Svälten i Sverige
Nu har det kommit fram att de gamla svälter i Sverige.
De svälter i Skåne enligt flera rapporter på sociala media.
De svälter i Mora, det vet jag som politiker i Nämnden för kostsamverkan mellan Landstinget Dalarna och Mora kommun. Och jag har påtalat detta sedan 2011 utan någon reaktion från tjänstemännen. Inte heller har det blivit bättre.
Detta är visat av Socialstyrelsen i flera rapporter och rekommendationer alltsedan 2000 att patienter svälter i vården, Socialstyrelsen anger att 50 till 100 % patienterna svälter.
De svälter i Mora, det vet jag som politiker i Nämnden för kostsamverkan mellan Landstinget Dalarna och Mora kommun. Och jag har påtalat detta sedan 2011 utan någon reaktion från tjänstemännen. Inte heller har det blivit bättre.
Detta är visat av Socialstyrelsen i flera rapporter och rekommendationer alltsedan 2000 att patienter svälter i vården, Socialstyrelsen anger att 50 till 100 % patienterna svälter.
Men Socialstyrelsen saknar handfasta råd hur maten ska lagas för att äldre och patienter ska slippa svälta.
Låt oss gå igenom litet fakta som kan kontrolleras på nätet.
Den totala mängden mat som ges inom åldringsvården är enligt den forskning som finns omkring 1 650 kcal per dag.
Den uppgiften om 1 650 kcal/dag stämmer väl med de uppgifter som tjänstemännen i Nämnden för kostsamverkan mellan Landstinget Dalarna och Mora kommun (Kostnämnden) har redovisat några gånger under tiden 2011 till 2016.
Livsmedelsverket rekommenderar 25-35 E% av 2 500 kcal till huvudmål för kvinna och 3 200 kcal för man eller minst 625-875 kcal till kvinna och 800-1 120 kcal till man. I genomsnitt blir det då omkring 900 kcal per portion som våra gamla bör ha för att slippa svälta vid lunch och middag. Sedan behövs även energität frukost och tre energitäta mellanmål för att de äldre ska få i sig den energi de så väl behöver för att må bra.
I Skåne serverades äggakaka (skånsk variant av pannkaka) med bacon och bönor.
Jag hämtade receptet på Äggakaka från Arlaköket och körde igenom beräkningsprogrammet Kostbevakningen.se
Det blev 336 kcal till middag.
Denna portion mat gav bara 13,4 % respektive 10,5 % av dagsbehovet eller 54 % respektive 42 % av vad en måltid ska innehålla enligt Livsmedelsverkets minimikrav för lunch eller middag.
Summerar man de sedvanliga uppgifterna om ett dagsintag så blir det 250 kcal till frukost, 200 kcal till mellanmål, 400 kcal till lunch, 200 kcal till mellanmål, 400 kcal till middag och 200 kcal till kvällsmål. Summan blir 1 650 kcal, i alla fall enligt både kalkylprogram som räknedosa.
Om man använder vanliga konsumentpriser för måltiden så blir det 6,25 SEK för 336 kcal. Det ungefärliga genomsnittsintaget av energi för en lunch eller middag bör vara 900 kcal. Då blir råvarukostnaden för en måltid 17,28 SEK. Det är billigt då Kostnämnden i Dalarna räknar med 16,22 SEK/portion och 36,50 SEK för 900 kcal om måltiden innehåller 400 kcal.
En annan uppgift som kommer fram då jag beräknar måltiden i Skåne och i Kostnämnden är att energitätheten är för låg.
Livsmedelsverkets normalkost innehåller omkring 1 kcal/g mat. Det gör att en man måste äta 3 200 g mat eller 3,2 L mat eller en tredjedels 10 L spann mat per dag. Det tar tid att äta så stor dygnsvolym mat.
Allmänkost (A-kost) bör enligt Socialstyrelsen ges till friska äldre och patienter (vem har hört talas om en frisk patient?) och ska ha en högre energitäthet, 2 kcal/g mat. Då slipper personen äta oöverstigligt stora portioner och har lättare att äta upp.
Energi- och proteinförstärkt kost (E-kost) ska enligt Socialstyrelsen ges till undernärda och/eller sjuka personer. Enligt samma logik ska då E-kosten innehålla minst 3 kcal/g mat. För att få upp energiinnehållet måste då de onyttiga tomma kalorierna från kolhydraterna ersättas med animaliskt fett eftersom kolhydratrik mat sällan har mer än 1 kcal/g mat, fett innehåller upp till 9 kcal/g mat.
Men E-kosten är en utmaning för kostpersonalen, hittills saknar jag en meny skapad av kostenheter som uppfyller kraven för E-kost med minst 3 kcal/g mat över hela dygnet. Men jag har skissat på en sådan kost.
Men det går att förbättra äggakakan på ett enkelt sätt genom att byta ut 1 msk smör mot 1 hg smält smör i smeten för 4 portioner. Då ökar energitätheten till mer än 2 kcal/g och det blir helt plötsligt godkänd A-kost. Energimängden ökar med 50 % till 500 kcal/portion, matvolymen ökar med 9 % till 246 g, råvarukostnaden för 900 kcal minskar med 26 % från 17,28 SEK till 13,64 SEK
Lägger man sedan till 1 hg vispad vispgrädde ökar energin till 871 kcal per portion (tillräckligt nära målet 900 kcal), energitätheten till 2,51 kcal/g mat och kostnaderna för råvarorna minskar till 11,96 SEK per 900 kcal mot nuvarande kost om 36,50 SEK för 900 kcal. Det blir 33 % av vad kommunen nu betalar vid normala konsumentpriser. Kommunen borde via upphandling få ett betydligt lägre pris på de lokalproducerade matvarorna än normalt konsumentpris.
Slutsats: Personer i Skåne och i Mora som får mat via kommunens hemtjänst svälter på samma sätt som Socialstyrelsen påpekat i mer än 20 år..
Det finns kunskap om kosten men den används uppenbarligen inte och det är synnerligen enkelt och dessutom billigare att ge de gamla riktig mat lagad från grunden än industriprocessad mat som lagas, kyls/fryses, lagas, kyls och värms en tredje gång.
All denna värmning och kylning förstör maten och smaken.
Mora 2017-01-03
Björn Hammarskjöld
Assisterande professor
F.d. Överläkare
Filosofie licentiat i biokemi
Oberoende Senior Vetenskapsman i Nutrition
Låt oss gå igenom litet fakta som kan kontrolleras på nätet.
Den totala mängden mat som ges inom åldringsvården är enligt den forskning som finns omkring 1 650 kcal per dag.
Den uppgiften om 1 650 kcal/dag stämmer väl med de uppgifter som tjänstemännen i Nämnden för kostsamverkan mellan Landstinget Dalarna och Mora kommun (Kostnämnden) har redovisat några gånger under tiden 2011 till 2016.
Livsmedelsverket rekommenderar 25-35 E% av 2 500 kcal till huvudmål för kvinna och 3 200 kcal för man eller minst 625-875 kcal till kvinna och 800-1 120 kcal till man. I genomsnitt blir det då omkring 900 kcal per portion som våra gamla bör ha för att slippa svälta vid lunch och middag. Sedan behövs även energität frukost och tre energitäta mellanmål för att de äldre ska få i sig den energi de så väl behöver för att må bra.
I Skåne serverades äggakaka (skånsk variant av pannkaka) med bacon och bönor.
Jag hämtade receptet på Äggakaka från Arlaköket och körde igenom beräkningsprogrammet Kostbevakningen.se
Det blev 336 kcal till middag.
Denna portion mat gav bara 13,4 % respektive 10,5 % av dagsbehovet eller 54 % respektive 42 % av vad en måltid ska innehålla enligt Livsmedelsverkets minimikrav för lunch eller middag.
Summerar man de sedvanliga uppgifterna om ett dagsintag så blir det 250 kcal till frukost, 200 kcal till mellanmål, 400 kcal till lunch, 200 kcal till mellanmål, 400 kcal till middag och 200 kcal till kvällsmål. Summan blir 1 650 kcal, i alla fall enligt både kalkylprogram som räknedosa.
Om man använder vanliga konsumentpriser för måltiden så blir det 6,25 SEK för 336 kcal. Det ungefärliga genomsnittsintaget av energi för en lunch eller middag bör vara 900 kcal. Då blir råvarukostnaden för en måltid 17,28 SEK. Det är billigt då Kostnämnden i Dalarna räknar med 16,22 SEK/portion och 36,50 SEK för 900 kcal om måltiden innehåller 400 kcal.
En annan uppgift som kommer fram då jag beräknar måltiden i Skåne och i Kostnämnden är att energitätheten är för låg.
Livsmedelsverkets normalkost innehåller omkring 1 kcal/g mat. Det gör att en man måste äta 3 200 g mat eller 3,2 L mat eller en tredjedels 10 L spann mat per dag. Det tar tid att äta så stor dygnsvolym mat.
Allmänkost (A-kost) bör enligt Socialstyrelsen ges till friska äldre och patienter (vem har hört talas om en frisk patient?) och ska ha en högre energitäthet, 2 kcal/g mat. Då slipper personen äta oöverstigligt stora portioner och har lättare att äta upp.
Energi- och proteinförstärkt kost (E-kost) ska enligt Socialstyrelsen ges till undernärda och/eller sjuka personer. Enligt samma logik ska då E-kosten innehålla minst 3 kcal/g mat. För att få upp energiinnehållet måste då de onyttiga tomma kalorierna från kolhydraterna ersättas med animaliskt fett eftersom kolhydratrik mat sällan har mer än 1 kcal/g mat, fett innehåller upp till 9 kcal/g mat.
Men E-kosten är en utmaning för kostpersonalen, hittills saknar jag en meny skapad av kostenheter som uppfyller kraven för E-kost med minst 3 kcal/g mat över hela dygnet. Men jag har skissat på en sådan kost.
Men det går att förbättra äggakakan på ett enkelt sätt genom att byta ut 1 msk smör mot 1 hg smält smör i smeten för 4 portioner. Då ökar energitätheten till mer än 2 kcal/g och det blir helt plötsligt godkänd A-kost. Energimängden ökar med 50 % till 500 kcal/portion, matvolymen ökar med 9 % till 246 g, råvarukostnaden för 900 kcal minskar med 26 % från 17,28 SEK till 13,64 SEK
Lägger man sedan till 1 hg vispad vispgrädde ökar energin till 871 kcal per portion (tillräckligt nära målet 900 kcal), energitätheten till 2,51 kcal/g mat och kostnaderna för råvarorna minskar till 11,96 SEK per 900 kcal mot nuvarande kost om 36,50 SEK för 900 kcal. Det blir 33 % av vad kommunen nu betalar vid normala konsumentpriser. Kommunen borde via upphandling få ett betydligt lägre pris på de lokalproducerade matvarorna än normalt konsumentpris.
Slutsats: Personer i Skåne och i Mora som får mat via kommunens hemtjänst svälter på samma sätt som Socialstyrelsen påpekat i mer än 20 år..
Det finns kunskap om kosten men den används uppenbarligen inte och det är synnerligen enkelt och dessutom billigare att ge de gamla riktig mat lagad från grunden än industriprocessad mat som lagas, kyls/fryses, lagas, kyls och värms en tredje gång.
All denna värmning och kylning förstör maten och smaken.
Mora 2017-01-03
Björn Hammarskjöld
Assisterande professor
F.d. Överläkare
Filosofie licentiat i biokemi
Oberoende Senior Vetenskapsman i Nutrition
Det var en mycket intressant uträkning rent ekonomiskt. Jag har faktiskt aldrig tänkt på att med ökat energiinnehåll kan man spara pengar.
Rökt sidfläsk 396 kcal/100 g, pris 10 kr.