Svälten i Sverige

Nu har det kommit fram att de gamla svälter i Sverige.
 
De svälter i Skåne enligt flera rapporter på sociala media.

De svälter i Mora, det vet jag som politiker i Nämnden för kostsamverkan mellan Landstinget Dalarna och Mora kommun. Och jag har påtalat detta sedan 2011 utan någon reaktion från tjänstemännen. Inte heller har det blivit bättre.

Detta är visat av Socialstyrelsen i flera rapporter och rekommendationer alltsedan 2000 att patienter svälter i vården, Socialstyrelsen anger att 50 till 100 % patienterna svälter.
 
Men Socialstyrelsen saknar handfasta råd hur maten ska lagas för att äldre och patienter ska slippa svälta. 

Låt oss gå igenom litet fakta som kan kontrolleras på nätet.

Den totala mängden mat som ges inom åldringsvården är enligt den forskning som finns omkring 1 650 kcal per dag.

Den uppgiften om 1 650 kcal/dag stämmer väl med de uppgifter som tjänstemännen i Nämnden för kostsamverkan mellan Landstinget Dalarna och Mora kommun (Kostnämnden) har redovisat några gånger under tiden 2011 till 2016.

Livsmedelsverket rekommenderar 25-35 E% av 2 500 kcal till huvudmål för kvinna och 3 200 kcal för man eller minst 625-875 kcal till kvinna och 800-1 120 kcal till man. I genomsnitt blir det då omkring 900 kcal per portion som våra gamla bör ha för att slippa svälta vid lunch och middag. Sedan behövs även energität frukost och tre energitäta mellanmål för att de äldre ska få i sig den energi de så väl behöver för att må bra.

I Skåne serverades äggakaka (skånsk variant av pannkaka) med bacon och bönor.

Jag hämtade receptet på Äggakaka från Arlaköket och körde igenom beräkningsprogrammet Kostbevakningen.se

Det blev 336 kcal till middag.

Denna portion mat gav bara 13,4 % respektive 10,5 % av dagsbehovet eller 54 % respektive 42 % av vad en måltid ska innehålla enligt Livsmedelsverkets minimikrav för lunch eller middag.

Summerar man de sedvanliga uppgifterna om ett dagsintag så blir det 250 kcal till frukost, 200 kcal till mellanmål, 400 kcal till lunch, 200 kcal till mellanmål, 400 kcal till middag och 200 kcal till kvällsmål. Summan blir 1 650 kcal, i alla fall enligt både kalkylprogram som räknedosa.

Om man använder vanliga konsumentpriser för måltiden så blir det 6,25 SEK för 336 kcal. Det ungefärliga genomsnittsintaget av energi för en lunch eller middag bör vara 900 kcal. Då blir råvarukostnaden för en måltid 17,28 SEK. Det är billigt då Kostnämnden i Dalarna räknar med 16,22 SEK/portion och 36,50 SEK för 900 kcal om måltiden innehåller 400 kcal.

En annan uppgift som kommer fram då jag beräknar måltiden i Skåne och i Kostnämnden är att energitätheten är för låg.

Livsmedelsverkets normalkost innehåller omkring 1 kcal/g mat. Det gör att en man måste äta 3 200 g mat eller 3,2 L mat eller en tredjedels 10 L spann mat per dag. Det tar tid att äta så stor dygnsvolym mat.

Allmänkost (A-kost) bör enligt Socialstyrelsen ges till friska äldre och patienter (vem har hört talas om en frisk patient?) och ska ha en högre energitäthet, 2 kcal/g mat. Då slipper personen äta oöverstigligt stora portioner och har lättare att äta upp.

Energi- och proteinförstärkt kost (E-kost) ska enligt Socialstyrelsen ges till undernärda och/eller sjuka personer. Enligt samma logik ska då E-kosten innehålla minst 3 kcal/g mat. För att få upp energiinnehållet måste då de onyttiga tomma kalorierna från kolhydraterna ersättas med animaliskt fett eftersom kolhydratrik mat sällan har mer än 1 kcal/g mat, fett innehåller upp till 9 kcal/g mat.

Men E-kosten är en utmaning för kostpersonalen, hittills saknar jag en meny skapad av kostenheter som uppfyller kraven för E-kost med minst 3 kcal/g mat över hela dygnet. Men jag har skissat på en sådan kost.

Men det går att förbättra äggakakan på ett enkelt sätt genom att byta ut 1 msk smör mot 1 hg smält smör i smeten för 4 portioner. Då ökar energitätheten till mer än 2 kcal/g och det blir helt plötsligt godkänd A-kost. Energimängden ökar med 50 % till 500 kcal/portion, matvolymen ökar med 9 % till 246 g, råvarukostnaden för 900 kcal minskar med 26 % från 17,28 SEK till 13,64 SEK

Lägger man sedan till 1 hg vispad vispgrädde ökar energin till 871 kcal per portion (tillräckligt nära målet 900 kcal), energitätheten till 2,51 kcal/g mat och kostnaderna för råvarorna minskar till 11,96 SEK per 900 kcal. Kommunen borde via upphandling få ett betydligt lägre pris på de lokalproducerade matvarorna än normalt konsumentpris.

Slutsats: Personer i Skåne och i Mora som får mat via kommunens hemtjänst svälter på samma sätt som Socialstyrelsen påpekat i mer än 20 år..

Det finns kunskap om kosten men den används uppenbarligen inte och det är synnerligen enkelt och dessutom billigare att ge de gamla riktig mat lagad från grunden än industriprocessad mat som lagas, kyls/fryses, lagas, kyls och värms en tredje gång.

All denna värmning och kylning förstör maten och smaken.

Mora 2017-01-03
Björn Hammarskjöld
Assisterande professor
F.d. Överläkare
Filosofie licentiat i biokemi
Oberoende Senior Vetenskapsman i Nutrition

Remissvar till Socialstyrelsen 2014

Jag skrev ett remissvar till Socialstyrelsen i september 2014

Det blev ett långt remissvar och fortfarande än mer aktuellt så här kommer bara 

SAMMANFATTNING:

Vi vet sedan millennier att en patient med sockersjuka inte tål att äta socker=kolhydrater. Dagens behandlingsrekommendationer av patienter med sockersjuka i Sverige är helt i strid med vetenskap och beprövad erfarenhet. Det vi sedan årtusenden vet men synes aktivt ha förträngt är den livsräddande kunskapen att den som har sockersjuka inte tål socker eller kolhydrater (som består av och lätt kan brytas ned till socker).

 

I stället har dessa patienter med sockersjuka tvingats bli beroende av läkemedel för att patienterna över huvud taget ska överleva på grund av ovetenskapliga och falska kostråd.

 

Den som inser att socker och kolhydrater ger både ett sockerberoende och ett läkemedelsmissbruk slutar att äta mer socker än den tål. Man slipper då ett svängande blodsocker och myckna läkemedel.

 

Vi begär att patienter med sockersjuka och även personal som utbildar patienter med sockersjuka utbildas i att en lågkolhydratkost är det enda (lagliga) alternativet för att i största möjliga mån minska sitt beroende av läkemedel.

 

Vårdpersonal ska följa Patientsäkerhetslagens (PSL) 6 kapitel 1 § [1].

 

Det innebär att Livsmedelsverkets av SBU befunna ovetenskapliga kostråd är olagliga för vårdpersonal att rekommendera.

 

Det innebär att Socialstyrelsens beslut av 2008-01-16 om att en lågkolhydratkost är i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet och måste följas.

 

Det innebär att Socialstyrelsens rekommendation Kost vid diabetes ger rekommendationer som strider mot lag och är olagliga för vårdpersonal att rekommendera.

 

Det innebär att Julius Lagerholms kostråd är i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet och måste följas.

 

Det innebär att Richard Feinstein och medarbetares artikel i den vetenskapliga tidskriften Nutrition [2] måste följas.

 

Då kan patienter med sockersjuka må bättre och slippa onödiga läkemedel och det så kallade Naturalförloppet. 

 

Björn Hammarskjöld
Sekreterare i DiOS
Assisterande professor i pediatrik vid Strömstad akademi
F.d. överläkare i pediatrik
Filosofie licentiat i biokemi
Oberoende Senior Vetenskapsman i Nutrition



[1] Patientsäkerhetslagen 6 kapitlet Allmänna skyldigheter

1 § Hälso- och sjukvårdspersonalen ska utföra sitt arbete i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. En patient ska ges sakkunnig och omsorgsfull hälso- och sjukvård som uppfyller dessa krav. Vården ska så långt som möjligt utformas och genomföras i samråd med patienten. Patienten ska visas omtanke och respekt.

[2] R Feinman et al Dietary Carbohydrate restriction as the first approach in diabetes management. Critical review and evidence base Nutrition 10.1016/j.nut.2014.06.011

Sluta ät statiner

Nu har den äntligen kommit. Artikeln som slår undan fötterna för kolesterolmaffian.

Lack of an association or an inverse association between low-densitylipoprotein cholesterol and mortality in the elderly: a systematic review

Uffe Ravnskov, David M Diamond, Rokura Hama, Tomohito Hamazaki, Björn Hammarskjöld, Niamh Hynes, Malcolm Kendrick, Peter H Langsjoen, Aseem Malhotra, Luca Mascitelli, Kilmer S McCully, Yoichi Ogushi, Harumi Okuyama, Paul J Rosch, Tore Schersten, Sherif Sultan, Ralf Sundberg
http://bmjopen.bmj.com/content/6/6/e010401.full.pdf+html

Det är 17 vetenskapsmän som tillsammans har gått igenom ett stort antal artiklar och funnit 19 studier som jämför det ”onda” LDL-kolesterolvärdet och död. Det blev 68 094 äldre där man registrerade alla dödsfall i 28 grupper och hjärt-kärldöd i 9 grupper.

Det visar sig att man fann en negativ korrelation mellan död av alla orsaker och LDL-kolesterol i 16 grupper varav 14 var statistiskt signifikant skillnad. Det var 92 av alla där man registrerade sambandet. Bland övriga kunde man inte finna någon association.

I två grupper vad dödligheten högst bland dem som hade lägsta LDL-kolestrolhalten. Bland sju grupper fanns ingen association.

Slutsatsen blev att ju lägre LDL-kolesterol desto högre var risken att dö bland dem som var äldre än 60 år.

Denna upptäckt är tvärtemot kolesterolhypotesen där högt LDL-koleterol ger kärlförfettning och död.

Detta visar att äldre personer med högt LDL-kolesterol lever längre än personermed lågt LDL-kolesterol.

Vidare måste nu rekommendationerna rörande farmakologisk minskning av LDL-kolesterol för att minska hjärt-kärlsjukdomar ifrågasättas hos patienter äldre än 60 år.

Läs hela artikeln här:http://bmjopen.bmj.com/content/6/6/e010401.full.pdf+html

Min konklusion:
Nu har det visats att inte bara det ”goda” HDL-kolesterol ska vara högt för att ge ett klart förlängt liv utan även det ”onda” LDL-kolesterolet bör vara högt för ett långt liv.
 
Då behöver ingen över 60 års ålder äta kolesterolsänkande statiner. Med tanke på att omkring 34,4 % av alla svenska invånare över 60 år står på statiner var det 733 239 personer över 60 års ålder som 2015 stod på statiner. Källa: Socialstyrelsens läkemedelsstatistik 2016-06-14

Ingen av dessa 733 239 personer över 60 års ålder behöver äta statiner. Alla dessa patienter har fått biverkningar av statinerna. Källa: Socialstyrelsens läkemedelsstatistik 2016-06-14

96 % av alla som dör i hjärt-kärlsjukdom är minst 60 år gamla. Att vara yngre än 60 år innebär en ännu mindre risk att dö i hjärt-kärlsjukdom. Men 19 % av alla som äter statiner är under 60 års ålder.

Som följd av att de över 60 års ålder nu slipper statiner saknas anledning att särbehandla personer under 60 års ålder. 
 
Ingen av de 168 322 personer som är under 60 års ålder behöver äta statiner. Alla dessa patienter har fått biverkningar av statinerna. Källa: Socialstyrelsens läkemedelsstatistik 2016-06-14

Ingen av alla dessa 901 561personer i alla åldrar behöver äta statiner. Alla dessa patienter har fått biverkningar av statinerna.

Biverkningarna är många och allvarliga. Alla får en försämring av hjärnans funktion då nervsignalmolekylerna inte kan skickas mellan nervtrådar på grund av kolesterolbrist. En del får en klar demensutveckling på grund av statinerna. Enstaka (i realiteten hundratals) patienter får total minnesförlust. Se exempelvis https://www.spacedoc.com/articles/statins-pls-als-and-pn och det finns mycket mer att läsa på Dr Gravelines hemsida.
 
Muskelvärk är vanligt, man orkar inte gå ens på grund av energibrist i cellerna. Sexlivet blir lidande, risken för sockersjuka ökar och de som redan har sockersjuka får ökat P-glukos eftersom insulintransporten minskar på grund av kolesterolbrist.

Om jag stode på statiner skulle jag låta bli att ta mer stainer och ta med mig artikeln i BMJ Open till min läkare och få denne att sluta skriva ut statiner. Kallas patientmakt och har stöd i Patientsäkerhetslagens 6 kapitel 1 §.

Björn Hammarskjöld
En av författarna i BMJ-artikeln
Assisterande professor i pediatrik vid Strömstad Akademi
F.d. överläkare i pediatrik
Filosofie licentiat i biokemi