Ät mer salt vid LCHF-kost

Vårt älskade Livsmedelsverk hävdar att man ska äta mindre än 6 g salt per dag för att sänka blodtrycket. 

Hur går det till?

 

Vi vet att normal mängd salt som man äter ligger på mer än 15-25 g salt per dag. I alla fall om man ska tro på klinkemlab i Dalarna som redovisar 150-300 mmol salt i 24 h urinprov. Jaha, alla utom kemister blir helt förvirrade. Vi har inte en susning om vad millimol egentligen betyder. 150-300 mmol måste multipliceras med molekylvikten på salt. Om man multiplicerar med 59 (molekylvikten på NaCl) så blir det 9-18 g salt (NaCl).

Sedan svettas man ut omkring 5 g salt per dag och det blir lätt mycket mer om man blir svettig och avföringen ger ytterligare saltförluster om 1-4 g per dag. 


Det blir då mer än 15-25 g salt per dag i förluster. Det ger ett lågt och bra blodtryck. Och men måste äta lika mycket salt som man förlorar via urin, svett och avföring. Egentligen är det tvärtom, äter vi tillräckligt med salt så skickas allt överskott på salt i kroppen via njurarna ut via urinen med upp till 1,5 g salt per minut. Så det är omöjligt för en frisk person att få för mycket salt i kroppen.

 Livsmedelsverket saknar uppenbarligen grundläggande kunskaper i fysiologi

Normalt har vi aldrig mer än 145 mmol/L salt i blodet. Det motsvarar omkring 25 g salt i hela min blodvolym när jag väger 70 kg.

 

Man filtrerar ut mellan 1 000 och 2 000 g (=1 till 2 kg!) salt per dygn i glomeruli, filtrationsurtustningen i njurarna.

 

Så vi kan aldrig få en för hög koncentration av salt i blodet, det är fysiologiskt omöjligt, när man äter mer än 25 g salt per dag. Därför kan inte heller blodtrycket höjas på grund av att man äter mer salt. Allt överskott filtreras ut, med hastigheten 0,7-1,5 g per minut..

 

Kroppens stora problem blir i stället att få tillbaka tillräckligt med salt i blodet.

 

Om salthalten sjunker under 120 mmol/L dör vi av saltbrist. Det innebär högst 21 g salt i hela min blodvolym. Så en saltförlust i blodet på mer än 4 g eller 6 minuters saltutsöndring i glomeruli utan återupptag i tubuli leder till döden på grund av saltbrist.

 

Så njurarna återabsorberar vanligtvis mer än 99 % av saltet i tubuli i njurarna med hjälp av flera olika mekanismer. Kroppen måste ha minst 137 mmol/L för att må bra. Man måste äta lika mycket salt som man har i förluster per dygn.

Den sista skvätten natrium att tas upp av tubuli sker med hjälp av de blodtryckshöjande hormonerna aldosteron, angiotensin och renin.

 

Äter man för litet salt måste tubuli försöka hämta hem mer natrium. Äter man mindre än 5 g salt per dag behövs mer än tre gånger den normala mängden blodtryckshöjande hormoner.

 

Detta ger en blodtryckshöjning som upptäcks på vårdcentralen och så blir du helt plötsligt en patient med högt blodtryck. Du sätts på en massa blodtryckssänkande mediciner som blockerar receptorerna för aldosteron, angiotensin och renin. Vården har då glömt att även tubulis återupptag av sista skvätten natrium blockeras och saltristen i kroppen förvärras, saltkoncentrationen i blodet minskar ner mot 120 mmol/L.

 

För att överleva så minskar kroppen på blodvolymen för att öka koncentrationen av salt i blodet. Då sjunker blodtrycket en aning, några mm kvicksilver. Sjukvården blir glad och Livsmedelsverket gläds och läkemedelsindustrin går skrattande till banken. Alla skattebetalare drabba av högre skatter på grund av ökade vård- och läkemedelskostnader.

 

Så det är blodvolymsminskningen som Livsmedelsverket förlitar sig på för att fortsätta sin lågsaltsrekommendation.

 

Men risken att dö i saltbrist med flera sjukdomar ökar. 

Vi har redan visat att det är omöjligt att öka salthalten i blodet över 145 mmol/L (om man inte är kraftigt uttorkad på grund av vätskebrist). Blodtrycket stiger inte på grund av att man äter salt, det till och med sjunker eftersom det då inte behövs så mycket blodtryckshöjande och saltsparande hormoner. Så ju mer salt du äter desto normalare blodtryck får du.

Vidare finns det visat att patienter med sockersjuka får mindre insulinresistens om de äter MERA salt.

Så njut av livet, ät tillräckligt med salt och sänk blodtrycket.

Lägger man sedan till en kost från det gamla franska köket och den svenska husmanskosten med litet kolhydrater och låter bli att äta frukt, juice och socker så behöver inte kroppen samla på sig vatten på grund av att glukos binder vatten som binder salt. Salt binder inte vatten i kroppen, allt överskott av salt upp emot 100 g per dag kan man kissa ut om man dricker lagom med vatten.Salt i fast form, saltkristaller, drat gärna åt sig vatten för att lösas upp till saltlösning. En saltlösning kan innehålla upp till 30 % salt. Plasma innehåller 0,8 % salt. Salt i vattenlösning drar inte till sig mer vatten. 

 

Däremot drar en sockerlösning till sig vatten tills en glukosmolekyl är omgiven av 190 vattenmolekyler. Då sjunker natriumkoncentrationen i plasma varför en glukosmolekyl behöver en natriumjon till sina 190 vattenmolekyler för att bibehålla blodets nivå av salt.

 

Osaltade chips och popcorn med läsk sänker nivån av natrium i blodet och måste därför saltas innan man äter dem.

 

Den som börjar med en lågkolhydratkost får ofta i sig för litet salt på grund av den mindre matmängden/matvolymen. Salta mer på maten för att må bra och slippa biverkningarna av natriumbrist.

 

Genom att äta minst 30 g salt per dag och släng blodtrycksmedicinerna så kan mer än 3 läkarbesök per dag per primärvårdsläkare sparas samtidigt som mer än 2,5 miljoner svenskar slipper äta blodtrycksmedicin och slippa drabbas av alla biverkningar.

 

Men detta kommer inte att ske eftersom läkemedelsindustrin inte vill tappa miljardinkomster samtidigt som enstaka ledande individer inom vården och myndigheterna är korrumperade Läs artikeln om socker i JAMA.

Vem lurar idrottens elit?

De är lurade!

 

Meldonium, det dopningsmedels som ett stort antal idrottare nu har åkt fast för doping med, har intressanta egenskaper.

 

Som gammal biokemist utbildad i tidigare millennium är det bara att läsa om hur meldonium fungerar för att omedelbart finna att idrottarna är lurade, grundlurade. Och de drabbas hårt av sin och sin omgivnings totala okunnighet.

 

Sanningen är brutal. Meldonium försämrar idrottarens fysiska kapacitet.

 

Den bästa källan för information är i detta fall Wikipedia [1]. De har referenser till originalartiklar där funktionen av meldonium förklaras.

 

Här framkommer att meldonium fungerar genom att

  1. minska fettsyraoxidationen,
  2. minska carnitinproduktionen,
  3. minska carnitine O-acetyltransferase och
  4. öka produktionen av formaldehyd

 

Dessa effekter minskar den tillgängliga energin i form av ATP i cellerna. ATP (AdenosinTriPhosphate) är cellernas energimolekyler som behöver förnyas hela tiden allt eftersom de förbrukas. Cellen har inget lager av ATP utan det måste tillverkas efter behov. Muskler i vila behöver inte så mycket medan muskler i arbete kan behöva mångdubbelt mer.

 

Låt oss nu se vad meldonium gör inne i cellerna.

 

  1. Minskar fettsyraoxidationen. Som en följd av detta minskar mängden tillgänglig acetylcoenzym A (AcCoA) som är den molekyl som är det enda bränslet i mitokondrierna (cellernas energifabriker). Följden blir minskad ATP-produktion i cellen och personen orkar inte lika mycket.
  2. Minskar carnitinproduktionen som återigen minskar ATP-produktion i cellen och personen orkar inte lika mycket.
  3. När carnitine O-acetyltransferase minskar leder det till att även carnitinproduktionen och därmed ATP-produktionen minskar
  4. Då carnitinproduktionen minskas ökar produktionen av formaldehyd som används för att konservera anatomiska preparat.

 

Lägger jag ihop informationen från Wikipedia med de gamla hederliga kunskaperna i biokemi, fysiologi och endokrinologi från tidigare millennier så blir effekten ganska förskräcklig, för att inte säga förödande, för en idrottsperson som dessutom drabbas av dopningsstraff.

 

Meldonium minskar den fysiska arbetsförmågan genom att förgifta de enskilda cellerna och därmed minska produktionen av ATP.

 

Slutsats:

 

Meldoniun skadar alla användare på grund av att mängden tillverkad ATP minskar. Idrottare såväl som andra med hjärtfel som använder preparatet är grundlurade av läkemedelsindustrins ”snake oil”-försäljare. Allt för att en liten läkemedelsproducent skulle få en omsättning 2013 på knappt 650 MSEK tack vare ett ännu (lyckligtvis!) ej av EMA och FDA godkänt preparat.

 

Idrottare ska låta bli läkemedel och tillskott, de skadar nästan undantagslöst och försämrar då prestationen. Fråga alltid vem som står bakom nya läkemedel och tillskott. Alltid är de någon som vill tjäna pengar på idrottarens godtrogenhet, okunnighet och prestationsångest.

 

Om man har kunskap så inser man snart följande:

 

Mitokondriens arbetsförhållanden är ganska enorma.

 

1 ättiksyramolekyl ger upphov till 15 molekyler ATP. Det innebär att 60 g ättiksyra ger upphov till 15*507 = 7,6 kg ATP. Så omsättningshastigheten på ATP är stor, annars får ATP inte rum i mitokondrien. ATP transporteras aktivt ut i cellens cytoplasma. ATP kan också tillverkas i fettceller insprängda i muskulaturen och det finns även kedjor av citronsyracykelns enzymer hängande utanför fettcellerna i musklerna för att hjälpa muskelcellerna med att göra mer ATP då man anstränger sig maximalt.

 

890 g fett (tristearylglycerat) ger 535 moler ATP eller 271 245 g (ett kvarts ton!) ATP.

 

Varje gram fett ger 305 g ATP

 

180 g glukos ger 38 moler ATP eller 19 266 g ATP

 

Varje gram kolhydrat ger 107 g ATP

 

Så fett ger tre gånger mer ATP än kolhydrater per gram räknat.

 

När man ska optimera kosten för alla, inklusive elitidrottare, gör man följande:

 

Se till att äta en ketogen kost som hos de allra flesta ger en klart förbättrad styrka och uthållighet. Det behövs ungefär 1 g animaliskt protein per kg kroppsvikt och dag. Vegetabiliska proteiner måste tas i fem till tio gånger större mängder vilket innebär fem till femtio gånger större volym bönor och andra grönsaker. Man orkar inte äta 25 kg gurka per dag och attans vad dyrt det blir.

 

Animaliskt fett är det bästa, animaliskt fett från varmblodiga djur har alla ungefär samma fettsyrasammansättning då de alla ska fungera vid 37ºC. Fisk har mer fleromättade fettsyror per 100 g mat men gris och nöt kommer inte långt efter. Så det går lika bra med gris eller nöt som källa till animaliska fettsyror som fisk. Så vi behöver inte fiska ut havet för att få tillräckligt med animaliskt fett.

 

Kolhydrater behöver vi inte äta en enda molekyl av, kolhydraterna bara förgiftar kroppen och kroppen kan tillverka alldeles på egen hand alla de sockerarter som behövs.

 

Lägg sedan till mineraler som finns i havsvatten med 86 % natriumklorid och 14 % andra salter, minst 30 g äkta havssalt per dag.

 

Vissa vitaminer behövs som vitamin C, flera gram per dag, framför allt elitidrottare behöver vitamin C för att få citronsyracykeln att fungera optimalt. Vidare behövs vitamin D3 minst 125 µg/dag (5 000 IE), mer än 99 % av alla i Sverige har en brist på vitamin D3 då man i sällsynta fall testar och finner att nivån ligger under den fysiologiska undre gränsen 125 nmol/L. Övriga vitaminer behövs inte utan konstaterad brist De finns i kosten, framför allt grönsakena.

 

Björn Hammarskjöld
Assisterande professor 
F.d. överläkare i pediatrik 
Filosofie licentiat i biokemi
Oberoende Senior Vetenskapsman i Nutrition

 

 



Ketoacidos var svältketos

Har just läst Läkartidningen där man publicerat en artikel om ketoacidos och LCHF.
 

Kommentar till
Svår ketoacidos hos ammande kvinna med lågt energi- och kolhydratintag

Jonas Wuopio, ST-läkare, medicinkliniken 
jonas.wuopio@ltdalarna.se
Regina Schiborr, överläkare, anestesikliniken
Georgios Charalampakis, överläkare, medicinkliniken; samtliga Mora lasarett

http://www.lakartidningen.se/Klinik-och-vetenskap/Fallbeskrivning/2015/09/Svar-ketoacidos-hos-ammande-kvinna-med-lagt-energi--och-kolhydratintag/ 

 

Den här artikeln stämmer nog inte.

Om man tittar på fallbeskrivningen så finner man följande:

Ätit dåligt under nästan sex veckor, vätskemängd inte redovisad, ammar. Tappat 16 kg på 6 veckor

Vidare finner man acetondoft som tyder på ketoner, liksom urinprovet och blodprov där man finner ketoner i hög koncentration. Detta torde kallas svältketoner efterom P-glukos ligger på 4,4 mmol/L. Glukosvärdet på 4,4 mmol/L talar emot ketoacidos som definitionsmässigt har ett P-glukos på mer än 15 mmol/L

Patienten har jobbigt med andningen, hyperventilerar och även labprover tyder på hyperventilation med lågt aB-PCO2 och högt aB-PO2.

 Har en kraftig metabol acidos och en kompensatorisk respiratorisk alkalos på grund av hyperventilation (lågt aB-PCO2, högt aB-PO2, lågt pH).

 Kollar man Delta AG (21-12=9) och jämför med Delta HCO3- (27-2)=25 finner man Delta (HCO3-) gap= (9-25)=-16 vilket tyder på att det inte bara är metabol acidos utan även en respiratorisk alkalos

 Till detta kommer att patienten troligen har druckit dåligt och fått en hypovolemi (relativt högt Hb, LPK, krea) som ökar Na+ värdet som annars på grund av att hon fått i sig litet mat och därmed litet salt skulle ha sjunkit.

 Kolhydratmängden i maten har endast betydelse för ketonkroppsbildningen men inget annat

 Sedan heter ekvationen från 1928 Hendersson-Hasselbalch formel och inget annat

Slutsats:
Patient som ätit och druckit dåligt kommer till sjukhus med klassiska tecken på hypovolemi, hyponatremi och svält.

Fallbeskrivningen belyser vikten av en god kosthållning även när man ammar. Med god kosthållning menas att man får tillräckligt med animaliskt protein, fett, mineraler, vitaminer och vatten. Kolhydrater saknar livsnödvändighetsstatus och ställer bara till det i kroppen. Därför tar kroppen omedelbart hand om kolhydraterna för att man ska slippa dö av hyperglykemi då man har mer än 25 g glukos i blodet

Björn Hammarskjöld
Assisterande professor i pediatrik vid Strömstad Akademi
F.d. överläkare i pediatrik
Filosofie licentiat i biokemi

 

Referenser:

Läkartidningen. 2015;112:DIUF

Jan Gullberg, Vätska Gas Energi, ISBN 91-7260173-6, Kiruna 1979

Acid-Base Balance and the Anion Gap  http://medsci.indiana.edu/c602web/602/c602web/lect_mp3/acid_base_tut.pdf