska svenska animaliska jordbruksprodukter med sin höga kvalitet betalas med usla internationella priser när de går att sälja i Sverige till rimliga priser till konsument (trots ett mer än fördubblat slaktpris)?

Varför ska svenska animaliska jordbruksprodukter med sin höga kvalitet betalas med usla internationella priser när de går att sälja utomlands till rimliga priser till konsument (trots ett mer än fördubblat slaktpris)? Utländska konsumenter betalar gärna mer för kvalitet.

.
Björn Hammarskjöld
Assisterande professor i pediatrik vid Strömstad Akademi
F.d. överläkare i pediatrik
Filosofie licentiat i biokemi
Oberoende senior vetenskapsman i nutrition
Politisk sekreterare Dalarnas Sjukvårdsparti
Sekreterare Diabetesorganisationen i Sverige (DiOS)

ζ

Extrainformation

Skinkpriser 2014

  Bonden får
Mellanhänder tar
Moms Skinkpris mot kund
ICA lågpris på svensk skinka
16 kr
20 4 40 kr
ICA högpris på svensk skinka
16 kr
125 17 158 kr
Bordepris på svensk skinka
40 kr
20 7 67 kr

.

Mellanhändernas arbete/kg är lika i alla tre fallen, men betalas olika.

Skinka för 40 SEK/kg till bönderna ger mellanhänderna tillräckligt, 20 SEK/kg, för att generera vinst (visat genom att ICA lyckas sälja sin billigaste skinka för 40 SEK/kg). Alltså kan ICA sälja bondens skinka för 67 SEK så att bonden kan få 40 SEK/kg slaktvikt och mellanhänderna får lika mycket som för svensk lågprisskinka.

Exemplen visar att svenskt kött inte alls är dyrare, det är handeln som tar tillfället i akt och fläskar på priset. De borde istället se till att svenska bönder får rimligt betalt för sitt arbete och att kunderna erbjuds svenskt högkvalitativt GMO-fritt smakrikt kött (som dessutom är fritt från antibiotika och sjukdomsframkallande bakterier), och detta till ett rimligt pris även för kunderna.

ζ

Systemfel – som måste rättas till

Detta visar på ett allvarligt systemfel som behöver rättas till. De detaljhandelskedjor som inte medverkar till en lösning, medverkar istället till att på ett bedrägligt sätt konkurrera ut svenskt lantbruk, och förtjänar inga kunder.

 

                                          plånbok-sedlar

Detta systemfel hotar alla medborgares möjlighet att kunna köpa hälsosam mat även i morgon. Det hotar också djurens möjligheter till bra levnadsvillkor och GMO hotar allt levande. Det hotar svenska jobb. Vilken affärskedja vill skylta med detta?

Hög tid för oss konsumenter att rösta med fötterna, med plånboken. Det är inte OK att sko sig på bekostnad av svinbönder till den grad att de nu är på konkursens brant, vilket i slutänden drabbar alla svenska medborgare. Vi kommer att tvingas äta GMO, antibiotika, MRSA och salmonella från tallriken.

ζ

Slaktpriser i EU 2014

(det pris som betalades till grisbonden i respektive land)

Hämtade via Internet 2014-12-22 … http://www.grisportalen.se/egris.html

”Slaktsvin, faktisk betalning” (utbetalning belopp per slaktade kg), vid olika tidpunkter under 2014

Medelpris

Land

v -

v -

v -

v -

v -

SEK

 

euro

euro

euro

euro

euro

15,56

EU, medelpris

1,804

1,812

1,828

1,858

1,893

  -          

19,07

Cypern

2,210

2,210

2,220

2,340

2,340

18,66

Malta

2,163

2,163

2,120

2,120

2,160

18,02

Grekland

2,089

2,089

2,089

2,114

2,114

17,80

Bulgarien

2,063

2,060

2,051

2,038

2,012

17,51

Italien

2,030

2,061

2,086

2,144

2,178

17,12

Lettland

1,984

1,948

1,955

1,934

2,003

16,84

England

1,952

1,957

1,938

1,903

1,903

16,72

Rumänien

1,938

1,957

1,954

1,945

1,945

16,63

Slovakien

1,928

1,926

1,939

1,968

1,963

16,54

Österrike

1,917

1,917

1,818

1,914

1,914

16,33

Litauen

1,893

1,896

1,917

1,944

1,926

16,11

Tyskland

1,867

1,867

1,877

1,887

1,928

16,10

Tjeckien

1,866

1,894

1,912

1,952

1,961

16,04

Luxemburg

1,859

1,860

1,856

1,888

1,926

15,98

Slovenien

1,852

1,789

1,835

1,847

1,891

15,87

Polen

1,839

1,847

1,840

1,882

1,946

15,81

Sverige

1,832

1,846

1,840

1,825

1,827

15,68

Ungern

1,818

1,830

1,834

1,877

1,918

15,65

Estland

1,814

1,813

1,835

1,825

1,825

15,53

Portugal

1,800

1,830

1,880

1,940

1,970

15,25

Finland

1,768

1,769

1,769

1,748

1,758

15,22

Spanien

1,764

1,785

1,825

1,860

1,903

15,18

Frankrike

1,760

1,660

1,680

1,730

1,780

14,71

Irland

1,705

1,702

1,701

1,700

1,700

14,62

Belgien

1,695

1,694

1,714

1,756

1,814

14,58

Holland

1,690

1,689

1,690

1,711

1,759

14,57

Danmark*

1,689

1,689

1,728

1,759

1,759

 

De fem största slakterierna i varje land rapporterar till EU faktiskt utbetalat totalt belopp för veckans slaktade grisar. Summan divideras med antal slaktade kilo slaktgris. Priset fångar därmed även in tillägg och avdrag från noteringen, utfall vid klassning, samt även personligt förhandlade tillägg. Men inte bonusar och efterlikvider som betalas vid årets slut.
.
Svenska slakteriers priset gäller avblodade grisar, inälvor uttagna, utan tunga, borst, klövar, könsorgan, putsfett, njurar och diafragma. OBS! Priset är utan huvud.grundnotering (enligt tabellen längst upp på sidan) är med huvud. Detta gör gör att priserna i den här EU-tabellen blir högre. För att jämföra de båda tabellerna ungefärligt, lägg till 7 % på svenska priset.
.
* Priserna fångar inte in t ex Danish Crowns och Ticans efterlikvider vid årets slut. Räkna därför upp danska priset med ca 1 SEK.
.
Utan att faktisk betalning ändras i resp land, kan priset förändras något i tabellen mellan veckorna p g a förändring av valutorna. Rapporterat svenskt pris vid slakterierna omvandlas först till euro. Sedan räknar jag tillbaka priserna till SEK vid senare tidpunkt. När du jämför länders priser, eller priserna mellan olika veckor, använd helst priserna i € för att undvika påverkan av valutakurserna. Uppdateringar av uppgifter kan förekomma i efterhand.

ζ slut citat ζ


Tack till Leif Lundberg på www.kostdemokrati.se för hjälp med redigeringen och publicering på Kostdemokrati.


Nygammal behandling av sockersjuka

Behandlingen av sockersjuka för hundra år sedan hade då millenniegammal erfarenhet. De gamla egyptierna för 4 000 år sedan visste hur man behandlade patienter med sockersjuka. Även de gamla grekerna som Hippokrates visste, ”Låt maten vara din medicin.” 

Den som drabbades av sockersjuka hade oftast sockersjuka typ 1. Den enda behandling som då fanns var en kost som beskrevs så här 1921 av Julius Lagerholm, sjukhusläkare vid flottans sjukhus i Karlskrona och Flottans högste medicinske sakkunnige.


"Sedan hundra år har erfarenheten ställt utom allt rimligt tvivel, att alla sjukdomssymptom försämras vid förtärandet av socker och stärkelsehaltiga ämnen för att istället vid uteslutande eller inskränkning av dem påfallande förbättras eller helt och hållet försvinna.

Den sockersjuke måste därför huvudsakligen leva av äggviteämnen och fett. Men då vid den svåra formen sockret uppträder i urinen även efter äggviteföda, men icke efter fett, måste man i de svåra fallen så mycket som möjligt inskränka njutandet av äggvitehaltiga födoämnen och söka att förse kroppen med den erforderliga mängden kol i form av fett. 

Detta är huvudprinciperna vid behandling av sockersjuka."



Doktor Lagerholm rekommenderade mat som stekt fett fläsk med gräddstuvad vitkål. Och så länge patienten åt tillräckligt med fett och tillräckligt lite kolhydrater så hade individen små eller inga symtom på sin sockersjuka. Och, som Lagerholm påpekade, man hade då mer än hundraårig erfarenhet av behandlingen. 

Detta berodde på att en del patienter med sockersjuka typ 1 hade (och har även nuförtiden) en liten kvarvarande insulinproduktion. Om patienten då fick en kost med endast litet eller inga kolhydrater så kunde patienten med sockersjuka typ 1 överleva och må bra. Men alla med sockersjuka typ 1 har inte någon insulinproduktion, före insulinets upptäckt 1922 dog dessa personer oavsett kost. 

Idag har vi kunskap om att ge insulin till patienter med sockersjuka typ 1.

 

Om man äter en lågkolhydratkost minimerar man mängden insulin samtidigt som man genom att äta mer fett och oförändrat med protein minskar blodsockersvängningarna. 

Detta synes bara vara positivt för alla, inte bara för patienter med sockersjuka. 

Sedan kan man fundera på varför barn med sockersjuka rekommenderas att ägna sig åt kolhydraträkning för att beräkna sitt insulinbehov. Det verkar som om man inser att de kolhydrater man äter orsakar en P-glukosstegring som kräver en motsvarande beräkningsbar insulindos som måste injiceras.

Men då måste man också kunna dra slutsatsen att om man minimerar mängden kolhydrater man äter kan man minimera mängden insulin. Om man helt låter bli att äta kolhydrater behövs bara mängden basalinsulin hos patienter med sockersjuka typ 1. Måltidsinsulin blir helt onödigt.


Om man som patient med sockersjuka kan minska mängden insulin genom att minska mängden intagna kolhydrater kan man också minska glukossvängningar i blodet och minska glukoens giftighet och dödliga effekter. Om man har mer än 15-25 g glukos i blodet hos en 70 kg person så är det en dödlig mängd glukos och ett välkänt faktum. Mer än 15-25 g glukos i blodet motsvarar en P-glukosnivå på mer än 30-50 mmol/L.

Om en 70 kg person med P-glukos om 5 mmol/L snabbt får i sig 5 g glukos (16,7 mL 30% glukos intravenöst) stiger P-glukos från 5 till 15 mmol/L. Sedan vill Livsmedelsverket att en man (även om man har sockersjuka) ska äta 480 g glukos om dagen. Det motsvarar en mer än tjugofaldigt dödlig mängd glukos om dagen.

Nu har det kommit en artikel om lågkolhydratkost vid sockersjuka.

Dietary Carbohydrate restriction as the first approach in diabetes management. Critical review and evidence base

Kolhydratbegränsning som första åtgärd vid behandling av sockersjuka. Kritisk översikt och bevisgrund

Richard David Feinman, PhD∗ med 25 medförfattare, bland annat tre svenska författare, Jørgen Vesti Nielsen, Annika Dahlqvist och Ralf Sundberg.


http://www.nutritionjrnl.com/article/S0899-9007(14)00332-3/fulltext

I början av artikeln står följande [1] (översatt av förf):

”Vid slutet av vår kliniska arbetsdag går vi hem med tankarna: “De kliniska förbättringarna är så stora och uppenbara att man undrar vad det är andra läkare inte förstår?”

Kolhydratbegränsning förstås mycket lätt av patienter eftersom kolhydrater i kosten höjer blodglukos, och eftersom sockersjuka är definierad av högt blodglukos, förstår man varför det är bra att minska kolhydraterna i kosten. Genom att minska kolhydraterna i kosten har patienter kunnat minska sin insulindos med upp till 150 E per dag på åtta dagar med klara förbättringar av sin glukoskontroll – till och med uppnått normalisering av glykemiska blodvärden.”

Eric Westman, MD

Så nu är det färdigdiskuterat. Patienter med sockersjuka tål inte att äta socker.

De 26 författarna har kommit till följande slutsatser

”Vi visar viktiga bevis att en lågkolhydratkost som första åtgärd i behandlingen av sockersjuka

  • En lågkolhydratkost minskar med stor säkerhet ett förhöjt blodglukos, det främsta symtomet på sockersjuka
  • Normaliseringen av blodglukosnivån kräver inte viktnedgång med det finns ingen bättre metod för viktnedgång
  • Kolhydratbegränsad kost minskar eller eliminerar läkemedelsbehandling
  • Biverkningarna är minimala jämfört med vad man ser vid intensiv läkemedelsbehandling”.

 

A.     Hyperglykemi är den mest framträdande egenskapen hos patienter med sockersjuka. Kolhydratrestriktion i kosten har den största effekten för att normalisera blodglukosnivån  

B.     Under epidemierna av sockersjuka och övervikt har ökningen av kaloriintaget nästan enbart berott  på ökad mängd kolhydrater.

C.     Fördelarna med kolhydratrestriktion I kosten kräver inte viktnedgång 

D.     Även om viktnedgång inte krävs för att få normala blodglukosnivåer finns inget batter än kolhydratbegränsning för att minska i vikt

E.      Att hålla sig till en lågkolhydratkost hos personer med sockersjuka typ 2 är minst lika bra som varje annan kost och är vanligtvis signifikant bättre.

F.      Att ersätta kolhydrater med protein är valigtvis av godo  

G.     Totalmängden fett och mättat fett saknar korrelation med hjärt- och kärlsjukdom 

H.     Mättade fetter I plasma styrs av kolhydrater I kosten inte av fetter I kosten  

I.        Den bästa förutsägelsen för kapillär- och i mindre grad makrokärlkomplikationer för patienter med sockersjuka typ 2 är att hålla HbA1c 

J.       Kolhydratbegränsning av kosten är det effektivaste sättet (undantag svält) för att minska triglycerider och ökar HDL 

K.    Patienter med sockersjuka typ 2 som äter en kolhydratbegränsad kost minskar och kan till och med sluta med mediciner. Människor med sockersjuka typ 1 behöver vanligtvis mindre mängd insulin

L.      Intensiv blodglukosminskning med hjälp av en kolhydratreducerad kost har inga biverkningar jämfört med biverkningarna vid intensiv läkemedelsbehandling  

 

 

Gör som man gjorde före 1977, en lågkolhydratkost minskar behovet av insulin och andra läkemedel. 

Då har man förstått grunderna i den utbildning man förhoppningsvis ska ha fått vid sjukdomsdebuten så hoppas jag man kan stå emot när läkemedelsfundamentalister förespråkar än den ena, än den andra extrema behandlingsvarianten, alla under mantrat ”Ät mera socker, det finns insulin!”

Björn Hammarskjöld
Assisterande professor i pediatrik 
F.d. överläkare i pediatrik
Filosofie licentiat i biokemi
Oberoende senior vetenskapsman i nutrition

Sekreterare i DiOS



[1] “At the end of our clinic day, we go home thinking, ‘The clinical improvements are so large and obvious, why don't other doctors understand?’ Carbohydrate restriction is easily grasped by patients: because carbohydrates in the diet raise the blood glucose, and as diabetes is defined by high blood glucose, it makes sense to lower the carbohydrate in the diet. By reducing the carbohydrate in the diet, we have been able to taper patients off as much as 150 units of insulin per day in eight days, with marked improvement in glycemic control – even normalization of glycemic parameters.” 
— Eric Westman, MD, MHS [1]. 


Livsmedelsverkets svar på mitt brev

Livsmedelsverkets svar på mitt brev av 2014-11-27:

Kristina.Ohlsson@slv.se skrev den 2014-11-28 15:23:
Hej!
Livsmedelsverket har bl.a. till uppdrag att vara ansvarig myndighet på nutritionsområdet och verka för bra matvanor. För att kunna genomföra sitt uppdrag följer verket kontinuerligt den vetenskapliga utvecklingen på livsmedelsområdet och beaktar den samlade vetenskapliga kunskapen vid utarbetande av kostråd m.m.
Med vänlig hälsning
Kristina Ohlsson
Chefsjurist

Mitt svar på Livsmedelsverkets svar av 2014-11-28:

Hej Livsmedelsverket, dess generaldirektör samt selekterade regeringsledamöter!

Jag ber att varmt få tacka för chefsjuristen Kristina Ohlssons något intetsägande svar nedan!

Detta Livsmedelsverkets svar, utan någon form av bemötande av något enda av mina vetenskapligt underbyggda påståenden, innebär att Livsmedelsverket erkänner att man helt underlåter att följa och beakta dan samlade vetenskapliga kunskapen inom nutritionsområdet. Därmed erkänner man också att verkets kunskapsnivå inom nutritionsområdet är för låg.

Dessutom visar Livsmedelsverkets svar, utan någon form av bemötande av något enda av mina lagliga påpekanden, innebär att Livsmedelsverket erkänner att man helt underlåter att följa och beakta den svenska lag och grundlag som Riksdagen har beslutat. Därmed erkänner man också att verkets kunskapsnivå inom lagföljandeområdet är för låg.

Dessa av Livsmedelsverket erkända sakförhållanden måste därför läggas till grund för Livsmedelsverkets fortsatta agerande inom nutritionsrådgivning och lagföljande.

Livsmedelsverket måste omedelbart dra tillbaka de kostråd som Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) underkände i sin helhet i sin rapport Mat vid diabetes från 2010 på grund av att det helt saknades vetenskap bakom kostråden. Dessa kostråd synes vara nedtecknade från fria fantasier.

Livsmedelsverket måste omedelbart åter börja följa de grundlagar och andra lagar som myndigheten bevisligen bryter mot.

Livsmedelsverket och dess personal måste omedelbart utbildas av utomstående och helt oberoende experter inom grundläggande fysiologi, biokemi, hormonlära och nutrition samt lagkunskap och hur man som myndighet tillämpar redan befintliga lagar.

Till regeringsledamöterna (allt för att underlätta och påskynda ärendet som jag finner synnerligen viktigt):

Begår person brott mot brott upptaget i Brottsbalken får brottslingen ta konsekvenserna för sitt handlande. Se vad som händer en bankrånare.

Idag kan myndighet och en myndighetsperson helt utan konsekvenser bryta mot grundlag och administrativ lag. Bryter myndighet eller myndighetsperson mot lag kallas det korruption i andra länder.

Detta problem är både snabbt och lätt åtgärdat:

Begreppet tjänstefel måste återupprättas. Genom att straffsatser införs för brott mot administrativ lag minskar risken för brott mot administrativ lag. Genom att ha ett enhetligt skadeståndsbelopp får domstolarna hjälp att korrekt bedöma allvarsgraden av tjänstefel, man slipper ta ekonomiska hänsyn till brottsgraderingen.

Regeringen har fått förslag att följande text föreläggs riksdagen att läggas till

Brottsbalken 20 kap. Om tjänstefel och lags följande m. m.
  1 a § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet bryter mot grundlag eller överordnad EU-lag skall dömas förr brott mot grundlag till fängelse, lägst fem år och högst tio år.
Om gärningen med hänsyn till gärningsmannens befogenheter eller uppgiftens samband med myndighetsutövningen i övrigt eller till andra omständigheter är att anse som ringa, skall dömas till minst ett hundra och högst två hundra dagsböter.
  2 st Om ett brott som avses i första stycket har begåtts uppsåtligen och är att anse som grovt, skall dömas för grovt brott mot grundlag till fängelse, lägst sex år och högst 18 år eller livstids fängelse. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om gärningsmannen allvarligt har missbrukat sin ställning eller om gärningen för någon enskild eller det allmänna har medfört mer än ringa förfång eller mer än ringa otillbörlig förmån.
  3 st Varje drabbad enskild tillerkänns 10 prisbasbelopp från staten som ideellt skadestånd till den förfördelade enskilde.


  1 b § Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet vid myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet bryter mot administrativ lag eller överordnad administrativ EU-lag skall dömas för brott mot administrativ lag till fängelse, lägst två år och högst sex år. Om gärningen med hänsyn till gärningsmannens befogenheter eller uppgiftens samband med myndighetsutövningen i övrigt eller till andra omständigheter är att anse som ringa, skall dömas till minst femtio och högst ett hundra dagsböter.
  2 st Om ett brott som avses i första stycket har begåtts uppsåtligen och är att anse som grovt, skall dömas för grovt brott mot administrativ lag till fängelse, lägst fyra år och högst tio år. Vid bedömande av om brottet är grovt skall särskilt beaktas om gärningsmannen allvarligt har missbrukat sin ställning eller om gärningen för någon enskild eller det allmänna har medfört mer än ringa förfång eller mer än ringa otillbörlig förmån.
  3 st Varje drabbad enskild tillerkänns 10 prisbasbelopp från staten som ideellt skadestånd till den förfördelade enskilde.

God Jul och ett Gott Nytt År!
tillönskar

Björn Hammarskjöld
Assisterande professor
Oberoende Senior Vetenskapsman i Nutrition

Skolmaten bör innehålla mer fett och mindre kolhydrater

Sammanfattningsvis

Skolmaten ska innehålla mycket mer billigt och bra animaliskt fett i form av smör och grädde som ersätter de dyra och onyttiga kolhydraterna. Mängden animaliskt protein kan minska något utan att barnens hälsa riskeras. Dessutom blir maten både billigare, godare och mindre i volym med mera fett i maten i form av vispgrädde och kryddsmör, bearnaisesås och liknande. Barnen får ett mycket jämnare blodglukos, blir jämnare i humöret och orkar lära sig under hela skoldagen med rikligt med animaliskt fett i magen.

 

Vegetarisk och kolhydratrik mat ger i regel alltför för mycket kolhydrater för att vara hälsosamt och bör därför utrangeras ur skolmåltiderna.

 

Livsmedelsverkets kostråd saknar helt vetenskaplig grund enligt Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) och måste därför förkastas av legala skäl.

 

Bakgrund:

 

En nyföding äter bara en sorts mat, den bäst näringsanpassade kosten för människa.

Bröstmjölk.

 

Vad innehåller bröstmjölk per 100 g? [1], [2]

Protein                        1 g

Laktos                    4-7 g

Fett                         3-5 g

 

Proteinet behövs för att barnet ska växa 50 % på längden under första året

Laktos behövs för att barnet ska tredubbla sin vikt första året

Fett (animaliskt) behövs för att barnet hjärna ska öka normalt första året.

 

Räknar man om till E% blir det [3]

Protein                    7 E%

Kolhydrater          36 E%

Fett                       57 E%

 

Så att här syns hur man bör äta för att växa optimalt.

 

Det är känt sedan de gamla egyptiernas tid 2 500 år FK att den som äter kolhydrater går upp i vikt och blir sjuk. Likaså påpekade Hippokrates samma sak för 2 400 år sedan, liksom Carl von Linné 1732 [4], Brillat-Savarin i Frankrike 1825 [5], William Banting i England 1865 [6], Julius Lagerholm i Sverige 1921, Gary Taubes i USA 2007 [7], Jörgen Vesti Nielsen i Sverige 2008 [8], Richard Feinman tillsammans med 25 andra vetenskapsmän 2014 [9].

 

Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) fann i sin rapport 2010 Mat vid diabetes att det helt saknades vetenskap bakom Livsmedelsverkets kostråd.

 

Då det gäller skolmat betraktas den som ”offentlig mat” i likhet med mat inom vården. Livsmedelsverkets rekommendationer om kost får inte användas inom vården eftersom den enligt SBU:s slutsats strider mot Patientsäkerhetslagens 6 kapitel 1 §.

 

Enligt Skollagen ska den mat som serveras i skolan vara näringsriktig [10]. En definition av ordet ”Näringsriktig” saknas helt.

 

Lyckligtvis har Socialstyrelsen den 16 januari 2008 beslutat att en lågkolhydratkost är i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet [11].

 

Ser man till kostnadsaspekten och näringsriktigheten för skolmat så bör kosten innehålla mer animaliskt fett och en kraftigt begränsad kolhydratmängd.

 

Mängden kolhydrater bör begränsas till högst 100 g per dag för att vara förebyggande mot sockersjuka och övervikt, skollunchen bör därför inte innehålla mer än högst 35 g kolhydrater.

 

Mängden animaliskt protein behöver inte vara så stor, det räcker med mer än 0,5 g/kg kroppsvikt. Det motsvarar 150 gram kött, fisk eller ägg per dag för ett 30 kg barn. Så skollunchen behöver bara innehålla omkring 60 g kött i snitt för att uppnå lunchens minst 35 % av dagsbehovet av energi.

 

Vegetabiliskt protein är något helt annat. De vegetabilier som innehåller mest protein är bönor med mindre än hälften så mycket protein som motsvarande mängd kött. Dessutom har de vegetabiliska proteinerna en femtedel till en tiondel av de livsnödvändiga aminosyrorna (proteins byggstenar) jämfört med kött. Så barnen måste äta 600 till 1 200 g bönor i stället för 60 g kött och får därmed i sig 4-8 gånger för mycket kolhydrater, 130-260 g socker=kolhydrater i stället för högst 35 g kolhydrater. Annars måste man begränsa mängden bruna bönor till högst 1,6 hg men då blir det för litet livsnödvändiga aminosyror.

 

De flesta vegetabiliska oljor innehåller för mycket fleromättade fettsyror av omega-6-typ. Mer än 20 g omega-6-fett gav ökad risk för cancer enligt en svensk studie 2002 [12]. Likaså finns det en ny studie som visar att kolhydrater är skadliga och att animaliska fetter är nyttiga för människan [13]. Därför ska man låta bli vegetabiliska oljor i alla former utom begränsade mängder oliv-, raps- och kokosolja.

 

Sedan har man kostnadsaspekten. Smör kostar omkring 0,80 SEK per 100 kcal, vispgrädde 0,90 SEK/100 kcal, potatis 1,25 SEK/100 kcal, paprika >>10 SEK/100 kcal

 

Det måste också tilläggas att kött, fisk, ägg och animaliskt fett är helt ogiftiga och oskadliga, människan består av omkring 40 kg kött (=muskler) och minst 7 kg fett (animaliskt fett med rätt smälttemperatur för att fungera vid 37ºC). Vårt förråd av kolhydrater hos en 70 kg människa är mycket begränsat med 1,5 till 3,0 g glukos i hela blodvolymen om 5,6 L. Vidare kan det finnas upp emot ett halvt kg glykogen i muskler och lever. Mer socker finns inte i kroppen.

 

Det är en allmän missuppfattning att hjärnan behöver socker. Det är helt fel och visas enklast att alla hjärnceller innehåller mitokondrier, cellernas energifabriker. Mitokondriernas enda bränsle är aktiverad ättiksyra eller acetylkoenzym A eller AcCoA som förbränns med hjälp av syre. AcCoA kan man få från protein, fett eller kolhydrater. Detta innebär att hjärnan kan hjälpa till att förbränna socker genom att omvandla socker till AcCoA. Men primärbränslet är inte socker ,det är AcCoA.

 

Däremot behöver röda blodkroppar (RBC) glukos som bränsle eftersom RBC saknar mitokondrier som skulle nalla av syret som RBC ska transportera. Den lilla mängd glukos som RBC behöver kan levern göra för att se till att koncentrationen av glukos ligger mellan 3 och 6 mmol/L vilket motsvarar 1,5-3 gram glukos i hela blodvolymen hos en 70 kg person.

 

Dessutom har RBC en speciell nedbrytningsväg via 2,3-DPG i stället för den normala vägen via 1,3-DPG till mjölksyra. 2,3-DPG krävs för att RBC ska kunna lasta av syret så att vid för lågt P-glukos (<3 mmol/L) så kan hjärnan inte få syre för att förbränna AcCoA varför man riskerar hjärnskador och död på grund av syrebrist i hjärnan på grund av glukosbrist i blodet. Men hjärnan behöver inget glukos.

 

Man behöver inte äta en enda molekyl kolhydrater då levern tillverkar alla sockermolekyler man behöver. Sprutar man 5 g kolhydrater direkt i blodet kan P-glukos stiga från 5-15 mmol/L. Har man mer än 15-25 g glukos i blodet dör man av akut glukosförgiftning. En halvliter läsk innehåller 27 g glukos och 27 g fruktos.

 

Varje smörgås man låter barnet äta till lunch måste minska mängden kolhydrater i maten med 30 %.

 

Att ge barn lättprodukter ger på grund av sockerinnehållet kraftiga blodglukossvängningar som leder till kraftiga humörsvängningar och minskar möjligheterna till inlärning. Kolhydrater som ger svängande blodglukos ökar aptiten på grund av att en del av glukosen omvandlas till fett som drar undan glukos som energikälla som sedan ger ett plötsligt P-glukosfall som kräver att barnet måste äta mer kolhydrater och därmed öka i vikt. Detta är en hormonell reaktion som det är svårt att tränga tillbaka. Det är välkänt i äldre litteratur om näring att kolhydrater ger övervikt. Likaså visste den gamle grisbonden hur man fick en fet gris till jul: Man gav rikligt med gröpe och potatis, alltså kolhydrater.

 

Att ge barn mat rik på animaliska fetter leder till ett stabilt blodglukos och jämnt humör och ökar möjligheterna till inlärning. På grund av P-glukosstabiliteten slipper man hungerkänslor och man slipper öka i vikt. Det grundlösa påståendet att fett ger fetma är lika logiskt som att hävda att grönsaker gör en person grön. Den moderna grisbonden vet hur man får en mager (men sjuk) gris: Man ger rikligt med sojaprotein och billiga omega-6-rika oljor. För att få en frisk gris låter man grisen äta mer animaliskt fett vilket den får i sig via att böka i jorden.

 

Så barnen i skolan behöver sin helfeta mjölk och sitt riktiga smör för att må bra och kunna inhämta kunskap i skolan. Därmed måste lightvarianterna utsorteras från skolmaten på grund av att de riskerar att skada barnen.

 

Sammanfattningsvis så bör skolmaten innehålla mycket mer billigt och bra animaliskt fett i form av smör och grädde som ersätter de dyra och onyttiga kolhydraterna. Mängden animaliskt protein kan minska något utan att barnens hälsa riskeras. Dessutom blir maten både billigare, godare och mindre i volym med mera fett i maten i form av vispgrädde och kryddsmör, bearnaisesås och liknande. Barnen får ett mycket jämnare blodglukos, blir jämnare i humöret och orkar lära sig under hela skoldagen.

 

Vegetarisk och kolhydratrik mat ger i regel alltför för mycket kolhydrater för att vara hälsosamt och bör därför utrangeras ur skolmåltiderna.

 

Livsmedelsverkets kostråd saknar helt vetenskaplig grund enligt Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) och måste därför förkastas av legala skäl.

 

Mora 2014-11-23

 

 

Björn Hammarskjöld

Assisterande professor i pediatrik vid Strömstad Akademi

F.d. Överläkare i pediatrik

Filosofie licentiat i biokemi

Oberoende Senior Vetenskapsman i Nutrition

 

 

 



[1] Z Ernahrungswiss. 1986 Jun;25(2):77-90.

Biochemistry of human milk in early lactation.

Harzer GHaug MBindels JG.

Fett 3,5 g

Protein 1 g

Laktos 4-7 g

[2] Semin Perinatol. 1979 Jul;3(3):225-39.

The composition of human milk.

Jenness R.

Mature human milk contains 3%--5% fat, 0.8%--0.9% protein, 6.9%--7.2% carbohydrate calculated as lactose, and 0.2% mineral constituents expressed as ash

[3] Kostbevakningen.se

Ingredien

 

Energi

Protein

Fett

Kolhydr.

Protein

4 kcal

1 g

0 g

0 g

0 g

Fett

22 kcal

0 g

0 g

6 g

0 g

Kolhydrater

35 kcal

0 g

4 g

0 g

0 g

 

Totalt

62 kcal

4 kcal

35 kcal

22 kcal

 

i gram

 

1 g

4 g

6 g

 

i E%

 

7,00%

57,00%

36,00%

 

[4] C v Linné, Lappländska resa 1732

[5] Brillat-Savarin Le Physiologie du Gout 1825

[6] Banting A Letter on Corpulence 1865

[7] G Taubes Good Calories, Bad Calories

[8] J Vesti Nielsen Low-carbohydrate diet in type 2 diabetes: stable improvement of bodyweight and glycemic control during 44 months follow-up http://www.nutritionandmetabolism.com/content/5/1/14

[9] Feinman RD, Pogozelski WK, Astrup A, Bernstein RK, Fine EJ, Westman

EC, Accurso A, Frasetto L, McFarlane S, Nielsen JV, Krarup T, Gower BA, Saslow L, Roth KS, Vernon MC, Volek JS, Wilshire GB, Dahlqvist A, Sundberg R, Childers A, Morrison K, Manninen AH, Dashti H, Wood RJ, Wortman J, Worm N, Dietary Carbohydrate restriction as the first approach in diabetes management. Critical review and evidence base, Nutrition (2014), doi: 10.1016/j.nut.2014.06.011

[10]  Livsmedelsverkets broschyr om Bra mat i skolan http://www.slv.se/upload/dokument/mat/kompetenscentrum_maltider/Informationsblad%20Bra%20mat%20i%20skolan.pdf

[11] Socialstyrelsen Datum 2008-01-16 Dnr 44-112267/2005

http://www.kostdoktorn.se/wp-content/2008/01/lcarende1.pdf

[12] Wirfält E, Mattisson I, Gullberg B, Johansson U, Olsson H, Berglund G. Postmenopausal breast cancer is associated with high intakes of omega6 fatty acids. Cancer Causes Control. 2002 Dec;13(10):883-93

[13]B M Volk et al Effects of Step-Wise Increases in Dietary Carbohydrate on Circulating Saturated Fatty Acids and Palmitoleic Acid in Adults with Metabolic Syndrome

http://www.plosone.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pone.0113605


Vägra vara vegetarian

Jag läste en blogg om att Ät vegetariskt och bli friskare.

De som äter vegetariskt brukar dö av näringsbrist något årtionde för dem som äter animalisk föda. Vegetabilier saknar en del livsnödvändiga komponenter som vitamin B12 och andra livsnödvändiga ämnen.

Sedan kommer vi till vår planets hälsa.
.
WWF har sagt att 1 kg kött kräver lika mycket fossil energi som 1 kg bönor vid produktionen av respektive livsmedel
Bra. Då är grunden lagd.

Fakta:
1 kg kött innehåller 2 hg animaliskt protein, 1 kg bönor innehåller 1 hg vegetabiliskt protein.

Slutsats:
Det går åt dubbelt så mycket fossilt bränsle för en vegetarian att tillgodose proteinbehovet jämfört med en som äter animalisk mat.

Fakta:
1 hg animaliskt protein innehåller 5-10 gånger mer av de enskilda livsnödvändiga aminosyrorna (proteinbyggstenar) än 1 hg vegetabiliskt protein

Slutsats:
Det går åt mer än 10-20 gånger mer fossilt bränsle att förse en vegetarian med tillräckligt med livsnödvändiga aminosyror då hon äter vegetabilisk mat jämfört med en som äter animalisk mat.

Ur miljösynpunkt bör vi äta animaliska proteiner. Dessutom är våra bytesdjur (ko, häst, får, get) självgående automatgödslare, vi slipper fossilbränsleberoende konstgödsel som utarmar jorden.

Vi bör äta vegetabilier som tillsats till animalisk mat för att få i oss tillräckligt med mineraler. Det beror på att det salt som säljs i livsmedelshandeln endast innehåller natriumklorid till minst 97,5 % och saknar alla andra mineraler i havsvatten. Havsvatten innehåller endast 86 % natriumklorid och resten, 14 % av havets salter, alla andra mineraler vi behöver.

Inte ens en mineralsaltsten till häst innehåller mindre än 98 % natriumklorid. Alltså får våra hästar tillgodose sitt mineralbehov via födan, gräset de äter. Så mineralsaltsten är precis samma sak som vanlig saltsten men till högre pris på grund av namnet.

Så det är bättre för vår planet att vi fortsätter att odla djur för att få mat till alla på jorden. Animalier kan odlas på ytor som inte duger som åkermark medan alla odlade vegetabilier kräver den begränsade åkerarealen.

GMO ger ingen minskning av besprutningsgifter, GMO ger mycket stora risker för folkhälsan. GMO sprider hittills okända risker i form av resistensfaktorgener och småsnuttar av RNA och DNA. Jag vägrar äta mat som innehåller insektsgifter och antibiotikaresistensfaktorer. Jag vägrar äta mat som innehåller småsnuttar av främmande DNA och RNA som kan styra våra geners uttryck.

Vi har ingen susning om vad GMO kan orsaka i naturen och vad GMO kan orsaka hos oss. Brukar kallas kaos och är i motsats till Försiktighetsprincipen.

Sammanfattning:
Rädda Jorden genom att vägra vara vegetarian.
 

Svar från och till Brödinstitutet

catarina.bennetoft@brodinstitutet.se skrev 2014-08-14 10:27:

Hej Björn,

Tusen tack för din synpunkter på pressmeddelande och hur mathållningen inom äldreomsorgen bedrivs. Vi tar naturligtvis dem till oss och jag vet att vi alla kommer arbeta med att förbättra matsituationen för våra äldre utifrån våra olika uppdrag.

Jag kan bara tala för brödet som är en resurs och inte en ersättare av hela måltider. Många äldre äter gärna bröd av vana och för att de tycker om smörgåsar eller då annan mat inte smakar av olika skäl. Då är det viktigit att smörgåsen bidrar med bra goda kolhydrater samt viktiga proteiner och fetter och samtidigt är mättande och enkel att göra. Vi vill påvisa den möjligheten i ett annars stort måltidspussel där inte bara maten är en viktig del för äldres hälsa utan också och kanske främst att få med de sociala bitarna i måltidsstunden.

Vänliga hälsningar

Catarina 

Catarina Bennetoft
Brödinstitutet AB
Storgatan 19
Box 55680
102 15 Stockholm
+ 46 8 762 67 95
+ 46 70 655 45 59
Catarina.bennetoft@brodinstitutet.se
www.brodinstitutet.se

Mitt svar kommer här 2014-08-15

Hej Catarina!

Tack för ditt vänliga brev!

Det är bra att ni tar till er mina gamla och välkända synpunkter men som ni hittills inte verkar ha någon kunskap om.

Det är välkänt att de gamla svälter på äldreboende och dör av sin svält. 

Detta innebär att de gamlas mat måste genomlysas. Kunskapen finns men vissa Ledande OpinionsBildare (LOB) synes antingen vara genuint okunniga alternativt verkar göra allt för att för att dölja kunskapen för omgivningen.

Ditt svar synes vara allmänna och bluddriga rundgångar och synes sakna alla former av ställningstagande och synes motsäga dig själv.

Exempelvis ditt ” Jag kan bara tala för brödet som är en resurs och inte en ersättare av hela måltider. Många äldre äter gärna bröd av vana och för att de tycker om smörgåsar eller då annan mat inte smakar av olika skäl..” 

Först skriver du att brödet är en resurs och inte ersättare av hela måltider. 

I nästa mening skriver du ”då annan mat inte smakar” vilket i min värld betyder att brödet ersätter hela måltiden. 

Uttrycket ”då annan mat inte smakar” visar på problemet, maten duger inte på grund av usel tillagning av usla råvaror med usel energitäthet. Brukar kallas processad mat. 

Då man på ett äldreboende lagar mat från grunden med bra råvaror och med tillräcklig energitäthet och energimängd äter de äldre och sjuka med god aptit och mår plötsligt bättre.

De äldre slipper helt plötsligt att svälta och mår bara därför bättre.

Att då Brödinstitutet har med sig Fazer är OK, det ena är branschorganisation Fazer är brödtillverkare. 

Men hur har ni fått med er Stig Orustfjord? Han är Livsmedelsverkets generaldirektör och han måste som myndighetsperson på en så kallad oberoende statlig myndighet städse följa Regeringsformens 1 kapitel 9 § .

Gick det till på samma sätt som på 1970-talet? En tjänsteman på Socialstyrelsen synes ha ringts upp och tillfrågades om hur mycket bröd man skulle äta. Tjänstemannen menade att bröd är bra och utfrågades hur mycket och fick en stödfråga "räcker 6-8 skivor bröd om dagen?” och fick ja på det. Sedan gick Brödinstitutet ut med informationen: ”Socialstyrelsen rekommenderar 6-8 skivor bröd dagligen”. 

Orustfjord synes genom sitt undertecknande av Brödinstitutets pressmeddelande gjort sig skyldig till brott mot Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform 1 kapitlet 9 § både saklighets- och opartiskhetsrekvisiten. Han måste som generaldirektör för Livsmedelsverket ha varit medveten om den kunskap som jag presenterade i mitt brev av 2014-08-12 till Catarina Bennetoft, Brödinstitutet, Liza Rosén, Fazer AB, Stig Orustfjord, Livsmedelsverket och Ola Björeus Narverud, Ambea. (Brevet bifogat nedan och går även att läsa på http://kostkunskap.blogg.se/2014/august/brev-till-brodinstitutet-med-flera.html ) Om Orustfjord saknade den information/kunskap jag delgav honom av 2014-08-12 synes han ha felinformerats från sin egen myndighet. Då har Orustfjord två alternativ: 

1. Avgå med omedelbar verkan på grund av synbarligt bristande kunskaper och brott mot Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform 1 kapitlet 9 § eller

2. Se till att hans myndighet skaffar sig kunskaper nog för att även Livsmedelsverket uppfyller Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform 1 kapitlet 9 §.

Orustfjord synes i och med sitt undertecknande av Brödinstitutets pressmeddelande allvarligt skadat Livsmedelsverkets rykte som en myndighet som iakttar den svenska grundlagens synnerligen strikta krav på saklighet och opartiskhet. 

Vänligen
Björn Hammarskjöld
Assisterande professor i pediatrik
F.d. överläkare i pediatrik
Filosofie licentiat i biokemi
Oberoende senior vetenskapsman i nutrition
Ledamot i Nämnden för kostsamverkan mellan Landstinget Dalarna och Mora kommun
Sekreterare i DiOS

[1] Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform

1 kapitlet 9 § Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Lag (2010:1408).


Brev till Brödinstitutet med flera

Brev till Brödinstitutet som skrivit ett pressmeddelande om bröd till äldre

http://www.mynewsdesk.com/se/brodinstitutet/pressreleases/minska-undernaering-i-aeldreomsorgen-med-naeringsrikt-broed-1037379   

Hej Catarina Bennetoft, Brödinstitutet, Liza Rosén, Stig Orustfjord, Livsmedelsverket, Ola Björeus Narverud

Jag tackar för Brödinstitutets pressmeddelande av 2014-08-11.

Syftet med meddelandet är bra, våra äldre svälter vanligtvis på äldreboendet. Detta är uppmärksammat av Socialstyrelsen redan före år 2000 men tyvärr saknar Socialstyrelsens rekommendationer från den tiden och dess senare upplagor handfasta åtgärder som skulle säkerställa att de äldre får tillräckligt med mat.

Fortfarande 14 år efter Socialstyrelsens råd så får de äldre på boenden svältusla 1 650 kcal/dag inklusive smörgåsar.

Men att ge de äldre smörgåsar i stället för riktig mat är oförskämt mot de äldre! Det är dessa våra äldre som byggt upp vårt samhälle till vad vi har idag och som belöning får de en ren svältkost. Livsmedelsverket rekommenderar att kvinnor ska ha omkring 2 500 kcal/dag och män 3 200 kcal/dag. Sedan levererar älderboendet färdiglagad, smaklös mat med 350-400 kcal per lunch eller middag. Det motsvarar endast 31 % av vad en man ska ha till lunch eller middag enligt Livsmedelsverkets rekommendationer. 1 650 kcal per dag (synes vara normen bland boenden, även över minst 15 års tid) motsvarar 2/3 eller hälften av Livsmedelsverkets rekommendationer.

Ni skriver i pressmeddelandet följande:

     ”Stig Orustfjord, Generaldirektör på Livsmedelsverket, menar att verket måste följa med i tiden och bistå med rätt kunskap:

     – Vi ska använda de nordiska rekommendationerna som utgångspunkt och belysa dem ur ett bredare perspektiv. ”

Det vore ljuvligt om Livsmedelsverket och äldreboenden följer Orustfjords ord att ”[Livsmedels]verket måste följa med i tiden och bistå med rätt kunskap

Men att använda Nordiska näringsrekommendationerna som utgångspunkt har visats vara helt fel med kolhydratmängder långt överstigande 100 g per dag och högst 10 E% mättat fett.

NNR5 rekommenderar 50-60 E% kolhydrater vilket motsvarar 375-480 g kolhydrater per dag. Man måste också betänka att många äldre inte tål att äta kolhydrater, de ökar i vikt och kräver större doser insulin och andra läkemedel ju mer kolhydrater de äter. Patienter med sockersjuka ska enligt gamla tiders såväl som senaste kunskap [1], [2] äta högst 10-100 g kolhydrater = socker per dag, beroende på hur mycket de tål utan att få ett högre blodglukos.

För att ersätta energiförlusten från minskade kolhydrater ökar man därför mängden animaliskt fett i kosten med oförändrad proteinmängd. Personerna som äter denna kolhydratreducerade kost brukar vinna mycket i hälsa och välmående. Kosten är beskriven redan 1732 av vår främste vetenskapsman Carl von Linné i hans Lappländska resa och brukar på senare tid kallas för LCHF.

Det viktiga för de äldre är att kosten har en tillräcklig energitäthet om minst 3 kcal/g mat, annars orkar och hinner de inte äta upp maten. Livsmedelsverkets normalkost innehåller omkring 1 kcal/g mat vilket innebär att en man ska äta en tredjedels hink mat om dagen (3 200 g eller 3 200 mL eller 3,2 L(iter) mat).

 

***************************************************************

  Vidare skriver man *

     ”Kort näringsfakta om bröd

     Energikälla. Bröd är rikt på kolhydrater som är hjärnans viktigaste bränsle. För våra äldre är ett stort energiintag livsnödvändigt. ”

Detta påstående är fel.
Kolhydrater är synnerligen giftigt och mer än 25 g i blodet hos en 70 kg person är en dödlig mängd glukos. Hjärnan använder själv inget glukos som primärt bränsle. Detta beror på att alla celler i hjärnan har mitokondrier, energifabriker. Mitokondriernas enda bränsle är acetylcoenzym A (AcCoA) som levererar ättiksyra till mitokondriernas citronsyracykel. Då glukosnivån i blodet är normal (3-6 mmol/L) så använder hjärnan AcCoA från fett som bränsle tillsammans med syre (aerob förbränning). Men så länge det finns överskott på glukos hjälper hjärnan till att avgifta glukos i kroppen genom bryta ned glukos till AcCoA som sedan skickas till mitokondrierna.

Röda blodkroppar (RBC) saknar mitokondrier och måste därför använda en alternativ energikälla utan att använda syre. Det som finns är glukos som utan syre (anaerobt) bryts ned en för RBC speciell väg till mjölksyra. Annars skulle röda blodkropparna nalla av det syre som transporteras av RBC. Men det går åt 19 gram glukos för att ge lika mycket energi till röda blodkroppscellen som till en hjärncell som bryter ned 1 gram glukos via citronsyracykeln.

Allt detta står att finna i närmaste bok i fysiologi, biokemi.

Så våra äldre ska äta en energität kost baserat på animaliskt fett som innehåller 9 kcal/g fett medan bröd innehåller endast 2,5 kcal/g bröd. Så det behövs bara omkring 200-300 g fett per dag för att en äldre ska må bra, få tillräckligt med energi, vitaminer och mineraler fås via animaliska proteinkällor och en avpassad grönsaksmängd.

För att uppnå motsvarande mäng energi med bröd måste man äta 700-1 000 g bröd om dagen men då får man i sig 300-450 gram kolhydrater per dag vilket är en kropsskadlig dos glukos, långt över 100 g som visats att de flesta klarar att äta.

     ”Fett. Bröd har ofta rapsolja som fettråvara. Rapsolja innehåller en hög andel enkelomättat och fleromättat fett som ur hälsosynpunkt är att föredra.

Detta påstående är fel.
Animaliskt fett, som människan också består av, är perfekt anpassat till däggdjur. Har en korrekt smälttemperatur och en korrekt fettsyrasammansättning, samma som vi själva har. Fleromättade fettsyror av vegetabilisk typ innehåller oftast för mycket inflammationsdrivande och cancerframkallande [3] omega-6-fettsyror och ska därför minimeras i kosten.

     ”Järn. Bröd är en god källa till järn för de som har svårt att få i sig tillräckligt. Järn är ett mineral som är viktigt för inlärning och minne. En skiva grovt bröd ger lika mycket järn som en portion broccoli.”

Detta påstående är rätt.

    ”Fiber. Bröd är en viktig källa till det dagliga fibertintaget då det kan vara svårt att få de gamla att få i sig tillräckligt med grönsaker för att hålla magen igång och även motverka hjärt- och kärlsjukdomar.Fibrer i bröd ger också mättnadskänsla och underlättar kroppens blodsockerreglering. Många äldre lyckas inte få i sig tillräcklig mängd fibrer per dag.”

Detta påstående är fel.
Fibrer (framför allt hårda fibrer från spannmål) ger skavsår på tarmslemhinnan och ÖKAR risken för tjocktarmscancer [4]. Därför ska man minska mängden fibrer i brödet och maten, grönsaker i måttlig mängd (mindre än 400 g/dag) går bättre eftersom grönsaksfibrer inte ger lika stora slipskador på tarmslemhinnan.

     ”Vattenlösliga vitaminer. Bröd bidrar med vattenlösliga vitaminer B1, B2, niacin, folat och vitamin E som bland annat är viktiga för nerver, muskler, hud, hår och tarmar. De hjälper också till med ämnes- och näringsomsättningen. ”

Detta påstående är fel.
Bröd innehåller 1/10-1/100 av B-vitaminer jämfört med lever. Bröd saknar helt vitamin B12. Det är alltså mycket viktigt att äta riktig mat i stället för kolhydratstinna smörgåsar.

Jag rekommenderar därför att Brödinstitutet drar tillbaka detta pressmeddelande eftersom det innehåller för mycket faktafel

Vänligen
Björn Hammarskjöld
Assisterande professor i pediatrik
F.d. överläkare i pediatrik
Filosofie licentiat i biokemi
Oberoende senior vetenskapsman i nutrition
Ledamot i Nämnden för kostsamverkan mellan Landstinget Dalarna och Mora kommun
Sekreterare i DiOS



[1] Lagerholm, J. Hemmets Läkarebok, Fröleen & comp, 1921

[2] Feinman et al, Dietary Carbohydrate restriction as the first approach in diabetes management. Critical review and evidence base.  http://dx.doi.org/10.1016/j.nut.2014.06.011

[3] Wirfält E, Mattisson I, Gullberg B, Johansson U, Olsson H, Berglund G. Postmenopausal breast cancer is associated with high intakes of omega6 fatty acids. Cancer Causes Control. 2002 Dec;13(10):883-93

[4] Wasan et al Fibre-supplemented food may damage your health. Lancet 1996; 348;319-320


Sockersjuka typ 1 och insulin och tillväxt

Jag fick en fråga om insulin till barn med sockersjuka typ 1.

 

Föräldrar till barn med typ 1, som fö verkar vara den grupp som är svårast att nå fram till, hävdar att deras barn måste äta mycket kh för att de ska växa ordentligt, insulin krävs för en normal tillväxt hävdar de. Det gör det kanske, om jag förstått rätt, men jag skulle vilja veta hur mkt insulin ett växande barn MÅSTE ha? Vi ettor behöver ju alltid en viss mängd även med lchf men är det ändå inte bättre ju mindre insulin man behöver även för barn? Som jag sagt förut så vänder jag mig till dig eftersom jag litar på dina svar. Skulle vilja kunna svara så bra som möjligt på vissa "attacker" från nämnda grupp. Jag brinner ju också för att försöka "rädda" så många unga som möjligt från mitt och andras öde när de blir äldre Svara gärna om och när du har tid i sommarvärmen

 

Svaret blir:

Det räcker med att se på ursprungsbefolkningar som samer, eskimåer, maassaier med flera. I och med att de normalt inte äter kolhydrater så räcker den normala mängden insulin man har/tar vid en lågkolhydratkost. Se på maassaierna, är de några små missbildade knattar? Nej, de är långa och ståtliga.  Att samer och eskimåer generellt sett är kortare beror på att de lever i ett kallare land och därför har en fördel av att vara litet mindre på grund av mindre värmeförluster vintertid.

 

Nyfödingar får inte stärkelse i bröstmjölken, de får en mycket speciell animalisk sockerart, laktos, som långsamt bryts ned till glukos och galaktos. Det blir inte speciellt stor P-glukosstegring av omkring 35-70 g laktos per dygn, beroende på barnets storlek. Det är 1,5-3 g laktos per timme varav hälften, 0,75-1,5 g är galaktos som över huvud taget inte påverkar vare sig glukosnivån eller insulinnivån. Kvar blir 0,75-1,5 g glukos per timme som insulin ska ta hand om. Då behövs inte mycket insulin heller och ändå växer barnen bra.

 

Jämför med läsk 50 cL som ger 53 g kolhydrater och en kraftig P-glukosstegring och därmed stort insulinpåslag tack vare kolsyran som öppnar nedre magmunnen så att läsken snabbare kommer ut i tunntarmen, kan bryta ned sackaros och ta upp både glukos och fruktos. Det blir ungefär 25 g glukos som tas upp på mindre än en timme. Hade en 70 kg person tagit upp det på en gång hade det varit en klart dödlig dos glukos.

Sedan tillkommer 25 g fruktos som omvandlas till 5-10 g fett på samma tid. En del av glukosen måste också omvandlas till ett par g fett.

 

När det sedan har gått 1 h så drabbas läskdrickaren av energi- och P-glukosfall.

 

Sammanfattningvis så växer ett barn med sockersjuka typ 1 normalt om barnet får omkring 0,5 g protein per kg kroppsvikt, högst 15 g kolhydrater per dygn och tillräckligt med fett i maten och sedan insulin i lågdos så att P-glukos ligger stabilt på 3-6 mmol/L.

 

Får man för mycket insulin tvingas man äta mer kolhydrater och får ett svängande P-glukos.

 

Kom ihåg att glukosmätarna bara mäter glukos i plasma. Laktos, galaktos och fruktos saknar vi mätare för. Så som alltid: ”Utan spaning ingen aning” som man sa på F11 (Flygvapnets spaningsflottilj under kalla kriget) i salig åminnelse.

Björn Hammarskjöld
Assisterande professor i pediatrik, f.d. överläkare i pediatrik, filosofie licentiat i biokemi, sekreterare i Diabetesorganisationen i Sverige (DiOS)


Sockersjuka typ 1

Jag såg en film på youtube om sockersjuka typ 1.
https://www.youtube.com/watch?v=K2n9xptAGQw

Jag kunde inte låta bli att kommentera i kommentarsfältet under filmen.

Hur kan man tvinga barn med sockersjuka (de tål inte socker) att äta mer socker?
Uppenbarligen saknar läkare kunskap att fett är vårt främsta bränsle, inte socker.
Alla celler med mitokondrier (cellens energifabriker) drivs av ättiksyra (egentligen acetylcoenzym A eller AcCoA) tillsammans med syre i citronsyacykeln.
AcCoA får mitokondrien från i första hand fett, i andra hand protein och, om man äter kolhydrater=socker, måste kroppen ta hand om glukos i första hand eftersom socker är giftigt till skillnad från fett och protein.
Ökad mängd glukos i blodet gör att insulin frisätts som stänger av AcCoA från annat än glukos för nu måste allt överskott på glukos brännas bort för att man ska slippa dö i akut sockerförgiftning. En glukosmolekyl nedbrutet via citronsyracykeln med syre till koldioxid och vatten ger 38 energirika molekyler ATP.

Röda blodkroppar och cancerceller, som saknar fungerande mitokondrier, kräver glukos (socker) nedbrutet utan syre till mjölksyra och 2 energirika molekyler ATP.

Vi behöver inte äta en enda molekyl socker, levern gör den mängd socker som behövs för att försörja röda blodkropparna med energi. Den som väger 70 kg har normalt mellan 1,5 och 3 gram glukos i hela blodvolymen. Mer socker bör man inte ha i blodet, mer än 15-25 g glukos i blodet är en dödlig koncentration. Sedan rekommenderar Socialstyrelsen och Livsmedelsverket att en vuxen man ska äta en mer än tjugofalt dödlig dos om 480 g socker per dag.

Om man som sockersjuk minimerar socker=kolhydrater i kosten minimerar man mängden insulin som behövs, oavsett om det är egentillverkat eller fabrikstillverkat insulin.

Att sjukvården då serverar barn med sockersjuka kakor och saft som enda kost (såg i filmen bara detta runt barnen) måste betraktas som kvalificerad och överlagd barnmisshandel, barnen mår dåligt på grund av våldsamt svängande blodsocker och kräver många smärtsamma insulininjektioner för att minska blodsockret.

Sjukvården kunde mycket bättre för 40 år sedan, då fanns det sockerfattig kost till patienter med sockersjuka.

Hur tänker en endokrinolog?

Johnny Ludvigsson
Professor/överläkare, avd f Pediatrik, Universitetssjukhuset i Linköping, Ordf i Barndiabetesfonden, har skrivit:

"Under senare tid har det återigen blivit uppmärksammat, och lite på modet, att mer fett och protein minskar blodsockersvängningarna. Kortsiktigt ter sig detta värdefullt, framförallt för patienter med Typ 2 diabetes. Långsiktigt tar man risken att öka kärlskador och njurpåverkan, men detta kan synas mindre intressant för äldre personer som vinner tillfälligt stabilare blodsocker och lägre insulinbehov. För barn och ungdomar, och även vuxna med Typ 1 diabetes, där den egna insulinskretionen närmast har försvunnit, kan kolhydratfattig kost dock inte ersätta adekvat, tillräcklig insulinbehandling. Brist på insulin ökar inte bara risken för syrabildning (keto-acidos/diabeteskoma) utan leder till en mängd oönskade effekter på alltifrån tillväxt , pubertetsutveckling, immun/infektionsförsvar etc .Skulle någon till den grad vilseledas av skriverier om kolhydratfattig kost att vederbörande rentav kraftigt minskar insulindoserna kan detta bli direkt livsfarligt.
Med eller utan diabetes behöver människor, särskilt barn och ungdomar, en varierad kost som ger energi, byggstenar, vitaminer, mineraler. Den som drabbats av brist på insulin behöver ersätta insulinbristen, tyvärr med injektioner eller insulinpump, vilket underlättas om man följer blodsockret med regelbundna bestämningar av blodsockret, alternativt glukossensor. Har man förstått grunderna i den utbildning man förhoppningsvis ska ha fått vid sjukdomsdebuten så hoppas jag man kan stå emot när fundamentalister förespråkar än den ena, än den andra extrema behandlingsvarianten.”


Min kommentar till Ludvigsson.

Behandlingen av sockersjuka för hundra år sedan hade då millennieerfarenhet. Den som drabbades av sockersjuka hade oftast sockersjuka typ 1. Den enda behandling som då fanns var en kost som beskrevs så här 1921 av Julius Lagerholm, sjukhusläkare vid flottans sjukhus i Karlskrona och Flottans högste medicinske sakkunnige.

"Sedan hundra år har erfarenheten ställt utom allt rimligt tvivel, att alla sjukdomssymptom försämras vid förtärandet av socker och stärkelsehaltiga ämnen för att istället vid uteslutande eller inskränkning av dem påfallande förbättras eller helt och hållet försvinna.

Den sockersjuke måste därför huvudsakligen leva av äggviteämnen och fett. Men då vid den svåra formen sockret uppträder i urinen även efter äggviteföda, men icke efter fett, måste man i de svåra fallen så mycket som möjligt inskränka njutandet av äggvitehaltiga födoämnen och söka att förse kroppen med den erforderliga mängden kol i form av fett.

Detta är huvudprinciperna vid behandling av sockersjuka."

Han rekommenderade mat som stekt fett fläsk med gräddstuvad vitkål. Och så länge patienten åt tillräckligt med fett och tillräckligt lite kolhydrater så hade individen små eller inga symtom på sin sockersjuka. Och, som Lagerholm påpekade, man hade då mer än hundraårig erfarenhet av behandlingen.

Detta berodde på att en del patienter med sockersjuka typ 1 hade (och har även nuförtiden) en liten kvarvarande insulinproduktion. Om patienten då fick en kost med endast litet eller inga kolhydrater så kunde patienten med sockersjuka typ 1 överleva och må bra. Men alla med sockersjuka typ 1 har inte någon insulinproduktion, före insulinets upptäckt 1922 dog dessa personer oavsett kost.

Idag har vi kunskap om att ge insulin till patienter med sockersjuka typ 1. Äter man en lågkolhydratkost minimerar man mängden insulin samtidigt som man, som Ludvigsson själv påpekar, ”att mer fett och protein minskar blodsockersvängningarna.”.

Detta synes bara vara positivt för alla, inte bara för patienter med sockersjuka.

Sedan kan man fundera på varför barn med sockersjuka ska ägna sig åt kolhydraträkning för att beräkna sitt insulinbehov. Det verkar som om man inser att intagna kolhydrater orsakar en P-glukosstegring som kräver en motsvarande beräkningsbar insulinstegring som måste injiceras.

Men då måste man, även professorer i endokrinologi, kunna dra slutsatsen att om man minimerar kolhydraterna kan man minimera mängden insulin.
Det är fortfarande att man som patient med sockersjuka kan minska mängden insulin genom att minska mängden intagna kolhydrater och därmed minska glukossvängningar i blodet och minska glukos giftighet och dödliga effekter. Mer än 15-25 g glukos i blodet hos en 70kg person är en dödlig dos glukos och ett välkänt faktum. Mer än 15-25 g glukos i blodet innebär en P-glukosnivå på mer än 30-50 mmol/L.

Om en 70 kg person med P-glukos om 5 mmol/L snabbt får i sig 5 g glukos (16,7 mL 30% glukos intravenöst) stiger P-glukos från 5 till 15 mmol/L. Sedan vill Livsmedelsverket att en man ska äta 480 g glukos om dagen. Det motsvarar en letal dos glukos ett tjugotal gånger om dagen.

Nu har det kommit en artikel om lågkolhydratkost vid sockersjuka.

http://www.nutritionjrnl.com/article/S0899-9007(14)00332-3/abstract

I begynnelsen av artikeln står följande:

“At the end of our clinic day, we go home thinking, ‘The clinical improvements are so large and obvious, why don't other doctors understand?’ Carbohydrate restriction is easily grasped by patients: because carbohydrates in the diet raise the blood glucose, and as diabetes is defined by high blood glucose, it makes sense to lower the carbohydrate in the diet. By reducing the carbohydrate in the diet, we have been able to taper patients off as much as 150 units of insulin per day in eight days, with marked improvement in glycemic control – even normalization of glycemic parameters.”
— Eric Westman, MD, MHS [1].

Så nu bör det vara färdigdiskuterat.

Gör som man gjorde före 1977, en lågkolhydratkost minskar behovet av insulin och andra läkemedel.

Då har man förstått grunderna i den utbildning man förhoppningsvis ska ha fått vid sjukdomsdebuten så hoppas jag man kan stå emot när läkemedelsfundamentalister förespråkar än den ena, än den andra extrema behandlingsvarianten, alla under mantrat ”Ät mera socker, det finns insulin!”

Björn Hammarskjöld
Assisterande professor i pediatrik
F.d. överläkare i pediatrik
Filosofie licentiat i biokemi
Oberoende senior vetenskapsman i nutrition

Tidigare inlägg
RSS 2.0