Sluta ät statiner

Nu har den äntligen kommit. Artikeln som slår undan fötterna för kolesterolmaffian.

Lack of an association or an inverse association between low-densitylipoprotein cholesterol and mortality in the elderly: a systematic review

Uffe Ravnskov, David M Diamond, Rokura Hama, Tomohito Hamazaki, Björn Hammarskjöld, Niamh Hynes, Malcolm Kendrick, Peter H Langsjoen, Aseem Malhotra, Luca Mascitelli, Kilmer S McCully, Yoichi Ogushi, Harumi Okuyama, Paul J Rosch, Tore Schersten, Sherif Sultan, Ralf Sundberg
http://bmjopen.bmj.com/content/6/6/e010401.full.pdf+html

Det är 17 vetenskapsmän som tillsammans har gått igenom ett stort antal artiklar och funnit 19 studier som jämför det ”onda” LDL-kolesterolvärdet och död. Det blev 68 094 äldre där man registrerade alla dödsfall i 28 grupper och hjärt-kärldöd i 9 grupper.

Det visar sig att man fann en negativ korrelation mellan död av alla orsaker och LDL-kolesterol i 16 grupper varav 14 var statistiskt signifikant skillnad. Det var 92 av alla där man registrerade sambandet. Bland övriga kunde man inte finna någon association.

I två grupper vad dödligheten högst bland dem som hade lägsta LDL-kolestrolhalten. Bland sju grupper fanns ingen association.

Slutsatsen blev att ju lägre LDL-kolesterol desto högre var risken att dö bland dem som var äldre än 60 år.

Denna upptäckt är tvärtemot kolesterolhypotesen där högt LDL-koleterol ger kärlförfettning och död.

Detta visar att äldre personer med högt LDL-kolesterol lever längre än personermed lågt LDL-kolesterol.

Vidare måste nu rekommendationerna rörande farmakologisk minskning av LDL-kolesterol för att minska hjärt-kärlsjukdomar ifrågasättas hos patienter äldre än 60 år.

Läs hela artikeln här:http://bmjopen.bmj.com/content/6/6/e010401.full.pdf+html

Min konklusion:
Nu har det visats att inte bara det ”goda” HDL-kolesterol ska vara högt för att ge ett klart förlängt liv utan även det ”onda” LDL-kolesterolet bör vara högt för ett långt liv.
 
Då behöver ingen över 60 års ålder äta kolesterolsänkande statiner. Med tanke på att omkring 34,4 % av alla svenska invånare över 60 år står på statiner var det 733 239 personer över 60 års ålder som 2015 stod på statiner. Källa: Socialstyrelsens läkemedelsstatistik 2016-06-14

Ingen av dessa 733 239 personer över 60 års ålder behöver äta statiner. Alla dessa patienter har fått biverkningar av statinerna. Källa: Socialstyrelsens läkemedelsstatistik 2016-06-14

96 % av alla som dör i hjärt-kärlsjukdom är minst 60 år gamla. Att vara yngre än 60 år innebär en ännu mindre risk att dö i hjärt-kärlsjukdom. Men 19 % av alla som äter statiner är under 60 års ålder.

Som följd av att de över 60 års ålder nu slipper statiner saknas anledning att särbehandla personer under 60 års ålder. 
 
Ingen av de 168 322 personer som är under 60 års ålder behöver äta statiner. Alla dessa patienter har fått biverkningar av statinerna. Källa: Socialstyrelsens läkemedelsstatistik 2016-06-14

Ingen av alla dessa 901 561personer i alla åldrar behöver äta statiner. Alla dessa patienter har fått biverkningar av statinerna.

Biverkningarna är många och allvarliga. Alla får en försämring av hjärnans funktion då nervsignalmolekylerna inte kan skickas mellan nervtrådar på grund av kolesterolbrist. En del får en klar demensutveckling på grund av statinerna. Enstaka (i realiteten hundratals) patienter får total minnesförlust. Se exempelvis https://www.spacedoc.com/articles/statins-pls-als-and-pn och det finns mycket mer att läsa på Dr Gravelines hemsida.
 
Muskelvärk är vanligt, man orkar inte gå ens på grund av energibrist i cellerna. Sexlivet blir lidande, risken för sockersjuka ökar och de som redan har sockersjuka får ökat P-glukos eftersom insulintransporten minskar på grund av kolesterolbrist.

Om jag stode på statiner skulle jag låta bli att ta mer stainer och ta med mig artikeln i BMJ Open till min läkare och få denne att slut skriva ut statiner. Kallas patientmakt och har stöd i Patientsäkerhetslagens 6 kapitel 1 §.

Björn Hammarskjöld
En av författarna i BMJ-artikeln
Assisterande professor i pediatrik vid Strömstad Akademi
F.d. överläkare i pediatrik
Filosofie licentiat i biokemi

Vem lurar idrottens elit?

De är lurade!

 

Meldonium, det dopningsmedels som ett stort antal idrottare nu har åkt fast för doping med, har intressanta egenskaper.

 

Som gammal biokemist utbildad i tidigare millennium är det bara att läsa om hur meldonium fungerar för att omedelbart finna att idrottarna är lurade, grundlurade. Och de drabbas hårt av sin och sin omgivnings totala okunnighet.

 

Sanningen är brutal. Meldonium försämrar idrottarens fysiska kapacitet.

 

Den bästa källan för information är i detta fall Wikipedia [1]. De har referenser till originalartiklar där funktionen av meldonium förklaras.

 

Här framkommer att meldonium fungerar genom att

  1. minska fettsyraoxidationen,
  2. minska carnitinproduktionen,
  3. minska carnitine O-acetyltransferase och
  4. öka produktionen av formaldehyd

 

Dessa effekter minskar den tillgängliga energin i form av ATP i cellerna. ATP (AdenosinTriPhosphate) är cellernas energimolekyler som behöver förnyas hela tiden allt eftersom de förbrukas. Cellen har inget lager av ATP utan det måste tillverkas efter behov. Muskler i vila behöver inte så mycket medan muskler i arbete kan behöva mångdubbelt mer.

 

Låt oss nu se vad meldonium gör inne i cellerna.

 

  1. Minskar fettsyraoxidationen. Som en följd av detta minskar mängden tillgänglig acetylcoenzym A (AcCoA) som är den molekyl som är det enda bränslet i mitokondrierna (cellernas energifabriker). Följden blir minskad ATP-produktion i cellen och personen orkar inte lika mycket.
  2. Minskar carnitinproduktionen som återigen minskar ATP-produktion i cellen och personen orkar inte lika mycket.
  3. När carnitine O-acetyltransferase minskar leder det till att även carnitinproduktionen och därmed ATP-produktionen minskar
  4. Då carnitinproduktionen minskas ökar produktionen av formaldehyd som används för att konservera anatomiska preparat.

 

Lägger jag ihop informationen från Wikipedia med de gamla hederliga kunskaperna i biokemi, fysiologi och endokrinologi från tidigare millennier så blir effekten ganska förskräcklig, för att inte säga förödande, för en idrottsperson som dessutom drabbas av dopningsstraff.

 

Meldonium minskar den fysiska arbetsförmågan genom att förgifta de enskilda cellerna och därmed minska produktionen av ATP.

 

Slutsats:

 

Meldoniun skadar alla användare på grund av att mängden tillverkad ATP minskar. Idrottare såväl som andra med hjärtfel som använder preparatet är grundlurade av läkemedelsindustrins ”snake oil”-försäljare. Allt för att en liten läkemedelsproducent skulle få en omsättning 2013 på knappt 650 MSEK tack vare ett ännu (lyckligtvis!) ej av EMA och FDA godkänt preparat.

 

Idrottare ska låta bli läkemedel och tillskott, de skadar nästan undantagslöst och försämrar då prestationen. Fråga alltid vem som står bakom nya läkemedel och tillskott. Alltid är de någon som vill tjäna pengar på idrottarens godtrogenhet, okunnighet och prestationsångest.

 

Om man har kunskap så inser man snart följande:

 

Mitokondriens arbetsförhållanden är ganska enorma.

 

1 ättiksyramolekyl ger upphov till 15 molekyler ATP. Det innebär att 60 g ättiksyra ger upphov till 15*507 = 7,6 kg ATP. Så omsättningshastigheten på ATP är stor, annars får ATP inte rum i mitokondrien. ATP transporteras aktivt ut i cellens cytoplasma. ATP kan också tillverkas i fettceller insprängda i muskulaturen och det finns även kedjor av citronsyracykelns enzymer hängande utanför fettcellerna i musklerna för att hjälpa muskelcellerna med att göra mer ATP då man anstränger sig maximalt.

 

890 g fett (tristearylglycerat) ger 535 moler ATP eller 271 245 g (ett kvarts ton!) ATP.

 

Varje gram fett ger 305 g ATP

 

180 g glukos ger 38 moler ATP eller 19 266 g ATP

 

Varje gram kolhydrat ger 107 g ATP

 

Så fett ger tre gånger mer ATP än kolhydrater per gram räknat.

 

När man ska optimera kosten för alla, inklusive elitidrottare, gör man följande:

 

Se till att äta en ketogen kost som hos de allra flesta ger en klart förbättrad styrka och uthållighet. Det behövs ungefär 1 g animaliskt protein per kg kroppsvikt och dag. Vegetabiliska proteiner måste tas i fem till tio gånger större mängder vilket innebär fem till femtio gånger större volym bönor och andra grönsaker. Man orkar inte äta 25 kg gurka per dag och attans vad dyrt det blir.

 

Animaliskt fett är det bästa, animaliskt fett från varmblodiga djur har alla ungefär samma fettsyrasammansättning då de alla ska fungera vid 37ºC. Fisk har mer fleromättade fettsyror per 100 g mat men gris och nöt kommer inte långt efter. Så det går lika bra med gris eller nöt som källa till animaliska fettsyror som fisk. Så vi behöver inte fiska ut havet för att få tillräckligt med animaliskt fett.

 

Kolhydrater behöver vi inte äta en enda molekyl av, kolhydraterna bara förgiftar kroppen och kroppen kan tillverka alldeles på egen hand alla de sockerarter som behövs.

 

Lägg sedan till mineraler som finns i havsvatten med 86 % natriumklorid och 14 % andra salter, minst 30 g äkta havssalt per dag.

 

Vissa vitaminer behövs som vitamin C, flera gram per dag, framför allt elitidrottare behöver vitamin C för att få citronsyracykeln att fungera optimalt. Vidare behövs vitamin D3 minst 125 µg/dag (5 000 IE), mer än 99 % av alla i Sverige har en brist på vitamin D3 då man i sällsynta fall testar och finner att nivån ligger under den fysiologiska undre gränsen 125 nmol/L. Övriga vitaminer behövs inte utan konstaterad brist De finns i kosten, framför allt grönsakena.

 

Björn Hammarskjöld
Assisterande professor 
F.d. överläkare i pediatrik 
Filosofie licentiat i biokemi
Oberoende Senior Vetenskapsman i Nutrition

 

 



[1] https://en.wikipedia.org/wiki/Meldonium

 
 
 

Statistikkollaps i Läkartidningen

Kommentar i Läkartidningen som väntar på moderering. Inskickad 2013-04-26. Kompletterad 2013-04-29

Läkartidningen nr 17-18 2013 sid 882-5 Riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom

http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Klinisk-oversikt/2013/04/Riskfaktorer-for-hjartkarlsjukdom/ 

 

Intressant artikel om diabetes och blodtryck.

 

I tabellen i Figur 2 syns tydligt att patienter med sockersjuka har minsta riskkvoten (0,90) för hjärt-kärlsjukdom vid ett systoliskt blodtryck mellan 135-139 mm Hg.

 

Sedan finner jag att man delar upp patienterna i ojämna grupper.

 

Den första gruppen består av 452 patienter med blodtryck mellan 100-115 mm Hg.
Intervall 15 mm Hg

 

Nästa grupp består av 651 patienter med ett blodtryck på 15-119 mm Hg. Här har givetvis Nyckfelstrisse varit framme och tappat bort den första siffran som borde vara 1 så att blodtrycket skulle vara 115-119.
Intervall 5 mm Hg

 

Nästa grupp består av 4 878 patienter med 120-129 mm Hg.
Intervall 10 mm Hg

 

Den fjärde gruppen består av 4 722 patienter med trycket 130-134 mm Hg.
Intervall 5 mm Hg

 

Den femte gruppen består av 5 173 patienter med 135-139 i blodtryck.
Intervall 5 mm Hg

 

Den sjätte gruppen består av 19 165 patienter med mer än 139 mm Hg.
Intervall mer än 50 mm Hg

 

Man lägger förvånansvärt nog ihop alla med ett högre blodtryck än 139 i en stor hög utan att fortsätta den variabla uppdelningen av patienter i olika stora grupper med blodtryck inom gruppen om 5-15 mm Hg.

 

Detta är en besynnerlig uppdelning av patienterna stridande mot gamla hederliga statistiska grundregler.

 

Det går alltså att avgöra att patienter med sockersjuka bör ha ett blodtryck om 135-139 mm Hg eftersom det ger den minsta risken för hjärtsjuka. Men hur ser de följande 5 mm Hg intervallen ut?

 

Kurvan i Figur 2 talar för att patienter med sockersjuka bör ha ett systoliskt blodtryck i intervallet 120-150 mm Hg för en oförändrad risk för hjärt-kärlsjukdom. Men det går inte att utläsa av artikeln.

 

Sammanfattningsvis: Denna artikel ger stöd för att patienter med sockersjuka kan ha ett blodtryck mellan 120 och 150 mm Hg. Dagens rekommendation om att patienter med sockersjuka ska ha ett blodtryck under 130 mm Hg synes vara felaktig.

 

Denna artikel får underkänt på grund av att registerdata misshandlas på ett förskräckligt dåligt sätt.

 

Som det ser ut saknar artikeln oberoende granskning. Läkartidningen hade tidigare en stämpel som visade vilka artiklar som var granskade av oberoende kollegor. 

 

 

P.S.

Har inte kommit in ännu 2013-04-29 varför jag skrev en ny kommentar:

Figur 2 visar att blodtrycket hos patienter med sockersjuka kan ha ett systoliskt blodtryck på mellan 120-150 mm Hg med samma risk för CVD.
Så rekommendationen att patienter med sockersjuka ska ha ett blodtryck lägre än 130 mm Hg synes vara felaktig.
Minskar man sedan mängden kolhydrater i maten till mindre än 25 g per dag så minskar blodtryck och läkemedelsbehov.

Läs mer på http://kostkunskap.blogg.se/2013/april/statistikkollaps-i-lakartidningen.html

D.S.


Hjärtsvikt och statiner

I Sverige har antalet personer inlagda på sjukhus på grund av hjärtsvikt minskat från 26 058 år 1998 ner till 22 273 år 2001. Det är en minskning med 3 785 på tre år.

Om den trenden hade fortsatt nio år till fram till 2011 så hade det bara varit 9 656 patienter som lagts in på sjukhus på grund av hjärtsvikt. (Turkos linje (Båda i början) i diagrammet nedan)

Från 2003 har det dock varit en långsam stegring av antalet patienter med 1,1 % per år från 21 182 år 2003 till 23 044 år 2011 i stället för en årlig minskning om 1 262 fall per år eller 7 %/år. (Gul kurva (Båda) i diagrammet nedan)

Så det finns för närvarande 13 388 fler fall av hjärtsvikt än som kunde förutses med ledning av siffrorna mellan 1998 och 2001.

Då kan man börja fundera på vad är orsaken till att antalet patienter med hjärtsvikt har ökat från 2003 i stället för att minska enligt trenden mellan 1998 och 2001.

Skillnaden är stor, 239 %.

Med för litet CoQ10 kan mitokondrierna inte fungera och bränna ättiksyra till ATP och hjärtat får för litet energi vilket leder till att hjärtat inte orkar pumpa som i sin tur leder till hjärtsvikt.
 
Den enda förklaring jag kan tänka mig är det stora användandet av kolesterolsänkande statiner som man vet orsakar hjärtsvikt genom att minska produktionen av coenzym Q10 (CoQ10). CoQ10 är absolut nödvändigt för att mitokondrierna ska kunna producera energirika ATP, cellens energiförråd.
 
Slutsats:
Jag kommer alltid att vägra äta statiner.


Källa: www.Socialstyrelsen.se Statistikdatabas Antal inlagda patienter med diagnos ICD10 I50 Hjärtsvikt

 
 

RSS 2.0