Dagens Medicins Post EASD-konferens

EASD eller European Association for the Study of Diabetes hade sin årliga konferens i Barcelona sista veckan i september 2013.

 

Dagens medicin och Svensk förening för diabetologi (SFD) anordnade ett postseminarium (eftersnack) i Bonnierhuset den 9 oktober.

 

Det var ett femtiotal personer med på konferensen. Programmet finns här:

http://www.dagensmedicin.se/seminarier/postkonferens-easd-diabetes-2013/

 

Här kommer min utvärdering av konferensen. Utvärderingen är inskickad till Dagens Medicin.

 

Mona Landin-Olsson höll ett ganska fantasilöst föredrag om Typ 1-diabetes – prediktion och prevention.

 

Hon tog upp frågan om prediktion med genetiska tester. Tyvärr har dessa tester en dålig specificitet, man hittar inte de som riskerar att få diabetes typ 1.

 

Min kommentar blir att det är helt klart att genetiska tester inte kan fungera på grund av allmänt bristande kunskaper inom epigenetik. Det är ju epigenetiken som styr genetiken som styr kroppen.

 

Vidare framkom det aldrig att en lågkolhydratkost är den absolut bästa preventionen, visat sedan årtusenden tillbaka. Men det verkar vara så att våra endokrinologer synes vara helt renons på grundläggande kunskaper i fysiologi, biokemi och endokrinologi.

 

Nästa talare var Björn Eliasson: Nya diabetesläkemedel – en uppdatering

 

Detta inlägg kunde man nog ha sluppit, det var inget nytt utan i stort sett enbart läkemedelsreklam.

 

Magnus Löndahl: Diabetesnefropati - ny kunskap om prevention och behandling

 

Inte heller här fanns några nyheter. Det var i stort sett enbart läkemedelsreklam.

Men föredragshållaren verkade ha glömt den millenniegamla kunskapen om nutritionens betydelse vid neftopati.

 

Det är visat ganska nyligen att patienten bör rekommenderas en lågkolhydratkost med ökade mängder salter och vatten. Den gamla fysiologin, biokemin och endokrinologin visar helt klart att njurarna slipper kanderas av sockret och slipper arbeta så hårt med att återuppta salter och vatten om patienten äter en saltrik lågkolhydratkost.

 

Magnus Ekelund: Insulinbehandling - nya insikter

Åter inget nytt, i stort sett enbart läkemedelsreklam

Det är besynnerligt att man fortsätter att behandla patienter med sockersjuka på det sätt som aldrig har visats fungera.

 

Man tar inte till vara all denna nutritionskunskap som finns sedan millennier utan verkar mer eller mindre tvinga patienter med sockersjuka att äta mer socker för att öka medicinförbrukningen eller om det är tvärtom.

 

Det är som att rekommendera en patient med jordnötsallergi att äta mer jordnötter eftersom vi har tillgång till adrenalin och kortison för att rädda patienter med potentiellt dödlig jordnötsallergi.

 

Carl-Johan Östgren: Behandling av typ 2-diabetes - hur tar vi tillvara ny kunskap och forskning

 

Östgren redovisade bara nya läkemedel förutom att han drog några slutsatser från SBUs rapport Mat vid fetma.

 

Ö hänvisade till att Medelhafskosten stod sig men nämnde inte ett ord om att en lågkolhydratkost är bäst.

 

Medelhafskosten ingick i SBUs rapport från 2010 Mat vid diabetes där man påpekade att Livsmedelsverkets samtliga koster vilade på synnerligen bräcklig grund.

 

Med andra ord saknades helt vetenskap bakom kostråden. Livsmedelsverkets kostråd saknar utvärdering med avseende på långtidssäkerhet. Korttidssäkerheten (<36 år) visar dock på allvarliga komplikationer med ökande frekvens glutenintolerans, IBS, sockersjuka, övervikt för att bara nämna några diagnoser som ökat kraftigt efter 1977. Det är också symtomatiskt att SBU i sina rapporter aktivt synes underlåta att ta med grundläggande kunskaper inom fysiologi, biokemi, endokrinologi från tidigare än innevarande sekel. 

 

Däremot är en LCHF-kost utvärderad på lång sikt (beskriven vetenskapligt redan 1732) och med generationers erfarenhet i många kulturer. Både samer och eskimåer på traditionell LCHF-kost saknar i stort helt de västerländska sjukdomarna som sockersjuka och övervikt.

 

Sammanfattningsvis verkade detta post-EASD-seminarium vara fast i alla samma gamla hjulspår från senaste delen av förra seklet. Så egentligen var detta seminarium helt onödigt.

 

Det saknas visioner, kunskaper och utvecklingsmöjligheter för att utveckla metoder inom befintlig kunskap för att minska sockersjukeepidemin. Det är ett faktum att kunskapen alltid har funnits men den verkar finnas utanför akademierna.

 

Sedan frågar Dagens medicin:

Har du förslag på fler seminarier som du tycker att vi ska arrangera?

Så mina förslag blir givetvis:

  1. Det vore super om Dagens Medicin kunde arrangera symposier inom grundläggande fysiologi, biokemi och endokrinologi.

    Det synes finnas ett enormt kunskapsunderskott inom dessa discipliner inom inte bara sockersjukologin utan även inom kardiologi, nefrologi för att inte tala om nutritionsområdet.
  2. Ett fantastiskt område att belysa vore Svälten i vården

    Här finns massor att göra helt i enlighet med Socialstyrelsens önskemål sedan flera decennier.

    SoS har flera gånger funnit att patienterna svälter i vården och gett ut nya direktiv som sedan inte följs av vården.

 

Jag ställer gärna upp som expert

 

Vänligen

Björn Hammarskjöld

Oberoende Senior Vetenskapsman i Nutrition (OSVN)

Filosofie licientiat i biokemi

F.d. överläkare i pediatrik

Sekreterare i DiOS

Kommentarer:

1 Josef Boberg:

skriven

"Sammanfattningsvis verkade detta post-EASD-seminarium vara fast i alla samma gamla hjulspår från senaste delen av förra seklet. Så egentligen var detta seminarium helt onödigt."

Jo... - Björn Hammarsköld - etablissemangets torgföring av att Wi skall tugga i oss ca 60% av beroendeframkallande giftiga kolhydrater är ju väl känd.

hög tid för att sluta med det vansinnet ?

Kommentera här: