Kostkunskap

Förord

Matens betydelse för hälsa och livsglädje under alla livets faser kan inte överskattas. Energi och näring är kroppens bränsle och byggstenar. Hos den äldre och sjuka individen är kroppens och organsystemens funktioner nedsatta både av sjukdomen och av åldrandet. Av den anledningen är det särskilt betydelsefullt att näringsintaget är optimalt hos den sjuka individen.

Kunskapen om undernäring särskilt hos äldre och sjuka, liksom hur vi kan behandla undernäringstillstånd, har ökat dramatiskt under de senaste decennierna.

Trots det förekommer sjukdoms- och åldersrelaterad undernäring fortfarande och särskilt hos de äldre med multipla sjukdomar på äldreboenden och inom geriatrisk vård på sjukhus men även inom akutsjukvården.

Undernäringstillstånden har allvarliga konsekvenser både för sjukdomsförloppen och för samhällsekonomin. Idag finns övertygande bevis för att nutritionsstöd i samband med medicinsk behandling och omsorg minskar komplikationer och dödlighet.

Vård med god kvalitet måste baseras på en god och näringsmässigt riktig kost inklusive bedömning av risk för undernäring, utredning av orsak till undernäringstillstånd samt adekvat nutritionsbehandling, inklusive uppföljning av insatta åtgärder. Denna vård är lika viktig för omsorgstagaren/patienten som läkemedel, andningsunderstöd och andra terapeutiska insatser. Klinisk nutrition måste således betraktas som en del av den medicinska behandlingen För att näringssituationen för sjuka och omsorgstagare ska kunna förbättras krävs det tillgång till aktuella kunskapsunderlag. Livsmedelsverket har sedan 1960-talet gett ut publikationer om mat och näring till sjuka inom vård och omsorg, den senaste upplagan av ”Mat och näring till sjuka publicerades 2003. I samråd med Livsmedelsverket har Socialstyrelsen tagit över ansvaret för rekommendationer om mat och näring inom vård och omsorg.

Föreliggande vägledning ska tjäna som underlag för förbättringsarbetet på området.

En projektgrupp med följande externa experter har utarbetat huvuddelen av texterna i denna vägledning:

Gunnar Akner , Tommy Cederholm, Elisabet Rothenberg, Ingvar Bosaeus och Ann Ödlund Olin."

Kommentar: 3 läkare varav 2 är med i Swedish Nutrition Foundation (orsak till att 2 experter avskedades av Socialstyrelsen i mars 2008). 1 läkare och 1 dietist är med i Livsmedelsverkets expertgrupp Kost och hälsa. En sjuksköterska verkar sakna jäv.

"Vidare har Johan Fastbom, Brita Karlström, Doris Kesek, Olle Ljungqvist, Ylva Orrevall, Per Svensson, Albert Westergren, Inger Wård Persson samt DRF:s (Dietisternas riksförbund) referensgrupper inom gastroenterologi och hepatologi och DRF:s referensgrupp inom njurmedicin bidragit med översyn av texter samt texter till enskilda kapitel."

Kommentar: 3 läkare, 2 dietister och 1 sjuksköterskor. Jäv okända för närvarande

Min Sammanfattning i mitt remissvar till rapporten

 

"Sammanfattning

 

Bland de undersökningar som finns rörande patienters näringstillstånd inom sjukvård och äldrevård finner man nästan undantagslöst att patienter svältbehandlas inom både sjukhusvård såväl som äldrevård.

 

Orsaken till denna undernäring synes vara felaktiga kostråd baserade på Livsmedelsverkets rekommendationer som SBU visade sakna vetenskaplig grund men även på att vårdens experter synes feltolka dessa rekommendationer.

 

Ett länsdelssjukhus serverar lunch och middag, de enda två varma mål mat som serveras, som endast innehåller 420 kcal per mål.

 

Energitillskottet från välling och 8 st smörgåsar (med margarin med 60 % ”hittepå”fett) per dag ger endast omkring 775 kcal vilket innebär en total daglig energitillförsel om endast 1 641 kcal, mindre än två tredjedelar respektive hälften av den enligt Livsmedelsverket behövliga energin för kvinnor (2 500 kcal) respektive män (3 200 kcal.

 

Om de är sjuka kan det behövas en fyrfaldig energi- och näringsökning vid sjukdomar som vid blodförgiftning eller operation.

 

Slutsats: Patienten svälter på sjukhus.

Detta är i strid med Patientsäkerhetslagen (PSL) där en god nutrition ingår i patientens vård.

 

Gammal hederlig fysiologi och även Livsmedelsverket anger att protein, fett, vitaminer och mineraler är livsnödvändiga, medan kolhydrater enligt Livsmedelsverket bara betraktas som tomma kalorier och därmed spär ut den livsnödvändiga näringen och kan ge näringsbrist.

SLV-kosten innehåller upp till 60 % av den totala dagsenergin (E%) som kolhydrater som undantränger de livsnödvändiga ämnena. Detta gäller i ännu högre grad de som på grund av sjukdom redan har en dålig aptit.

Socialstyrelsen har krav att vården ska följa vetenskap och beprövad erfarenhet.

För att sjukvården och äldrevården ska uppfylla PSL även inom nutritionen så måste hela nutritionskedjan ses över och de nuvarande ovetenskapliga kostråden utsorteras i enlighet med befintlig kunskap inom nutrition. Frukosten uppvärderas och fettberikas på samma sätt som övriga mål.

 

Slutsats: Socialstyrelsen och sjukvården rekommenderar en kolhydratfattig kost i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet som Socialstyrelsen beslöt den 16 januari 2008.

Denna kost bör kallas Optimalkost eller O-kost som kan förkortas OK.

O-kostens mängd av protein är oförändrat 10-20 E% jämfört med SLVs koster, mängden kolhydrater begränsas till mellan 0 E% och högst 10 E% och resterande energi (70-90 E%) serveras som nyttigt animaliskt fett, det normala fett som alla däggdjur bär på."

 

 

Det står faktiskt mycket som är helt riktigt och bra i vägledningen. Sedan får vi se om Socialstyrelsen anammar alla mina ändringsförslag. Är Socialstyrelsen logisk och drar sina egna slutsatser av sina egna kommentarer och sitt eget kunnande  så blir mina förslag inte det minsta kontroversiella.

 

Jag har svarat på Socialstyrelsens remiss om God nutritionsvård. Nu är det bara att vänta och se vad som händer. Jag väntar med spänning för att se om jag ska hurra eller om det bidde en osynlig tumme till Kejsaren.