Kostkunskap.blogg.se

Vi har den 31 maj 2024 skickat in följande anmälan till Åklagarmyndigheten för att myndigheten som självständig och oberoende statlig expertmyndighet inom brottsbekämpning ska utreda om misstänkta lagbrott har begåtts av en eller flera ledamöter i den svenska statsledningen.

Vi vill veta om det finns fog för misstankar om att den svenska statsledningens medlemmar har stöttat det stora PCR-bedrägeriet med enorma ekonomiska incitament som har fått mer än 80 % av vuxna invånare i Sverige att ta minst en injektion med det patenterade och därmed av människa konstruerade biovapnet injektioner med modRNA ¹.

Vi vill också ha utrett om den svenska statsledningens medlemmar har medverkat med misstänkt beskyddande av överlagt och uppsåtligt PCR-bedrägeri med enorma ekonomiska incitament

Det kommer mer.

Här är anmälan.
Och den är inskickad den Fri, 31 May 2024 08:31:20 +0200

och kvittot via automatsvar kom Fri, 31 May 2024 06:32:20 +0000

Som synes tog det en minut att via automatsvar skicka kvittot.

Men begärt dagboksblad med diarienummer har inte kommit vilket visar att Åklagamyndigheten syns sakna vissa elementära kunskaper om vad skyndsamt innebär ur laglig synpunkt. Men det tar vi nästa vecka

Björn

 

 

Till Åklagarmyndigheten Riksåklagare Katarina Johansson Welin

Anmälan till åklagare

Till Åklagarmyndigheten Riksåklagare Katarina Johansson Welin att handläggas skyndsamt

Detta ärende ska handläggas i enlighet med EU-rätten som rättesnöre förutom svensk lag

Vi begär att åklagarkammaren öppnar förundersökning rörande misstänkt uppsåtligt och överlagt bedrägeri utifrån enorma ekonomiska incitament.

Det rör misstankar om

Överlagt och uppsåtligt bedrägeri med enorma ekonomiska incitament

Sammanfattning.

De misstänkta nuvarnade socialministern Jakob Forssmed och förra socialministern och nuvarande riksdagsledamoten Lena Hallengren misstänks ha initierat och underhållit det så kallade PCR-bedrägeriet vilket sedan har lett till att befolkningen har skrämts till underkastelse som lett till att mer än 80 % av Sveriges befolkning har injicerats med tiotals miljoner meter modifierat RNA (modRNA) per dos via preparat med lipidnanopartiklar (LNP). Dessa injektioner har klassificerats som förbjudna biovapen enlgt bland annat professor i internationell rätt Francis Boyle.

PCR-testet mot det patenterade SARS-CoV-2-viruset har aldrig avsetts att bekräfta smittsamhet i sjukdom.

Folkhälsomyndigheten (FHM) i Sverige publicerade den 21 juli 2020 en vägledning till Sveriges regioner angående kriterier för bedömning av smittfrihet vid Covid-19. (Artikelnummer 20110.) Vägledningen uppdaterades den 30 november 2020.

Inledningsvis fastslår FHM följande:

”PCR-tekniken som används i test för att påvisa virus kan inte skilja på virus med förmåga att infektera celler och virus som oskadliggjorts av immunförsvaret och därför kan man inte använda denna test för att avgöra om någon är smittsam eller inte.”

Detta har bekrätats av två fastställandedomar i Portugal hösten 2020 vilka enligt subsidiaritetsprincipen i EU-rätten har samma verkan inom varje land inom EU. ²

Regeringen med de misstänkta förra socialminister och nuvarande riksdagsledamoten Lena Hallengren och nuvarnade socialminister Jakob Forssmed i spetsen har sedan avtalat med Sveriges kommuner och regioner (SKR) att på ett misstänkt falskt och felaktigt uppsåtligt och överlagt bedrägligt sätt öka PCR-testningen mellan 2020 och 2022 genom att ge en ”belöning” på 1 500 (2020-2021) eller 1 100 SEK (2022) per test, sammanlagt mer än 36 tusen miljoner kronor. Trettiosex miljarder kronor som skakades fram ur rockärmen utan beslut i riksdagen.

Regionerna gick med avsevärda ekonomiska överskott från 2020 och fram till 2023. Då sinade guldkalven varför regionerna gått med mångmiljardunderskott från 2023. I andra länder skulle det kallas misstänkta mutor och uppsåtligt och överlagt kriminellt grovt bedrägeri.

Riksdagen har sedan lång tid delgetts kunskap om PCR-bedrägeriet varför vare sig regeringen eller andra riksdagspolitiker kan undgå att utöva sim lagstadgade plikt att anmäla förestående eller pågående brott till lagsäkrande myndighet som polis och åklagare.
Det finns mycket mer som är misstänkta brott som vi kan redogöra närmare för då en förundersökning har inletts.

Vi erinrar om uttalande i Lakartidningen.se 2024-05-20 från åklagare Mats Jansson på riksenheten mot korruption. I nuläget är brottsrubriceringen tagande av muta och trolöshet mot huvudman.

– Men då ska man veta att tröskeln för att inleda en förundersökning är väldigt låg. Det är det verktyg som åklagare och polis har för att hämta in information och få grepp om vad som har hänt, säger han.

Läs mera i bifogade artikel av assisterande professor Björn Hammarskjöld med rubriken 65 Mm modRNA English May 25 2024.PDF . (bifogas)

Vi erinrar också om att före detta ministern Görel Thurdin redan 1996 skrev en motion om att
Myndigheterna ska framför allt möta människor med respekt inte förakt eller nedlåtenhet eller nonchalans

Motion till riksdagen av Görel Thurdin, 1996/97:c545 , Demokrati, rättsäkerhet och myndighetsutövning (bifogas)

Vi begär en skyndsam kontakt med ansvarig åklagare för att kunna ge en utförlig information om de kunskaper som vi har.

Vi begär att ansvarig åklagare säkerställer förhör med både anmälare, vittnen och sakkunniga experter så att vi raskt kan gå vidare i ärendet.

Vi erinrar om att om förundersökning av vår anmälan inte inleds så krävs en korrekt och fullständigt rättssäker motivering för att uppfylla lag och EU-rätt inklusive EUSGR artikel 20, 41, 42, 51, 52, 53, 54 samt proportionalitetsprincipen

Vi bifogar litet mer info om svensk lag och EU-rätten som gäller i detta EU-rättsärende.

Vänligen

Björn Hammarskjöld                     Emil Borg                Margareta Skanstze
Assisterande professor i pediatrik Ambassadör för One Producent vid
vid Strömstad Akademi                Small Town, Sverige  Sveriges Radio
F.d. överläkare i pediatrik              Bagaregårdsgatan 7 A  under 20 år,
Filosofie licentiat i biokemi vid    416 70 Göteborg          numera pensionär
Stockholms Universitet(1971)      0720-030 424             Knösvägen 116
Molekylärbiolog                            [email protected] 371 64 Lyckeby
Virolog                                 0705-567 809 [email protected]
070-385 09 33
[email protected]

 

Info om svensk lag och EU-rätten

Artikel 51 i Rättighetsstadgan

 Enligt EU-fördraget ska institutionerna, organen, byråerna och medlemsstaterna respektera rättigheterna, iaktta principerna, och främja tillämpningen av unionsrätten i enlighet med sina befogenheter.

Då Lissabonfördraget trädde i kraft (den 1 december 2009) blev EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna rättsligt bindande för EU:s institutioner och för medlemsstaterna när de tillämpar svensk lag och den överordnande EU-lagstiftningen. EU:s medlemsstater är redan bundna av de grundläggande rättigheter som garanteras av deras nationella konstitutioner. När de tillämpar EU-lagstiftning måste de emellertid också respektera de grundläggande rättigheterna som undertecknades den 1 december 2009.

Vid Sveriges Regerings framträdande i EU-domstolen åberopas flitigt den obligatoriska rättssäkerhetsprincipen bl.a.  Bressol-domen. Häri stadgas att det åligger begränsande myndighet att bevisa nödvändighet och proportionalitet i sin lagstiftning för en inskränkning. Precisa omständigheter med underbyggda analyser ska presenteras.

C-73-08 Bressol punkt 41,47,48,71

Noteras särskilt;

Av Bressol-domen punkt 74 och även t.ex. mål C-542/09 EU-kommissionen mot Nederländerna punkt 85 framgår att inskränkaren har bevisbördan.

EU-domstolen kräver genomgående proportionalitetsbedömning vid alla inskränkningar. Se bl.a. mål C-73/08 Bressol punkt 71, i punkt 77 ålägges nationell domstol kontrollera myndighetens motiveringar i punkt 71.

Inskränkaren har bevisbördan. Bevisbördan ligger faktiskt på inskränkaren. I domen Ciola stadgas att myndigheter är skyldiga att med alla till buds stående skydda den enskildas rätt.

C-224/97 Ciola punkterna 26-33

Högsta Domstolen har i mål Ö 461-11 Billerud av datum 2014-02-25, punkterna 12-17 fastställt att svenska myndigheter och domstolar icke får ändra EU-rättens innehåll och effekt.

Ur HD Ö 461-11 Billerud, punkterna 12-17, citat;

Förhållandet mellan Europakonventionen och unionsrätten

12. De grundläggande rättigheterna såsom de garanteras enligt Europakonventionen ingår i unionsrätten som allmänna principer. Det framgår såväl av EU-fördraget (artikel 6.3 i Fördraget om Europeiska Unionen) som av EU-domstolens praxis. Bestämmelser i Europeiska unionens stadga, som motsvaras av bestämmelser i Europakonventionen, ska ha samma innebörd och räckvidd som i konventionen. Ingen bestämmelse i stadgan får tolkas så att den inskränker eller inkräktar på de mänskliga rättigheter och grundläggande friheter som erkänns i Europakonventionen. (Artiklarna 52.3 och 53.) EU-domstolen beaktar Europadomstolens praxis vid tolkningen av unionsrätten.

13. Proportionalitetsprincipen är enligt Europadomstolens praxis en grundläggande princip som genomsyrar konventionsrätten. Det är också en allmän rättsprincip som ingår i unionsrätten (se artiklarna 5.1 och 5.4 i Fördraget om Europeiska unionen och artikel 49.3 i Europeiska unionens stadga).

14. Europadomstolen (stor kammare) framhöll i en dom år 2005, dvs. före tillkomsten av de nu redovisade bestämmelserna, att skyddet av mänskliga rättigheter inom EG fick anses vara likvärdigt med skyddet enligt konventionen och att det därför finns en presumtion för att EG-rätten respekterar konventionen. Presumtionen kan motbevisas om det i det enskilda fallet finns omständigheter som innebär att skyddet för konventionsrättigheterna är uppenbart otillräckligt (manifestly deficient). (Bosphorus Hava Yolları Turizm ve Ticaret Anonim Șirketi [Bosphorus Airways] mot Irland, no. 45036/98, dom 30 juni 2005, se p. 165 med hänvisningar).

15. Principen om unionsrättens företräde innebär att svenska domstolar och myndigheter är förhindrade att tolka en bestämmelse som har beslutats på EU-nivå på ett sätt som ändrar dess innehåll eller effekt och att de är bundna av EU-domstolens tolkning av EU-rätten. Samtidigt har Sverige en folkrättslig förpliktelse och ett eget ansvar för att tillse att rättigheterna enligt Europakonventionen inte kränks i det enskilda fallet.

16. I enlighet med Europadomstolens praxis har Högsta domstolen att vid prövningen utgå från presumtionen att bestämmelserna i artiklarna 16.3 och 16.4 i handelsdirektivet är förenliga med Europakonventionen (se p. 14). EU-domstolen har i sitt förhandsavgörande lämnat besked om hur bestämmelserna ska tolkas och har särskilt prövat deras förenlighet med proportionalitetsprincipen, en prövning som måste anses inbegripa proportionalitetsprincipen också i den mening som Europadomstolen lägger i begreppet (jfr p. 13).

17. En svensk domstol kan frångå vad som följer av EU-domstolens tolkning av en EU-bestämmelse endast om tillämpningen i det enskilda fallet annars skulle utgöra en allvarlig och otvetydig kränkning av Europakonventionen. Det betyder att det faktiska utrymmet för en sådan avvikelse är ytterst begränsat.

Observera att EU-domstolen ålagt myndigheter och domstol att värna den enskildes unionsrätt i ett flertal domar. Se bl.a. EU-domstolens dom i mål C-224/97 Ciola punkterna 26-33.

Slut info

1Källa hämtad den 30 maj 2024: https://data.who.int/dashboards/covid19/vaccines