Kostkunskap

Livsmedelsverkets nuvarande kostrekommendationer är baserade på forskningsfusk och fria fantasier. Det visades mycket fint av Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) i dess rapport «Mat vid diabetes» som kom ut den 2, 3 och 5 maj 2010 samt slutversionen i augusti 2010. SBU fann att det helt saknades vetenskap bakom kostråden, varför de skulle behållas oförändrade (!).

Det saknas helt RCT-studier i strikt bemärkelse då det gäller kost. Det finns flera orsaker till det. Det går inte att randomisera kosten utan att försökspersonerna märker skillnaden. Ändrar man en parameter så ändrar man minst en parameter till, minskar man mängden kolhydrater så ändrar man mängden energi och man ändrar kroppens hormonbalans. Så det är alltså omöjligt att göra en RCT-studie, i strikt bemärkelse.

Däremot så kan man göra en kostförändring och se vad som händer med individen, individen är sin egen kontroll. Detta har gjorts många gånger men pillerkramarna ser inte skillnaden på nutrition och piller, utan tror att det är samma sak.

Ett av de allra snyggaste exemplen på en perfekt genomförd koststudie är doktor Jörgen Vesti Nielsens försök i Karlshamn sedan 2003. Läs mer här…

Här har 16 patienter med diabetes fått rådet att äta högst 100 g kolhydrater/dag. Det gav efter 6 månader en viktminskning på 11,5 kg i genomsnitt, tre av dem slapp alla mediciner, övriga minskade insulindosen från 60 E/dag till 18 E/dag.

Kontrollgruppen om 15 patienter tappade 1,8 kg på 6 månader, ingen medicinförändring, de hade fortfarande 60 E insulin per dag.

Åtta av kontrollgruppen gick efter 8 månader över till lågkolhydratkost och de gjorde en liknande resa in i frisklandet. Alla 24 mådde helt bra efter 44 månader, ingen progress av ”naturalförloppet”, inga dödsfall.

Av de fem som var kvar i högkolhydratkosten hade fyra fått hjärtinfarkt och två av dessa hade dött. De har alltså helt följt det ”naturalförlopp” som Socialstyrelsens Dan Andersson beskrev i Läkartidningen 1998, där 40 % av patienter med nyupptäckt diabetes hade dött inom fem år efter diagnos.

Vi ser denna undersökning som perfekt. Att få signifikanta resultat i en liten undersökning är mycket svårare än i en stor undersökning. Försöket är upprepat inom försöket med samma resultat. En sådan upprepning av försöket i försöket med samma resultat är briljant!

Beträffande långtidsstudier så har vi William Banting på 1860-talet, han som är upphovet till ordet bantning. Han gick ned i vikt och levde länge på lågkolhydratkost. Vidare finns det en studie som redogjorde för samernas kost från 1732, alltså en 280 år gammal studie. Sedan har vi Paal Røiris beskrivning av inuiternas kost som stämmer perfekt med samernas kost (länk), från 2002. Røiris slutsats är tänkvärd:

”En dokumentasjon av at gjeldende norske kostholds-retningslinjer ikke er i pakt med foreliggende forskningsresultater, og bør revideres.”

Önskan om ökad valfrihet och att laga riktig mat från grunden även i skolan är helt i överensstämmelse med våra önskemål. För att kunna laga riktig och god mat bör man följa Livsmedelsverkets kostråd i SvenskaNäringsrekommendationer Översatta till livsmedel (SNÖ).

Livsmedelsverkets SNÖ

I SNÖ står det att kolhydrater (den så kallade ”utrymmesmaten” består enligt Livsmedelsverket nästan enbart av kolhydrater) bör begränsas till maximalt 13-14 E%.

Vi vill liberalisera det något så att maximalt 100 g kolhydrater per dag till vuxna är en enkel gräns att använda. Det blir max 35 g kolhydrater per huvudmål, motsvarar 7 hg grönsaker per huvudmål om eleven orkar äta så mycket.

Men barnen slipper alla former av utrymmesmat i form av bullar, även benämnda fullkornsbröd, pasta, tårta, pizza, glass, hårt bröd och alla andra spannmålsprodukter, samt socker.

I övrigt blir det normal mängd protein (0,5 g animaliskt protein per kg kroppsvikt) som även Livsmedelsverket rekommenderar. Observera att vegetabiliska proteiner saknar den essentiells aminosyran taurin, varför vegetabiliska proteiner är mindre dugliga för människan.

Resten av energin i maten bör komma från animaliskt fett, det fett som är mest likt vårt eget fett. Man kan använda en del kokosfett och eventuellt rapsolja och olivolja.

Övriga vegetabiliska fetter innehåller abnormt höga halter av omega-6-fetter som är cancer- och inflammationsdrivande (se Livsmedelsverkets Irene Mattissons artikel från 2002 i ”Cancer Causes Control”, där hon visar att omega-6 i större mängder än 20 g leder till ökad risk för bröstcancer). Dessa oljor bör man låta bli för att fortsätta att hålla sig frisk.

Detta ger att för 2 500 kcal per dag blir det 35 g kolhydrater, 11 g protein och 77 g fett, i mat blir det 700 g grönsaker, 55 g kött och 1,5 dL riktig gräddsås.

Feta barn är undernärda barn

Det är visat i början av 1930-talet i New York att feta barn är undernärda barn. Många tvingades till soppkök under den stora depressionen och då fick barnen spannmål som ökade deras fetma, men för litet protein, fett och mikronäringsämnen i den näringsfattiga soppan och brödet.

Så som du beskriver det så ska alla överviktiga (= undernärda barn) ha rätt till mera fett och mindre kolhydrater i maten, precis som Livsmedelsverket skriver i SNÖ.

Jag anser att det strider mot Barnkonventionen och grundlagens 1 kapitel 9 § att särskilja barn och deras mat på grund av kroppsvikt.

• Man får aldrig glömma att protein är livsnödvändigt..
• Man får aldrig glömma att fett är livsnödvändigt..
• Man får aldrig glömma att kolhydrater är giftiga i högre koncentration än 7 mmol/L (motsvarar mer än 7 g i blodet hos 70 kg människa)..
• Man får aldrig glömma att kolhydrater är dödliga i koncentrationer mer än 30-50 mmol/L (motsvarar mer än 30-50 g i blodet hos 70 kg människa).

Kolhydrater ställer därför till kaos i kroppen om man äter mer än 5 g stärkelse (=5 g glukos), som höjer blodglukosnivån till 10 mmol/L. Se insulins effekter här…

Dessutom åldras proteiner i kroppen av en hög glukos- eller fruktoshalt, det blir en försockring eller kandering av proteinmolekyler som förstör funktionen av proteinet.

Den mest kända kanderingen är HbA1c eller ”långtidssockret”. Här sätter sig en sockermolekyl på hemoglobinet som då förhindras att ta upp syre. Detta kan leda till syrebrist och död i vävnaderna.

Så kolhydrater bör minimeras för att säkerställa en hälsosam blodglukosnivå. Detta uppnås genom att äta mat som innehåller protein och fett från animaliska källor, det vill säga artegen mat. Då mår man bra.

PS. Eftersom Livsmedelsverkets hemsida med ”Frågor och svar om LCHF” är behäftad med en del faktafel och med påståenden som inte är styrkta, har vi bett dem att justera sidan, eftersom de enligt lag är skyldiga att tala sanning.

Brevkonversationen med SLV och en uppdaterad korrekt version av ”Frågor och svar om LCHF” finns här… (en version baserad på ”vetenskap och beprövad erfarenhet”).