Och vi kan fira en God Jul som vi gjorde förr
Information från Folkhälsomyndigheten är helt glasklar. Läs längre ned!
Jag redovisar här litet fakta::
-
rtRT-PCR-test kan inte användas för att ställa diagnos. Alltså måste myndigheterna upphöra med rtRT-PCT.
-
Testet kan inte skilja på en infektiös viruspartikel (viruspartikel som kan smitta) och RNA eller annat nedbrutet virusskräp som inte kan ge sjukdom över huvud taget.
-
Det finns inga uppgifter i Sverige om hur mycket man kan förstärka rtRT-PCR (hur många förstärkningsomgångar, cykler, man gör) och fortfarande kunna odla fram virus från samma prov. Testet är därmed inte korrekt validerat och får därför inte användas.
-
Andra studier utrikes har visat att kommer man över 20 cyklers förstärkning så minskar möjligheten att odla fram virus från samma person. Kommer man över 30 cykler så kan man odla fram virus från mindre än 3 % av de rtRT-PCR-prov som är positiva enligt rtRT-PCR.
-
Att använda mer än 30 cykler leder till ökande mängder ospecifik förstärkning som kan ge falskt positiva test i upp till 97 %
-
Kan man inte odla fram virus samtidigt som rt-RT-PCR är positivt måste rtRT-PCR betraktas som falskt positivt
-
De flesta lab i Sverige anger inte Ct-värdet, det antal cykler som krävs för att få ett mätbar mängd DNA. Det innebär att vare sig behandlande läkare eller personen som testas har någon möjlighet att avgöra om personen verkligen har Covid-19. Omkring 90 % av testerna är negativa vilket innebär att de som testas negativt har annat virus eller allergi som orsak.
-
Region Östergötland gjorde i somras en utvärdering av alla som avlidit med diagnosen Covid-19.RNA. och kan hjälpa bedömningen vid symtom. Men diagnos kan inte ställas med hjälp av testet70 % hade avlidit av annan orsak än Covid-19 men fått diagnosen och endast 15% hade avlidit av Covid-19.
Mina kommentarer:
Testet mäter bara om det finns minst en mycket liten snutt RNA från SARS-CoV-2 som kan förstärkas med testet.
Men man vet inte hur stor del av den kompletta RNA-molekylen som man mäter. Det behövs en komplett RNA-molekyl med 29 811 nukleotidbaser (RNA-byggstenar) förpackad i en proteinspiral som är förpackad i ett virushölje för att kunna smitta.
rtRT-PCR mäter bara RNA. och kan hjälpa bedömningen vid symtom. Men diagnos kan inte ställas med hjälp av testet eftersom man inte mäter de smittsamma viruspartiklarna.
Likaså kan man finna RNA från viruspartiklar som frusit eller torkat. Skadade viruspartiklar smittar inte. Men man kan hitta RNA på föremål som ledstänger och i ventilationssystem. Men inte smittsamma viruspartiklar.
Chefläkare Inge Bruce hävdade i ett radioprogram i Radio Uppland den 14 december 2020 att Covid-19 smittar i hemmet och på arbetsplatser men inte på allmän plats eller i kollektivtrafiken enligt vad smittspårarna funnit.
Han håller med om att vi smittar då vi står ansikte mot ansikte med mindre än en meters avstånd. Som boende i ett nordligt land med temperaturer ned mot -30ºC eller mer kan man vid låga temperaturer se precis hur långt utandningsluften når. Oftast inte ens en meter
Men om vi inte smittar längre bort än en meter, allmän plats sprider inte mycket smitta, varför ska då alla utomhusevenemang stängas ned?
Man smittar inte om man står rygg mot rygg, man smittar inte om man står sida vid sida, man smittar inte om alla andra är mer än en meter bort. Hur många på ett sportevenemang står ansikte mot ansikte på en hockeymatch? I stort sett inga. Då är smittrisken extremt låg oavsett hur många som tittar på matchen.
Då går det lika bra att vara 5, 50, 500, 5 000 eller 50 000. Följ vetenskapen och öppna upp Sverige helt!
Det är ingen signifikant skillnad i total dödlighet under 2020 jämfört med medelvärdet för 2015-19. Då saknas anledning till att stänga samhället för fler än 8 personer.
Hur många har dött av Covid-19? 15 % av i dagsläget 8 000 avlidna personer blir omkring 1 200 personer som har dött av Covid-19. Det blir 0,011 % eller att 99,99 % av Sveriges befolkning har överlevt pandemin som inte kan betraktas annat än som en vanlig förkylning.
Tänk om det man låtit bli att stänga ned världen för ett vanligt förkylningsvirus.
Det är hittills 99,92 % av alla i Sverige som har överlevt Covid-19. Eller, om vi använder siffrorna från Region Östergötland, 99,99 % som överlevt Covid-19.
Om Sveriges myndigheter hade lyssnat på Uffe Ravnskov och Mats Humble i Läkartidningen i april respektive maj 2020 hade dessutom 6 000 personer sluppit att dö en förtida död genom att följa Livsmedelsverkets råd om vitamin D3.
Det finns redan 2003 förslag om att använda vitamin C och vitamin D3 för att behandla 400-500 förkylningsvirus virussjukdomar inklusive coronavirus.
Livsmedelsverket rekommenderar att alla nyfödda ska ha 400 IE vitamin D3. EFSA, den europeiska motsvarigheten till Livsmedelsverket hävdade redan 2005 att nyfödingar ska ha vitamin D3 i upp till 1 000 IE per dag.
Jag som gammal barndoktor skulle aldrig komma på tanken att ge en vuxendos av exempelvis penicillin till en nyföding om 3 kg. Varför ska då en vuxen ha en spädbarnsdos vitamin D3?
Litet reguladetri från mellanstadiets matematik underlättar, det som Livsmedelsverket till synes glömde lära sig i skolan. Låt oss då räkna:
400 IE / 3 kg * 75 kg = 10 000 IE.
Alltså ska en vuxen ha 10 000 IE vitamin D3 per dag, 25 gånger mer än ett spädbarn då den vuxne väger 25 gånger mer än ett spädbarn
Då uppnår alla den fysiologiska undre gränsen av vitamin D3 i blodet om minst 125 nM och gränsen till överdos ligger långt bort på mer än 700 nM
Då skulle vi alla slippa Covid-19 och alla andra förkylningar (400-500 olika hittills kända förkylningsvirus).
Då behöver inte regeringen försnilla 9 000 miljoner av våra skattepengar för att berika Bill Gates och andra oligarker med motsvarande summa.
Regeringen och myndigheterna skulle slippa föreslå lagar som bryter mot våra fri- och rättigheter, garanterade i vår grundlag och i EURS.
Och vi kan fira en God Jul som vi gjorde förr
Björn Hammarskjöld
Assisterande professor i pediatrik vid Strömstad Akademi
F.d. överläkare i pediatrik
Filosofie licentiat i biokemi vid Stockholms Universitet (1971)
Molekylärbiolog, har jobbat med PCR och HIV:s höljprotein
Virolog, har jobbat med mässlingsvirus nukleokapsid och RNA i 8 år
Mikrobiolog, 2 betyg vid Stockholms Universitet
Läs mer här
Folkhälsomyndighetens
Vägledning om kriterier för bedömning av smittfrihet vid covid-19
Publicerad: 21 juli 2020Uppdaterad: 30 november 2020Artikelnummer: 20110Folkhälsomyndigheten
Sammanfattning
Smittsamheten av SARS-CoV-2 är sannolikt störst i anslutning till insjuknandet och i början av sjukdomsförloppet. Det är svårt att värdera provsvar hos personer senare i förloppet då RNA kan detekteras under flera veckor men inte kan skilja på infektiöst och icke-infektiöst (av immunförsvaret inaktiverat) virus. PCR-test kan därför inte användas för att avgöra smittfrihet och man får istället främst använda kliniska kriterier samt tid från insjuknandet.
För PCR- eller antigenpositiva personer isolerade i hemmet så kan de bedömas som smittfria efter minst två dygns feberfrihet och allmän förbättring samt när det gått minst sju dygn sedan insjuknandet.
För personal inom vård och omsorg med misstänkt eller verifierad infektion med SARS-CoV-2 (covid-19) gäller samma tidsgränser, med tillägget att de alltid bör provtas vid misstanke.
Om symtomfria personer provtas kan man bedöma dem som smittfria först sju dagar efter positivt prov. Skulle de utveckla symtom efter provtagningen så får man räkna från den insjukningsdagen eller om de haft symtom förenliga med covid-19 nyligen, då kan man räkna från den insjukningsdagen.
Inom särskilda boenden för äldre samt korttidsvård, miljöer med särskilt känsliga individer, så tillämpas med hänvisning till försiktighetsprincipen tidsgränsen minst 14 dagar efter insjuknande även för mildare fall inkluderande minst 2 dygns feberfrihet med stabil klinisk förbättring.
För sjukhusvårdade personer som haft en svårare sjukdomsbild så är kriterierna minst 2 dygns feberfrihet med stabil klinisk förbättring samt minst 14 dagar från insjuknandedagen, ända upp till 21 dagar för de allra sjukaste som också behövt vård på IVA. Antikroppspåvisning kan användas för bedömning av om smittsamhet kvarstår då studier visat att det korrelerar med när aktivt virus inte längre kan påvisas.