Skolmaten bör innehålla mer fett och mindre kolhydrater

Sammanfattningsvis

Skolmaten ska innehålla mycket mer billigt och bra animaliskt fett i form av smör och grädde som ersätter de dyra och onyttiga kolhydraterna. Mängden animaliskt protein kan minska något utan att barnens hälsa riskeras. Dessutom blir maten både billigare, godare och mindre i volym med mera fett i maten i form av vispgrädde och kryddsmör, bearnaisesås och liknande. Barnen får ett mycket jämnare blodglukos, blir jämnare i humöret och orkar lära sig under hela skoldagen med rikligt med animaliskt fett i magen.

 

Vegetarisk och kolhydratrik mat ger i regel alltför för mycket kolhydrater för att vara hälsosamt och bör därför utrangeras ur skolmåltiderna.

 

Livsmedelsverkets kostråd saknar helt vetenskaplig grund enligt Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) och måste därför förkastas av legala skäl.

 

Bakgrund:

 

En nyföding äter bara en sorts mat, den bäst näringsanpassade kosten för människa.

Bröstmjölk.

 

Vad innehåller bröstmjölk per 100 g? [1], [2]

Protein                        1 g

Laktos                    4-7 g

Fett                         3-5 g

 

Proteinet behövs för att barnet ska växa 50 % på längden under första året

Laktos behövs för att barnet ska tredubbla sin vikt första året

Fett (animaliskt) behövs för att barnet hjärna ska öka normalt första året.

 

Räknar man om till E% blir det [3]

Protein                    7 E%

Kolhydrater          36 E%

Fett                       57 E%

 

Så att här syns hur man bör äta för att växa optimalt.

 

Det är känt sedan de gamla egyptiernas tid 2 500 år FK att den som äter kolhydrater går upp i vikt och blir sjuk. Likaså påpekade Hippokrates samma sak för 2 400 år sedan, liksom Carl von Linné 1732 [4], Brillat-Savarin i Frankrike 1825 [5], William Banting i England 1865 [6], Julius Lagerholm i Sverige 1921, Gary Taubes i USA 2007 [7], Jörgen Vesti Nielsen i Sverige 2008 [8], Richard Feinman tillsammans med 25 andra vetenskapsmän 2014 [9].

 

Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) fann i sin rapport 2010 Mat vid diabetes att det helt saknades vetenskap bakom Livsmedelsverkets kostråd.

 

Då det gäller skolmat betraktas den som ”offentlig mat” i likhet med mat inom vården. Livsmedelsverkets rekommendationer om kost får inte användas inom vården eftersom den enligt SBU:s slutsats strider mot Patientsäkerhetslagens 6 kapitel 1 §.

 

Enligt Skollagen ska den mat som serveras i skolan vara näringsriktig [10]. En definition av ordet ”Näringsriktig” saknas helt.

 

Lyckligtvis har Socialstyrelsen den 16 januari 2008 beslutat att en lågkolhydratkost är i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet [11].

 

Ser man till kostnadsaspekten och näringsriktigheten för skolmat så bör kosten innehålla mer animaliskt fett och en kraftigt begränsad kolhydratmängd.

 

Mängden kolhydrater bör begränsas till högst 100 g per dag för att vara förebyggande mot sockersjuka och övervikt, skollunchen bör därför inte innehålla mer än högst 35 g kolhydrater.

 

Mängden animaliskt protein behöver inte vara så stor, det räcker med mer än 0,5 g/kg kroppsvikt. Det motsvarar 150 gram kött, fisk eller ägg per dag för ett 30 kg barn. Så skollunchen behöver bara innehålla omkring 60 g kött i snitt för att uppnå lunchens minst 35 % av dagsbehovet av energi.

 

Vegetabiliskt protein är något helt annat. De vegetabilier som innehåller mest protein är bönor med mindre än hälften så mycket protein som motsvarande mängd kött. Dessutom har de vegetabiliska proteinerna en femtedel till en tiondel av de livsnödvändiga aminosyrorna (proteins byggstenar) jämfört med kött. Så barnen måste äta 600 till 1 200 g bönor i stället för 60 g kött och får därmed i sig 4-8 gånger för mycket kolhydrater, 130-260 g socker=kolhydrater i stället för högst 35 g kolhydrater. Annars måste man begränsa mängden bruna bönor till högst 1,6 hg men då blir det för litet livsnödvändiga aminosyror.

 

De flesta vegetabiliska oljor innehåller för mycket fleromättade fettsyror av omega-6-typ. Mer än 20 g omega-6-fett gav ökad risk för cancer enligt en svensk studie 2002 [12]. Likaså finns det en ny studie som visar att kolhydrater är skadliga och att animaliska fetter är nyttiga för människan [13]. Därför ska man låta bli vegetabiliska oljor i alla former utom begränsade mängder oliv-, raps- och kokosolja.

 

Sedan har man kostnadsaspekten. Smör kostar omkring 0,80 SEK per 100 kcal, vispgrädde 0,90 SEK/100 kcal, potatis 1,25 SEK/100 kcal, paprika >>10 SEK/100 kcal

 

Det måste också tilläggas att kött, fisk, ägg och animaliskt fett är helt ogiftiga och oskadliga, människan består av omkring 40 kg kött (=muskler) och minst 7 kg fett (animaliskt fett med rätt smälttemperatur för att fungera vid 37ºC). Vårt förråd av kolhydrater hos en 70 kg människa är mycket begränsat med 1,5 till 3,0 g glukos i hela blodvolymen om 5,6 L. Vidare kan det finnas upp emot ett halvt kg glykogen i muskler och lever. Mer socker finns inte i kroppen.

 

Det är en allmän missuppfattning att hjärnan behöver socker. Det är helt fel och visas enklast att alla hjärnceller innehåller mitokondrier, cellernas energifabriker. Mitokondriernas enda bränsle är aktiverad ättiksyra eller acetylkoenzym A eller AcCoA som förbränns med hjälp av syre. AcCoA kan man få från protein, fett eller kolhydrater. Detta innebär att hjärnan kan hjälpa till att förbränna socker genom att omvandla socker till AcCoA. Men primärbränslet är inte socker ,det är AcCoA.

 

Däremot behöver röda blodkroppar (RBC) glukos som bränsle eftersom RBC saknar mitokondrier som skulle nalla av syret som RBC ska transportera. Den lilla mängd glukos som RBC behöver kan levern göra för att se till att koncentrationen av glukos ligger mellan 3 och 6 mmol/L vilket motsvarar 1,5-3 gram glukos i hela blodvolymen hos en 70 kg person.

 

Dessutom har RBC en speciell nedbrytningsväg via 2,3-DPG i stället för den normala vägen via 1,3-DPG till mjölksyra. 2,3-DPG krävs för att RBC ska kunna lasta av syret så att vid för lågt P-glukos (<3 mmol/L) så kan hjärnan inte få syre för att förbränna AcCoA varför man riskerar hjärnskador och död på grund av syrebrist i hjärnan på grund av glukosbrist i blodet. Men hjärnan behöver inget glukos.

 

Man behöver inte äta en enda molekyl kolhydrater då levern tillverkar alla sockermolekyler man behöver. Sprutar man 5 g kolhydrater direkt i blodet kan P-glukos stiga från 5-15 mmol/L. Har man mer än 15-25 g glukos i blodet dör man av akut glukosförgiftning. En halvliter läsk innehåller 27 g glukos och 27 g fruktos.

 

Varje smörgås man låter barnet äta till lunch måste minska mängden kolhydrater i maten med 30 %.

 

Att ge barn lättprodukter ger på grund av sockerinnehållet kraftiga blodglukossvängningar som leder till kraftiga humörsvängningar och minskar möjligheterna till inlärning. Kolhydrater som ger svängande blodglukos ökar aptiten på grund av att en del av glukosen omvandlas till fett som drar undan glukos som energikälla som sedan ger ett plötsligt P-glukosfall som kräver att barnet måste äta mer kolhydrater och därmed öka i vikt. Detta är en hormonell reaktion som det är svårt att tränga tillbaka. Det är välkänt i äldre litteratur om näring att kolhydrater ger övervikt. Likaså visste den gamle grisbonden hur man fick en fet gris till jul: Man gav rikligt med gröpe och potatis, alltså kolhydrater.

 

Att ge barn mat rik på animaliska fetter leder till ett stabilt blodglukos och jämnt humör och ökar möjligheterna till inlärning. På grund av P-glukosstabiliteten slipper man hungerkänslor och man slipper öka i vikt. Det grundlösa påståendet att fett ger fetma är lika logiskt som att hävda att grönsaker gör en person grön. Den moderna grisbonden vet hur man får en mager (men sjuk) gris: Man ger rikligt med sojaprotein och billiga omega-6-rika oljor. För att få en frisk gris låter man grisen äta mer animaliskt fett vilket den får i sig via att böka i jorden.

 

Så barnen i skolan behöver sin helfeta mjölk och sitt riktiga smör för att må bra och kunna inhämta kunskap i skolan. Därmed måste lightvarianterna utsorteras från skolmaten på grund av att de riskerar att skada barnen.

 

Sammanfattningsvis så bör skolmaten innehålla mycket mer billigt och bra animaliskt fett i form av smör och grädde som ersätter de dyra och onyttiga kolhydraterna. Mängden animaliskt protein kan minska något utan att barnens hälsa riskeras. Dessutom blir maten både billigare, godare och mindre i volym med mera fett i maten i form av vispgrädde och kryddsmör, bearnaisesås och liknande. Barnen får ett mycket jämnare blodglukos, blir jämnare i humöret och orkar lära sig under hela skoldagen.

 

Vegetarisk och kolhydratrik mat ger i regel alltför för mycket kolhydrater för att vara hälsosamt och bör därför utrangeras ur skolmåltiderna.

 

Livsmedelsverkets kostråd saknar helt vetenskaplig grund enligt Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) och måste därför förkastas av legala skäl.

 

Mora 2014-11-23

 

 

Björn Hammarskjöld

Assisterande professor i pediatrik vid Strömstad Akademi

F.d. Överläkare i pediatrik

Filosofie licentiat i biokemi

Oberoende Senior Vetenskapsman i Nutrition

 

 

 



[1] Z Ernahrungswiss. 1986 Jun;25(2):77-90.

Biochemistry of human milk in early lactation.

Harzer GHaug MBindels JG.

Fett 3,5 g

Protein 1 g

Laktos 4-7 g

[2] Semin Perinatol. 1979 Jul;3(3):225-39.

The composition of human milk.

Jenness R.

Mature human milk contains 3%--5% fat, 0.8%--0.9% protein, 6.9%--7.2% carbohydrate calculated as lactose, and 0.2% mineral constituents expressed as ash

[3] Kostbevakningen.se

Ingredien

 

Energi

Protein

Fett

Kolhydr.

Protein

4 kcal

1 g

0 g

0 g

0 g

Fett

22 kcal

0 g

0 g

6 g

0 g

Kolhydrater

35 kcal

0 g

4 g

0 g

0 g

 

Totalt

62 kcal

4 kcal

35 kcal

22 kcal

 

i gram

 

1 g

4 g

6 g

 

i E%

 

7,00%

57,00%

36,00%

 

[4] C v Linné, Lappländska resa 1732

[5] Brillat-Savarin Le Physiologie du Gout 1825

[6] Banting A Letter on Corpulence 1865

[7] G Taubes Good Calories, Bad Calories

[8] J Vesti Nielsen Low-carbohydrate diet in type 2 diabetes: stable improvement of bodyweight and glycemic control during 44 months follow-up http://www.nutritionandmetabolism.com/content/5/1/14

[9] Feinman RD, Pogozelski WK, Astrup A, Bernstein RK, Fine EJ, Westman

EC, Accurso A, Frasetto L, McFarlane S, Nielsen JV, Krarup T, Gower BA, Saslow L, Roth KS, Vernon MC, Volek JS, Wilshire GB, Dahlqvist A, Sundberg R, Childers A, Morrison K, Manninen AH, Dashti H, Wood RJ, Wortman J, Worm N, Dietary Carbohydrate restriction as the first approach in diabetes management. Critical review and evidence base, Nutrition (2014), doi: 10.1016/j.nut.2014.06.011

[10]  Livsmedelsverkets broschyr om Bra mat i skolan http://www.slv.se/upload/dokument/mat/kompetenscentrum_maltider/Informationsblad%20Bra%20mat%20i%20skolan.pdf

[11] Socialstyrelsen Datum 2008-01-16 Dnr 44-112267/2005

http://www.kostdoktorn.se/wp-content/2008/01/lcarende1.pdf

[12] Wirfält E, Mattisson I, Gullberg B, Johansson U, Olsson H, Berglund G. Postmenopausal breast cancer is associated with high intakes of omega6 fatty acids. Cancer Causes Control. 2002 Dec;13(10):883-93

[13]B M Volk et al Effects of Step-Wise Increases in Dietary Carbohydrate on Circulating Saturated Fatty Acids and Palmitoleic Acid in Adults with Metabolic Syndrome

http://www.plosone.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pone.0113605


Kommentarer
Postat av: Lars Nilsson

Okey, då är det bara att läsa för alla inom det offentliga och sen laga riktig mat, hur kan det här vara så svårt att förstå?

2014-11-23 @ 13:02:38

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0