Butter and margarine consumption in Sweden

 
Since 1984 the Swedish population were obeying the Swedish National Food Agency, Livsmedelsverket, having a high carb, low fat diet. The sum of full fat margarines and butter started to decline from 19.4 kg/person and year down to 6.9 kg/person and year in 2007. Now it’s up to 8 kg/person and year.
From 1964 butter went down from 10 kg/person and year down to a low 3,5 in 1979, then the butter decreased slowly until all time low 1.5 kg in 2004. Then in 2005 Annika Dahlqvist ate lots of butter in the swedish television and butter has since doubled to 3 kg/person and year. Margarines have decreased from 15.4 kg in 1984 down to 5 kg in 2007 and then steady including 2011. Please note that in the margarine is included a mixture of 75 % butter and 25 % canola oil, not to be called butter. 
 
Smör = Butter
Bregott/marg = margarines including butter/canola oil
Summa = Sum Butter and margarines.
 
 
 

Livsmedelsverket och salt fortsättning

Bästa Livsmedelsverket och Wulf Becker!
 
Fortfarande är jag förvånad över Livsmedelsverkets svar.
 
Om det vore så att det vore skadligt med ett högt intag av natrium så skulle EFSA begränsa intaget av natrium.
 
Finns det någon referens som kopplar ihop increased blood pressure in the population, which in turn has been directly related to the development of cardiovascular disease and renal disease.? Denna EFSAs sats är typiskt tecken på en epidemiologisk studie. Epidemiologi kan aldrig konstatera orsak och verkan. Epidemiologi är hypotesgenererande, aldrig bevisande.
 
Studien av Stolarz-Skrzypnek et al. (2011) är bland de bättre som finns och att ni ifrågasätter de duktiga patienterna som faktiskt nästan alltid gör sitt bästa för att få så riktiga resultat som möjligt är bara beklagligt och patetiskt. De eventuella fel som finns brukar ligga inom slumpfaktorn och är inte systematiska.
Att de som utsöndrar minst salt kissar mindre volym är helt normal fysiologi, äter man mindre salt behöver man inte dricka så mycket.
 
Sedan är det besynnerligt att ni ifrågasätter mina kunskaper i fysiologi, nu njurens fysiologi.
Jag skulle rekommendera Livsmedelsverket att studera njurfysiologi litet djupare.
Det går inte att ifrågasätta de fysiologiska parametrar jag har redogjort för.
Människan filtrerar ut mellan ett och två kg salt per dygn via glomeruli. EFSA hävdar 1,5 kg per dygn. Detta är en helt passiv filtration av 0,7-1,4 gram salt per minut. Detta säkerställer att vi aldrig kan få för hög koncentration av natrium i blodet. Sedan tas så mycket salt upp som behövs (med hjälp av renin och aldosteron) för att säkerställa att vi har tillräckligt mycket natrium i blodet, under förutsättning att man äter mer salt än man utsöndrar via hud och avföring, de två andra exkretionskällor människan har förutom via urinen.
Normala utsöndringen av salt via perspiratio insensibilis är omkring 5 gram salt per dag. Avföringen håller också omkring 0,9 % salt så där är förlusten minst 1 g salt per dag, beroende på avföringsvolymen. Så människan måste äta minst 6 gram salt per dag för att med någorlunda säkerhet hålla sin normala saltnivå om 141 mmol/L plus eller minus 4 mmol/L.
Äter man mindre salt slås alla bromsar till för att minimera utsöndringen av salt. saltnivån i blodet sjunker, blodvolymen sjunker för att söka återställa saltnivån i blodet, extracellulärt natrium rekryteras till blodet vilket i sin tur leder till minskad extracellulär volym. Människan kommer alltmer att närma sig homeostatgränsen och när natriumnivån kommer ned under 122 mmol/L vilket närmar sig gränsen för överlevnad. Det är då som man drabbas av värmeslag, cirkulationskollaps, natriumbrist, vattenförgiftning, eldaresjuka, SIADH eller SISWI, inte alltid förenat med överlevnad. Alla dessa diagnoser beror på att individen ätit för litet salt! Sedan bör man dricka vatten i proportion till den mängd salt man äter, lyssna på och lyd kroppen så blir det automatiskt rätt.
 
Du kan läsa mer på
 
Vänligen
Björn Hammarskjöld
 
 
 
Sent: Thursday, June 21, 2012 1:26 PM
Subject: SV: (Dnr 1706/2012) Sex procent av inneliggande patienter på medicinavdelning ljuter en förtida död i SISWI
 

Bästa Björn Hammarskjöld,

Tack för synpunkter på mitt svar.

Rent allmänt finns inga krav på att referenser/publikationer ska vara tillgängliga på Internet. Publikationen Nordiska Näringsrekommendationer 2004 kan beställas via Nordiska Ministerrådet (www.norden.org). Den finns säkert till utlåning via bibliotek.

 

Beträffande referenser till text om högt blodtryck finns dessa via den fördjupade texten om salt och blodtryck i fältet till höger på sidan, se http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/kostrad/Rad-om-salt/Salt-och-blodtryck/

 

Efsa fastställer ingen övre gräns för saltintaget men konstaterar: ”There is strong evidence that the current levels of sodium consumption in European countries

contribute to increased blood pressure in the population, which in turn has been directly related to the development of cardiovascular disease and renal disease. For this reason, a number of national and international bodies have set targets for a reduction in the sodium consumed in the diet.”

 

Studien av Stolarz-Skrzypnek et al. (2011) har flera metodproblem, det var få fall (84) och inga statistiska skillnader ses för insjuknande eller andra utfall. Natriumintaget mättes i urin som samlats in från deltagarna i ett dygn, men man anger inte i vad mån man kontrollerat om urininsamlingarna varit fullständiga. Data visar att urinvolymerna var mindre i gruppen med den lägsta natriumutsöndringen.

 

Resonemanget om saltbalans har flera svagheter, människan kan klara sig på mycket varierande natriumintag. Efsa konstaterar bl.a. ”Human populations survive on wide extremes of habitual sodium consumption from 10 to 450 mmol/day” (motsvarar ca. 0,23-10 g). I NNR 2004 anges lägsta intag av natrium till 25 mmol (575 mg) motsvarande ca. 1,5 g koksalt per dag.

 

Vänliga hälsningar,

 

Wulf Becker

Chefsnutritionist, professor

Risk- och nyttovärderingsavdelningen

Livsmedelsverket

Box 622

751 26 Uppsala

tel +46 18 17 57 31

fax +46 18 10 58 48

e-post wulf.becker@slv.se

 

 

Från: Björn Hammarskjöld [mailto:bjorn@hammarskjold.nu]
Skickat: den 16 juni 2012 11:54
Till: Registrator VS_SE
Kopia: Becker Wulf RN; Jansson Anette RG_RÅ; Diariet
Ämne: Fw: (Dnr 1706/2012) Sex procent av inneliggande patienter på medicinavdelning ljuter en förtida död i SISWI

 

Hej Livsmedelsverket!

Jag har ännu ej erhållit svar på mitt brev från 4 juni 2012 i detta ärende.

Jag ber att få påminna om förvaltningslagens 4 § jämte JOs tolkning om högst en veckas svarstid.

Vänligen

Björn Hammarskjöld

 
 

Sent: Monday, June 04, 2012 10:40 AM

Subject: Sex procent av inneliggande patienter på medicinavdelning ljuter en förtida död i SISWI

 

Bästa Livsmedelsverket och Wulf Becker!

 

Jag tackar för ett svar som inte uppfyller mina krav på referenser från Livsmedelsverkets sida.

 

Jag skriver nu i rött och kursivt för att kommentera Beckers text

 

________________________________________
Från: wulf.becker@slv.se [wulf.becker@slv.se]
Skickat: den 1 juni 2012 16:22
Till: Hammarskjöld Björn /Central förvaltning Administrativ enhet /Falun
Kopia: Anette.Jansson@slv.se; Diariet@slv.se
Ämne: Saltbrist på grund av SLVs råd (Dnr 1706/2012)

Tack för förfrågan om referenser till råden om salt.
Underlaget till saltrekommendationen finns redovisad i publikationen ”Nordic Nutrition Recommendations 2004”, se http://www.norden.org/da/publikationer/publikationer/2004-013/ .

Denna publikation saknar tillgänglighet via internet varför denna referens är invalid.


På Livsmedelsverkets webbplats finns texter med referenser till senare studier som rör salt, se http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Maten-och-var-halsa/Hogt-blodtryck-/ och

Även här saknas referenser på sidan men går man vidare till EFSA. Opinion of the Scientific Panel on Dietetic Products, Nutrition and Allergies on a request from the Commission related to the Tolerable Upper Intake Level of Sodium. Adopted on 21 April 2005. The EFSA Journal (2005) 209, 1-26. så saknas data för att besluta om en övre intagsgräns för natrium.

 

Vidare visar Stolarz-Skrzypek K, Kuznetsova T, Thijs L, Tikhonoff V, Seidlerová J, Richart T, Jin Y, Olszanecka A, Malyutina S, Casiglia E, Filipovský J, Kawecka-Jaszcz K, Nikitin Y, Staessen JA; European Project on Genes in Hypertension (EPOGH) Investigators. Fatal and nonfatal outcomes, incidence of hypertension, and blood pressure changes in relation to urinary sodium excretion. JAMA. 2011;305:1777-85. http://jama.ama-assn.org/content/305/17/1777.full.pdf+html?etoc att ju mer salt man äter så minskar CVD signifikant. Dessa två referenser motsäger Livsmedelsverkets saltråd.

 

Hur tänker Livsmedelsverket då man påstår att man måste minska saltet för att minska dödligheten i CVD när dödligheten ökar vid minskat saltintag?

 

Jämför man sedan Livsmedelsverkets saltråd med gamla hederliga fysiologin, biokemin och endokrinologin så saknas åter grund för Livsmedelsverkets saltråd.

 

Grundläggande fysiologi, biokemi och hormonlära från förra seklet verkar man ha glömt. Det första man måste inse är att människan måste äta tillräckligt med salt, annars dör hon av saltbrist eller vattenförgiftning. Dessa grundläggande discipliner visar att om vi äter mer salt än 25 gram per dag kissar vi omedelbart ut allt överskott, vi kan filtrera bort mer än ett gram salt per minut om vi skulle äta för mycket [1][1]. Filtreringen görs helt passivt i njurarnas filter och sedan återuppsugs aktivt (energikrävande upptag) ungefär 99 % av det vi filtrerat ut. Det innebär att vi kissar ut 10-20 g salt per dygn plus allt som vi ätit ”för mycket”. Sedan svettas vi ut minst 5 gram salt per dygn så vi måste alltså ersätta minst 15 g salt per dygn genom att äta minst 15 g salt. Äter vi för litet salt får vi svårigheter att hålla saltbalansen i blodet och utanför alla celler i kroppen.

 

Mängden salt i blodet styrs mycket noga. Normalt har vi 141 mmol/L ±4 mmol/L vilket motsvarar 23-24 gram salt i blodet hos en 70 kg människa. Äter vi mindre salt än 15 g per dag måste njurarna återuppta en högre procentsats för att hålla saltnivån stabil i blodet.

 

Äter vi mindre än 5 gram salt måste vi i princip ta upp allt salt som filtreras ut och då kommer på några dagars sikt nivån salt i blodet att sjunka. Under 22 gram salt i blodet (<121 mmol/L) drabbas vi av vattenförgiftning eller saltbrist [2][2], [3][3], [4][4], numera även kallat SIADH (Syndrom of Inappropriate ADH sekretion) [5][5]. SIADH drabbar idag uppåt 30 % av patienterna på medicinklinik och 19 % av dem dör av sin natriumbrist. Denna allvarliga brist på natrium kan enkelt förhindras och även botas genom att ge patienten tillräckligt med salt via munnen, då slipper vi ge patienten läkemedel för 998 SEK per tablett i 10-30 dagar varvid 50 % tillfrisknar [6][6]. Det fastslogs också i EFSAs rapport [7][7] från 2005 att det saknas tillräckligt med data för att besluta om en övre gräns för intaget av natrium från mat.

 

Slutsatserna man kan dra av dess alla referenser och framför allt av den gamla kunskapen i fysiologi, biokemi och hormonlära är att vi måste äta tillräckligt med salt och att en begränsning av salt i maten strider mot den kunskap som finns i ämnet, det finns flera undersökningar och gamla kunskaper som visar att för litet salt i maten ökar hjärtbelastningen och dödligheten. För mycket salt i maten är (inom rimliga gränser, <100 gram per dag) helt ofarligt för friska människor. Det bör påpekas att man har en saltmätare på tungan som ser till att man begränsar saltintaget inom dessa rimliga gränser. Det brukar beskrivas som för salt om saltmängden är mer än 3-4 gram per 100 gram mat. Det brukar beskrivas som smaklös mat utan salt.

 

Sex procent bland de inneliggande medicinpatienterna med SIADH dör på grund av saltbrist orsakad av Livsmedelsverkets ovetenskapliga saltråd som också strider mot EFSAs rapport att det saknas tillräckligt med data för att besluta om en övre gräns för intaget av natrium från mat.

 

http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Kostrad/Rad-om-salt/Salt-och-hjart--och-karlsjukdom/ .

 

Här redovisas åter Stolarz-Skrzypek K et al att ju mindre salt man äter desto större är risken för CVD. Cochraneanalysen är svag, endast några usla epidemiologiska studier ligger bakom Cochranes rapport.

 

Hur tänker Livsmedelsverket då man påstår att man måste minska saltet för att minska dödligheten i CVD när dödligheten ökar vid minskat saltintag?


Den pågående revideringen av de Nordiska näringsrekommendationerna omfattar även salt, se NNR5 http://www.nnr5.org%3chttp:/www.nnr5.org>

Här saknas varje form av information. Öppenhet och transparens saknas helt då det gäller NNR5. Även rörande jävsfrågan för i NNR5 ingående ”experter” finns mycket att önska och det saknas konsekvens och det saknas uppdatering av jävsdeklarationerna på NNR5s hemsida då man jämför DOI för Inge Tetens och de få protokoll som är publicerade.

 

Hur tänker Livsmedelsverket då man påstår att man måste minska saltet för att minska dödligheten i CVD när dödligheten ökar vid minskat saltintag? Vetenskapen och fysiologin och biokemin och endokrinologin säger att för litet salt i maten (mindre än fem gram) ger ökad dödlighet i SISWI (Syndrom of Inappropriate Salt and Water Intake)

 

SISWI innebär att kroppen får för litet salt och/eller vatten i förhållande till förluster. Detta syndrom brukar drabba människor då det är varmt, vid långvarig ansträngning samtidigt som saltintaget är begränsat.

Detta syndrom har många synonymer som värmeslag, cirkulationskollaps, natriumbrist, vattenförgiftning, eldaresjuka eller SIADH.
Syndromet är lättbotat och lätt att förebygga genom att äta tillräckligt med salt och dricka tillräckligt med vatten.

 

Det bör påpekas att medianvärdet på natrium i blodet ska ligga på 141 mmol/L. I Dalarna ligger medianvärdet enligt kliniskt kemiska laboratoriet sänkt till 139-140 mmol/L under de tre senaste åren vilket tyder på att befolkningen i Dalarna på populationsnivå äter för litet salt.

 

Hur tänker Livsmedelsverket då man påstår att man måste minska saltet för att minska dödligheten i CVD när dödligheten ökar vid minskat saltintag?

 

Jag begär att Livsmedelsverket omedelbart slutar att rekommendera en begränsning av saltintaget i kosten för att förhindra att sex procent av inneliggande patienter på medicinavdelning ljuter en förtida död i SISWI på grund av Livsmedelsverkets ovetenskapliga kostråd

 

 



Vänliga hälsningar,
Wulf Becker
Chefsnutritionist, professor
Risk- och nyttovärderingsavdelningen
Livsmedelsverket
Box 622
751 26 Uppsala
tel +46 18 17 57 31
fax +46 18 10 58 48
e-post mailto:wulf.becker@slv.se%3cmailto:wulf.becker@slv.se>

 

Vänligen

 

Björn Hammarskjöld

e-post bjorn@hammarskjold.nu

 

P.S. Läs gärna mitt öppna brev till Landsbygdsminister Erlandsson http://www.kostdemokrati.se/bjorn/2012/06/03/oppet-brev-till-landsbygdsminister-eskil-erlandsson/

D.S.

 




[1][1] Björn Folkow, Salt och blodtryck - ett hundraårigt stridsäpple. Läkartidningen 2003 nr 40 sid 3142-7
http://ltarkiv.lakartidningen.se/2003/temp/pda27283.pdf

[2][2] B Hammarskjöld Livsmedelsverkets råd om salt leder till död i saltbrist.

http://kostkunskap.blogg.se/2012/may/livsmedelsverkets-rad-om-salt-leder-till-dod.html

[3][3] Hammarskjöld, B., Livsmedelsverkets råd bör intas med en stor nypa salt. Dagens Medicin, 2008-08-27 http://www.dagensmedicin.se/debatt/livsmedelverkets-rad-bor-intas-med-en-nypa-salt/

[4][4] Ralf Sundberg, Björn Hammarskjöld, Karl Arfors, Läkare och allmänhet vilseleds om salt. Dagens Medicin 2008-09-17 http://www.dagensmedicin.se/debatt/lakare-och-allmanhet-vilseleds-om-salt/

[6][6] Samsca, ADH-blockerare 15 mg eller 30 mg, 10 tabletter, 9 980 SEK. Dosering 15-60 mg dagligen.

[7][7]The EFSA Journal (2005) 209, 1-26

Opinion of the Scientific Panel on Dietetic Products, Nutrition and Allergies on a request from the Commission related to the Tolerable Upper Intake Level of Sodium http://www.efsa.europa.eu/de/scdocs/doc/nda_opinion_ej209_sodium_v2_en1,5.pdf

 

Stora snackisen

Tänk att det ska vara så svårt med vetenskap. 
Den stora snackisen var att en lågkolhydratkost är farlig enligt en svensk-amerikansk studie.
 
Vad hade man gjort?
Jo man satte poäng för protein och kolhydrater men glömde fettet. Fett var farligt på 1980-talet då man började studien.
Protein, litet protein gav 1 p, mycket protein gav 10 p.
Litet kolhydrater gav 10 p och mycket kolhydrater gav 1 p
 
Mycket protein med mycket kolhydrater (hamburgare med läsk) gav 10+1=11 p (in på en burger bar där finns det)
litet protein och litet kolhydrater gav 1+10=11 p (LCHF-kost)
Men det finns ytterligare 8 kombinationer av protein och kolhydrater som ger summan 11 (2+9, 3+8, 4+7, 5+6, 6+5, 07+4, 8+3, 9+2)
Sedan har man helt glömt allt vad fett heter.
 
Så det går inte att plocka fram några siffror från alla dessa persondata när man bara tittar på två av tre makronutrienter.
 
Typisk epidemiologisk studie som inte visar något alls.