Hypoteser mot fakta

Det finns en 150 år gammal hypotes inom medicinen som aldrig har visats stämma men har  motbevisats närmast oändligt många gånger. Ändå lever denna gamla hypotes vidare. Den verkar ha ett evigt liv.

 

Hur ska vi någonsin bli av med denna gamla odugliga hypotes som aldrig har bevisats?

 

Jag tänker på ”Käka mindre-kuta mera”-hypotesen. Den har testats ett otal gånger på ett otal människor med samma resultat. Man går upp i vikt.

 

Ändå fortsätter man hävda denna odugliga och fysiologimotsagda hypotes.

 

Varför fungerar inte hypotesen?

 

Käka mindre fungerar en begränsad tid, det ger absolut en viktminskning. Det kan hålla någon eller några månader. Men sedan kommer alltid återfallet. Man börjar äta mera igen. Detta beror på att det blir för litet protein och för litet fett för litet mikronäringämnen. Individen håller på att bli sjuk på grund av fett, protein, vitamin- och mineralbrist. Det enda som är i balans är kolhydraterna för dessa behöver vi inte. Eventuellt överskott på kolhydrater kan man ta hand om och bygga om till fett.

 

Så när kroppen fått nog av svältkostens undernäring protesterar den högljutt och tvingar kroppens ägare att äta mera. Sedan kräver kroppen en försäkring att slippa svälta och bygger på extra kroppsvikt.

 

Kuta mera fungerar som aptitökare. Det är känt sedan urminnes tider att en promenad eller annan kroppsansträngning ökar aptiten. Det har alltid framhållits från många håll och är väl känt av alla under tidernas gång att ansträngning ökar aptiten.

 

Så sammantaget så äter man mindre för att öka i vikt och motionerar mera för ökad aptit för ytterligare öka i vikt.

 

Så hypotesen att Käkamindre-kutamera skulle kunna leda till en långsiktig viktnedgång är inget annat än ett okunnigt feltänk. Det garanterar en viktuppgång i stället. Det som förvånar mig mest är att de som arbetar professionellt med detta verkar sakna insikt.

 

Vi vet vad som orsakar övervikt, hjärtsjuka, diabetes, cancer och Alzheimer.

 

Kolhydratsöverskott i maten.

 

Framför allt för mycket fruktos, fruktsocker, som finns i fruktogrönt men framför allt i valigt socker, sackaros, och i HFCS

 

Sedan får man inte förglömma att vi är alla olika. En del kan äta hur mycket som helst av kolhydrater och annat och går inte upp i vikt alls, andra behöver bara titta på kolhydrater så går de upp ännu mer i vikt.

Man måste respektera att alla är inte som man själv, var och en vet hur mycket man tål i form av kolhydrater. Mår man bra och är normalviktig har man nog inte ätit för mycket kolhydrater.

SvD och Medelhafskost 3

Här är länken!
http://www.svd.se/mat-och-vin/medelhavskost-bast-for-halsan_6741937.svd

Medelhafskosten har 58 E% fetmagenererande kolhydrater i 2 kg kolhydratkällor samt 1,39 dL olivolja.
Totalmängden mat per dag är 2,3 kg.
Hade man ätit tre goda måltider med
Frukost ett par ägg med ett paket bacon på morgonen. Det blir 688 kcal och 242 g.
Till lunch en bit kyckling (100 g) med 1,5 dL gräddsås och 1 hg grekisk sallad, ger 929 kcal och 350 g.
Middaen består av 1250g köttbullar med en potatisgratäng om 150 g potatis, 30 g lök och 3,5 dL vispgrädde. Det blir 1 661 kcal och 705 g.
Inga mellanmål behövs, man är mätt hela tiden.
Det blir sammanlagt 3 350 kcal och en vikt av 1,3 kg mat, man är mätt hela dygnet och energifördelningen blir 13 E% protein, 7 E% kolhydrater och 81 E% animaliskt fett.
Klart mycket godare och bättre mat till 52 kr, lägre kostnad än medelhafkostens 68 kr.
Mängden kött är vid medelhafskost 160 g plus en mängd spannmåls- och bönprotein som kräver resurser motsvarande 480 g köttproduktion eller sammanlagt 640 g kött.
Lågkolhydratkosten kräver inklusive ägget 367 g köttproduktion, litet mer än hälften av Medelhafskosten.
Så det är både billigare och resurssnålare att äta en lågkolhydratkost.
Vetenskapen finns, det är bara att läsa. Börja gärna med Linnés Lappländska resa.
Vad väntar SvD och Livsmedelsverket på? Norrsken och vackert väder?
Medelhafskosten har 58 E% fetmagenererande kolhydrater i 2 kg kolhydratkällor samt 1,39 dL olivolja.
Totalmängden mat per dag är 2,3 kg.
Hade man ätit tre goda måltider med
Frukost ett par ägg med ett paket bacon på morgonen. Det blir 688 kcal och 242 g.
Till lunch en bit kyckling (100 g) med 1,5 dL gräddsås och 1 hg grekisk sallad, ger 929 kcal och 350 g.
Middaen består av 125 g köttbullar med en potatisgratäng om 150 g potatis, 30 g lök och 3,5 dL vispgrädde. Det blir 1 661 kcal och 705 g.
Inga mellanmål behövs, man är mätt hela tiden.
Det blir sammanlagt 3 350 kcal och en vikt av 1,3 kg mat, man är mätt hela dygnet och energifördelningen blir 13 E% protein, 7 E% kolhydrater och 81 E% animaliskt fett.
Klart mycket godare och bättre mat till 52 kr, lägre kostnad än medelhafkostens 68 kr.
Mängden kött är vid medelhafskost 160 g plus en mängd spannmåls- och bönprotein som kräver resurser motsvarande 480 g köttproduktion eller sammanlagt 640 g kött.
Lågkolhydratkosten kräver inklusive ägget 367 g köttproduktion, litet mer än hälften av Medelhafskosten.
Så det är både billigare och resurssnålare att äta en lågkolhydratkost.
Vetenskapen finns, det är bara att läsa. Börja gärna med Linnés Lappländska resa.
Vad väntar SvD och Livsmedelsverket på? Norrsken och vackert väder?

Björn Hammarskjöld
Fristående kreativ kostkonsult och kostexpert

SvD och Medelhafskost 2

Även detta inlägg verkar sitta på en tefloniserad yta

Bildspelet om vad vi ska äta är intressant.
Summerar man alla procentsiffror blir det 105 % av dagens behov. Men vad dagens energibehov är framgår inte.
Då får man räkna baklänges. 8 hg grönsaker med 5 % av vikten i form av kolhydrater utgör 5 % av energin. Det blir.  . m m m 3 200 kcal.
Det blir samma med 4 dL frukt, 3 200 kcal.
Räknar vi på bönor måste det bli dubbla mängden mot uppgivet, 2 dL
Spannmål blir drygt 6 hg per dag
Mejeriprodukter blir hela 0,26 hg per dag, det är två ostskivor.
Socker och honung blir 0,16 hg eller 5 sockerbitar
Kött, fisk blir 1,6 hg per dag eller 2 ägg per dag (varför har man då uppgett 0-4 ägg per dag?)
Alkoholen utgör 1 % an energin, det blir 4 cL vin per dag inte 15-30 cL som uppges.
3 200 kcal per dag är vad en man ska äta enligt Livsmedelsverkets egna uppgifter. En kvinna ska äta 2 500 kcal och här har man redovisat enbart männens energibehov.
Slutsats man kan dra efter dessa beräkningar är att den som har gjort dem inte kan sitt jobb utan har glatt förfalskat siffrorna och trott att man ska komma undan!
Den som ”uppfann” medelhafskosten var den gamle forskningsfuskaren Ancel Keys som var på medelhavsresa efter andra världskriget, då det var ransonering på det mesta. Europa låg i spillror och matbristen var stor även i Sverige.
Ancel Keys som 1953 tog ut 6 länders statistik om fettätande och hjärtinfarkter och fann en rät linje, ju mer fett man åt desto mer hjärtinfarkt. Hade han tagit med statistik från alla 22 länder där det fanns statistik så hade det blivit en rund hagelsvärm i stället för en falsk rät linje som också faktiskt stämmer överens med sockerkonsumtionen i länderna.
SvD, uselt jobb!
Bildspelet om vad vi ska äta är intressant.
Summerar man alla procentsiffror blir det 105 % av dagens behov.
Men vad dagens energibehov är framgår inte.
Då får man räkna baklänges.
8 hg grönsaker med 5 % av vikten i form av kolhydrater utgör 5 % av energin. Det blir.  . m m m 3 200 kcal.
Det blir samma med 4 dL frukt, 3 200 kcal.
Räknar vi på bönor måste det bli dubbla mängden mot uppgivet, 2 dL
Spannmål blir drygt 6 hg per dag
Mejeriprodukter blir hela 0,26 hg per dag, det är två ostskivor.
Socker och honung blir 0,16 hg eller 5 sockerbitar
Kött, fisk blir 1,6 hg per dag eller 2 ägg per dag (varför har man då uppgett 0-4 ägg per dag?)
Alkoholen utgör 1 % an energin, det blir 4 cL vin per dag inte 15-30 cL som uppges.
3 200 kcal per dag är vad en man ska äta enligt Livsmedelsverkets egna uppgifter. En kvinna ska äta 2 500 kcal och här har man redovisat enbart männens energibehov.

Slutsats man kan dra efter dessa beräkningar är att den som har gjort dem inte kan sitt jobb utan har glatt förfalskat siffrorna och trott att man ska komma undan!
Den som ”uppfann” medelhafskosten var den gamle forskningsfuskaren Ancel Keys som var på medelhavsresa efter andra världskriget, då det var ransonering på det mesta. Europa låg i spillror och matbristen var stor även i Sverige.
Ancel Keys som 1953 tog ut 6 länders statistik om fettätande och hjärtinfarkter och fann en rät linje, ju mer fett man åt desto mer hjärtinfarkt. Hade han tagit med statistik från alla 22 länder där det fanns statistik så hade det blivit en rund hagelsvärm i stället för en falsk rät linje som också faktiskt stämmer överens med sockerkonsumtionen i länderna.
SvD, uselt jobb!
Björn Hammarskjöld
Fristående kreativ kostkonsult och kostexpert