Vi kan bli bäst på sockersjuka!

Vi har en ekonomisk problematik i Landstinget Dalarna. Sjukvården gör av med ett par hundra miljoner mer än de 5 000 miljoner man har i budget. Man har så gjort i ett större antal år utan att det lett till konsekvenser för ledningen av sjukvården. 
 
Landstinsstyrelsens ordförande Inga-Lill Persson skrev en debattartikel i Dalademokraten 2015-11-07 är hon retoriskt frågade  "Är Landstinget Dalarna verkligen sämst i Sverige?"
 
Svaret är givetvis ja med tanke på att landstingsstyrelsen är driftsstyrelse för landstingets verksamhet inklusive sjukvården. Ordförande Inga-Lill Persson är ytterst ansvarig för att även sjukvården håller sin budget.
 
Sedan kommer det intressanta.

Ordförande  Ingalill Persson hävdar i sin artikel att
"--vi har Sveriges bästa resultat vad gäller barndiabetes."

Det är bara att gå till den senaste rapporten från Nationellt register för barn- och ungdomsdiabetes för att finna att Ingalill synes vara felinformerad.

Här finner man snabbt att Falun som bäst ligger på åttonde plats av 42 (medianvärdet av HbA1c) och på 28:e plats av 42 i två områden (Medelvärde HbA1c och Årsmedelvärde HbA1c) i de fem områden där data ges för individuella sjukhus. De övriga är tionde plats (HbA1c <57 mmol/mol) och elfte plats (HbA1c <52 mmol/mol).

I genomsnitt hamnar Falun på sjuttonde plats bland alla 42 olika barnkliniker.

Vill Landstinget Dalarna verkligen bli bäst i landet på att behandla barn (och vuxna) med sockersjuka typ 1 så är det enkelt när man har grundläggande kunskaper i fysiologi, biokemi och hormonlära.

För att uppnå målet för HbA1c mindre än 50 mmol/mol bör patienter med sockersjuka typ 1 ha en kontinuerlig glukosmätare (CGM) och en insulinpump. Då kan den enskilda patienten snabbt lära sig vilken mat som ökar P-glukos så att personen låter bli att äta det som höjer P-glukos. Då kan man minska mängden tillfört insulin till minsta möjliga nivå.

Denna kunskap är millenniegammal samtidigt som modern vetenskap har visat samma sak.

Upp till 40 procent av patienter med sockersjuka typ 1 har kvar en egen insulinproduktion i upp till 40 år efter diagnos, visserligen liten men den kan vara tillräcklig. Dessa patienter kan slippa sina symtom på sockersjuka och även sitt insulin.

Men det förutsätter att man äter den goda mat som rekommenderades patienter med sockersjuka fram till 1923 och som även Carl von Linné beskrev redan 1732.

Hemligheten är att man låter bli att äta kolhydrater som består av eller kan brytas ned till P-glukoshöjande glukos.

Så det är bara att gå hem och testa med CGM och insulinpump. 

Så länge P-glukos ligger mellan 3 och 6 mmol/L är det bra, då behövs inget tillfört insulin eller socker. 

Stiger P-glukos över 10 mmol/L bör man låta insulinpumpen ge ½ E insulin för att normalisera P-glukos hos vuxen, för barn mindre. Sedan får man vänta för att se vad som händer.

Stiger P-glukos ytterligare inom en halvtimme bör man ge ytterligare ½ E insulin för att normalisera P-glukos hos vuxen, för barn mindre. Sedan får man vänta för att se vad som händer.

Om P-glukos sjunker under 3 mmol/L kan man ge 1 gram glukos (mindre hos barn). Sedan får man vänta för att se vad som händer.

När P-glukos har stabiliserats inom några dagar bör man sedan summera mängden insulin över dygnet för att se hur stor mängden basalinsulin individen egentligen behöver.

Hypoglykemi (för lågt P-glukos) tyder enbart på överdos av insulin. Så låt bli att ge insulin i onödan, det kräver bara mer glukos.

Hyperglykemi (för högt P-glukos) tyder enbart på överdos av glukos. Så låt bli att äta kolhydrater i onödan, det kräver bara mer insulin.

Testa för att se om just du med sockersjuka typ 1, du kan slippa både symtom på sockersjuka och insulin. Både du och Landstinget sparar pengar.

Men detta vågar inte sjukvården göra. Patienten skulle då inte behöva sjukvården längre och personalen blir arbetslös.

Björn Hammarskjöld

Assisterande professor i pediatrik
F.d. överläkare i pediatrik
Filosofie licentiat i biokemi

#1 - - Anonym:

Hur skulle en typ 1 diabetiker överleva utan insulin när ingen annan levande människa gör det?? Att vissa har en liten egenproduktion kvar räcker oftast inte o de flesta har inte det.

Svar: Vore trevligt om du hade läst hela min artikel.Det finnas upp till 40 % av patienter med sockersjuka typ 1 som har kvarvarande insulinproduktion och därmed kan klara sig utan tillfört insulin om man äter tillräckligt litet kolhydrater. Detta är känt sedan urminnes tider som 400 år FK och nästan oändligt många gånger därefter. Men sjukvården synes inte vilja förstå grundläggande fysiologi, biokemi och endokrinologi och överdoserar kolhydrater och insulin
Björn Hammarskjöld