Köttfri måndag i Dagens medicin

http://www.dagensmedicin.se/nyheter/nej-till-kottfri-mandag/

Tänk på att vegetabilier kräver mycket näring och är dyrt. Att låta boskapen gå på ängar och i skogen innebär att de kan utnyttja den tre gånger större areal än den som jordbruket utarmar. Monokulturer, GMO, konstgödseln utarmar vår jord på mindre än tre generationer. Boskapsskötsel har alltid varit framgångsrikt och boskapen underhåller vår jord med gödsel, kretslopp, till skillnad från dagens "moderna rovdrift av jorden. Arealen icke jordbruksmark räcker om vi är kloka. Kom ihåg att betesmark kan producera 20-60 ton animalisk föda per kvadratkilometer. Sedan kan vi odla hur mycket grönsaker som helst men de är näringsfattiga i jämförelse med animalisk föda. 100 kcal paprika kostar i dagsläget mer än 20 kronor, 100 kcal vispgrädde kostar 90 öre, 100 kcal köttfärs kostar 1:83, 100 kcal potatis kostar 99 öre, gröpe, förlåt, numera omdöpt till fiberpasta 1:24, smör 71 öre per 100 kcal. Ruttnande gräs ger mycket mer växthusgaser än samma gräs som passerat en ko eftersom kon bygger om gräsets kolatomer i cellulosan till kolatomer i fett och protein. Så per definition så minskar kon växthusgasutsläppen. Annat bör faktiskt benämnas korrekt som lögn.

Till och med Livsmedelsverket hävdar med emfas att protein och fett är livsnödvändigt medan Livsmedelsverket kallar kolhydrater för "Tomma kalorier" av ett enda skäl: Kolhydrater är näringsfattiga. Vi behöver inte äta en enda molekyl kolhydrater för att må perfekt.

Varför ska vi då förstöra för patienterna genom att vissa dar i veckan svälta dem med socker? De behöver sitt protein och sitt fett för att minska vårdtider och få patienterna friska så snart som möjligt.

Att då ge patienterna vegetabilier som tränger undan den riktiga maten är oetiskt, ologiskt och tyder på okunnighet inom nutritionsområdet.


Tankarna bakom kostråden

Det är lika roligt varje gång.
När man tänker efter.

ALL viktminskning är baserad på kolhydratreduktion. I vissa fall innebär det en energireduktion också, i andra fall kan man till och med öka energin, man går ned till normalvikt i alla fall.


Kolhydratreduktion av SLV-kost till 100 g kolhydrater innebär 800 kcal/dag vilket innebär svält.

Kolhydratreduktion med LCHF ger 100 g kolhydrater då man äter 2 500 kcal med 16 E% kolhydrater. Man håller sig mätt.

Båda kosterna ger lika stor viktminskning på kort tid eftersom man äter lika mycket kolhydrater.
Bägge kosterna kan man äta tills man dör. Men det går inte att svälta mer än några få månader på SLV-kost innan man dör svältdöden, medan LCHF kan man äta i flera decennier tills man dör frisk av naturlig ålderdomssvaghet.

Valet är enkelt.

 

Denna kunskap har funnits i alla tider hos alla, både djur och människor.

 

Men var finns kunskapen hos våra myndigheter sedan trettiotalet år?

Varför vill myndigheterna använda skygglappar?


Livsmedelsverket blandar bort korten

Slutreplik publicerad i GP.se 2012-04-03 (länk)

Nedan slutreplik på debatten med Livsmedelsverket, en debatt  som startade när jag begärde att Livsmedelsverket skulle justera sin webbsida ”Frågor och svar om LCHF” så att den uppfyller grundlagens krav på saklighet och opartiskhet.

Läs bakgrund och Livmedelsverkets pressmeddelande här…
.

Livsmedelsverket blandar bort korten

Animalisk mat har aldrig visats vara farlig då man på ett vetenskapligt korrekt sätt studerat frågan, skriver Björn Hammarskjöld i en slutreplik till Livsmedelsverket.

Tack Livsmedelsverkets experter som håller med mig om att riktig mat är bra för hälsan.

I Jordbruksverkets rapport från 2009 står det att mängden energi som man äter har ökat från 2 000 kcal år 1964 till 2 500 kcal år 2006. Ökningen var i stort sett endast kolhydrater, 125 g kolhydrater extra per dag. Kolhydrater är giftiga i stora mängder, mer än 30–50 gram i blodet hos en normalperson om 70 kg är dödligt.

Livsmedelsverket blandar bort korten i sin replik. Det är stor skillnad på fett från vegetabilisk olja och fisk. Fleromättade fetter från vegetabilisk olja har högst 18 kolatomers längd och vi har svårt att förlänga de vegetabiliska fetterna till för oss nödvändiga 20, 22 och 24 kolatomers längd. Våra husdjur höns, gris och boskap samt fisk, kan göra det åt oss.

Enighet är inte lika med vetenskap

Dessutom: Enighet är inte vetenskap.

”En kost med mycket rött kött, charkprodukter, feta mejeriprodukter, raffinerade spannmålsprodukter och läsk ökar risken att bli sjuk”.

Detta är helt rätt då det gäller raffinerade spannmålsprodukter och läsk (innehåller enbart kolhydrater som består av socker), medan kött, charkprodukter och feta mejeriprodukter är livsnödvändiga.

Animalisk mat har aldrig visats vara farlig då man på ett vetenskapligt korrekt sätt studerat frågan. Se den omtalade Malmö kost- cancerstudien från 2002. Där visades att alla former av fett var ofarligt utom fleromättat omega-6 som visades öka risken för bröstcancer (Livsmedelsverkets Irene Mattisson är andreförfattare på den artikeln). Transplantationskirurger har sedan flera decennier vetat att omega-6 minskar avstötning av transplantat genom att minska immunförsvaret och ger cancer. Sedan vill Livsmedelsverket att våra barn (och vi) ska äta mera omega-6 i form av vattenbemängda margariner.

Livsmedelsverket hävdar att jag rekommenderar ännu mer kött och animaliskt fett. Proteinmängden är oförändrat 80 – 160 g per dag (precis som Livsmedelsverket vill). Mängden kolhydrater bör minskas från Livsmedelsverkets extrema råd om 480 g kolhydrater per dag, till högst 100 g. Fettet bör ökas från 100 till 250 g per dag. Genom att exempelvis minska mängden potatis från 2,8 kg till 0,6 kg (6 potatisar), så kan man i stället äta 3,75 dl gräddsås, allt per dag. I övrigt är maten naturlig och oprocessad och relativt kolhydratfattig.

Gamla svenska husmanskosten och det gamla franska köket är bra och riktig mat. Till maten kan man servera grönsaker, som dock i stort sett saknar näring.

.
Björn Hammarskjöld
filosofie licentiat i biokemi
före detta överläkare i pediatrik



Livsmedelsverkets svar i GP till en enskild medborgare

Riktig mat är bäst för hälsan

Ur nyhetsarkivet 2012-03-30

Debattreplik i GöteborgsPosten 30 mars 2012

 

Björn Hammarskjöld tycker att vi på Livsmedelsverket ska ändra våra kostråd och rekommendera ännu mer kött och animaliskt fett. Det går tvärtemot vad en samlad bedömning av det nuvarande forskningsläget visar, skriver bland andra Wulf Becker, professor i nutritionsforskning på Livsmedelsverket.


Björn Hammarskjöld påstår i en debattartikel i GP den 25 mars att orsaken till de senaste årtiondenas viktuppgång är att vi äter mer kolhydrater än tidigare, medan mängden fett och protein varit konstant. Sanningen är att vi äter mer av både kolhydrater, protein och fett. Mängden protein har ökat mest, framför allt från köttprodukter och ost. (Källa: Jordbruksverkets konsumtionsstatistik)

 

Matvanor handlar inte bara om hur mycket fett, kolhydrater och protein man äter utan även om vilken typ av mat dessa näringsämnen kommer ifrån. Jämfört med 60-talet dricker svenskar i dag fyra gånger så mycket läsk och äter dubbelt så mycket godis, choklad och glass. Det är inte bra kolhydratkällor.

 

Livsmedelsverket rekommenderar kolhydrater från riktig mat, som frukt, grönsaker, rotfrukter, baljväxter och fullkornsprodukter. Hammarskjöld verkar inte heller ta hänsyn till det faktum att svenskarna är mycket mindre fysiskt aktiva än förut, och att det är en mycket viktig orsak till övervikt och fetma.

 

Hammarskjöld tycker att vi på Livsmedelsverket ska ändra våra kostråd och rekommendera ännu mer kött och animaliskt fett. Det går tvärtemot vad en samlad bedömning av det nuvarande forskningsläget visar.

 

En kost med mycket rött kött, charkprodukter, feta mejeriprodukter, raffinerade spannmålsprodukter och läsk ökar risken att bli sjuk, medan frukt, grönsaker, baljväxter, fullkorn, olja och fisk minskar risken. Det är läkare och experter som forskar inom nutrition, cancer, hjärt- och kärlsjukdom och diabetes eniga om, liksom Världshälsoorganisationen, EU:s myndighet för livsmedelssäkerhet och World Cancer Research Fund.

 

Wulf Becker, professor i nutritionsforskning, Livsmedelsverket
Anette Jansson, chef för rådgivningsenheten, Livsmedelsverket
Anna Karin Lindroos, medicine doktor, nutritionsforskare, Livsmedelsverket
Irene Mattisson, doktor i medicinska vetenskaper, nutritionsepidemiologi, Livsmedelsverket


Generationers hälsa

Debatt söndagen 25 mars 2012

[Replik på ... "En hel generation riskerar sämre hälsa" ... GP 22 mars 2012]

En hel generation har redan usel hälsa

Det är ett ökat intag av kolhydrater som ligger bakom de senaste decenniernas viktuppgång. Mängden protein och fett vi äter har däremot varit konstant de senaste 40 åren. Livsmedelsverkets kostråd bidrar till problemen, skriver Björn Hammarskjöld.

Utmärkt att artikelförfattarna har funnit att ”Viktiga aktörer som arbetar med mat och hälsa har under flera år varit medvetna om att utvecklingen går åt fel håll”.

Fantastiskt att dessa aktörer inte insett sambandet mellan den kraftigt ökade kolhydratkonsumtionen de senaste decennierna som är helt parallell med ökningen av övervikt, diabetes och cancer. Enligt Jordbruksverkets rapport 2009 har mängden protein och fett som vi äter varit konstant de senaste 40 åren. Däremot han mängden kalorier ökar från 2 000 till 2 500 kcal på 40 år och ökningen har varit i form av kolhydrater.

Den som kommer ihåg vad grisbonden för 40 år sedan gav grisen för att den skulle bli fet säger att man gav gröpe (grovmalen, blötlagd spannmål) och potatis, båda bra kolhydratkällor.

Livsmedelsverket ger oss i dag rådet att äta mera gröpe som nu är omdöpt till fiberrik pasta.

Den som kan sin fysiologi, biokemi och endokrinologi vet att kolhydrater höjer blodglukoshalten som måste normaliseras med hjälp av insulin som omvandlar kolhydraterna till fett.

Livsmedelsverket rekommenderar att vi ska byta ut mättat fett mot fleromättat fett utan att ta hänsyn till att svensk forskning 2002 visade att fleromättat fett ökar risken för cancer, välkänt sedan tidigare av transplantationskirurger.

Mitt förslag är att Livsmedelsverket rekommenderar:

  • Ät riktig mat i form av kött, fisk, ägg och animaliskt fett.
  • Ät animaliskt fett, den typ av fett vi själva består av, det skadar oss inte.
  • Ät högst 100 gram kolhydrater per dag så är ingenting förbjudet, friska kan återfå normalvikt.

Livsmedelsverket måste följa grundlagens 1 kapitel 9 § [*].

Björn Hammarskjöld
före detta överläkare i pediatrik

Not [*]

Grundlagen: Kungörelse (1974:152) om beslutad ny regeringsform

1 kap. Statsskickets grunder

9 § Domstolar samt förvaltningsmyndigheter och andra som fullgör offentliga förvaltningsuppgifter ska i sin verksamhet beakta allas likhet inför lagen samt iaktta saklighet och opartiskhet. Lag (2010:1408).


RSS 2.0