Butter and margarine consumption in Sweden

 
Since 1984 the Swedish population were obeying the Swedish National Food Agency, Livsmedelsverket, having a high carb, low fat diet. The sum of full fat margarines and butter started to decline from 19.4 kg/person and year down to 6.9 kg/person and year in 2007. Now it’s up to 8 kg/person and year.
From 1964 butter went down from 10 kg/person and year down to a low 3,5 in 1979, then the butter decreased slowly until all time low 1.5 kg in 2004. Then in 2005 Annika Dahlqvist ate lots of butter in the swedish television and butter has since doubled to 3 kg/person and year. Margarines have decreased from 15.4 kg in 1984 down to 5 kg in 2007 and then steady including 2011. Please note that in the margarine is included a mixture of 75 % butter and 25 % canola oil, not to be called butter. 
 
Smör = Butter
Bregott/marg = margarines including butter/canola oil
Summa = Sum Butter and margarines.
 
 
 

Livsmedelsverket och salt fortsättning

Bästa Livsmedelsverket och Wulf Becker!
 
Fortfarande är jag förvånad över Livsmedelsverkets svar.
 
Om det vore så att det vore skadligt med ett högt intag av natrium så skulle EFSA begränsa intaget av natrium.
 
Finns det någon referens som kopplar ihop increased blood pressure in the population, which in turn has been directly related to the development of cardiovascular disease and renal disease.? Denna EFSAs sats är typiskt tecken på en epidemiologisk studie. Epidemiologi kan aldrig konstatera orsak och verkan. Epidemiologi är hypotesgenererande, aldrig bevisande.
 
Studien av Stolarz-Skrzypnek et al. (2011) är bland de bättre som finns och att ni ifrågasätter de duktiga patienterna som faktiskt nästan alltid gör sitt bästa för att få så riktiga resultat som möjligt är bara beklagligt och patetiskt. De eventuella fel som finns brukar ligga inom slumpfaktorn och är inte systematiska.
Att de som utsöndrar minst salt kissar mindre volym är helt normal fysiologi, äter man mindre salt behöver man inte dricka så mycket.
 
Sedan är det besynnerligt att ni ifrågasätter mina kunskaper i fysiologi, nu njurens fysiologi.
Jag skulle rekommendera Livsmedelsverket att studera njurfysiologi litet djupare.
Det går inte att ifrågasätta de fysiologiska parametrar jag har redogjort för.
Människan filtrerar ut mellan ett och två kg salt per dygn via glomeruli. EFSA hävdar 1,5 kg per dygn. Detta är en helt passiv filtration av 0,7-1,4 gram salt per minut. Detta säkerställer att vi aldrig kan få för hög koncentration av natrium i blodet. Sedan tas så mycket salt upp som behövs (med hjälp av renin och aldosteron) för att säkerställa att vi har tillräckligt mycket natrium i blodet, under förutsättning att man äter mer salt än man utsöndrar via hud och avföring, de två andra exkretionskällor människan har förutom via urinen.
Normala utsöndringen av salt via perspiratio insensibilis är omkring 5 gram salt per dag. Avföringen håller också omkring 0,9 % salt så där är förlusten minst 1 g salt per dag, beroende på avföringsvolymen. Så människan måste äta minst 6 gram salt per dag för att med någorlunda säkerhet hålla sin normala saltnivå om 141 mmol/L plus eller minus 4 mmol/L.
Äter man mindre salt slås alla bromsar till för att minimera utsöndringen av salt. saltnivån i blodet sjunker, blodvolymen sjunker för att söka återställa saltnivån i blodet, extracellulärt natrium rekryteras till blodet vilket i sin tur leder till minskad extracellulär volym. Människan kommer alltmer att närma sig homeostatgränsen och när natriumnivån kommer ned under 122 mmol/L vilket närmar sig gränsen för överlevnad. Det är då som man drabbas av värmeslag, cirkulationskollaps, natriumbrist, vattenförgiftning, eldaresjuka, SIADH eller SISWI, inte alltid förenat med överlevnad. Alla dessa diagnoser beror på att individen ätit för litet salt! Sedan bör man dricka vatten i proportion till den mängd salt man äter, lyssna på och lyd kroppen så blir det automatiskt rätt.
 
Du kan läsa mer på
 
Vänligen
Björn Hammarskjöld
 
 
 
Sent: Thursday, June 21, 2012 1:26 PM
Subject: SV: (Dnr 1706/2012) Sex procent av inneliggande patienter på medicinavdelning ljuter en förtida död i SISWI
 

Bästa Björn Hammarskjöld,

Tack för synpunkter på mitt svar.

Rent allmänt finns inga krav på att referenser/publikationer ska vara tillgängliga på Internet. Publikationen Nordiska Näringsrekommendationer 2004 kan beställas via Nordiska Ministerrådet (www.norden.org). Den finns säkert till utlåning via bibliotek.

 

Beträffande referenser till text om högt blodtryck finns dessa via den fördjupade texten om salt och blodtryck i fältet till höger på sidan, se http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/kostrad/Rad-om-salt/Salt-och-blodtryck/

 

Efsa fastställer ingen övre gräns för saltintaget men konstaterar: ”There is strong evidence that the current levels of sodium consumption in European countries

contribute to increased blood pressure in the population, which in turn has been directly related to the development of cardiovascular disease and renal disease. For this reason, a number of national and international bodies have set targets for a reduction in the sodium consumed in the diet.”

 

Studien av Stolarz-Skrzypnek et al. (2011) har flera metodproblem, det var få fall (84) och inga statistiska skillnader ses för insjuknande eller andra utfall. Natriumintaget mättes i urin som samlats in från deltagarna i ett dygn, men man anger inte i vad mån man kontrollerat om urininsamlingarna varit fullständiga. Data visar att urinvolymerna var mindre i gruppen med den lägsta natriumutsöndringen.

 

Resonemanget om saltbalans har flera svagheter, människan kan klara sig på mycket varierande natriumintag. Efsa konstaterar bl.a. ”Human populations survive on wide extremes of habitual sodium consumption from 10 to 450 mmol/day” (motsvarar ca. 0,23-10 g). I NNR 2004 anges lägsta intag av natrium till 25 mmol (575 mg) motsvarande ca. 1,5 g koksalt per dag.

 

Vänliga hälsningar,

 

Wulf Becker

Chefsnutritionist, professor

Risk- och nyttovärderingsavdelningen

Livsmedelsverket

Box 622

751 26 Uppsala

tel +46 18 17 57 31

fax +46 18 10 58 48

e-post wulf.becker@slv.se

 

 

Från: Björn Hammarskjöld [mailto:bjorn@hammarskjold.nu]
Skickat: den 16 juni 2012 11:54
Till: Registrator VS_SE
Kopia: Becker Wulf RN; Jansson Anette RG_RÅ; Diariet
Ämne: Fw: (Dnr 1706/2012) Sex procent av inneliggande patienter på medicinavdelning ljuter en förtida död i SISWI

 

Hej Livsmedelsverket!

Jag har ännu ej erhållit svar på mitt brev från 4 juni 2012 i detta ärende.

Jag ber att få påminna om förvaltningslagens 4 § jämte JOs tolkning om högst en veckas svarstid.

Vänligen

Björn Hammarskjöld

 
 

Sent: Monday, June 04, 2012 10:40 AM

Subject: Sex procent av inneliggande patienter på medicinavdelning ljuter en förtida död i SISWI

 

Bästa Livsmedelsverket och Wulf Becker!

 

Jag tackar för ett svar som inte uppfyller mina krav på referenser från Livsmedelsverkets sida.

 

Jag skriver nu i rött och kursivt för att kommentera Beckers text

 

________________________________________
Från: wulf.becker@slv.se [wulf.becker@slv.se]
Skickat: den 1 juni 2012 16:22
Till: Hammarskjöld Björn /Central förvaltning Administrativ enhet /Falun
Kopia: Anette.Jansson@slv.se; Diariet@slv.se
Ämne: Saltbrist på grund av SLVs råd (Dnr 1706/2012)

Tack för förfrågan om referenser till råden om salt.
Underlaget till saltrekommendationen finns redovisad i publikationen ”Nordic Nutrition Recommendations 2004”, se http://www.norden.org/da/publikationer/publikationer/2004-013/ .

Denna publikation saknar tillgänglighet via internet varför denna referens är invalid.


På Livsmedelsverkets webbplats finns texter med referenser till senare studier som rör salt, se http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Maten-och-var-halsa/Hogt-blodtryck-/ och

Även här saknas referenser på sidan men går man vidare till EFSA. Opinion of the Scientific Panel on Dietetic Products, Nutrition and Allergies on a request from the Commission related to the Tolerable Upper Intake Level of Sodium. Adopted on 21 April 2005. The EFSA Journal (2005) 209, 1-26. så saknas data för att besluta om en övre intagsgräns för natrium.

 

Vidare visar Stolarz-Skrzypek K, Kuznetsova T, Thijs L, Tikhonoff V, Seidlerová J, Richart T, Jin Y, Olszanecka A, Malyutina S, Casiglia E, Filipovský J, Kawecka-Jaszcz K, Nikitin Y, Staessen JA; European Project on Genes in Hypertension (EPOGH) Investigators. Fatal and nonfatal outcomes, incidence of hypertension, and blood pressure changes in relation to urinary sodium excretion. JAMA. 2011;305:1777-85. http://jama.ama-assn.org/content/305/17/1777.full.pdf+html?etoc att ju mer salt man äter så minskar CVD signifikant. Dessa två referenser motsäger Livsmedelsverkets saltråd.

 

Hur tänker Livsmedelsverket då man påstår att man måste minska saltet för att minska dödligheten i CVD när dödligheten ökar vid minskat saltintag?

 

Jämför man sedan Livsmedelsverkets saltråd med gamla hederliga fysiologin, biokemin och endokrinologin så saknas åter grund för Livsmedelsverkets saltråd.

 

Grundläggande fysiologi, biokemi och hormonlära från förra seklet verkar man ha glömt. Det första man måste inse är att människan måste äta tillräckligt med salt, annars dör hon av saltbrist eller vattenförgiftning. Dessa grundläggande discipliner visar att om vi äter mer salt än 25 gram per dag kissar vi omedelbart ut allt överskott, vi kan filtrera bort mer än ett gram salt per minut om vi skulle äta för mycket [1][1]. Filtreringen görs helt passivt i njurarnas filter och sedan återuppsugs aktivt (energikrävande upptag) ungefär 99 % av det vi filtrerat ut. Det innebär att vi kissar ut 10-20 g salt per dygn plus allt som vi ätit ”för mycket”. Sedan svettas vi ut minst 5 gram salt per dygn så vi måste alltså ersätta minst 15 g salt per dygn genom att äta minst 15 g salt. Äter vi för litet salt får vi svårigheter att hålla saltbalansen i blodet och utanför alla celler i kroppen.

 

Mängden salt i blodet styrs mycket noga. Normalt har vi 141 mmol/L ±4 mmol/L vilket motsvarar 23-24 gram salt i blodet hos en 70 kg människa. Äter vi mindre salt än 15 g per dag måste njurarna återuppta en högre procentsats för att hålla saltnivån stabil i blodet.

 

Äter vi mindre än 5 gram salt måste vi i princip ta upp allt salt som filtreras ut och då kommer på några dagars sikt nivån salt i blodet att sjunka. Under 22 gram salt i blodet (<121 mmol/L) drabbas vi av vattenförgiftning eller saltbrist [2][2], [3][3], [4][4], numera även kallat SIADH (Syndrom of Inappropriate ADH sekretion) [5][5]. SIADH drabbar idag uppåt 30 % av patienterna på medicinklinik och 19 % av dem dör av sin natriumbrist. Denna allvarliga brist på natrium kan enkelt förhindras och även botas genom att ge patienten tillräckligt med salt via munnen, då slipper vi ge patienten läkemedel för 998 SEK per tablett i 10-30 dagar varvid 50 % tillfrisknar [6][6]. Det fastslogs också i EFSAs rapport [7][7] från 2005 att det saknas tillräckligt med data för att besluta om en övre gräns för intaget av natrium från mat.

 

Slutsatserna man kan dra av dess alla referenser och framför allt av den gamla kunskapen i fysiologi, biokemi och hormonlära är att vi måste äta tillräckligt med salt och att en begränsning av salt i maten strider mot den kunskap som finns i ämnet, det finns flera undersökningar och gamla kunskaper som visar att för litet salt i maten ökar hjärtbelastningen och dödligheten. För mycket salt i maten är (inom rimliga gränser, <100 gram per dag) helt ofarligt för friska människor. Det bör påpekas att man har en saltmätare på tungan som ser till att man begränsar saltintaget inom dessa rimliga gränser. Det brukar beskrivas som för salt om saltmängden är mer än 3-4 gram per 100 gram mat. Det brukar beskrivas som smaklös mat utan salt.

 

Sex procent bland de inneliggande medicinpatienterna med SIADH dör på grund av saltbrist orsakad av Livsmedelsverkets ovetenskapliga saltråd som också strider mot EFSAs rapport att det saknas tillräckligt med data för att besluta om en övre gräns för intaget av natrium från mat.

 

http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Kostrad/Rad-om-salt/Salt-och-hjart--och-karlsjukdom/ .

 

Här redovisas åter Stolarz-Skrzypek K et al att ju mindre salt man äter desto större är risken för CVD. Cochraneanalysen är svag, endast några usla epidemiologiska studier ligger bakom Cochranes rapport.

 

Hur tänker Livsmedelsverket då man påstår att man måste minska saltet för att minska dödligheten i CVD när dödligheten ökar vid minskat saltintag?


Den pågående revideringen av de Nordiska näringsrekommendationerna omfattar även salt, se NNR5 http://www.nnr5.org%3chttp:/www.nnr5.org>

Här saknas varje form av information. Öppenhet och transparens saknas helt då det gäller NNR5. Även rörande jävsfrågan för i NNR5 ingående ”experter” finns mycket att önska och det saknas konsekvens och det saknas uppdatering av jävsdeklarationerna på NNR5s hemsida då man jämför DOI för Inge Tetens och de få protokoll som är publicerade.

 

Hur tänker Livsmedelsverket då man påstår att man måste minska saltet för att minska dödligheten i CVD när dödligheten ökar vid minskat saltintag? Vetenskapen och fysiologin och biokemin och endokrinologin säger att för litet salt i maten (mindre än fem gram) ger ökad dödlighet i SISWI (Syndrom of Inappropriate Salt and Water Intake)

 

SISWI innebär att kroppen får för litet salt och/eller vatten i förhållande till förluster. Detta syndrom brukar drabba människor då det är varmt, vid långvarig ansträngning samtidigt som saltintaget är begränsat.

Detta syndrom har många synonymer som värmeslag, cirkulationskollaps, natriumbrist, vattenförgiftning, eldaresjuka eller SIADH.
Syndromet är lättbotat och lätt att förebygga genom att äta tillräckligt med salt och dricka tillräckligt med vatten.

 

Det bör påpekas att medianvärdet på natrium i blodet ska ligga på 141 mmol/L. I Dalarna ligger medianvärdet enligt kliniskt kemiska laboratoriet sänkt till 139-140 mmol/L under de tre senaste åren vilket tyder på att befolkningen i Dalarna på populationsnivå äter för litet salt.

 

Hur tänker Livsmedelsverket då man påstår att man måste minska saltet för att minska dödligheten i CVD när dödligheten ökar vid minskat saltintag?

 

Jag begär att Livsmedelsverket omedelbart slutar att rekommendera en begränsning av saltintaget i kosten för att förhindra att sex procent av inneliggande patienter på medicinavdelning ljuter en förtida död i SISWI på grund av Livsmedelsverkets ovetenskapliga kostråd

 

 



Vänliga hälsningar,
Wulf Becker
Chefsnutritionist, professor
Risk- och nyttovärderingsavdelningen
Livsmedelsverket
Box 622
751 26 Uppsala
tel +46 18 17 57 31
fax +46 18 10 58 48
e-post mailto:wulf.becker@slv.se%3cmailto:wulf.becker@slv.se>

 

Vänligen

 

Björn Hammarskjöld

e-post bjorn@hammarskjold.nu

 

P.S. Läs gärna mitt öppna brev till Landsbygdsminister Erlandsson http://www.kostdemokrati.se/bjorn/2012/06/03/oppet-brev-till-landsbygdsminister-eskil-erlandsson/

D.S.

 




[1][1] Björn Folkow, Salt och blodtryck - ett hundraårigt stridsäpple. Läkartidningen 2003 nr 40 sid 3142-7
http://ltarkiv.lakartidningen.se/2003/temp/pda27283.pdf

[2][2] B Hammarskjöld Livsmedelsverkets råd om salt leder till död i saltbrist.

http://kostkunskap.blogg.se/2012/may/livsmedelsverkets-rad-om-salt-leder-till-dod.html

[3][3] Hammarskjöld, B., Livsmedelsverkets råd bör intas med en stor nypa salt. Dagens Medicin, 2008-08-27 http://www.dagensmedicin.se/debatt/livsmedelverkets-rad-bor-intas-med-en-nypa-salt/

[4][4] Ralf Sundberg, Björn Hammarskjöld, Karl Arfors, Läkare och allmänhet vilseleds om salt. Dagens Medicin 2008-09-17 http://www.dagensmedicin.se/debatt/lakare-och-allmanhet-vilseleds-om-salt/

[6][6] Samsca, ADH-blockerare 15 mg eller 30 mg, 10 tabletter, 9 980 SEK. Dosering 15-60 mg dagligen.

[7][7]The EFSA Journal (2005) 209, 1-26

Opinion of the Scientific Panel on Dietetic Products, Nutrition and Allergies on a request from the Commission related to the Tolerable Upper Intake Level of Sodium http://www.efsa.europa.eu/de/scdocs/doc/nda_opinion_ej209_sodium_v2_en1,5.pdf

 


Stora snackisen

Tänk att det ska vara så svårt med vetenskap. 
Den stora snackisen var att en lågkolhydratkost är farlig enligt en svensk-amerikansk studie.
 
Vad hade man gjort?
Jo man satte poäng för protein och kolhydrater men glömde fettet. Fett var farligt på 1980-talet då man började studien.
Protein, litet protein gav 1 p, mycket protein gav 10 p.
Litet kolhydrater gav 10 p och mycket kolhydrater gav 1 p
 
Mycket protein med mycket kolhydrater (hamburgare med läsk) gav 10+1=11 p (in på en burger bar där finns det)
litet protein och litet kolhydrater gav 1+10=11 p (LCHF-kost)
Men det finns ytterligare 8 kombinationer av protein och kolhydrater som ger summan 11 (2+9, 3+8, 4+7, 5+6, 6+5, 07+4, 8+3, 9+2)
Sedan har man helt glömt allt vad fett heter.
 
Så det går inte att plocka fram några siffror från alla dessa persondata när man bara tittar på två av tre makronutrienter.
 
Typisk epidemiologisk studie som inte visar något alls.
 

Fettskatt enligt Marcus

http://www.dagensmedicin.se/nyheter/svenskar-positiva-till-fettskatt 
När ska den samlade nutritionsexpertisen komma fram till vad snart alla andra vet:

1. Motionera mera! Gör dig bara hungrigare, det sägs sedan gammalt att man ska ta en promenad före maten för att öka aptiten. Ändå rekommenderas motion som ett sätt att gå ned i vikt. William Banting rodde två timmar per dag utan att minska i vikt. Många andra har liknande erfarenheter.
2. Ät mindre! Det kallas i utvecklingsländer för svält och i dess mer extrema former kan den leda till döden inom några månader. Dessförinnan drabbas man av diverse bristsjukdomar.
3. Alla former av kolhydrater (a.k.a. socker, stärkelse) är giftiga för oss. Mer än 25 g glukos i blodet (motsvarar mer än 50 mmol/L) leder till död i akut sockerförgiftning. Det är tur att man har ett fantastiskt glukosnormaliserande skyddssystem i form av insulin som gör att man överlever myndigheternas påbud att man ska äta en 20-faldigt dödlig dos i form av extrema 480 g kolhydrater (=socker, glukos) per dag. (Livsmedelsverket rekommenderar att en man ska äta 60 % av 3 200 kcal i form av kolhydrater (0,6*3200/4=480))
4. Animaliskt fett är livsnödvändigt och helt ogiftigt och människan kan bära på upp till 400 kg i kroppen utan några som helst symtom på giftighet.
5. Animaliskt protein är livsnödvändigt men man behöver inte äta mer än 0,5 g/kg och dag. Vegetabiliskt protein saknar nästan helt aminosyran taurin och därför måste man äta mycket mer vegetabiliskt protein än animaliskt protein.
6. Insulinets kroppsskyddande effekt har ett pris. Ju mer kolhydrater man äter desto mer kolhydrater omvandlas till lagrat fett samtidigt som fettförbränning förhindras. Så de höga rekommenderade mängderna kolhydraterna är orsaken till fetmaepidemin och diabetesepidemin.
7. Alla viktminskningsdieter har en gemensam faktor: Minskad mängd kolhydrater uttryckt i gram per dag. Så det är bara att jämföra en svältkost och en LCHF-kost. De har båda högst 75 g kolhydrater per dag. Svältkosten leder till död inom månader, alternativt börjar man äta igen och ökar slutvikten, medan LCHF kan man äta med god aptit i flera decennier och behålla sin normalvikt.
Sammanfattningsvis: När ska den samlade nutritionsexpertisen komma fram till vad snart alla andra vet?

GBP bör minska enligt artikel i Läkartidningen

Läkartidningen tar upp frågan om överviktskirurgi i dagens nummer 25 2012-06-20

”Varning för okritisk användning av överviktskirurgi vid typ 2-diabetes”

http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=18389

 

 

Min kommentar, inskickad och väntar på moderering, lägger jag under tiden ut här

 

 

"Det är besynnerligt att man tar till kniven för att lösa ett problem som redan är löst.

Följ bara PSL 6 kapitlet, 1 och 7 §§.

Använd sedan Socialstyrelsens kunskapsbeslut av den 16 januari 2008 där en lågkolhydratskost är i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet vid behandling av diabetes och övervikt.

SBU sågade Livsmedelsverkets kostråd jämns med fotknölarna 2010 så dessa kostråd kan inte användas.

Så det är bara att följa befintlig lagstiftning så slipper patienten utsättas för ovetenskapliga, irreversibla och traumatiserande riskfyllda kirurgiska experiment."


Livsmedelsverkets Måltidsblogg

Livsmedelsverkets måltidsblogg har kommenterat NNR5 (numera omdöpt till NNR2012) att alla var rörande överens.
Men man kan fråga sig vad man var överens om. Alla fakta på bordet saknades.
Man har bara orkat skriva kapitel 1 och kapitel 3 men kapitel 2 och referenserna saknades. Så jag kunde bara inte låta bli att kommentera. Min kommentar ligger för närvarande och väntar på moderering så vi får se om den kommer in före eller efter midsommar.
http://maltidsbloggen.blogspot.se/2012/06/samlade-kompetensen-rorande-overens.html#comment-form

Hej Anna-Karin!

Jag väntar gärna! Men problemet är att allt material skulle ha varit färdigt till Nordiska mötet i Reykjavik i början av juni. Det var då de skulle ha godkänts av mötet och skickats på remiss så att remisserna skulle kunna beaktas vid fastställandet och publiceringen av NNR2012 under hösten.

 

Chapter 1 och Chapter 3 finns men ej Chapter 2 eller de vetenskapliga referenserna. De redan publicerade kapitlen är bara grovt skissade men de riktiga råden i siffror saknas liksom referenserna. Det som tar tid är att kontrollera referenserna så att de stämmer med slutsatserna.

 

Hittills har NNR4 och Livsmedelsverket bara funnit 80 referenser om fett och där det var två som med välvilja kunde stödja Livsmedelsverkets råd om fett, övriga talade emot.

 

Likaså ger Livsmedelsverket två referenser om saltbegränsning,

1.                   EFSA. Opinion of the Scientific Panel on Dietetic Products, Nutrition and Allergies on a request from the Commission related to the Tolerable Upper Intake Level of Sodium. Adopted on 21 April 2005. The EFSA Journal (2005) 209, 1-26.

 

Här skriver man att det saknas data för att besluta om en övre intagsgräns för natrium.

 

2.                   Vidare visar Stolarz-Skrzypek K, et al; European Project on Genes in Hypertension (EPOGH) Investigators. Fatal and nonfatal outcomes, incidence of hypertension, and blood pressure changes in relation to urinary sodium excretion. JAMA. 2011;305:1777-85. http://jama.ama-assn.org/content/305/17/1777.full.pdf+html?etoc

 

Här visas att ju mindre salt man äter desto mer ökar CVD signifikant.

 

Dessa två referenser motsäger Livsmedelsverkets råd om minskning av salt i maten. Och Livsmedelsverket hävdar felaktigt motsatsen! Det står till och med i Livsmedelsverkets protokoll att referens 2 ovan stödjer Livsmedelsverkets saltåd.

 

All gammal hederlig fysiologisk forskning visar att man dör av att äta för litet salt medan det är ofarligt att äta mer än 10 g salt per dag.

 

Så det är bara att konstatera att NNR2012 inte har klarat sitt uppdrag i tid. Alltså kan man inte publicera texterna utan att det har varit ett transparent förfarande enligt Nordiska ministerrådets beslut:"Established criteria for evaluating the methodological quality of the included studies and the overall strength of the scientific evidence will be used and the work process will include several stakeholders in a transparent process."

 

Sedan är det intressant att länken till Nordiska ministerrådet på http://www.slv.se/en-gb/Startpage-NNR/General-information/  ger följande svar:"Siden blev ikke fundet

Vi beklager, men siden eksisterer ikke…"

 

Nästa fråga blir då: Existerar NNR5 (eller omdöpt till NNR2012)?

 

Jag blir litet fundersam.


Desinformation om Livsmedelsverkets kostråd.

I Lund har man publicerat en artikel rubricerad Scoring models of a diet quality index and the predictive capability of mortality in a population-based cohort of Swedish men and women

 

Där påstår man felaktigt och utan bevis att om man följer Livsmedelsverkets kostråd så lever man längre.

 

Denna artikel är baserad på felaktiga premisser. Det saknas helt signifikanta resultat då man går igenom artikeln. Det går inte av artikeln att utläsa de resultat de påstår i sammanfattning eller slutsatser.

 

Artikeln är helt undermålig ur vetenskaplig synpunkt och borde aldrig ha publicerats

 

Som syns av tabellen så är beräkningarna synnerligen slumpmässiga.

 

Modell 1 och modell 2 är simplistiska. Uppfyller man det godtyckliga kravet så får man poäng, annars inte.

Det man mäter är mättat fett, PUFA, sjömat, fibrer, fruktogrönt samt sackaros. Mat är något annat än dessa godtyckliga parametrar och består av de livsnödvändiga makronäringsämnena protein och fett samt icke livsnödvändiga kolhydrater.

 

Tabellen tar upp endast delar av vad man äter.

 

Man mäter mättat fett och PUFA men utesluter MUFA som också alltid finns i fett, man mäter protein från fisk och skaldjur men inte annat animaliskt och vegetabiliskt protein och mängden fett i fisk är försumbar.

 

Kolhydrater mäter man bara sackaros och den lilla mängd kolhydrater som finns i fruktogrönt. Man utesluter alla andra kolhydrater som enligt Livsmedelsverket utgör knappt 50 E%. Totala mängden kolhydrater bör uppgå till 480 g enligt Livsmedelsverket.

 

Man baserar sina siffror på 4 gram protein av totalmängden 80-160 g protein per dag, det vill säga 3%, omkring 20 % av totalmängden kolhydrater om 480 g och sedan 80 % av 107 g fett.

 

Slutsatsen är att urvalskriterierna för vad som ingår i mätmetoderna är kraftigt skeva,

 

Sedan räknar man ihop om personen har ätit över eller under en helt godtycklig gräns.

 

Det intressanta är modell 3.

 

Här delar man in personerna i fem lika stora undergrupper för varje parameter, det blir sammanlagt 30 undergrupper och varje enskild individ tillhör sex olika undergrupper. Undergrupperna i mitten brukar vara inom snäva gränsvärden medan de två extremgrupperna brukar ha vida gränsvärden eftersom individerna och parametrarna brukar vara fördelade enligt den normala Gauss-kurvan

 

Sedan kommer det roliga!

 

Om person A äter mycket mättat fett får han 1 poäng och äter han också litet sackaros får han 5 poäng, summa sex poäng för en klassisk LCHF-kost.

 

Om person B äter litet mättat fett får han 5 poäng och mycket sackaros så får han 1 poäng, summa sex poäng för en klassisk hamburgare med strips och läsk.

 

Så A och B får precis samma poäng trots diametralt olika kost. Hur kan man då påstå att en viss kost är bättre än annan kost?

 

Övriga faktorer är lika skeva. Se på fibrer, i stort sett utan all form av näring, innehåller gifter som fytiner, ger skavsår på insidan av tarmen med mera. Äter man mycket fibrer ökar risken för grovtarmscancer.

 

Fruktogrönt innehåller mest vatten, kolhydrater och sparsamt med vitaminer och mineraler jämfört med animalisk föda.

 

Ät mer än 20 g omega-6 per dag ökar risken för bröstcancer enligt Irene Mattisson på Livsmedelsverket. Här rekommenderar man 36 g PUFA.

 

Livsmedelsverkets kost är inte ofarlig.

 

Björn Hammarskjöld

F.d. överläkare I pediatrik

Filosofie licentiat i biokemi

 

 

Table 1 Cut-off criteria and scoring used for the diet quality index (DQI-SNR) in the Malmo¨ Diet and Cancer cohort (in 17 126) using predefined cut-offs (DQI-SNR Model 1), median-based cut-offs (DQI-SNR Model 2) and quintile-based cut-offs (DQI-SNR Model 3)

 

 

 

 

 

 

 

 

   

DQI-SNR Model 1

DQI-SNR Model 2

DQI-SNR Model 3

Component

 

Cut-off

Score

Cut-off

Score

Lowest Q

Highest Q

SFA

(E %)§

<14

1

<median

1

5

1

PUFA

(E %)

5–10

1

>median

1

1

5

Fish and shellfish

(g/week)*

>300

1

>median

1

1

5

Dietary fibre

g/MJ

2,4-3,6

1

>median

1

1

5

Fruit and vegetables

g/d #

>400

1

>median

1

1

5

Sucrose

E%

<10

1

<median

1

5

1

Total score range

 

 

0–6

 

0–6

 

6–30

§ E%, energy percentage.

*Fish and shellfish in g/MJ per week for DQI-SNR Model 2 and DQI-SNR Model 3.

# Fruit and vegetables in g/MJ per d for DQI-SNR Model 2 and DQI-SNR Model 3.

 

http://journals.cambridge.org/download.php?file=%2FPHN%2FS1368980012002789a.pdf&code=1143074b54618f5b3395fd739ff44a29


Sakkunnigprocessen inom domstolsväsendet är upprörande

Jag har sett en utredning hur sakkunnigprocessen ser ut inom domstolsväsendet. Det är litet bekymmersamt hur våra myndigheter samarbetar.

 

I ett mål mellan ett försäkringsbolag och en privatperson rörande ersättningen efter en trafikolycka, där privatpersonen har fått en nackskada, finner rätten att den behöver mera information angående nackskador och whiplashskador. Eftersom domstolen har en undersökningsplikt gör rätten det enda rätta, följer lag och begär ett sakkunnigutlåtande från Socialstyrelsen som har den högsta medicinska beslutskompetensen.

 

Socialstyrelsen, som bedömer att man saknar egen kompetens inom området, skriver en begäran om information, ett sakkunnigutlåtande, till ett antal sakkunniga (en är professor i neuroradiologi, en annan är professor i ortopedi och den tredje är professor i ortopedi,).

 

Efter en utredning gjord av de sakkunniga författar de ett sakkunnigutlåtande som de skickar in till Socialstyrelsen som utan ytterligare kommentarer skickar in utlåtandet till länsrätten såsom varandes Socialstyrelsens eget. Här har Socialstyrelsen ej följt lag

 

Vid närmare granskning av de sakkunniga som skrivit sakkunnigutlåtandet befinns att de är anställda av försäkringsbolaget If, av försäkringsbolaget AFA respektive sitter i Trafikskadenämnden. De är alltså försäkringstjänstemän anställda av privata försäkringsbolag. Det är dessa försäkringstjänstemän, inte Socialstyrelsen, som har författat sakkunnigutlåtandet i Socialstyrelsens namn till domstolen. Dessa försäkringstjänstemän använder sina akademiska och medicinska titlar för att understryka tyngden i deras sakkunnigutlåtande. Men de använder inte sina titlar som Försäkringstjänstemän Utan Beslutsrätt (FUB) som de rätteligen borde ha använt sig av. Detta strider mot lag.

 

Förebärande av allmän ställning strider mot Brottbalken (1962:700) 17 kap. 15 § ( kan ge upp till två års fängelse) samt jäv enligt förvaltningslagens 11, 12 §§.

 

Detta innebär att rätten får ett sakkunnigutlåtande som felaktigt uppges komma från Socialstyrelsen men som är författat av ena parten i detta ärende, ett försäkringsbolag. Och det framgår inte av sakkunnigutlåtandet att det är författat av FUBbarna i deras egenskaper som FUBbare. Jag finner detta förfarande att den ena parten i ett domstolsmål får skriva spelreglerna vara helt i strid mot regeringsformens 1 kapitel 9 §, Europakonventionens artikel 6.1, all etik och moral samt Socialstyrelsens och domstolens integritet.

 

Detta är ett utmärkt exempel på att Socialstyrelsen verka sakna kunskap om lagar och förordningar, sakna kunskap om Europakonventionens artikel 6.1, där Sverige upprepade gånger av Europadomstolen har visats bryta mot Europakonventionen. Men det verkar som om Myndighetssverige helt struntar i att följa svensk lag och Europadomstolens utslag eftersom man inte synes ta lärdom a Europadomstolens utslag.

 

Om Myndighetssverige verkligen följde svensk och europeisk lag skulle det bara behövas ett enda europadomstolsutslag och sedan skulle samtliga myndigheter, med Gustav Vasas ord ”Rätten och packen eder efter lagen”


Fakta om GMO

GMO betyder Genetiskt Modifierade Organismer.

 

  1. Man lägger till den gen i form av DNA i en organism för att den genmodifierade organismen ska producera det protein som man önskar att GMO ska tillverka.
  2. Den tillagda genen är alltid kopplad till en resistensfaktor.
  3. Resistensfaktorn gör att man kan återfinna GMO som växer medan alla normalvarianter (a.k.a. vildtypen) dör av det gift som resistensfaktorn motverkar.
  4. Sedan måste man i fortsättningen hålla GMO under armarna med hjälp av giftet. GMO växer alltid något långsammare än vildtypen eftersom GMO har mer genetiskt material (DNA) som tar längre tid att kopiera. Så utan gift kommer vildtypen snart att ta över och i stort sett utrota GMO.
  5. Utsätts vildtypen för giftet kommer vildtypen alltid att förr eller senare utveckla resistens mot giftet. Det går lika bra att utveckla resistens med bakterier som med växter och djur.
  6. GMO-växter lämnar alltid ifrån sig pollenkorn med GMO-genen kopplad till resistensfaktorn. Genom korspollinering så får vildtypen också snar tillgång till resistensfaktorn. Även bakterier har ett sexliv och kan överföra DNA mellan olika bakteriearter.
  7. Efter en tid så behövs mer gift för att hålla GMO under armarna och så är vi tillbaka där vi började men med ännu mer gifter för att söka hålla GMO under armarna.
  8. GMO-gener kan spridas horisontellt mellan olika bakterier.
  9. GMO-gener kan spridas horisontellt mellan bakterier och däggdjur och alla andra djur
  10. Det kan inte vara bra att människan bär på en Bt-gen (insektsgift) erhåller från GMO-växt via födan till en ko som tagit upp genen via sina egna bakterier och att människan sedan äter kon.

Slutsats:

Förbjud storskalig GMO för att mänskligheten ska överleva!

Skriv till regeringen och begär att Sverige ska förbjuda GMO i likhet med Ungern och Polen

E-post till regeringen:

registrator at primeminister.ministry.se

 

Björn Hammarskjöld

Molekylärbiolog som arbetat med HIVs höljprotein med hjälp av GMO

Filosofie licentiat i biokemi

F.d överläkare i pediatrik


Nu har NNR5 nästan kommit!

NNR5 kapitel 1 utgivna 2012-06-05

Mina kommentarer

 

Jaha, då är de på väg, de nya kostråden från Nordiska NäringsRekommendationer. De har kallats NNR5 men har nu bytt namn till NNR 2012.

 

Tyvärr har man bara gett ut två av de tre kapitlen och helt utan referenser! Kapitel 3 kom i december 2011 och var litet allmänt bludder så jag har bara skummat igenom det. Inget nytt alls.

 

Sedan kom kapitel 1 2012-06-05. Någon indikation när kapitel 2 kommer saknas helt.

 

Arbetsgruppen har inkluderat bland andra Ursula Schwab som i vintras ansåg att LCHF-kost till barn skulle betraktas som barnmisshandel.

 

Man skriver i förordet:

Experterna har granskat de befintliga vetenskapliga bevis som behövs för att föreslå kostreferensvärden (DRV) för att garantera en optimal näring och för att förhindra livsstilsrelaterade sjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar, benskörhet och vissa typer av cancer, typ 2-diabetes, fetma och relaterade riskfaktorer. Med andra ord har experterna gjort en risk-nytta bedömning och bedömt samband mellan kostvanor, livsmedel och näringsämnen med specifika hälsoutfall. Arbetet har främst fokuserat på en revidering av områden där nya vetenskapliga rön har framkommit. Systematiska översikter (Systematic Review, SR) har tillämpats på specifika näringsämnen/områden där ny kunskap anses vara särskilt viktigt för att fastställa NNR sedan förra utgåvan. Mindre uppdateringar av referensvärden tillämpades för andra näringsämnen/områden.

 

Man medger glatt att mycket, om inte allt, bakgrundsmaterial saknas inför publiceringen av förslaget till NNR 2012. Det är besynnerligt att de inte klarat av sitt jobb trots att mer än 100 experter har varit engagerade. Med andra ord får man nog anse att experterna har varit otillräckligt förberedda, haft fel kunskap eller till och med otillräcklig kunskap för att klara jobbet.

 

Bristen på medicinskt utbildade forskare inom expertgruppen är stor men bristen på medicinskt utbildade vetenskapsmän med tillräckliga kunskaper i fysiologi, biokemi och endokrinologi verkar vara total inom expertgruppen. (Jag skiljer på forskare och vetenskapsmän/-kvinnor. Vetenskaparna är raka och ärliga i sin forskning medan forskarna ägnar sig åt navelskådning och observationsstudieforskning som aldrig kan ge orsaker utan möjligen hypoteser men det genererar stora pengar från livsmedels- och läkemedelsindustrin.

 

Vidare synes man helt ha förbisett SBUs totalsågning från 2010 av de nuvarande kostråden. Man anger inte hur man ska garantera en optimal näring för att förhindra sjukdom. Man anger inte heller hur man har gjort risk-nytta-bedömningarna. Vetenskapliga referenser saknas.

 

NNR5/NNR 2012 får se till att allt bakgrundsmaterial är klart i god tid till de remisser och hearings som ska ske i september-oktober 2012.

 

Det saknas anledning att gå igenom detta kapitel i denna rapport, NNR 2012 Chapter 1, eftersom alla vetenskapliga referenser saknas. Rapporten är virrigt skriven, saknar riktig vetenskaplig kunskap bakom alla ord. Man blandar hej vilt olika näringsämnen som kolhydrater och smör som klumpas ihop som ohälsosamt utan motiv.

 

Inledningen:

Det pratas vidlyftigt om att det funnits ett flerdecennielångt samarbete mellan de nordiska länderna i kostfrågorna. Men det tas inte upp vilken vetenskap man grundar sina hypoteser på.

 

I de första Nordiska NäringsRekommendationer (NNR) 1980 hade man <35 E% fett som mål samtidigt som man skulle öka kolhydrater och fibrer.

 

Detta är en klar förändring av kosten jämfört med tidigare, då åt man mer fett och mindre kolhydrater. Nu ville man minska mängden fett i maten i enlighet med de amerikanska kostrekommendationerna från 1977. När man minskar mängden fett i maten måste man öka protein och/eller kolhydraterna. Amerikanarna ökade mängden kolhydrater för att ersätta energibristen orsakad av fettminskningen. De fortsatta NNR-utgåvorna har ytterligare ökat mängden kolhydrater på fettets bekostnad.

 

Jag vill därför påminna om att den gamle grisbonden gav sin gris gröpe (grovmalen spannmål med mycket fibrer) och kokt potatis med ister för att få grisen riktigt fet till jul. Bonden visste precis, baserad på månghundraårig erfarenhet, hur man får en gris fet. Idag ger vi våra barn och oss själva samma gamla gröpe, numera omdöpt till fiberpasta, och kokt potatis med fett, numera omdöpt till pommes frites. Men det är samma mat som bonden gav sin gris för att grisen snabbt skulle bli fet.

 

Här har vi alltså den främsta anledningen till fetmaepidemin: Livsmedelsverket rekommenderar oss att äta grismat för att bli feta.

 

Denna kunskap är helt i överensstämmelse med all kunskap i fysiologi, biokemi och endokrinologi, den kunskapsbas som mödosamt utforskades av riktiga vetenskapsmän och vetenskapskvinnor fram till andra halvan av 1900-talet. Den fina kunskapsbas som moderna forskare bara verkar ha vägrat att ta till sig. Det är skillnad på forskare och vetenskapsmän.

 

Man påstår på sidan 4 att NNR 2012 har fastställt de vetenskapliga bevisen för ett optimalt intag och kombination av näringsämnen för olika grupper i den allmänna befolkningen.

 

Men inte en enda vetenskaplig referens!

 

NNR 2012 bortser helt från SBUs rapport 2010 så ger jag inget alls för NNR 2012s ”vetenskap”.

 

Mål och innehåll i NNR 2012

 

”NNR 2012 ska ge en vetenskaplig bakgrund till kostråden men är inte ett försök att ge en sammanfattning av metabolism, fysiologi och kliniska aspekter på varje näringsämne eller område.”

 

Saknar man basala kunskaper i fysiologi, biokemi och endokrinologi, som verkar vara NNR 2012s mål, så är det kört!

 

När man har kommit så här långt i papperen så inser man att NNR 2012 inte kommer att ändra många bokstäver eller siffror rörande kosten.

 

Okunnigheten bland NNR 2012s experter synes total.

 

Observationsstudier är bara observationsstudier som aldrig kan ge orsak.

 

En bra sak är att NNR 2012 har upptäckt att mat som innehåller mat som sockersötade drycker, söta bakverk, raffinerade spannmålsprodukter samt smör kan orsaka sämre hälsa och kronisk sjukdom.

 

Men vad har smör bland kolhydraterna att göra? Kunskapsnivån verkar vara helt under Nordpolens is.

 

Så vi får vänta på remissen i september-oktober samt hearings. Samla argument mot NNR 2021 är vad vi ska göra fram till hösten. Men det är svårt när de inte publicerar några uppgifter eller forskningsrapporter.

 

 

 

 

 

 

 

 

 


SLVs saltråd enligt SLV

Bästa Livsmedelsverket och Wulf Becker!

 

Jag tackar för ett svar som inte uppfyller mina krav på referenser från Livsmedelsverkets sida.

 

Jag skriver nu i vänsterjusterat och kursivt för att kommentera Beckers text (högerjusterat)

 

 

________________________________________
Från: wulf.becker@slv.se [wulf.becker@slv.se]
Skickat: den 1 juni 2012 16:22
Till: Hammarskjöld Björn /Central förvaltning Administrativ enhet /Falun
Kopia: Anette.Jansson@slv.se; Diariet@slv.se
Ämne: Saltbrist på grund av SLVs råd (Dnr 1706/2012)
Tack för förfrågan om referenser till råden om salt.
Underlaget till saltrekommendationen finns redovisad i publikationen ”Nordic Nutrition Recommendations 2004”, se http://www.norden.org/da/publikationer/publikationer/2004-013/ .

 

Denna publikation saknas tillgänglighet via internet varför denna referens är invalid.

 

På Livsmedelsverkets webbplats finns texter med referenser till senare studier som rör salt, se http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Maten-och-var-halsa/Hogt-blodtryck-/ och

 

Även här saknas referenser på sidan men går man vidare till  EFSA. Opinion of the Scientific Panel on Dietetic Products, Nutrition and Allergies on a request from the Commission related to the Tolerable Upper Intake Level of Sodium. Adopted on 21 April 2005. The EFSA Journal (2005) 209, 1-26. så saknas data för att besluta om en övre intagsgräns för natrium.

 

Vidare visar Stolarz-Skrzypek K, Kuznetsova T, Thijs L, Tikhonoff V, Seidlerová J, Richart T, Jin Y, Olszanecka A, Malyutina S, Casiglia E, Filipovský J, Kawecka-Jaszcz K, Nikitin Y, Staessen JA; European Project on Genes in Hypertension (EPOGH) Investigators. Fatal and nonfatal outcomes, incidence of hypertension, and blood pressure changes in relation to urinary sodium excretion. JAMA. 2011;305:1777-85. http://jama.ama-assn.org/content/305/17/1777.full.pdf+html?etoc att ju mer salt man äter så minskar CVD signifikant. Dessa två referenser motsäger Livsmedelsverkets saltråd.

 

Hur tänker Livsmedelsverket då man påstår att man måste minska saltet för att minska dödligheten i CVD?

 

Jämför man sedan Livsmedelsverkets saltråd med gamla hederliga fysiologin, biokemin och endokrinologin så saknas åter grund för Livsmedelsverkets saltråd.

Grundläggande fysiologi, biokemi och hormonlära från förra seklet verkar man ha glömt. Det första man måste inse är att människan måste äta tillräckligt med salt, annars dör hon av saltbrist eller vattenförgiftning. Dessa grundläggande discipliner visar att om vi äter mer salt än 25 gram per dag kissar vi omedelbart ut allt överskott, vi kan filtrera bort mer än ett gram salt per minut om vi skulle äta för mycket [1]. Filtreringen görs helt passivt i njurarnas filter och sedan återuppsugs aktivt (energikrävande upptag) ungefär 99 % av det vi filtrerat ut. Det innebär att vi kissar ut 10-20 g salt per dygn plus allt som vi ätit ”för mycket”. Sedan svettas vi ut minst 5 gram salt per dygn så vi måste alltså ersätta minst 15 g salt per dygn genom att äta minst 15 g salt. Äter vi för litet salt får vi svårigheter att hålla saltbalansen i blodet och utanför alla celler i kroppen.

 

Mängden salt i blodet styrs mycket noga. Normalt har vi 141 mmol/L ±4 mmol/L vilket motsvarar 24,5-26 gram salt i blodet hos en 70 kg människa. Äter vi mindre salt än 15 g per dag måste njurarna återuppta en högre procentsats för att hålla saltnivån stabil i blodet.

 

Äter vi mindre än 5 gram salt måste vi i princip ta upp allt salt som filtreras ut och då kommer på några dagars sikt nivån salt i blodet att sjunka. Under 22 gram salt i blodet (<122 mmol/L) drabbas vi av vattenförgiftning eller saltbrist [2], [3], [4], numera även kallat SIADH (Syndrom of Inappropriate ADH sekretion) [5].  SIADH drabbar idag uppåt 30 % av patienterna på medicinklinik och 19 % av dem dör av sin natriumbrist. Denna allvarliga brist på natrium kan enkelt förhindras och även botas genom att ge patienten tillräckligt med salt via munnen, då slipper vi ge patienten läkemedel för 998 SEK per tablett i 10-30 dagar varvid 50 % tillfrisknar [6]. Det fastslogs också i EFSAs rapport [7] från 2005 att det saknas tillräckligt med data för att besluta om en övre gräns för intaget av natrium från mat.

 

Slutsatserna man kan dra av dess alla referenser och framför allt av den gamla kunskapen i fysiologi, biokemi och hormonlära är att vi måste äta tillräckligt med salt och att en begränsning av salt i maten strider mot den kunskap som finns i ämnet, det finns flera undersökningar och gamla kunskaper som visar att för litet salt i maten ökar hjärtbelastningen och dödligheten. För mycket salt i maten är (inom rimliga gränser, <100 gram per dag) helt ofarligt för friska människor. Det bör påpekas att man har en saltmätare på tungan som ser till att man begränsar saltintaget inom dessa rimliga gränser. Det brukar beskrivas som för salt om saltmängden är mer än 3-4 gram per 100 gram mat. Det brukar beskrivas som smaklös mat utan salt.

 

Sex procent bland de inneliggande medicinpatienterna med  SIADH dör på grund av saltbrist orsakad av Livsmedelsverkets ovetenskapliga saltråd som också strider mot EFSAs rapport att det saknas tillräckligt med data för att besluta om en övre gräns för intaget av natrium från mat.

 

http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Kostrad/Rad-om-salt/Salt-och-hjart--och-karlsjukdom/ .

 

Här redovisas åter Stolarz-Skrzypek K et al att ju mindre salt man äter desto större är risken för CVD. Cochraneanalysen är svag. Hur tänker Livsmedelsverket då man påstår att man måste minska saltet för att minska dödligheten i CVD?

 

Den pågående revideringen av de Nordiska näringsrekommendationerna omfattar även salt, se NNR5 www.nnr5.org<http://www.nnr5.org>

 

Här saknas varje form av information. Öppenhet och transparens saknas helt då det gäller NNR5. Även i jävsfrågan för i NNR ingående ”experter” finns mycket att önska och som saknas.

 

Hur tänker Livsmedelsverket då man påstår att man måste minska saltet för att minska dödligheten i CVD? Vetenskapen och fysiologin och biokemin och endokrinologin säger att för litet salt i maten (mindre än fem gram) ger ökad dödlighet i SISWI (Syndrom of Inappropriate Salt and Water Intake) innebär att kroppen får för litet salt och/eller vatten i förhållande till förluster. Detta syndrom brukar drabba människor då det är varmt, vid långvarig ansträngning samtidigt som saltintaget är begränsat.

Detta syndrom har många synonymer som värmeslag, cirkulationskollaps, natriumbrist, vattenförgiftning eller eldaresjuka. 
Syndromet är lättbotat och lätt att förebygga genom att äta tillräckligt med salt och dricka tillräckligt med vatten.

 

 


Vänliga hälsningar,
Wulf Becker
Chefsnutritionist, professor
Risk- och nyttovärderingsavdelningen
Livsmedelsverket
Box 622
751 26 Uppsala
tel +46 18 17 57 31
fax +46 18 10 58 48
e-post wulf.becker@slv.se<mailto:wulf.becker@slv.se>

 

 

Vänligen

 

Björn Hammarskjöld

e-post bjorn@hammarskjold.nu

 

[1] Björn Folkow, Salt och blodtryck - ett hundraårigt stridsäpple. Läkartidningen 2003 nr 40 sid 3142-7
http://ltarkiv.lakartidningen.se/2003/temp/pda27283.pdf

[2] B Hammarskjöld Livsmedelsverkets råd om salt leder till död i saltbrist.

http://kostkunskap.blogg.se/2012/may/livsmedelsverkets-rad-om-salt-leder-till-dod.html

[3] Hammarskjöld, B., Livsmedelsverkets råd bör intas med en stor nypa salt. Dagens Medicin, 2008-08-27 http://www.dagensmedicin.se/debatt/livsmedelverkets-rad-bor-intas-med-en-nypa-salt/

[4] Ralf Sundberg, Björn Hammarskjöld, Karl Arfors, Läkare och allmänhet vilseleds om salt. Dagens Medicin 2008-09-17 http://www.dagensmedicin.se/debatt/lakare-och-allmanhet-vilseleds-om-salt/

[5] Läkartidningen nr 17-18 2012 http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=18135 och http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=18150

[6] Samsca, ADH-blockerare 15 mg eller 30 mg, 10 tabletter, 9 980 SEK. Dosering 15-60 mg dagligen.

[7] The EFSA Journal (2005) 209, 1-26

Opinion of the Scientific Panel on Dietetic Products, Nutrition and Allergies on a request from the Commission related to the Tolerable Upper Intake Level of Sodium http://www.efsa.europa.eu/de/scdocs/doc/nda_opinion_ej209_sodium_v2_en1,5.pdf

 


öppet brev till Landsbygdsminister Eskil Erlandsson

Till: Landsbygdsdepartementet

Eskil Erlandsson

Öppet brev till Landsbygdsminister Eskil Erlandsson

.

Beträffande salt i maten.

Livsmedelsverket har sedan några år gått ut med information om att vi ska begränsa mängden salt i maten.

Anledningen till denna begränsning av salt i kosten är mycket oklar.

Vi vet alla att vi måste äta precis lika mycket salt som vi utsöndrar. Det finns ett stort antal studier som visar att man kan sänka blodtrycket 0-6 mm kvicksilver från nivån mellan 110-200 mm kvicksilver. Sänkningen blir omkring en procent men till priset av en högre hjärtfrekvens på fem till tio procent. Så hjärtbelastningen ökar med åtta procent [1].

Genom att minska saltet i maten kan
blodtrycket sänkas med ca en procent,
men till priset av en högre hjärtfrekvens
på 5 till 10 procent. Så hjärtbelastningen
ökar med 8 procent! Således skadligt för
hjärtat att äta för lite salt. ”

Missvisande korttidsstudier

De flesta studier som finns rörande saltbegränsning är korttidsstudier över dagar upp till några veckor. De är alla upplagda efter samma mall. Mät blodtrycket (men helst inte hjärtfrekvensen), dela upp studiepersonerna i två grupper och ge den ena gruppen 6-9 g salt och den andra gruppen lägre saltmängd som 3 till 5 gram salt. Sedan jämför man blodtrycket mellan grupperna och förändrar helst också kosten för att få flera beroende variabler att laborera med.

Någon tredje grupp som får äta betydligt mer salt (mer än 30 gram salt) aktar man sig noga för. Det är nämligen visat i gamla tider att ett högt saltintag inte påverkar blodtrycket. I Sverige åt vi för bara ett knappt sekel sedan mat med en högre salthalt, salt sill har omkring 10 gram salt per hg, salt kött litet lägre.

“ Grundläggande fysiologi, biokemi & hormonlära
från förra seklet verkar man ha glömt bort ”

Grundläggande fysiologi, biokemi och hormonlära från förra seklet verkar man ha glömt. Det första man måste inse är att människan måste äta tillräckligt med salt, annars dör hon av saltbrist eller vattenförgiftning. Dessa grundläggande discipliner visar att om vi äter mer salt än 25 gram per dag kissar vi omedelbart ut allt överskott, vi kan filtrera bort mer än ett gram salt per minut om vi skulle äta för mycket [2].

“ Människan måste äta tillräckligt med salt,
annars dör hon av saltbrist eller vattenförgiftning ”

“ Om vi äter mer salt än 25 gram per dag kissar vi
omedelbart ut allt överskott. Friska vuxna kan
utan problem äta upptill 100 gram salt per dag,
så länge hon dricker tillräckligt med vatten. ”

Vi bör äta minst 15 g salt per dygn (SLV säger max 6 g)

Filtreringen görs helt passivt i njurarnas filter och sedan återuppsugs aktivt (energikrävande upptag) ungefär 99 % av det vi filtrerat ut. Det innebär att vi kissar ut 10-20 g salt per dygn, plus allt som vi ätit ”för mycket”. Sedan svettas vi ut minst 5 gram salt per dygn så vi måste alltså ersätta minst 15 g salt per dygn genom att äta minst 15 g salt. Äter vi för litet salt får vi svårigheter att hålla saltbalansen i blodet och utanför alla celler i kroppen.

“ Vi måste ersätta minst 15 gram salt per dygn
och Livsmedelsverket rekommenderar ett intag
på max 6 gram salt per dygn. Hur tänker de? ”

Mängden salt i blodet styrs mycket noga. Normalt har vi 141 mmol/L ±4 mmol/L vilket motsvarar 25-26 gram salt i blodet hos en 70 kg människa. Äter vi mindre salt än 15 g per dag måste njurarna återuppta en högre procentsats för att hålla saltnivån stabil i blodet.

Äter vi mindre än 5 gram salt måste vi i princip ta upp allt salt som filtreras ut och då kommer på några dagars sikt nivån salt i blodet att sjunka. Under 22 gram salt i blodet (<121 mmol/L) drabbas vi avvattenförgiftning eller saltbrist [3], [4], [5], numera även kallatSIADH (Syndrom of Inappropriate ADH sekretion) [6].

Skillnaden mellan liv och död är fyra gram salt i blodet!

“ 30 av 100 inlagda patienter på en medicinklinik
lider av saltbrist och
av dessa dör 19 av 100 på grund
av sin saltbrist. ”

.
“ Det innebär att 6 av 100 inlagda patienter på

en medicinklinik dör på grund av sin saltbrist. ”


”Livets salt”

“ Denna allvarliga brist på natrium kan enkelt
förhindras och även botas genom att ge patienten
tillräckligt med salt via munnen ”

SIADH (Syndrom of Inappropriate ADH sekretion) = saltbrist

SIADH drabbar idag uppåt 30 % av patienterna på medicinklinik och 19 % av dem dör av sin natriumbrist (det innebär att 6 av 100 inlagda patienter dör på grund av saltbrist). Denna allvarliga brist på natrium kan enkelt förhindras och även botas genom att ge patienten tillräckligt med salt via munnen, då slipper vi ge patienten läkemedel för mellan 1000 och 2000 kronor per dag under 10-30 dagar, varvid 50 % tillfrisknar [7].

“ Läkemedel för 1 000 – 2000 kronor per dag vid saltbrist,
kan
ersättas med salt och vatten, vilket ger bättre resultat. ”

EFSA (European Food Safety Authority)

EFSA fastslog i sin rapport från 2005 [8] att det saknas tillräckligt med data för att besluta om en övre gräns för intaget av natrium från mat.

“ EFSA har fastslagit att det saknas tillräckligt med data för att besluta om en övre gräns för intaget av
natrium (salt) från mat.

Det hindrar dock inte Livsmedelsverket
som uppenbarligen anser sig ha rätt att övertolka vetenskapen. ”

Vetenskaplig slutsats

Slutsatserna man kan dra av dess alla referenser och framför allt av den gamla kunskapen i fysiologi, biokemi och hormonlära är att vi måste äta tillräckligt med salt och att en begränsning av salt i maten strider mot den kunskap som finns i ämnet, det finns flera undersökningar och gamla kunskaper som visar att för litet salt i maten ökar hjärtbelastningen och dödligheten.

Mycket salt i maten är (inom rimliga gränser, <100 gram per dag) är helt ofarligt för friska människor. Det bör påpekas att man har en saltmätare på tungan som ser till att man begränsar saltintaget inom dessa rimliga gränser. Det brukar beskrivas som för salt om saltmängden är mer än 3-4 gram per 100 gram mat. Det brukar beskrivas som fadd, smaklös mat utan salt.

Begäran

Sex procent bland de inneliggande medicinpatienterna dör på grund av saltbrist orsakad av Livsmedelsverkets ovetenskapliga råd om salt som också strider mot EFSA’s rapport att det saknas tillräckligt med data för att besluta om en övre gräns för intaget av natrium från mat.

Jag begär att Landsbygdsdepartementet ger Livsmedelsverket direktiv att upphäva den nuvarande helt ovetenskapliga rekommendationen om begränsning av salt i maten.

.

Mora den 3 juni 2012

Björn Hammarskjöld

F.d. överläkare i pediatrik
Filosofie licentiat i biokemi
Oberoende forskare i nutrition

Tidigare inlägg om salt

APPENDIX

SIADH (Syndrom of Inappropriate ADH sekretion)

SIADH innebär att kroppen gör för mycket antidiuretiskt hormon, ADH.

Normalt utsöndras överskott på natrium och vatten via njurarna. När natriumnivån i blodet sjunker ökar mängden renin och aldosteron för att öka återupptaget av natrium.

Räcker inte mängden natrium minskar volymen av vätska utanför cellerna för att försöka behålla koncentrationen av natrium i blodet och utanför cellerna i kroppen, extracellulär vätska.

När den extracellulära vätskans volym blir för liten skickar hypofysen ut mera ADH för att njurarna ska försöka spara vatten för att öka volymen av vatten i kroppen, vilket i sin tur späder ut den extracellulära vätskan och natriumkoncentrationen sjunker igen vilket leder till ökad mängd renin och aldosteron som förgäves försöker extrahera de natriumjoner som inte finns.

Detta kallas då för SIADH när koppen gör allt för att upprätthålla nivån av natrium och vatten i kroppen.

Detta potentiellt dödliga (19 % av de 30 % av medicinpatienterna som har SIADH dör enligt artikeln i Läkartidningen) tillstånd kan förhindras genom att ge patienten tillräckligt mycket salt i maten, minst 15 gram salt per dag men gärna mer. Ge kroppen tillräckligt med salt och vatten och kroppen sköter alldeles själv den perfekta balansen inom det normala reglerområdet.

- ♦ -

.
Livsmedelsverkets ”Råd om salt”

Vi svenskar äter 10 till 12 gram salt per dag. Det är dubbelt så mycket salt som vi ”borde” äta. Rekommendationen är 5 till 6 gram salt per dag, vilket är ungefär lika mycket som en tesked.

För mycket salt kan vara en orsak till högt blodtryck, vilket i sin tur ökar risken för att man ska drabbas av hjärtinfarkt, hjärtsvikt, stroke och skador på njurarna.

Därför är det bra att försöka äta mindre salt. Här får du råd och tips om hur du kan göra det.

Källa: SLV

Referenser: inga uppgivna på sidan

- ♦ -

SISWI Syndrom of Inappropriate Salt and Water Intake innebär att kroppen får för litet salt och/eller vatten i förhållande till förluster. Detta syndrom brukar drabba människor då det är varmt, vid långvarig ansträngning samtidigt som saltintaget är begränsat.

Detta syndrom har många synonymer som värmeslag, cirkulationskollaps, natriumbrist, vattenförgiftning eller eldaresjuka. 
Syndromet är lättbotat och lätt att förebygga genom att äta tillräcklugt med salt och dricka tillräckligt med vatten.

 

Referenser tillhörande öppet brev till Landsbyggdsministern

[1] Hjärtbelastningen är produkten av tryck och frekvens, exempel blodtrycker minskar med 2 % från 150 till 147 samtidigt som hjärtfrekvensen ökar 10 % från 70 till 77 slag per minut. Då ökar hjärtbelastningen från 150*70=10 500 till 150*0,98*77=11 319 eller med 7,8 %

[2] Björn Folkow, Salt och blodtryck – ett hundraårigt stridsäpple. Läkartidningen 2003 nr 40 sid 3142-7. http://ltarkiv.lakartidningen.se/2003/temp/pda27283.pdf

[3] B Hammarskjöld Livsmedelsverkets råd om salt leder till död i saltbrist. http://kostkunskap.blogg.se/2012/may/livsmedelsverkets-rad-om-salt-leder-till-dod.html

[4] Hammarskjöld, B., Livsmedelsverkets råd bör intas med en stor nypa salt. Dagens Medicin, 2008-08-27 http://www.dagensmedicin.se/debatt/livsmedelverkets-rad-bor-intas-med-en-nypa-salt.

[5] Ralf Sundberg, Björn Hammarskjöld, Karl Arfors, Läkare och allmänhet vilseleds om salt. Dagens Medicin 2008-09-17 http://www.dagensmedicin.se/debatt/lakare-och-allmanhet-vilseleds-om-salt/

[6] Läkartidningen nr 17-18 2012 http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=18135 och http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=18150

[7] Samsca, ADH-blockerare 15 mg eller 30 mg, 10 tabletter, 9 980 SEK. Dosering 15-60 mg dagligen.

[8] The EFSA Journal (2005) 209, 1-26. Opinion of the Scientific Panel on Dietetic Products, Nutrition and Allergies on a request from the Commission related to the Tolerable Upper Intake Level of Sodium. http://www.efsa.europa.eu/de/scdocs/doc/nda_opinion_ej209_sodium_v2_en1,5.pdf

- ♦ -

Se även

http://kostkunskap.blogg.se/2012/may/livsmedelsverkets-rad-om-salt-leder-till-dod.html

och

http://kostkunskap.blogg.se/2012/june/slvs-saltrad-enligt-slv.html

 


Tårtor! Helenatårta och björntårta

Tårtor med mycket grädde
Helenatårta och Björntårta är två likartade tårtor baserade på den klassiska Schwarzwaldstårtan. Den består av mandelmarängbottnar och vispgrädde som fyllning. Garneras med chokladplattor stående runt tårtan, mer plattor på toppen och till sist litet kakao doftat över tårtan.
I dessa varianter har jag lagt till bär efter tycke och smak och man kan givetvis garnera dem med frukter, bär och choklad enligt egen smak
Botten
2 dL äggvita
½ dL socker
1 kapsyl ättika
1 msk potatismjöl
vispas vitt och pösigt och fast
Rör försiktigt ned
2 hg finriven mandel
Rita två rundlar som precis får rum på ett bakplåtspapper
Rita upp två sådana bakplåtspapper
Fördela mandelmarängsmeten på de fyra rundlarna
Baka i ugn 125ºC omkring 10-20 minuter till gyllenfärg
Ta loss bottnarna från bakplåtspapperet så snart som möjligt
Fyllning
Helenatårta
6-9 dL vispgrädde vispas till fasthet (gärna med litet vaniljsocker i)
några dL bär (valfria)
Björntårta
5 dL cispgrädde vispas till fasthet (gärna med litet vaniljsocker i)
3 dL vaniljkräm (Finns recept här: http://kostkunskap.blogg.se/2012/january/bjorns-vaniljsas.html men vispa mer för en fastare kräm)
några dL bär (valfria)
Tårtbygge
Lägg första bottnen på en liten klick grädde eller vaniljkräm så slipper tårtan slira av tårtfatet
X Lägg på ett lager fyllning (grädde/vaniljkräm), lägg dit lagom med bär,
Lägg nästa botten på fyllningen och upprepa från X (från den klassiska stickbeskrivningen) tills bottnarna tar slut
Toppa med sista grädden och bären
Garnering
Välj själv vad du vill ha, bär och/eller choklad nedstoppad i grädden..
Enkelt sätt att fixa chokladplattor  är att ta 100 g mörk choklad, smälta över vattenbad och sedan hälla en sträng med smält choklad på ett bakplåtspapper liggande på en plåt som i sin tur ligger på några kylklampar (eller vintertid ut i snön med plåten)
Bred ut chokladsträngen så den blir ett par-tre mm tjock.
När den stelnat ordentligt tar man ta en kniv och skära av lagom stora bitar av chokladsträngen till garneringen.
Njut sedan av tårta!
Energifördelning: Protein 7 E%, fett 85 E%, kolhydrater 8 E%

RSS 2.0