Livsmedelsverkets nya Bra mat i skolan
Livsmedelsverket har enligt ett pressmeddelande 2013-04-18 gett ut en ny vägledning som kallas Bra mat i skolan.
Tyvärr ges den ut innan Nordiska NäringsRekommendationer 2012 (NNR2012 eller NNR5 som den också kallas) har kommit ut. NNR2012 avser man utges under sommaren 2013. Men ännu har den sista remissomgången inte publicerats.
Det är därför synnerligen olämpligt att ge ut en ny version av Bra mat i skolan. Det är slöseri med skattemedel att göra det. Bra mat i skolan måste göras om efter det att NNR5 presenterats. Men detta kan också ingå i den strategi som Livsmedelsverket har för att säkerställa att NNR5 överensstämmer med den av SBU underkända NNR4.
Vid en snabb genomläsning finner man en mängd felaktigheter i eposet från Livsmedelsverket.
För det första verkar man fortsätta att arbeta efter NNR4 (den version som kom ut 2004-5) och som i sin helhet underkändes av Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) i dess rapport från 2010.
Detta innebär att NNR4 inte får användas som underlag för kostrådgivning över huvud taget. Därmed faller hela underlaget till Bra mat i skolan.
Så det räcker egentligen med detta konstaterande. Och släng sedan denna version av Bra mat i skolan i den elektroniska papperskorgen, sudda bort alla ettor och nollor.
I det militära fick man lära sig när man gjorde fel. Då blev ordern:
GÖR OM!
GÖR RÄTT!
Det blir samma order till Livsmedelsverket.
Här kommer ett förslag till Livsmedelsverket för en omarbetad version som stämmer med fysiologin, biokemin och endokrinologin från förra seklet, alltid lika aktuella kunskaper.
Livsmedelsverket har en vacker men ofullständig tabell med rekommendationer.
Låt oss gå igenom tabellen och justera allteftersom.
*************************************
Livsmedelsverkets tabell i Bra mat i skolan
Tabell 1. Åldersanpassade referensvärden för energi- och näringsinnehåll i en genomsnittlig skollunch, motsvarar 30 procent av rekommenderat dagligt intag (RI) enligt SNR 2005.
Ålder (år)…………………………………6–9……...10–12……..13–15……..16–18
Energi per portion (MJ) 30 %.....................2,3…………2,8…………3,1………...3,4
(25–35 %)…………………………..(1,9–2,7)…...(2,3–3,2)…..(2,6–3,6)…..(2,8–3,9)
Energi per portion (kcal) 30 %.................550…………660………...750………...810
(25–35 %)…………………………(460–650)….(550–770)…(620–870)….(680–950)
Protein (g)…………………………….14–28………17–33……..19–37……….20–41
Mättat fett (g) Högst……………………..6,2………….7,4…………8,3………….9,0
Fleromättat fett (g)………………….3,1–6,2……..3,7–7,4…….4,1–8,3……..4,5–9,0
Fibrer (g)………………………………….7…………….8…………...9…………...10
Vitamin D (μg)…………………………2,3…………...2,3…………2,3…………..2,3
Vitamin C (mg)…………………………12……………15………….23……………23
Folat (μg)………………………………..39……………60………….90…………..120
Järn (mg)……………………………….2,7……………3,3…………4,5…………..4,5
Salt (g) Högst………………………….1,4*…………..1,7*………...2,0*………….2,1*
* Bör användas som ett riktvärde och långsiktigt mål eftersom det i dag kan vara svårt att uppnå i praktiken. 1,7 g salt motsvarar 0,7 g natrium.
*******************************************
Här kommer förslaget till en bättre tabell.
År är bra som grov indelning men man bör kanske ta med en grov uppskattning av vikten hos barnen. Vikten varierar normalt med ±20-30 % inom varje årskull och här klumpar man ihop treårskullar i samma kolumn varför vikten kan variera ännu mer. Men låt oss sätta en ungefärligt vikt för varje kolumn bara man är medveten om den stora variationen i vikt.
Så det blir en rad till med en grov uppskattning av vikten i de fyra ålderskategorierna.
Tabell A Makronäringsämnen
Ålder ……….år……...6–9...10–12…13–15..16–18
Vikt ………..kg……19-25...25-35…35-45…45-75
********************************************
Energimängden som anges i MJ med två siffrors noggrannhet bör nog anges med endast en siffras noggrannhet baserat på den stora variationen i vikt hos barnen inom gruppen. Två siffrors noggrannhet är för ”exakt”.
Så då blir raden så här.
Tabell A Makronäringsämnen
Ålder ……….år……...6–9...10–12…13–15..16–18
Vikt ………..kg……19-25...25-35…35-45…45-75
Energi……….MJ……...2………3………4……...5
*************************************
Energimängen som anges i kcal och tre siffror bör med samma resonemang anges med en signifikant siffra i form av Mcal (1 Mcal=1 000 kcal)
Tabell A Makronäringsämnen
Ålder ……….år……...6–9...10–12…13–15..16–18
Vikt ………..kg……19-25...25-35…35-45…45-75
Energi……….MJ……...2………3………4……...5
Energi……….Mcal…..0,6……0,7…….0,8……0,9
***********************************************
Mängden protein anges i gram och intervallet är mer än tillräckligt om man äter animaliskt protein men är klart otillräckligt vid vegetarisk kost. När man äter animaliskt protein räcker det med 0,5 g/kg kroppsvikt, vackert visat vid amning. Det bör påpekas att en vuxen människa om 70 kg har omkring 10 kg protein i kroppen. Så animaliskt protein saknar skadeverkningar i kroppen. Så den raden lämnas oförändrad.
Tabell A Makronäringsämnen
Ålder ……….år……...6–9...10–12…13–15..16–18
Vikt ………..kg……19-25...25-35…35-45…45-75
Energi……….MJ……...2………3………4……...5
Energi……….Mcal…..0,6……0,7…….0,8……0,9
Protein………g……….19…….24……..29…….36
***********************************************
Sedan kommer man till mängden fett. Här har man delat upp fett i mättat fett och fleromättat fett och utelämnat enkelomättat fett.
Men totalmängden fett anges inte. Inte heller anges hur mycket kolhydrater barnen bör äta. I och med att Livsmedelsverket bara rekommenderar mängd protein så innebär det att fördelningen mellan kolhydrater och fett lämnas helt fritt. Det är bra men skolor har en tendens att inte kunna välja. Man vill ha en norm att gå efter.
Eftersom mängden kolhydrater och fett samvarierar inverst så låt oss vänta med fett tills mängden kolhydrater är fastställda.
Mängden kolhydrater bör enligt den gamla fysiologin inte överstiga 1 hg per dag oavsett ålder. Mer kolhydrater leder bara till övervikt och sockersjuka.
Då bör lunchen ha högst 30 g kolhydrater. Så då för vi in raden för kolhydrater i tabellen
Tabell A Makronäringsämnen
Ålder ……….år……...6–9...10–12…13–15..16–18
Vikt ………..kg……19-25...25-35…35-45…45-75
Energi……….MJ……...2………3………4……...5
Energi……….Mcal…..0,6……0,7…….0,8……0,9
Protein………g……….19…….24……..29…….36
Kolhydrater…g……….30…….30……..30……..30
***************************************
Sedan kommer man till det sista makronäringsämnet, fett. Man måste ha i åtanke att en vuxen människa kan normalt innehålla mer än 10 kg animaliskt fett och i extremfall uppåt 400 kg animaliskt fett utan att dö av fettet. Och knappt 50 % av denna vikt är mättat fett! Det verkar som om Livsmedelsverket ignorerade kunskapen om att animaliskt fett har mycket likartad fettsyrasammansättning oavsett art. Fettsyrasammansättningen är knappt 50 % mättat fett, knappt 50 % enkelomättat fett och resten, omkring 5 %, är fleromättat fett.
Livsmedelsverkets begränsning av mättat fett saknar helt vetenskapligt underlag och, om den används, begränsar man totalmängden fett till endast 16 g fett till lunch. Det blir 22 E% fett och det är under den gräns om minst 30 E% fett som Livsmedelsverket anger. Raden med mättat fett utgår då den saknar vetenskaplig grund.
Animaliskt fett innehåller omkring 5 % fleromättat fett med normalt minst lika mycket fleromättat fett av omega- 3 som omega-6. Vegetabiliska fleromättade fetter är för korta för att djur ska ha direkt nytta av det fleromättade fettet. Djur har sedan ett enzym som kan förlänga vegetabiliska fleromättade fetter till animaliska fleromättade fetter. Människan har klent med detta enzym men kor, grisar och höns har betydligt bättre och effektivare enzymer. Så det är klart bättre att våra växtätande djur bygger om vegetabiliska fetter till animaliska fetter. Det enda som man då behöver göra är att äta djur med det optimala fettet specialanpassat för människan.
Eftersom det finns mycken kunskap om att vegetabiliska fleromättade fetter av omega-6-typ orsakar cancer och inflammation i kroppen så bör mängden fett av omega-6-typ begränsas i maten till under 5 gram per dag oavsett ålder [1]. Genom att ersätta omega-6-fett med animaliskt fett blir det automatiskt rätt fettsyrasammansättning och raden med minimimängd fett av omega-6-typ tas bort.
Mängden fett barnen ska äta är redan bestämd av totalmängden energi minus energin från protein minus energin från kolhydrater.
Så då blir det enkelt med nästa rad i tabellen.
Tabell A Makronäringsämnen
Ålder ……….år……...6–9...10–12…13–15..16–18
Vikt ………..kg……19-25...25-35…35-45…45-75
Energi……….MJ……...2………3………4……...5
Energi……….Mcal…..0,6……0,7…….0,8……0,9
Protein………g……….19…….24……..29…….36
Kolhydrater…g……….30…….30……..30……..30
Fett………….g……….45…….54……..63……..71
*********************************************
Sedan kommer man till övriga ämnen som Livsmedelsverket tas upp.
Fibermängden bör minskas till minde än 0,35 g/kg kroppsvikt så då blir fiberraden i tabell 3 enligt följande.
Tabell C Övrigt
Ålder ……….år……...6–9...10–12…13–15..16–18
Vikt ………..kg……19-25...25-35…35-45…45-75
Fibrer högst…….g……...2……...3……..4………5
****************************************
Mängden vitamin D3 bör uppgå till minst 125 µg/dygn till vuxen om 70 kg för att säkerställa en fysiologisk nivå av vitamin D3 i blodet om 125 nmol/L. Raden blir som följer.
Tabell C Övrigt
Ålder ……….år……...6–9...10–12…13–15..16–18
Vikt ………..kg……19-25...25-35…35-45…45-75
Fibrer högst…….g……...2……...3……..4………5
Vitamin D……µg……..15…….20……30……..40
********************************************
Vitamin C, folat och järn är bra. Så dessa rader lämnas oförändrade.
********************************************
Sedan kommer man till raden med salt.
All gammal fysiologi visar att man aldrig kan överdosera salt då vuxen person filtrerar ut omkring 1 gram salt per minut. Barn filtrerar ut på samma sätt. Nyfödda har första dygnet ett intag motsvarande 70 g salt till vuxen för att säkerställa att det nyfödda barnet slipper att dö av saltbrist [2].
Svårigheten är att återabsorbera tillräckligt med salt för att upprätthålla saltkoncentrationen i blodet till 141 ±4 mmol/L. Genom att äta tillräckligt med salt per dag slipper man dö på grund av saltbrist [3]. Det är alltså livsviktigt att barnen i skolan får mat med tillräckligt mycket salt för att barnen ska må bra.
Så raden om salt i tabell 3 blir så här:
Tabell C Övrigt
Ålder ……….år……...6–9...10–12…13–15..16–18
Vikt ………..kg……19-25...25-35…35-45…45-75
Fibrer högst…….g……...2……...3……..4………5
Vitamin D……µg……..15…….20……30……..40
Vitamin C……mg……..12…….15……23……..23
Folat………….µg……..39…….60……90……120
Järn…………..mg…….2,7……3,3…...4,5…….4,5
Salt Minst……..g……….2………3…….4………4
***************************************************
Sammanfattningsvis blir det mycket enkelt att ge barnen en fysiologiskt näringsriktig kost genom att följa den gamla hederliga fysiologin från förra seklet.
Energimängderna är gamla kunskaper och ungefärliga men de fungerar fortfarande.
Mängden protein, omkring 15 E%, stämmer väl med livsmedelsverkets rekommendationer och fysiologin.
Mängden kolhydrater, omkring 15 E%, stämmer väl med livsmedelsverkets rekommendationer [4] och fysiologin.
Mängden fett, omkring 70 E%, stämmer väl med livsmedelsverkets rekommendationer [5] och fysiologin.
Mängden salt i maten bör vara minst 10 g/dag till vuxen och motsvarande mängd till barn baserat på vikten, stämmer väl med fysiologin.
Så då är det bara att följa kunskapens väg i stället för Livsmedelsverkets till synes kunskapsbefriade och fria fantasiers väg i Livsmedelsverkets nya vägledning.
Mora 2013-04-20
Björn Hammarskjöld
F.d. överläkare i pediatrik
Filosofie licentiat i biokemi
Oberoende senior vetenskapsman i nutrition
Extramaterial
Tabell A Makronäringsämnen
Ålder ……….år……...6–9...10–12…13–15..16–18
Vikt ………..kg……19-25...25-35…35-45…45-75
Energi……….MJ……...2………3………4……...5
Energi……….Mcal…..0,6……0,7…….0,8……0,9
Protein………g……….19…….24……..29…….36
Kolhydrater…g……….30…….30……..30……..30
Fett………….g……….45…….54……..63……..71
Tabell B Energiprocent
Ålder ………år…….6–9 10–12 13–15 16–18
Protein……..E%.........13…….14…….15…….16
Kolhydrater..E%.........20…….17…….15……..13
Fett………...E%.........67…….69…….71……...71
Tabell C Övrigt
Ålder ……….år……...6–9...10–12…13–15..16–18
Vikt ………..kg……19-25...25-35…35-45…45-75
Fibrer högst…….g……...2……...3……..4………5
Vitamin D……µg……..15…….20……30……..40
Vitamin C……mg……..12…….15……23……..23
Folat………….µg……..39…….60……90……120
Järn…………..mg…….2,7……3,3…...4,5…….4,5
Salt Minst……..g……….2………3…….4………4
Livsmedelsverkets pressmeddelande visar på exempel
Exempel ur råden Bra mat i skolan:
§ Maten är god och lagad av bra råvaror.
Håller fullkomligt med
§ En eller gärna flera alternativa rätter finns att välja på, med fördel ett vegetariskt alternativ som alla får ta av.
Håller med men vegetariskt alternativ är ofysiologiskt och kan utgå
§ Eleverna får möjlighet att sitta vid bordet och äta i cirka 20 minuter.
Håller fullkomligt med
§ Lunchen serveras mellan kl 11-13, varje elev äter vid samma tidpunkt varje dag.
Håller fullkomligt med
§ Köttkonsumtionen hålls nere.
Felaktigt och ofysiologiskt påstående
§ Skolorna ställer miljökrav i samband med inköp av livsmedel.
Håller med
§ Köket har rutiner så att elever med allergi och överkänslighet inte blir sjuka av maten.
Håller fullkomligt med
§ Skolmåltiden används som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen.
Håller fullkomligt med
§
Jag håller med om det mesta som Livsmedelsverkets pressmeddelande tar upp, normalt självklara saker som inte ens skulle behöva tas upp i ett normalt artigt, vänligt och omtänksamt samhälle.
Men. Varför ska man hålla ned köttkonsumtionen? Äter vi gräsbetat kött oavsett art så äter gräsätaren upp det gräs som annars skulle torka och ruttna till koldioxid och metan. Så gräsätare är metansänkor på samma sätt som skog är koldioxidsänkor. Dessutom är gräsbetarna självgående, självgödslande jordförbättrare till skillnad från traditionellt konstgödslat och utarmande jordbruk.
[1] Wirfält, Mattisson, Irene (numera vid Livsmedelsverket) et al Postmenopausal breast cancer is associated with high intakes of omega6 fatty acids (Sweden). Cancer Causes Control. 2002 Dec;13(10):883-93.
Malmö Diet and Cancer Study: Department of Medicine, Surgery and Orthopedics, Lund University, Sweden.
[2] Aperia, Broberger, Herin, Zetterström Salt content in human breast milk during the three first weeks after delivery. Acta Paediatr Scand; 1979; 68; 441-2
[3] http://kostkunskap.blogg.se/2012/july/livsmedelsverket-och-salt-del-3.html
http://kostkunskap.blogg.se/2012/july/svar-fran-livsmedelsverket.html
[4] Livsmedelsverkets Rapport nr 1 SNÖ från 2003 sidan 5, st 2 nedifrån.http://www.slv.se/upload/dokument/rapporter/mat_naring/RapportSNO.pdf
[5] Livsmedelsverkets Rapport nr 1 SNÖ från 2003 sidan 5, st 2 nedifrån.http://www.slv.se/upload/dokument/rapporter/mat_naring/RapportSNO.pdf