Återupprätta kvinnosjukvården i Dalarna!

Insändare publicerad i Dalademokraten 2018-09-03

När landstinget finner att det saknas urologer i Dalarna skaffar man på några månader fram ett privat företag som etablerar sig i landstingets lokaler i Borlänge och Mora.

När landstinget stänger ned Mora BB 2009 slaktade man också kvinnokliniken i Mora.

Slutsatsen blir att män är mer värda än kvinnor och barn.

Ett litet BB har minst lika stor säkerhet som ett stort BB (mindre än 500 jämfört med mer än 1 500 förlossningar per år).

Resor mer än 2 timmar ger 10 gånger högre risk att föda utanför BB jämfört med upp till 1 timmes resa.

Ur jämställdhets- och säkerhetsperspektiv måste man snabbt återupprätta kvinnokliniken i Mora med Mora BB.

Det finns redan tillräckligt med anestesipersonal och barnläkare på Mora lasarett, gynekologer borde det gå att få fatt på och det finns barnmorskor som vill jobba i Mora.

Vi öppnar Mora BB!

Lisbeth Mörk-Amnelius            Ingvar ”Nille” Niilimaa                          Björn Hammarskjöld
Oppositionsråd                        Landstingsfullmäktigeledamot             Landstingsfullmäktigeledamot

Dalarnas sjukvårdsparti

Öppna Mora BB!

Mora lasarett behöver ett BB för att kallas akutsjukhus.

Den av majoriteten beställda rapporten om hur man lägger ned Mora BB för gott har kommit.

Vi har läst rapporten och finner att det går bra att öppna Mora BB igen.

Rapporten visar att det är möjligt att öppna och driva ett BB i Mora på samma sätt som det bedrivs i exempelvis Karlskoga (500 förlossningar per år) och Elverum (dit landstinget hänvisar en del blivande mammor).

Men det krävs en bra ledning av Mora BB i samarbete med kvinno-, anestesi- och barnklinikerna i Mora på samma utmärkta sätt som det fungerade fram till 2009. Med rätt ledning kan Mora BB åter bli Sveriges bästa BB.

Rapporten hänvisar till de krav som Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ställer för att ha ett öppet BB. Dessa krav uppfylldes fram till dess man vid Falu BB hade för få barnmorskor under sommaren 2009.

Man beslöt då i Falun att tillfälligt stänga Mora BB under sommaren fram till slutet av augusti och de mot mammor och landstingsledningen lojala barnmorskorna i Mora pendlade till Falun hela sommaren.

I augusti finner man i Falun att det finns för få förlossningsläkare i Mora för att kunna öppna Mora BB igen.

I stället för att sätta in förlossningsläkare från Falun för att hjälpa Mora BB på samma sätt som Mora BB hjälpte Falu BB med barnmorskor under sommaren 2009 beslöt ledningen att stänga Mora BB till dess man hade lyckats bemanna Mora BB med tillräckligt med personal.

Sedan dess har landstingsledningen gjort ett par tafatta försök att öppna Mora BB igen.

Landstingsledningen måste inse att patientsäkerheten för mor och barn börjar då den blivande mamman lämnar hemmets dörr, inte då hon kommer innanför landstingets dörrar som idag. Ambulanshelikoptern är tyvärr för liten för att transportera en blivande mor och kuvös. Det brukar sällan användas vanlig vägambulans för transport av födande mödrar. Detta trots att landstinget enligt lag är skyldigt att hålla en tillräckligt stor organisaton för patienttransport (även kallad amulanstjänst). Föräldrarna tvingas under stress köra själva de långa milen i egen bil.

Rapporten hävdar felaktigt att det behövs 20 barnmorskor för att alltid ha två barnmorskor i tjänst dygnet runt, året runt. Det behövs minst 13 stycken, gärna ett par till. Då kan man klara förlossningarna hela året, inklusive semestrar och utbildning.

Narkosläkare finns det gott om tack vare den ordinarie verksamheten inklusive de åtta ambulanshelikopterläkarna.

Gynekologer krävs minst sex, gärna fler, för att bedriva en bra kvinnosjukvård i Mora dygnet runt. De som eventuellt fattas i början kan hyras in eller lånas ut från Falun till dess man har bemannat fullt.

Barnläkare finns redan i tillräckligt antal.

Självfallet får eventuella kompetensbrister hos de olika läkarkategorierna fyllas och därmed uppfyller hela organisationen runt Mora BB de krav som IVO har ställt.

Enligt landstingsledningen finns redan alla pengar i budgeten för Mora BB.

Ge Dalarnas sjukvårdsparti din röst i landstingsvalet så att Mora lasarett får tillbaka sitt BB och kan kallas komplett akutsjukhus!

 

Lisbet Mörk Amnelius           Ingvar Nille Niilimaa                       Björn Hammarskjöld

Oppositionsråd                      Landstingsfullmäktigeledamot          Landstingsfullmäktigeledamot

Dalarnas sjukvårdsparti

 

Läkares arbetsmiljö kan bli bra

Jag har läst ordförnaden för Läkarförbundet Heidi Stensmyrens drapa om vidareutbilsning för läkare.
http://www.mynewsdesk.com/se/sveriges_lakarforbund/blog_posts/sjukvaardens-kvalitet-och-saekerhet-beror-paa-laekarens-kompets-och-skicklighet-67727

Varför ska vi ha en förordning som reglerar vår vidareutbildning? Det är bara passiva latmaskar som vill bli matade med reglerad ”kunskap”, den ligger alltid i bakkant på kunskapen.
Vi måste ta befälet själva och se till att vi, var och en, tar ansvar för vår internutbildning för att ligga i framkant på kunskapen.
Före 1990 var det självklart att kollegerna träffades en eftermiddag i veckan för konsultationer och internutbildning. Var och en drog sitt strå till den samlade kunskapsstacken.
Där man har förmånen att ha hyrläkare kan man få den senaste kunskapen genom att kräva att alla externa kollegor berättar om just sitt eget specialområde på en timme per vecka.
Så det gäller återigen den gamla hederliga devisen man fick lära sig i det militära: Giv akt! Jag tar befälet! Manöver!

Hur ska vi fixa till vår arbetsmiljö om vi inte tar befälet över vår vidareutbildning själva?

Då kan man läsa gammal fysiologi från förra millenniet för att minska antalet patienter med omkring tre patienter per dag för varje primärvårdsläkare och få en klart bättre arbetsmiljö.

Då vi rannsakar vår gamla kunskap så kommer man ihåg att njurarna filtrerar ut 1-2 kilogram salt per dag i glomeruli och återhämtar mer än 99 % i tubuli, de små U-formade rören som kommer efter glomeruli. Det finns många olika sätt att reabsorbera inte bara natrium utan alla små molekyler och joner som vi behöver. Exempelvis reabsorberas varje glukosmolekyl i tubuli så länge P-glukos är under 10 mmol/L. Är det mer än 12 mmol/L så läcker njurarna glukos i urinen.

Den sista skvätten Na+ reabsorberas med hjälp av blodtryckshöjande hormoner som aldosteron och angiotensin II. Äter man mindre än 5 g salt (NaCl) per dag så är nivåerna av aldosteron och angiotensin II minst trefaldigt förhöjda och man fastnar i primärvårdens blodtrycksgarn, sätts på blodtrycksmediciner som blockerar natriumåterupptaget i tubuli vilket gör att man får hyponatremi som delvis kan kompenseras av att minska blodvolymen vilket leder till en blodtrycksminskning om 1-3 mm Hg.

Inget försök har mer än två armar, litet salt och 3 gram mindre salt. Inget försök har en tredje arm där man äter mer än 30 g salt per dag. Den tredje armen skulle ju olyckligtvis falsifiera hypotesen att ju mindre salt man äter desto lägre blir blodtrycket. Ju mer salt (under 100 g salt per dag) desto normalare blir blodtrycket, det blir helt normaliserat på grund av att nivåerna av aldosteron och angiotensin II sjunker till normala värden.

Bra, då kan 2 500 000 personer bara i Sverige slippa äta blodtrycksmediciner som enligt en SBU-rapport från 1994 ökar dödligheten jämfört med dem som inte äter blodtrycksmediciner.

Det blir tre patientbesök mindre per dag per primärvårdsläkare om blodtryckspatienterna går på kontroll en gång per år.

Sedan finns det ett par diagnoser till med onödig medicinering som kan minska antalet besök med ytterligare ett par patienter per dag per primärvårdsläkare. Men det är en annan historia. Och landsting/regioner skulle kunna spara 10-25 % av sin budget inom et par år. Men det går ju inte på grund av läkemedelsindustrins vinstkrav.
 
Björn Hammarskjöld
Assisterande professor i pediatrik
F.d. överläkare i pediatrik
Fil lic i biokemi