Sockersjuka typ 1 och insulin och tillväxt

Jag fick en fråga om insulin till barn med sockersjuka typ 1.

 

Föräldrar till barn med typ 1, som fö verkar vara den grupp som är svårast att nå fram till, hävdar att deras barn måste äta mycket kh för att de ska växa ordentligt, insulin krävs för en normal tillväxt hävdar de. Det gör det kanske, om jag förstått rätt, men jag skulle vilja veta hur mkt insulin ett växande barn MÅSTE ha? Vi ettor behöver ju alltid en viss mängd även med lchf men är det ändå inte bättre ju mindre insulin man behöver även för barn? Som jag sagt förut så vänder jag mig till dig eftersom jag litar på dina svar. Skulle vilja kunna svara så bra som möjligt på vissa "attacker" från nämnda grupp. Jag brinner ju också för att försöka "rädda" så många unga som möjligt från mitt och andras öde när de blir äldre Svara gärna om och när du har tid i sommarvärmen

 

Svaret blir:

Det räcker med att se på ursprungsbefolkningar som samer, eskimåer, maassaier med flera. I och med att de normalt inte äter kolhydrater så räcker den normala mängden insulin man har/tar vid en lågkolhydratkost. Se på maassaierna, är de några små missbildade knattar? Nej, de är långa och ståtliga.  Att samer och eskimåer generellt sett är kortare beror på att de lever i ett kallare land och därför har en fördel av att vara litet mindre på grund av mindre värmeförluster vintertid.

 

Nyfödingar får inte stärkelse i bröstmjölken, de får en mycket speciell animalisk sockerart, laktos, som långsamt bryts ned till glukos och galaktos. Det blir inte speciellt stor P-glukosstegring av omkring 35-70 g laktos per dygn, beroende på barnets storlek. Det är 1,5-3 g laktos per timme varav hälften, 0,75-1,5 g är galaktos som över huvud taget inte påverkar vare sig glukosnivån eller insulinnivån. Kvar blir 0,75-1,5 g glukos per timme som insulin ska ta hand om. Då behövs inte mycket insulin heller och ändå växer barnen bra.

 

Jämför med läsk 50 cL som ger 53 g kolhydrater och en kraftig P-glukosstegring och därmed stort insulinpåslag tack vare kolsyran som öppnar nedre magmunnen så att läsken snabbare kommer ut i tunntarmen, kan bryta ned sackaros och ta upp både glukos och fruktos. Det blir ungefär 25 g glukos som tas upp på mindre än en timme. Hade en 70 kg person tagit upp det på en gång hade det varit en klart dödlig dos glukos.

Sedan tillkommer 25 g fruktos som omvandlas till 5-10 g fett på samma tid. En del av glukosen måste också omvandlas till ett par g fett.

 

När det sedan har gått 1 h så drabbas läskdrickaren av energi- och P-glukosfall.

 

Sammanfattningvis så växer ett barn med sockersjuka typ 1 normalt om barnet får omkring 0,5 g protein per kg kroppsvikt, högst 15 g kolhydrater per dygn och tillräckligt med fett i maten och sedan insulin i lågdos så att P-glukos ligger stabilt på 3-6 mmol/L.

 

Får man för mycket insulin tvingas man äta mer kolhydrater och får ett svängande P-glukos.

 

Kom ihåg att glukosmätarna bara mäter glukos i plasma. Laktos, galaktos och fruktos saknar vi mätare för. Så som alltid: ”Utan spaning ingen aning” som man sa på F11 (Flygvapnets spaningsflottilj under kalla kriget) i salig åminnelse.

Björn Hammarskjöld
Assisterande professor i pediatrik, f.d. överläkare i pediatrik, filosofie licentiat i biokemi, sekreterare i Diabetesorganisationen i Sverige (DiOS)