SvD och Medelhafskost 2

Även detta inlägg verkar sitta på en tefloniserad yta

Bildspelet om vad vi ska äta är intressant.
Summerar man alla procentsiffror blir det 105 % av dagens behov. Men vad dagens energibehov är framgår inte.
Då får man räkna baklänges. 8 hg grönsaker med 5 % av vikten i form av kolhydrater utgör 5 % av energin. Det blir.  . m m m 3 200 kcal.
Det blir samma med 4 dL frukt, 3 200 kcal.
Räknar vi på bönor måste det bli dubbla mängden mot uppgivet, 2 dL
Spannmål blir drygt 6 hg per dag
Mejeriprodukter blir hela 0,26 hg per dag, det är två ostskivor.
Socker och honung blir 0,16 hg eller 5 sockerbitar
Kött, fisk blir 1,6 hg per dag eller 2 ägg per dag (varför har man då uppgett 0-4 ägg per dag?)
Alkoholen utgör 1 % an energin, det blir 4 cL vin per dag inte 15-30 cL som uppges.
3 200 kcal per dag är vad en man ska äta enligt Livsmedelsverkets egna uppgifter. En kvinna ska äta 2 500 kcal och här har man redovisat enbart männens energibehov.
Slutsats man kan dra efter dessa beräkningar är att den som har gjort dem inte kan sitt jobb utan har glatt förfalskat siffrorna och trott att man ska komma undan!
Den som ”uppfann” medelhafskosten var den gamle forskningsfuskaren Ancel Keys som var på medelhavsresa efter andra världskriget, då det var ransonering på det mesta. Europa låg i spillror och matbristen var stor även i Sverige.
Ancel Keys som 1953 tog ut 6 länders statistik om fettätande och hjärtinfarkter och fann en rät linje, ju mer fett man åt desto mer hjärtinfarkt. Hade han tagit med statistik från alla 22 länder där det fanns statistik så hade det blivit en rund hagelsvärm i stället för en falsk rät linje som också faktiskt stämmer överens med sockerkonsumtionen i länderna.
SvD, uselt jobb!
Bildspelet om vad vi ska äta är intressant.
Summerar man alla procentsiffror blir det 105 % av dagens behov.
Men vad dagens energibehov är framgår inte.
Då får man räkna baklänges.
8 hg grönsaker med 5 % av vikten i form av kolhydrater utgör 5 % av energin. Det blir.  . m m m 3 200 kcal.
Det blir samma med 4 dL frukt, 3 200 kcal.
Räknar vi på bönor måste det bli dubbla mängden mot uppgivet, 2 dL
Spannmål blir drygt 6 hg per dag
Mejeriprodukter blir hela 0,26 hg per dag, det är två ostskivor.
Socker och honung blir 0,16 hg eller 5 sockerbitar
Kött, fisk blir 1,6 hg per dag eller 2 ägg per dag (varför har man då uppgett 0-4 ägg per dag?)
Alkoholen utgör 1 % an energin, det blir 4 cL vin per dag inte 15-30 cL som uppges.
3 200 kcal per dag är vad en man ska äta enligt Livsmedelsverkets egna uppgifter. En kvinna ska äta 2 500 kcal och här har man redovisat enbart männens energibehov.

Slutsats man kan dra efter dessa beräkningar är att den som har gjort dem inte kan sitt jobb utan har glatt förfalskat siffrorna och trott att man ska komma undan!
Den som ”uppfann” medelhafskosten var den gamle forskningsfuskaren Ancel Keys som var på medelhavsresa efter andra världskriget, då det var ransonering på det mesta. Europa låg i spillror och matbristen var stor även i Sverige.
Ancel Keys som 1953 tog ut 6 länders statistik om fettätande och hjärtinfarkter och fann en rät linje, ju mer fett man åt desto mer hjärtinfarkt. Hade han tagit med statistik från alla 22 länder där det fanns statistik så hade det blivit en rund hagelsvärm i stället för en falsk rät linje som också faktiskt stämmer överens med sockerkonsumtionen i länderna.
SvD, uselt jobb!
Björn Hammarskjöld
Fristående kreativ kostkonsult och kostexpert

SvD och Medelhafskost 1

Det verkar som om SvDs kommentarssystem har teflonyta eftersom de inlägg jag gör bara försvinner utan kommentarer.

Så här kommer de!
MedelhaFskost.
Detta är sjunde gången jag lägger in denna kommentar.
Socialstyrelsen och Livsmedelsverket går nu ut starkt med
sin rekommendation om ”Medelhafskost”.
Det är visat enligt Socialstyrelsen och Livsmedelsverket att
grekerna, som per definition äter Medelhavskost eftersom de bor vid Medelhavet, lever länge eftersom de äter ”Medelhafskost”.
Det blev visst litet cirkelresonemang här, eller hur?
Nåväl, låt oss bortse från dessa små petitesser, ”Medelhafskosten är i alla fall enligt Livsmedelsverket och Socialstyrelsen en variant av Livsmedelsverkets normalkost med 50-60 % av all energi (E%) i form av kolhydrater.
Nu har det visat sig att grekerna inte så gärna uppger att deras äldre har avlidit, då försvinner pensionen från den avlidne.
Slutsats 1:
Man bör ompröva ”Medelhafskostens” positiva resultat och korrigera för en betydligt lägre medelöverlevnadstid på ”Medelhafskost”.
Slutsats 2:
Livsmedelsverket och Socialstyrelsen har nu fyra-fem olika varianter på Livsmedelsverkets normalkost:
SLV normalkost med 50-60 E% kolhydrater
SLV nordiska kost med 50-60 E% kolhydrater
SLV medelhafskost med 50-60 E% kolhydrater
SLV normalkost med lågt GI men med 50-60 E% kolhydrater
Socialstyrelsens måttligt kolhydratreducerade kost med 40-50 E% kolhydrater
Det är intressant att Livsmedelsverket har sådan fantasi i namnsättningen men lyckas hela tiden att hålla fast vid den extrema mängden om 50-60 E% kolhydrater.
Det man kan fråga sig är när Livsmedelsverket ska vakna och ta till sig kunskap i stället för att envetet hålla sig fast vid PK kostråd från 1977.
Socialstyrelsen har underlåtit att ta med en fysiologisk lågkolhydratkost i sin vägledning "Kost vid diabetes" från 2011-12-05 trots att Socialstyrelsen själv den 16 januari 2008 fann att en fysiologisk lågkolhydratkost är i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet.
Livsmedelsverkets kostråd befann SBU helt sakna vetenskaplig grund i sin rapport "Mat vid diabetes" 2010.
Varför ska då kostråden sakna följsamhet till vetenskap och beprövad erfarenhet?
MedelhaFskost.

Detta är sjunde gången jag lägger in denna kommentar 2011-12-31 kl 21:15
Socialstyrelsen och Livsmedelsverket går nu ut starkt med sin rekommendation om ”Medelhafskost”.
Det är visat enligt Socialstyrelsen och Livsmedelsverket att grekerna, som per definition äter Medelhavskost eftersom de bor vid Medelhavet, lever länge eftersom de äter ”Medelhafskost”.
Det blev visst litet cirkelresonemang här, eller hur?
Nåväl, låt oss bortse från dessa små petitesser, ”Medelhafskosten är i alla fall enligt Livsmedelsverket och Socialstyrelsen en variant av Livsmedelsverkets normalkost med 50-60 % av all energi (E%) i form av kolhydrater.
Nu har det visat sig att grekerna inte så gärna uppger att deras äldre har avlidit, då försvinner pensionen från den avlidne.
Slutsats 1:
Man bör ompröva ”Medelhafskostens” positiva resultat och korrigera för en betydligt lägre medelöverlevnadstid på ”Medelhafskost”.
Slutsats 2:
Livsmedelsverket och Socialstyrelsen har nu fyra-fem olika varianter på Livsmedelsverkets normalkost:
SLV normalkost med 50-60 E% kolhydrater
SLV nordiska kost med 50-60 E% kolhydrater
SLV medelhafskost med 50-60 E% kolhydrater
SLV normalkost med lågt GI men med 50-60 E% kolhydrater
Socialstyrelsens måttligt kolhydratreducerade kost med 40-50 E% kolhydrater
Det är intressant att Livsmedelsverket har sådan fantasi i namnsättningen men lyckas hela tiden att hålla fast vid den extrema mängden om 50-60 E% kolhydrater.
Det man kan fråga sig är när Livsmedelsverket ska vakna och ta till sig kunskap i stället för att envetet hålla sig fast vid PK kostråd från 1977.
Socialstyrelsen har underlåtit att ta med en fysiologisk lågkolhydratkost i sin vägledning "Kost vid diabetes" från 2011-12-05 trots att Socialstyrelsen själv den 16 januari 2008 fann att en fysiologisk lågkolhydratkost är i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet.
Livsmedelsverkets kostråd befann SBU helt sakna vetenskaplig grund i sin rapport "Mat vid diabetes" 2010.
Varför ska då kostråden sakna följsamhet till vetenskap och beprövad erfarenhet?
Björn Hammarskjöld
Fristående kreativ kostkonsult och kostexpert

Livsmedelsverkets ”svinamad”

Den gamle grisbonden visste hur man får en gris fet. Man gav grisen ”svinamad” som man sa i Skåne.

 

Då inställer sig frågan vad ”svinamad” består av.

 

I min ungdom på 50-talet var jag på somrarna med min farmors arrendator och han brukade ha en eller ett par grisar varje år. De kom som kultingar på våren och fick sedan gå ute och böka i marken och sedan fick de två gånger per dag kokt potatis och gröpe. Gröpen (grovmalen, blötlagd spannmål) blev det ett par literskopor av och sedan ett par kg potatis. Och grisen åt med god aptit och växte bra i alla riktningar.

 

När grisen slaktades hade skinkan 2-5 cm tjockt späcklager. Det var en riktigt fet julgris.

 

Ser man på Livsmedelsverkets kostråd så finner man att kostråden i stort precis liknar ”svinamaden” som grisen åt för att bli fet. Mycket potatis och spannmål för att späda ut litet protein och fett.

 

Men bonden, han var självlärd han, följt generationers kunskap om hur kosten påverkar kroppen.

 

Så det är ingen som borde bli förvånad av att om man följer Livsmedelsverkets kostråd så ökar vikten inför julen.

 

Men Livsmedelsverket och Socialstyrelsen verkar sakna den gamle grisbondens kunskaper.

 

Men det beror nog på att de studerat moderna böcker i stället för verkligheten. Men det finns faktiskt gamla hederliga böcker där grisbondens kunskap har tagits till vara och dessutom verifierats med experiment som otvetydigt visat att grisbonden hade rätt.

 

Ät riktigt god mat så slipper du myndigheternas ”svinamad”!

 

Björn Hammarskjöld

Gröpe innehåller i stort detsamma som fiberberikad pasta.

© 2011