Livsmedelsverkets statistik slaktas

På Kungliga Vetenskapsakademiens saltkonferens den 24/10 2012 redogjorde A-K Lindroos för Livsmedelsverkets senaste kostundersökning som fortfarande är under uträkning. Men litet info hade hon att dela med sig.

1. Totalt energiintag kvinnor 2 700 kcal, män 3 600 kcal (fanns på bild men nämndes inte)
2. Mängden salt personerna åt uppgavs till 8-12 gram per person och dag.
3. Mängden utsöndrat salt i urinen per dygn mättes inte
4. Bortfallet bland de utvalda 5 000 var 60-70 %

Bara den sista punkten, att 30-40 % svarade på Livsmedelsverkets frågor gör studien värdelös.

Punkt 3 gör att man inte kan säga något om punkt 2.
Livsmedelsverket hade använt personernas uppgifter om äten mat (vad och volym) och sedan låtit datorn beräkna hur mycket salt maten innehöll.

Punkt 1 anger högre energiintag än Livsmedelsverkets rekommendationer (2 500 kcal respektive 3 200 kcal).

Livsmedelsverkets mat brukar innehålla knappt en kcal/g. Så då har kvinnor ätit 27 hg mat och män 36 hg mat.

Dividerar man sedan antal gram salt med antal hg mat så blir det omkring 0,3 g/100 g mat. Det är mat med ”önskvärt” låg salthalt.

Enligt Finelis databas innehåller normal mat vanligtvis mellan 1 och 1,5 g salt per 100 g.
Om maten innehåller 1 g salt per 100 g har personerna bara ätit 800-1200 kcal. Detta är svältkost.

Detta innebär att antingen har Livsmedelsverket ett saltinnehåll i sina tabeller som är på tok för lågt eller så är det en stor skillnad mellan uppgivet intag av mat (trefaldig ÖVERrapportering) och den mat som de åt. Det brukar ju vara den ständiga anklagelsen från Livsmedelsverket att personer UNDERrapporterar maten de äter.

Så det blir inte ett enda rätt för Livsmedelsverkets statistiker. Denna studie är bara att kasta i papperskorgen direkt, den är inte ens värd att ta med till utedasset.

Björn Hammarskjöld
Oberoende nutritionsvetenskapsman
Läst statistik vid Stockholms Universitet

Livsmedelsverket bryter lag

Livsmedelsverket hävdar att det är bättre för barn att äta fleromättat fett i stället för mättat fett.
 
Man har gått ut med helt nyskriven text på sin hemsida datersad 2012-10-16:
http://www.slv.se/sv/Fragor--svar/Fragor-och-svar/Mat-och-naring/Fragor-och-svar-om-smor-och-margarin-i-skolan/

Vad jag kan se så talar vetenskapen EMOT ökad mängd framför allt omega-6.

Livsmedelsverket hänvisar bland annat till Lagström et al. 2008. Här gav man råd till drygt 1 000 barn, hälften fick rådet att minska mättat fett och ersätta med fleromättat fett under 13 år.

Lagström et al skriver i konklusionen följande:
Therefore, it was somewhat surprising that the intervention had no effect on the growth patterns of the children in the present study.
Därför var det något överraskande att interventionen inte hade någon effekt på tillväxtmönstret hos barnen i denna studie

Hälften av barnen var kvar i studien efter 13 år. Så statistiken är inte direkt pålitlig på grund av det stora bortfallet.

Detta tolkar Livsmedelsverket som att man ska ge mera fleromättat fett.

Inte en siffra rätt, inte en siffra i studien redovisas på några skillnaden i övervikt mellan grupperna.

Denna enda studie visar att Livsmedelsverket har fel!

Lägg sedan till artikeln i Cancer Causes Control från 2002 med Irene Mattisson som andreförfattare där man i Malmö Kost- Cancerstudien visade att det enda fettet som var skadligt var de fleromättade omega-6-fetterna som gav en ökad risk för bröstcancer hos postmenopausala kvinnor med lågt östrogenhalt. Inga andra fetter inklusive mättade fetter kunde påvisas vara skadliga.

Transplantationskirurger har alltid rekommenderat patienter som transplanterats att äta mycket omega-6 därför att omega-6 minskar immunförsvaret och därmed minskar risken för avstötning av transplantatet. Men dessa transplantationskirurger har alltid varit medvetna om att deras patienter hade en klart ökad risk för att få cancer. Men eftersom alla inte fick cancer eller inte ens överlevde tillräckligt länge så anser man att om cancern dyker upp får vi ta hand om det då. Transplantationen är viktigare.

Nu sitter samma Irene Mattisson på Livsmedelsverket med kunskapen sedan 2002, alltså 10 år senare, om att omega-6-fetter orsakar cancer och rekommenderar i strid med sina kunskaper att barn med låga östrogenhalter ska äta cancerframkallande omega-6-fetter i förskola och skola.
 
Sedan skriver Livsmedelsverket att smör innehåller transfett utan att ange att transfetter i mejeriprodukter brukar kallas CLA (Conjugated Linoleic Acid) och CLA används som dyrt kosttillskott. CLA är naturligt transfett och har enligt litteraturen positiva egenskaper till skillnad från industriella transfetter. Konjugerade transfetter innebär att de två omättnaderna sitter intill varandra medan de industriella transfetterna har sina omättnader litet var som helst och innehåller dessutom giftiga föroreningar efter härdningen, en process som CLA inte har genomgått.
Så även här har Livsmedelsverket missuppfattat vetenskapen.

Jag tycker att Livsmedelsverket handlar oetiskt och bryter mot Regeringsformens 1 kapitel 9 § Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Lag (2010:1408).

Här visar Livsmedelsverket på både osaklighet och partiskhet förutom en enorm okunnighet. Klart brott mot grundlagen med andra ord.

Vems ärenden går egentligen Livsmedelsverket?

Livsmedelsverket helt okunnigt

Det är besynnerligt att Livsmedelsverket är så okunnigt.

Nu har man på flera skolor i landet börjat med Becel. Becel Pro Active har en varningsetikett i botten. Får ej ges till gravida eller till barn under 5 år

Varför då? Jo, BPA innehåller växtsteroler, växternas motsvarighet till kolesterol. Kolesterolsänkning under graviditet kan ge allvarliga fosterskador med i första hand hjärnskador beroende på kolesterolbrist. Hjärnan är väldigt beroenda av att få tillräckligt med kolesterol för sin normala utvecling. Minsta störning kan ge allvarliga utvecklingsskador.

Livsmedelsverkets Irene Mattisson var andreförfattare på en artikel publicerad i Cancer causes control 2002 där det visades i Malmö kost- cancerstudien att mer än 20 g omega-6 per dag gav ökad risk för bröstcancer hos kvinnor i menopaus. Det var det enda skadliga fettet. Inga andra fetter gav skador. Likaså, hur kan animaliskt fett vara skadligt? Vi har normalt som vuxna minst 10 kg, kan ha upp till 400 kg animaliskt fett i kroppen utan att dö av sitt fett.

Nu ska vi enligt Livsmedelsverket samma Irene Mattisson ge våra barn med låga östrogenhalter det margarin som visats ge bröstcancer hos kvinnor med låga östrogennivåer. Livsmedelsverkets tjänsteman Irene Mattisson rekommenderar 10 år senare mat som kan orsaka cancer hos våra barn. Sjukt okunnigt

Samtidigt säger Livsmedelsverket att protein och fett är livsnödvändiga.
Varför ska då den livsnödvändiga maten trängas undan av kolhydrater som vi inte behöver?
Varför ska då den livsnödvändiga maten trängas undan av kolhydrater som är giftiga i större doser än 3 gram i blodet hos en 70 kg person?
 
Varför ska då den livsnödvändiga maten trängas undan av kolhydrater som är dödliga i doser högre än 15-25 gram i blodet?

Livsmedelsverkets kostråd är till stor del helt felaktiga. Det bevisades av SBU 2010.
 
De bästa kostråden finns i Livsmedelsverkets SNÖ (Svenska Näringsrekommendationer Översatta till livsmedel) där man hävdar att kolhydrater är utrymmesmat och ska begränsas till max 100 g per dag. Definitionen av utrymmesmat är ”snacks, bullar, tårta, glass, läsk, sylt, saft”
 
Allt innehåller kolhydrater i form av ”bullar” = allt som är gjort på mjöl och vatten det vill säga kanelbullar, hårt bröd, wienerbröd, fiberfranska, pizza, tapetklister, paj, pasta.
 
Men stärkelse består av och bryts ned till socker. Så socker och kolhydrater är synonymer, betyder samma sak.
 
Mycket i SNÖ kan betraktas som SNÖMOS.

Men får våra barn och vi vuxna lagom med protein (det räcker med 0,5 g/kg kroppsvikt animaliskt protein även hos nyfödda), högst 100 g kolhydrater och resten som 2-3 hg fett så blir det bra. Vi slipper övervikt, vi slipper diabetes typ 2, vi slipper cancer, vi slipper hjärtsjuka, vi slipper Alzheimer, alla sjukdomar som orsakas av det extrema kolhydratintaget som Livsmedelsverket förespråkar.

Sjuk okunnigt av Livsmedelsverkets Irene Mattisson. Och det finns mer, läs om salt på annan plats här.

SBU vill ha hjälp

Hjälp oss hitta exempel på hälso- och sjukvård som inte är evidensbaserad


Måns Rosén, Frida Mowafi, Agneta Pettersson, Sofia Tranaeus, Sophie Werkö

samtliga vid Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU)

SBU skriver en artikel/upprop i Läkartidningen nr 39 2012

 

Nya, spännande och dyrbara metoder som t ex robot­kirurgi introduceras utan tillräcklig evidens. Metoder som visat sig göra skada eller som inte är kostnadseffektiva fortsätter att tillämpas i vården. Att diskutera dessa frågor kommer att bli allt viktigare i framtidens prioriteringsarbete, menar Måns Rosén och medförfattare och inbjuder till debatt utifrån fyra konkreta exempel.

Läs mer här http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=18706

 

 

Jag har skickat in två förslag som kommentarer till Läkartidningen.

 

Men dessa kommentarer kom givetvis inte in eftersom det är jag som har skrivit dem.

Detta är inte första gången som mina kommentarer refuseras av Läkartidningen utan minsta respons, inte ens när jag skickar kopia av kommentarerna till den medicinske chefsredaktören och debattredaktören direkt..

 

Så jag publicerar dem här min blogg och skickar en länk till Måns Rosén och SBU.

 

Titta gärna runt litet, det finns en hel del annat smått och gott inom fysiologin, biokemin och endokrinologin.

 

Här är Kommentar 1 till SBUs upprop

 

Diabetes och kost

 

SBU utvärderade diabeteskosten i sin rapport Mat vid diabetes 2010. Där fann SBU att det helt saknades vetenskap bakom kostråden men kostråden skulle behållas eftersom det saknades alternativ.

 

SBU glömde nämligen att se längre bakåt i tiden än till och med 1980. Då missade man att ta del av de gamla egyptiernas kunskap (~2000 f Kr), Hippokrates kunskap (400 f Kr), Linnés kunskap (1732), Julius Lagerholms kunskap (1921). Alla dessa kloka läkare hävdade med emfas att patienter med sockersjuka inte tålde socker=kolhydrater De rekommenderade en kolhydratfattig kost till sina patienter med sockersjuka med sedan länge beprövad och god erfarenhet.

 

Den nuvarande kosten vid diabetes är ett påfund från 1980-talet då man fick tillgång till syntetiskt humant insulin. Det var då man döpte om sockersjuka till diabetes, det var då man rekommenderade patienter med diabetes att äta en extrem högkolhydratkost med 480 gram glukos till vuxen man. Det fanns ju fri tillgång på humant insulin som fick patienten att överleva trots tjugofalt letala doser kolhydrater.

Att rekommendera en patient med sockersjuka att äta mer socker när det finns insulin är lika dumt som att rekommendera en patient med jordnötsallergi att äta mer jordnötter när det finns adrenalin och kortison.

 

Dessutom så har Socialstyrelsen den 16 januari beslutat att en lågkolhydratkost är i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet vid behandling av diabetes och övervikt.

 

Att då rekommendera patienter med sockersjuka annan kost än en lågkolhydratkost innebär brott mot PSL 6 kapitlet 1 § samt RF 1 kapitlet 9 §. Dessutom är det i strid med den gamla hederliga fysiologin, biokemin och endokrinologin som alltför många professorer idag helt verkar sakna kunskap om.

 

Vad väntar SBU och Socialstyrelsen på? Norrsken vid ekvatorn?

  

Björn Hammarskjöld

F.d. överläkare i pediatrik

Filosofie licentiat i biokemi

Oberoende nutritionsexpert

 

 

Här är Kommentar 2 till SBUs upprop

 

Bariatrisk kirurgi

Bariatrisk kirurgi inklusive modeoperationen Gastric bypass (GBP) saknar evidens och är kostsam för samhället. Den svenska SOS-studien har nu visat att sjukhusinläggningar de första sju åren är dubbelt så många hos de opererade jämfört med den obehandlade kontrollgruppen.

 

GBP kostar under ett livstidsperspektiv mer än 500 000 för operation, reoperation, plastikoperation, kontroller under resten av livet (20 år projicerad medelöverlevnadstid), läkemedel, sjukskrivningskostnader. Till detta kommer den opererade patienten som ofta överges av kirurgen då komplikationerna och patientens lidande dyker upp.

 

Alternativet till en GBP är en lågkolhydratkost i enlighet med Socialstyrelsens beslut av den 16 januari 2008 och därmed är i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet.

 

Lågkolhydratkosten måste följas upp, gärna i grupp för att minska kostnaderna, under flera års tid för att säkerställa resultatet. En del kan säkert klara sig på enstaka utbildningsbesök medan andra kan behöva både tät och långvarig kontakt.

 

Vi vet sedan urminnes tid att alla viktminskningskoster innebär en minskning av mängden kolhydrater till mindre än 100 g kolhydrater per dag.

 

Det gäller en svältkost à la Livsmedelsverket om 800 kcal med 50 E% kolhydrater, det innebär 100 g kolhydrater per dag.

Det gäller lika bra en LCHF-kost om 2 500 kcal med 16 E% kolhydrater, det innebär 100 g kolhydrater per dag.

 

Båda kosterna ger en likartad viktnedgång.

Båda kosterna kan man äta tills man dör.

Vid svältkost dör man ganska snart (efter månader, sällan år) på grund av proteinbrist, fettbrist, mineralbrist och vitaminbrist. De tomma kolhydraterna undantränger essentiell näring.

Vid LCHF-kost dör man i hög ålder på grund ålderdom då man får minst 0,5 g animaliskt protein per kg kroppsvikt, högst 100 g kolhydrater samt resten fett (2-3 hg är tillräckligt per dag) samt tillräckligt med mineraler och vitaminer. Essentiell näring undantränger de tomma kolhydraterna.

 

Kunskapen finns sedan länge om man vill finna den. Att då rekommendera patienter med övervikt annan behandling än en lågkolhydratkost innebär brott mot PSL 6 kapitlet 1 § samt RF 1 kapitlet 9 §. Dessutom är det i strid med den gamla hederliga fysiologin, biokemin och endokrinologin som alltför många professorer idag helt verkar sakna kunskap om.

 

 

 

Vad väntar SBU och Socialstyrelsen på? Norrsken vid ekvatorn?

 

 Björn Hammarskjöld

 F.d. överläkare i pediatrik

Filosofie licentiat i biokemi

Oberoende nutritionsexpert


RSS 2.0