Malignt melanom

Cancerfonden gick ut stort med att malignt melanom har ökat kraftigt mellan 2010 och 2011 för kvinnor.

 

Jaha, det är bara att gå till Socialstyrelsens statistikdatabas.  Sök på malignt melanom, antal fall.

 

Det finns statistik från 1970 till 2011. Det var bara 556 fall 1970. Sedan ökar antalet fall helt linjärt med omkring 40 personer per år fram till och med 2003 då det fanns 1925 fall av malignt melanom. År 2011 borde det då ha funnits 2 216 fall om trenden håller i sig.

 

Problemet är att från 2004 har antalet fall helt plötsligt ökat med 189 fall per år, en helt linjär ökning, så att 2011 var det 3323 fall. Det var 1 101 fler fall av malignt melanom än det borde vara. Och det är lika stor ökning hos män och kvinnor. Så Cancerfonden vinklar informationen genom att begränsa urvalet till kvinnor mellan 2010 och 2011 då det var en högre ökning för kvinnor än för män. Men året innan var det tvärt om.

 

Om man tittar på trendlinjer för de senaste 7 åren och drar ut dem ner till noll fall av malignt melanom så blir det en minskning från 2011 med 189 fall per år tillbaka genom åren tills man kommer till noll fall. Då skulle vi i mitten av 1993 inte haft ett enda fall av malignt melanom om de senaste årens trend hade hållit i sig. Men vi hade 1 436 fall av malignt melanom 1993. Detta visar att det är ett klart trendbrott runt 2003.

 

Den här plötsliga ökningen kan inte bero på en genetisk faktor, den är för plötslig.

 

Det måste vara en omgivningsfaktor.

 

Maten har varit oförändrad sedan 1989 då Nyckelhålet presenterades av Livsmedelsverket. Det skulle förutsätta att tiden mellan strålskadan och hudcancern är mindre än 15 år. Socialstyrelsens statistik uppger mindre än ett fall av malignt melanom per år hos barn under 15 år under 41 års tid. Så då borde det inte vara kosten. 

 

En annan förklaring kan vara Strålsäkerhetsmyndigheten. De har sedan omkring 2000 kraftig propagerat för att man ska undvika solen och att man ska skydda sig med solskyddsfaktorer och tät klädsel.

 

Det finns många undersökningar som visar att solbestrålning ger oss ökade mängder av vitamin D3. Men solen måste stå minst 35º över horisonten för att UVB-ljuset ska orka tränga igenom atmosfären för att kunna omvandla kolesterol i huden till vitamin D3. Under vinterhalvåret och några veckor in på sommarhalvåret är solens eklips under 35º. Så det blir bara ett par månader på vardera sidan om midsommar som man kan få solen att vara tillräckligt högt på himlen några timmar mitt på dagen för att man ska få i sig tillräckligt med solljus med UVB. Just den tiden rekommenderar SSM att man vara inomhus eller bära täckande klädsel och smörja in sig med solskyddsmedel. Så då kan man inte få i sig något UVB-ljus och därmed inget vitamin D3.

 

Nästa problem är att solskyddsmedel oftast innehåller bensenderivat eftersom just dessa molekyler kan absorbera UVB-ljus och förhindra att det bildas vitamin D3. Men det är känt sedan tidigt på förra seklet att bensenderivat är cancerframkallande. Det är därför det finns alkylatbensin, bränsle till gräsklippare och motorsågar, där man renat bensin från bensen. Detta för att man ska minska cancerrisken från bensinen hos småmotorerna.

 

Men vi ska slaska på cancerframkallande bensenderivat på huden för att slippa hudcancer!

 

Det är något som saknas i logiken här.

 

Vitamin D3 hjälper till att reparera DNA-skador orsakade av UVA-ljus. Vitamin D3 stödjer immunsystemet. Vitamin D3 används i flera hundra kemiska reaktioner i kroppen och behövs.

 

Den fysiologiska koncentrationen av vitamin D3 definieras som den koncentration av vitamin D3 i blodet hos en ammande kvinna där barnet får vitamin D3 via bröstmjölken. Den fysiologiska koncentrationen är mer än 125 nmol/L. Utan sol brukar det krävas minst 125 µg (5 000 IE) vitamin D3 som tillskott för att bibehålla minst 125 nmol/L.

Laboratorierna har litet konstiga normalvärden men dessa är baserade på provtagning hos en ”frisk normalpopulation”. Här hävdar man att mer än 75 nmol/L är ”optimal” koncentration, 50-75 nmol/L betraktas som ”suboptimal” och mindre än 50 nmol/L betraktas som ”brist”.

 

Jag förstår inte logiken här. Fysiologisk koncentration måste betraktas som optimal. ”Suboptimal” måste betraktas som brist, precis som ”brist”.

 

Trots den ”suboptimala” definitionen så har numera övervägande delen av befolkningen i Norden åtminstone ”suboptimal” koncentration eller brist på vitamin D3. Det är ännu fler som har en koncentration av vitamin D3 som ligger under den fysiologiska gränsen om 125 nmol/l och därmed har en brist på vitamin D3.

 

Mer än 250 nmol/L betraktas som toxisk.

 

Men den toxiska nivån ger inga som helst symtom förrän man kommer över 750 nmol/L enligt litteraturen. Det finns många försök gjorda på 1900-talet där man gett mer än 1 250 µg (100 000 IE) per dag i mer än ett år utan några tecken på intoxikation.  

 

Så för att uppnå den fysiologiska koncentrationen måste man tillföra mer vitamin D3 genom tillskott eller genom att sola tillräckligt mycket utan solskyddsmedel i alla dess former.

 

Det är också visat att brun hudfärg inte begränsar produktionen av vitamin D3. Så mörkhyade personer har precis lika stor produktion av vitamin D3 som ljushyllta personer. Det som styr produktionen av vitamin D3 vid solbestrålning är koncentrationan av vitamin D3 i kroppen. 

 

Ligger vitamin D3 koncentrationen låg i kroppen så bildas mycket vitamin D3, är nivån över 250 nmol/L så bildas i stort sett inget mer vitamin D3 i huden.

 

Kroppen har en perfekt reglermekanism för vitamin D3. Så det gäller att sola någon timme per dag mittpå dagen sommartid för att få tillräckligt mycket vitamin D3 så att det räcker även under den långa vintern här uppe i högan nord.

 

I USA rekommenderade den federala Barnbyrån 1933 att nyfödda barn skulle sola nakna en kvart per dag den första veckan, därefter skulle de öka soltiden med en kvart per vecka så att ett en månad gammalt barn skulle sola en timme per dag. Knappt 40 år senare hade vi i Sverige 556 fall av malignt melanom i Sverige enligt Socialstyrelsens statistik.

Slutsats:

  • Lägg dig i solen och utnyttja solens UVB-innehållande vitamin D3-skapande ljus för att må bra och slippa hudcancer.
  • Låt bli att slaska på cancerframkallande ”solskyddsmedel”.
  • Låt bli tät klädsel.
  • Sola hela kroppen lagom, räcker vanligtvis med någon timme mitt på dagen under mitten av april till mitten av september.
  • Ät gärna minst 1 250 µg (50 000 IE) per vecka för att säkerställa att nivån av vitamin D3 är över 125 nmol/L