Kostkunskap.blogg.se

De kallas för Key Opinion Leader (KOL) eller på svenska Ledande OpinionsBildare (LOB), dessa professorer som sitter på sin universitetsstol och samtidigt på flera andra stolar tillhörande myndigheter, livsmedelsföretag och läkemedelsföretag.

Dessa LOBbare, har en stor påverkan på hur sjukvården behandlar olika sjukdomstillstånd. De behandlingsanvisningar vid olika sjukdomar som finns är nästan alltid utgivna av läkare som är LOBbare och samtidigt använder sig av läkemedelsbolagens information. Samma information som de själva har skrivit ihop på läkemedelsföretaget inför lanseringen av läkemedlet.

På livsmedelssidan finns det också mycket intressanta intressekonflikter.

Ta exempelvis området kost vid diabetes.

Här har vi en professor i diabetologi som sitter som expert i Livsmedelsverkets Expertgrupp för Kost och Hälsa. Professorn har varit med om att utforma Livsmedelsverkets kostråd. Det var två stolar.

Samme professor satt som expert i Livsmedelsverkets Expertgrupp för Samordnad Sjukhuskost (ESS-gruppen). Det var tre stolar.

Professorn får ett uppdrag av Socialstyrelsen att som expert gå igenom vetenskapen i ett tillsynsärende och beslutet kommer i januari 2008. En lågkolhydratkost är i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet vid behandling av diabetes och övervikt. Någon intressekonfliktdeklaration har inte presenterats vid redovisningen. Det var fyra stolar

Socialstyrelsen, som under 2007 fick överta Livsmedelsverkets kostråd för sjuka, finner under våren 2008 att någon bör utreda vilken vetenskaplig grund som finns för kostråden då det gäller diabetes. Socialstyrelsen kontaktade Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) som har resurser att gå igenom och utvärdera vetenskapen bakom kostråden.

Vår professor får sedan under våren 2008 i uppdrag att för SBUs räkning utreda vilken vetenskap som finns bakom Livsmedelsverkets kostråd. Professorn låter SBU städsla ytterligare experter under sommaren och hösten 2008. I professorns intressekonflikts- eller jävsdeklaration till SBU uppges inte att professorn är en av Livsmedelsverkets experter, ej heller att han varit expertutredare åt Socialstyrelsen. Det var fem stolar.

Nåväl, vår professor har fått nya uppdrag. Denna gång som LOBbare, förlåt expert ska det vara, då det gäller Socialstyrelsens nya kostråd för patienter med diabetes. I professorns jävsdeklaration till Socialstyrelsen uppges inte att professorn är en av Livsmedelsverkets experter, ej heller att han varit expertutredare åt Socialstyrelsen och SBU. Han sitter nu på sex intressekonfliktstolar.

Professorn har sedan blivit LOBbare hos SBU vid rapporten om fetma. Han sitter nu på sju intressekonfliktstolar.

Detta var myndighetsstolarna vår professor sitter på. Men professorn sitter också på tio stolar från industrin enligt egen uppgift i jävsdeklarationen till SBU. Dessutom har professorn under flera år suttit på stolen från ILSI (International Life Science Institute, ett internationellt lobbyföretag vars medlemmar kommer från de största livsmedelsproducenterna).

Räknar man nu ihop alla stolarna blir det till minst aderton stolar. Men det är inte Svenska akademins stolar han har ockuperat, det är aderton stolar med en mjuk sits av ekonomisk kompensation.

Detta är bara de av mig hittills kända stolarna som en av våra LOBbare lyckas sitta på.

Livsmedelsverket har vid min genomgång omkring 29 experter/LOBbare av samtliga 49 personer som jag funnit associerade till Livsmedelsverkets expertgrupper enligt protokoll. Så ytterligare 28 stycken LOBbare sitter på mer än två stolar. Sedan finns det ett tjugotal personer med anknytning till Livsmedelsverket och sexton av dem är knutna till andra myndigheter eller organisationer.

Men vi får aldrig veta vilka konferenser som myndigheternas tjänstemän åker på. Vi får aldrig veta hur mycket som myndigheternas tjänstemän blir bjudna på av konferenser och företag.

Det är ett närmast incestuöst nätverk av LOBbare som verkar styra inte bara Livsmedelsverket utan andra myndigheter liksom hälso- och sjukvården.

Vi kan lösa problematiken med jäv.

Det är enkelt.

Låt en myndighet sköta samtliga jävsdeklarationer inom hälso- och sjukvården och relaterad forskning genom att alla är skyldiga att uppge samtliga jäv till myndigheten. Ett utdrag från myndighetens databas bifogas samtliga handlingar där det behövs jävsdeklarationer som (vetenskapliga) artiklar, expertuppdrag och liknande situationer där det är viktigt att jäv deklareras.

Den lämpligaste myndigheten torde vara Socialstyrelsen som redan har ett färdigt register över samtliga legitimerade utövare och då bara behöver lägga till fler fält i databasen och behöver bara lägga till de myndigheters  tjänstemän som har någon form av koppling till hälso- och sjukvården.

Sedan kan var och en gå in på Socialstyrelsens hemsida och se vilka jäv en expert eller författare har och därmed kan man själv bedöma trovärdigheten hos experten/författaren.

Finner något ett jäv som saknas i databasen behöver detta kontrolleras med den jävige och om det stämmer ska det tillföras en rad med 
Undanhållet jäv Expert i xxxxxxxxxxxxxxxxx

Detta torde minimera situationer som i SBUs rapport Mat vid diabetes där en expert hade "två eventuella jäv" i de första två versionerna men uppgav 24 jäv i de två följande upplagorna. Likväl uppgavs inte att vederbörande satt som expert i en av Livsmedelsverkets expertgrupper.

Minimera LOBbarnas i inflytande!