Om jäv och "sakkunniga"
Det är intressant att SBU i sammanfattningarna skriver något som inte står inuti rapporterna och utelämnar annat som står i rapporterna.
De flesta av oss läser inte hela rapporterna. Men Uffe och några till gör det och finner myndigheter och forskare med byxorna nere eller som det skrivs i USA: Caught red handed.
Det är väl det som kallas PK (två tolkningar av akronymen:
1. Politiskt korrekt.
2. Politiskt korrupt.)
Som statlig myndighet skall SBU hålla sig för god att vara PK i ställer för att vara ärlig och följa förvaltningslagen.
Men det beror nog på jävsdeklarationerna som de "sakkunniga" skriver som sina avlatsbrev och får med omedelbar verkan syndernas förlåtelse av chefsjuristen och GD.
Det brukar finnas enstaka individer som saknar jäv men majoriteten av de "sakkunniga" brukar ha en omfattande jävsdeklaration med insyltningar i ju fler bolag desto lättare att få syndernas förlåtelse. Sedan gäller konsensus, handuppräckning, för hur rapporten ska formuleras. Och då har de kunniga ojäviga ingen möjlighet annat än att följa demokratins spelregler och böja sig för majoriteten. Men spelreglerna är förvrängda av majoriteten redan från början genom de ”transparenta och reproducerbara” regler som gäller för datainsamlingen. SBUs rapport Mat vid diabetes hade redan fastslagits innan de ”sakkunniga” (de flesta från Livsmedelsverkets innersta cirkel) inbjöds. ”Endast litteratur tiden från och med 1980”. Tillsättningen av ”sakkunniga” var definitivt inte ”transparent”
Det är bara att högakta de som likt Uffe Ravnskov gör sitt jobb på ett gammalt hederligt vis.
Det är bara att förakta de som likt alltför många ”sakkunniga” tummar på sanningen för snöd vinnings skull.
Jävsdeklaration: Inga jäv förutom att jag vill att sanningen ska komma fram. Mina tumskruvar är lossade sedan jag blev pensionär.
Björn Hammarskjöld