Ministerstyre i Sverige

Annika Strandhäll skriver i ett mejl till Expressen att det är regeringen som styr sina myndigheter:

"När regeringen nu ytterligare förtydligar uppdraget om stöd till individen var det vår bedömning att det krävdes ett mer lyhört ledarskap för den uppgiften. Vid vårt senaste möte blev därför slutsatsen att ett ömsesidigt förtroende för Ann-Marie Beglers möjligheter att leda Försäkringskassan saknades", skriver ministern enligt Expressen.

 Intressant.

Vi får inte ha ministerstyre i Sverige.

Sedan kommer en minister och styr Försäkringskassan genom att på lagligt tveksamma grunder avsätta en gammaldags och hederlig ämbetsman som Ann-Marie Begler.

 När Ann-Marie Begler var GD på Skolinspektionen sade personaler där att Ann-Marie Begler var en rättrådig GD som troget följde lagarna och att hennes rättskänsla var okuvlig.

 Dessa egenskaper från hennes medarbetare säger mycket. Ann-Marie Begler är en gammaldags riktig och oförvitlig ämbetsman, den ämbetsman som alltid ser till att Staten får sitt och att den enskilde alltid får sina rättigheter tillgodosedda. Dessa trogna och rättrådiga ämbetsmän kan fortfarande återfinnas inom myndigheter men de synes vara i minoritet.

 Idag är det alldeles för många byråkrattor inom myndigheterna. Byråkrattor saknar vanligtvis kunskap om skillnaden mellan en byråkratta och en byråkratte. Byråkrattor bryr sig inte om den enskilda människan och hennes rättigheter utan berikar sig på den enskildes bekostnad. Ibland kan även Staten få sitt men aldrig den enskilda människan.

 Att Regeringen då gör sig av med en av de dugligaste generaldirektörerna på grund av valstrategi är horribelt. Hade regeringen kunnat tänka hade den kunnat visa på att Försäkringskassan har börjat vända på att förhindra att någon enda sjuk person skulle trilla mellan Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens stolar.

 Alltsedan 2003 har många personer ramlat mellan stolarna. Professor Lotta Vahlne Westerhäll påpekade 2003 i Socialmedicinsk Tidskrift , 2003 80:e årg. häfte 2, ”Renodlingen inom sjukförsäkringen ur rättssäkerhetssynvinkel.” (se inkopierad text nedan som inte går att få från nätet längre)

 2007 hade ett tjugotal av mina patienter ramlat mellan Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens stolar. Jag överlämnade en rapport om dessa missförhållanden till några av Försäkringskassans chefstjänster vid personligt besök på Försäkringskassans huvudkontor i Stockholm. Den höga tjänsteperson som tog emot rapporten lyfte ena ögonbrynet och en av de andra (som senare blev GD för Försäkringskassan) skakade långsamt på huvudet. Jag och mina meduppvaktande såg alla denna subtila kommunikation mellan tjänstepersomerna. Efter ett par veckor ringde jag rapportmottagaren för att förhöra mig om rapportens öde. Jag fick ingen kontakt. Två veckor senare ringde jag återigen, ingen kontakt. Efter ytterligare två veckor ringde jag igen.

 Då ringer vederbörande tillbaka efter ett par dagar och det första den frågade var: ”Vill du att jag ska diarieföra handlingarna jag fick [för sex veckor sedan]?”

 Mitt svar blev givetvis ”JA!”

Redan denna fråga visade på att Försäkringskassan åtminstone då vägrade att följa svensk grundlag. Och det finns flera sådana grundlagsbrott som jag har funnit hos Försäkringskassan både före och efteråt.

Och jag vet fortfarande idag inte om rapporten verkligen diariefördes korrekt.

 Nu hade regeringen chansen att återupprätta Försäkringskassans synnerligen och med rätta skamfilade och förvitliga [1] handlande. Men regeringen missade den möjlighet som Ann-Marie Begler utgjorde.

 Mora 2018-05-13

Björn Hammarskjöld

 

Fotnot 1
Förvitlig, adj. Skymflig. [Mnt. vorwitlik.] De Rewelske höllet vara et förviteligit ting opgifva en sådan befästning. Girs Joh. 3 kr. 19. olijdelige, förvijtelige och thetta vårt fädernesland skadelige vilkor tilbiuda. Gust. Adolf Skr. 121. obillige, oss och våre rijker förvithelige ... fredzmedeell. Hallenberg Handl. 63 (1613). Skulle iagh vetta mitt fädernesland vore stadt uthi sådan nödh, och thet ther uthi förlåta, så vore thet migh för-vijtlighit. Schroderus Liv. 156. the skrefvo them ett förvijteligit breff til. Widekindi 172. 
Källa: http://runeberg.org/ovanliga/0337.html

Jämför ”Oförvitlig”

 

Utdrag ur Professor Lotta Vahlne Westerhäll: Socialmedicinsk Tidskrift , 2003 80:e årg. häfte 2, ”Renodlingen inom sjukförsäkringen ur rättssäkerhetssynvinkel.”

Sammanfattningsvis framstår skälen för att tolka reglerna om rehabilitering ur en helhetssynvinkel som starkare än att tolka dem som ett uttryck för renodling. Den förvirring och den tveksamhet som handläggaren känner inför tillämpningen av 1997 års regler skulle försvinna om anställda och arbetslösa ges lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället. Med en funktionell syn på rättsreglerna rörande rehabilitering kan handläggaren ägna sig åt rättstillämpning i egentlig bemärkelse i stället för att, drastiskt uttryckt, hitta på något så när godtagbara skäl för att underlåta att tillämpa reglerna.

Att den faktiska tillämpningen hos försäkringskassorna inte präglas av en funktionell syn på rätten beror på att kassorna har att ägna sig åt en formell ärendehantering med en enligt verket likriktande funktion, vilken medför formell likhet men inte, nödvändigtvis, en materiell sådan. De välfärdsstatliga kriterierna är inte uppfyllda i denna del.

6 Renodlingens framtid

Socialdepartementet presenterade i januari 2003 en promemoria benämnd "Åtgärder för ökad precision vid sjukskrivning". Åtgärderna för ökad precision vid sjukskrivning syftar i första hand till att minska antalet sjukfall med hel sjukskrivning samt att förkorta längden på dessa. Det framhålls att förslagen inte i något avseende förändrar de grundläggande reglerna för rätten till ersättning vid sjukdom. Syftet är i stället att tydliggöra det nuvarande regelsystemet vid bedömningen av arbetsförmågan och att säkerställa att det följs. Därför redovisas jämförelsevis omfattande utdrag ur motivuttalanden från tidigare propositioner på området. Vidare görs gällande att det finns mycket som tyder på att 1995 och 1997 års renodlingsförändringar inte fatt tillräckligt genomslag. "Fortfarande pågår en förskjutning i tillämpningen av sjukdomsbegreppet hos patienter, läkare och inom socialförsäkringsadministrationen. Departementet menar dock att detta inte är något som man i första hand löser genom ytterligare förändringar i regelsystemet utan främst genom förstärkta utbildnings- och informationsinsatser.

 

"Sammanfattningsvis har regelsystemet genom riksdagsbesluten i anslutning till prop. 1994/95:147 och prop. 1996/97:28 förtydligats i en utsträckning som egentligen borde vara tillräcklig. Trots detta är tillämpningen av reglerna fortfarande bristfällig. Man kan göra ytterligare motivuttalanden i propositioner kopplade till smärre regeländringar för att försöka uppnå en större precision vid sjukskrivning. Innehållet i denna promemoria är avsett att utgöra en grund för detta. Det är dock svårt att se att man kan komma särskilt mycket längre enbart med detta. I stället bör huvudinriktningen vara att på ett konkret sätt förverkliga de intentioner som har kommit till uttryck i dessa propositioner. Tanken är således att de nuvarande bristerna i tillämpningen av regelsystemet skall avhjälpas."

 

Renodlingen har således kommit för att stanna, ja, t o m ytterligare befästas. Kampen mot de höga sjukskrivningstalen och de stora sjukförsäkringskostnaderna dessa medför har vägt tyngre än den materiella rättvisan och rättssäkerheten i det individuella fallet.

Detta bådar inte gott ur rättsstatlig och välfärdsstatlig synvinkel.

Är Livsmedelsverket medvetet korrupt?

Tim Noakes fick rätt i Sydafrika. 

Professor Tim Noakes har blivit anklagad av Health Professions Council of South Africa (HPCSA), Sydafrikas motsvarighet till Socialstyrelsen, IVO och hsan, att ge kostråd via Tweet till mamma med småbarn. Han gav rådet att fortsätta amma och sedan vid avvänjningen ge en LCHF-kost till barnet.

Det blev en lång rättegångsliknande process som uppvisade 354 vetenskapliga artiklar, 40 timmars vittnesförhör, 1 163 bilder och 5 093 sidor vetenskapligt material.

 HPCSA lyckades inte visa att det fanns vetenskap bakom kostråden.

 Beslutet blev att professor Noakes blev helt frikänd den 21 april 2017. Efter två års process på grund av ett Tweet. Läs gärna mer på Marika Sboros www.Foodmed.net

http://foodmed.net/the-noakes-trial/ (lista över alla artiklar Marika har skrivit och den första i serien
http://foodmed.net/2016/02/hpcsa-slapped-on-wrist-for-breaching-noakes-rights/ med många artiklar därefter.

 Jag känner igen formuleringen från SBU:s rapport Mat vid diabetes från 2010.  Fast där sade SBU att ”vetenskapen bakom kostråden är synnerligen bräcklig”.Vilket är en ljuvligt fin omskrivning för att det helt saknas vetenskap bakom kostråden. 

 Det är besynnerligt att myndigheter som SBU, Socialstyrelsen och Livsmedelsverket inte verkar bry sig i att det saknas vetenskap bakom kostråden.

 Det räcker med en enda rapport som visar att kostråden är fel för att kostråden måste förkastas. Om man ska följa vetenskapsteoretikern Karl Poppers teser [1]

 Det är besynnerligt att myndigheter som SBU, Socialstyrelsen och Livsmedelsverket inte verkar bry sig att det finns mycket vetenskap som falsifierar kostrådens hypoteser.

 Då kan man bara undra vad som driver myndigheterna att fortsätta med sina rekommendationer trots att det saknas vetenskap bakom kostråden.

 Låt oss då se på Livsmedelsverkets expertgrupp för nutrition och folkhälsa som tillsattes den 20 januari 2016 med hjälp av jäviga externa experter.

 Alla experter i gruppen utom en synes ha oacceptabla bindningar och jäv till livsmedelsföretag, läkemedelsföretag, lobbyorganisationer och internationella dietistorganisationer som dock ett par av Livsmedelsverkets högsta tjänstemän godkänt i strid med 11 och 12 §§ Förvaltningslagen.

 Värst är dock att två av Livsmedelsverkets högsta tjänstemän godkänt att sju av experterna, Alicja Wolk, Emily Sonestedt, Agneta Yngve, Elisabeth Rothenberg, Agneta Hörnell och Ingrid Larsson, till synes överlagt och uppsåtligen i sina jävsdeklarationer underlåtit att uppge att de har allvarliga jävsbindningar. Livsmedelsverket har inte brytt sig i att verifiera jäven.

 Jag begärde i januari 2016 att Livsmedelsverket omedelbart skulle skilja

 Emily Sonestedt,

gneta Yngve,

Alicja Wolk,

Elisabeth Rothenberg,

Agneta Hörnell,

Agneta Åkesson och

Ingrid Larsson

från uppdraget som experter och anmälas till åklagare på grund av att de till synes överlagt och uppsåtligt synes ha brutit mot 1 kapitlet 1 och 9 §§ Regeringsformen (alla ska följa lag och lokhet inför lag, saklighet och opartiskhet) samt även 9 kapitlet 1 och 3 §§ Brottsbalken (undanhållande av information som kan ge upp till sex års fängelse).

 Läs mer här http://kostkunskap.blogg.se/2016/january/byt-ut-livsmedelsverkets-experter.html

 Jag begärde att Livsmedelsverket snarast måtte skilja

 Roger Andersson,

Magnus Domellöv,

Christel Larsson,

Maria Magnusson och

Paulina Nowicka

 från uppdraget som experter i Livsmedelsverkets Expertgrupp i nutrition och folkhälsa på grund av att de har alltför många och allvarliga jäv till livs- och läkemedelsindustri samt ökända organisationer med koppling till industrin. Livsmedelsverket har inte brytt sig i att verifiera jäven.

 Vad händer?

 Livsmedelsverket finner efter ett knappt år att experterna inte är jäviga. De sju första har sluppit bli anmälda till åklagare och sitter kvar på sina tjänster, de fem andra sitter också kvar på sina tjänster som experter för Livsmedelsverket.

 Man kan då undra om Livsmedelsverket medvetet eller omedvetet slaviskt följer livsmedelsindustrins direktiv till svensk myndighet.

 Är följandet av livsmedelsindustrins direktiv till svensk myndighet medvetet kvarstår bara en slutsats.

Livsmedelsverket är korrupt. Om det sedan är pekuniär eller icke pekuniär korruption spelar ingen roll. Men det är lättare att påvisa pekuniär=ekonomisk korruption.

Är följandet av livsmedelsindustrins direktiv till svensk myndighet omedvetet kvarstår bara en slutsats.

Livsmedelsverkets personal saknar kunskap om nutrition. När Livsmedelsverkets personal saknar kunskap måste regeringen byta generaldirektör som får tillse att Livsmedelsverkets personal har tillräcklig kunskap.

 Mora 2018-05-13

Björn Hammarskjöld
Assisterande professor i pediatrik
F.d. överläkare i pediatrik
Filosofie licentiat i biokemi

 

Kort sammanfattning av Noakes’s frikännande

Diet Revolution Leads to Legal Wrangling

In 2013, Noakes published "The Real Meal Revolution: Changing the World, One Meal at a Time," which turned into the best-selling book ever in the history of Southern African literature. The success of this book produced major changes in dietary understanding in Southern Africa.

Alas, its success also led to legal action being taken against him by the Health Professions Council of South Africa, which is a professional medical licensing and regulatory board. The action came after he posted low-carb advice to a pregnant woman on Twitter.

As a result, the president of the Association for Dietetics in South Africa wrote a long letter to the Health Professions Council, challenging his ability to practice medicine.

"It is so bad that my own university dissociated itself from me," Noakes says. "At my hospital, GrooteSchuurHospital, you are not allowed to prescribe a low-carbohydrate diet for any condition. You're not allowed to discuss the diet among the doctors.

If you do practice it or if you were to prescribe it, something would happen to you. That's how strong the movement against it is. It's absolutely astonishing. The worst bit for me actually wasn't the trial and being accused of malpractice and so on. The worst bit was my university.

The dean of medicine wrote to the local newspaper and said they dissociated themselves from my views and all those who support the low-carbohydrate diet.

Of course, they had no evidence for it, but here I'd worked at this university for 35 years or so, and was one of the better-known scientists. That they could do that was absolutely astonishing. But … it does seem that industry was strongly involved."

Overwhelming Evidence

During the hearing, he presented five and a half days of testimony about the low-carb diet. He was also cross-examined for three and a half days. Then for another three days, expert witnesses were heard, including Nina Teicholz, Zoe Harcombe and Caryn Zinn, all three of whom presented a remarkably sturdy case for its use.

"For example, when Nina — [who] wrote the book 'The Big Fat Surprise: Why Butter, Meat and Cheese Belong in a Healthy Diet' — when she finished, the lawyer for the prosecution could not cross-examine her.

He just threw up his hands and quit. He didn't have anything to say. Zoe Harcombe was the same. She has just completed her Ph.D., showing there was never any proven evidence to change the dietary guidelines in 1977.

She presented her Ph.D. thesis. Again, the evidence is absolutely overwhelming. The end result is that we've had 23 days in court so far, and we won every single moment for 23 days.

We won everything. They have not been able to pin one thing on me. I think it's the first time in history that a diet has been put before a legal jury to decide whether or not it's true."

The final decision, more than three years after the Tweet was posted, was that Noakes was found not guilty of misconduct.

It remains to be seen whether the health professional council, the statutory party that took action against Noakes, will have to change their nutritional guidelines and update all nutrition and dietetics teaching in South Africa. As noted by Noakes, "That could be a huge moment for South Africa and perhaps for the rest of the world."



[1] Ur Wikipedia

Poppers grundinställning inom vetenskapsteorin var vederläggandet av det vetenskapliga värdet av metodologisk induktion. Popper uppställde som grundkrav för att något ska kunna betraktas som vetenskapligt, att ifrågavarande vetenskapliga rön ska kunna vara falsifierbart. Med det menar han att man i en teori ska kunna formulera bassatser och om de motbevisas så är teorin falsifierad. Enligt Poppers mening kan ingenting fullt ut bevisas, däremot kan någonting fullt ut motbevisas; En motinstans kan motbevisa en lag, en instans kan däremot aldrig bevisa en lag. Vetenskapsmannen ska därför uppställa en hypotes, som sedan (genom trial-and-error) utvecklas till en laghypotes, om den inte kan falsifieras. Falsifierbarheten utgjorde Poppers demarkationskriterium; det som skilde vetenskap från metafysik.

Läkares arbetsmiljö kan bli bra

Jag har läst ordförnaden för Läkarförbundet Heidi Stensmyrens drapa om vidareutbilsning för läkare.
http://www.mynewsdesk.com/se/sveriges_lakarforbund/blog_posts/sjukvaardens-kvalitet-och-saekerhet-beror-paa-laekarens-kompets-och-skicklighet-67727

Varför ska vi ha en förordning som reglerar vår vidareutbildning? Det är bara passiva latmaskar som vill bli matade med reglerad ”kunskap”, den ligger alltid i bakkant på kunskapen.
Vi måste ta befälet själva och se till att vi, var och en, tar ansvar för vår internutbildning för att ligga i framkant på kunskapen.
Före 1990 var det självklart att kollegerna träffades en eftermiddag i veckan för konsultationer och internutbildning. Var och en drog sitt strå till den samlade kunskapsstacken.
Där man har förmånen att ha hyrläkare kan man få den senaste kunskapen genom att kräva att alla externa kollegor berättar om just sitt eget specialområde på en timme per vecka.
Så det gäller återigen den gamla hederliga devisen man fick lära sig i det militära: Giv akt! Jag tar befälet! Manöver!

Hur ska vi fixa till vår arbetsmiljö om vi inte tar befälet över vår vidareutbildning själva?

Då kan man läsa gammal fysiologi från förra millenniet för att minska antalet patienter med omkring tre patienter per dag för varje primärvårdsläkare och få en klart bättre arbetsmiljö.

Då vi rannsakar vår gamla kunskap så kommer man ihåg att njurarna filtrerar ut 1-2 kilogram salt per dag i glomeruli och återhämtar mer än 99 % i tubuli, de små U-formade rören som kommer efter glomeruli. Det finns många olika sätt att reabsorbera inte bara natrium utan alla små molekyler och joner som vi behöver. Exempelvis reabsorberas varje glukosmolekyl i tubuli så länge P-glukos är under 10 mmol/L. Är det mer än 12 mmol/L så läcker njurarna glukos i urinen.

Den sista skvätten Na+ reabsorberas med hjälp av blodtryckshöjande hormoner som aldosteron och angiotensin II. Äter man mindre än 5 g salt (NaCl) per dag så är nivåerna av aldosteron och angiotensin II minst trefaldigt förhöjda och man fastnar i primärvårdens blodtrycksgarn, sätts på blodtrycksmediciner som blockerar natriumåterupptaget i tubuli vilket gör att man får hyponatremi som delvis kan kompenseras av att minska blodvolymen vilket leder till en blodtrycksminskning om 1-3 mm Hg.

Inget försök har mer än två armar, litet salt och 3 gram mindre salt. Inget försök har en tredje arm där man äter mer än 30 g salt per dag. Den tredje armen skulle ju olyckligtvis falsifiera hypotesen att ju mindre salt man äter desto lägre blir blodtrycket. Ju mer salt (under 100 g salt per dag) desto normalare blir blodtrycket, det blir helt normaliserat på grund av att nivåerna av aldosteron och angiotensin II sjunker till normala värden.

Bra, då kan 2 500 000 personer bara i Sverige slippa äta blodtrycksmediciner som enligt en SBU-rapport från 1994 ökar dödligheten jämfört med dem som inte äter blodtrycksmediciner.

Det blir tre patientbesök mindre per dag per primärvårdsläkare om blodtryckspatienterna går på kontroll en gång per år.

Sedan finns det ett par diagnoser till med onödig medicinering som kan minska antalet besök med ytterligare ett par patienter per dag per primärvårdsläkare. Men det är en annan historia. Och landsting/regioner skulle kunna spara 10-25 % av sin budget inom et par år. Men det går ju inte på grund av läkemedelsindustrins vinstkrav.
 
Björn Hammarskjöld
Assisterande professor i pediatrik
F.d. överläkare i pediatrik
Fil lic i biokemi